This study aims to shed light on the meaning of parental ability and lack of care in LVU-verdicts concerning women who have returned from IS. The material consists of the judgements of the administrative courts and the results analyzes both the court´s assessments and the women´s opinons in order to make visable how parental ability and lack of care are constructed. Both theory and method are based on Laclau & Mouffe´s discourse theory.  The results show that the concepts of parental ability and lack of care are given meaning based on a special focus on women´s agency, which further shows how a security policy discourse is expressed in the judgements. Within this discourse, women´s own driving forces and ideological convictions are considered central to how parental ability and lack of care are constructed. Perceptions of women´s agency in terrorist organizations and in motherhood also fill the concepts with meaning based on normative constructions of gender.  Finally, the analysis shows how women´s subject positions are constructed according to the victim/perpetrator dichotomy - which further demonstrates how parental ability is assessed based on a special focus on agency within the framework of a security policy discourse.

Studiens syfte är att analysera föreställningar om ”tidigt utvecklade barn” bland förskollärare. Dessa föreställningar undersöks genom att vi uppmärksammar de konstruktioner av barn som framträder i förskollärares tal om förskolans uppdrag i relation till barns behov och förutsättningar. Syftet har brutits ner i följande frågeställningar: Hur konstrueras det enskilda barnets behov och dess förutsättningar i förskollärarnas tal? Vilka diskurser organiserar förskollärarnas tal om förskolebarn, och hur artikuleras dessa? Studien har en diskursanalytisk ansats som utgör både teori och metod. Diskursteorin bygger på Laclaus och Mouffes teorier, där verkligheten ses som diskursivt konstruerad genom språk. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem förskollärare. Studien visar att förskollärarnas föreställningar om barns behov och förutsättningar är mångtydiga. Olika diskurser kämpar om betydelsefixering i förskollärarnas olika artikulationer, vilket medför olika motsägelser. Det gemensamma i utsagorna är att stöd likställs med brister och svårigheter, där tidigt utvecklade barn därför inte kan inkluderas i detta stöd. Studien tyder på att gruppen tidigt utvecklade barn nekas och att de därmed inte heller konstitueras; de här barnen finns inte.

Syftet med denna studie är att undersöka hur språkliga konstruktioner av kommunikatören i platsannonser ser ut och om det går att identifiera flera konstruktioner, samt om det finns skillnader mellan kommunikatörkonstruktioner i privat och offentlig sektor. Studien är utförd med diskursanalytiska medel med inriktning diskursteori för att finna språkliga strukturer i annonserna som konstituerar en eller flera kommunikatörsidentiteter. Resultatet visar att i platsannonser rubricerade kommunikatör finns det fem olika kommunikatörsidentiteter: extern kontakt, strateg, innehållsproducent, internt stöd och analytiker. Resultatet överensstämmer och bekräftar tidigare rollstudier som har utgått från liknande forskningsfrågor. Resultatet visar även att arbetsgivare i hög grad söker kommunikatörer som är generalister med kunskap inom flera verksamhetsområden med störst fokus på innehållsproduktion, men det finns även några arbetsgivare som söker specialister inom ett specifikt område. Slutsatsen är att kommunikatörsrollen fortsätter vara en bred identitet som kan konstrueras efter behov vilket kan vara en fördel eller nackdel, men arbetsgivarna måste bli bättre på att specificera rollen.

The aim of this study is to analyse which themes, discourses and positions can be identified in the public e- and audiobook debate in the Swedish library journal Biblioteksbladet between the years 2012-2020. Using discourse analysis as methodological framework, various conflict areas have been sorted into economic, juridical, technical and accessibility related themes. Within these themes, several discourses have been identified. By examining which concepts appear in the material and which positions (positive, neutral, negative) the subjects have, an opportunity has been given to better understand how language is used by various represented groups in the debate.

Denna studie undersöker hur representationer av etnicitet, genus och sexualitet ser ut i populär skönlitteratur för åldrarna 9–12, för att kunna bistå grundskollärare med insikter kring vikten av medvetna val när skönlitteratur används i klassrummen. De frågeställningar som besvaras är, (1) Hur ser representationen ut och hur framställs karaktärerna i den valda skönlitteraturen gällande etnicitet, genus och sexualitet? och (2) Hur ser representationen ut i skönlitteraturen utifrån ett intersektionellt perspektiv? För att undersöka detta genomförs en diskursanalys på tio skönlitterära böcker med diskursteori och det intersektionella perspektivet som grund. Resultatet av studien visar att etnicitet och sexualitet är två kategorier som får begränsad plats i litteraturen medan genus skildras på ett mer varierat sätt. Slutsatser som dras är att grundskollärare behöver se bortom den populära skönlitteraturen för att kunna förse elever med både fönster och speglar och samtidigt uppfylla värdegrundens och svenska kursplanens kriterier om utveckling av elevers empati, förståelse och identitet.

Äldre personer, det vill säga personer som är 65 år eller äldre, är en relativt bortglömd grupp inom medias rapportering. Gruppen syns sällan i mediesammanhang, och kommer mycket sällan till tals. Detta blir mest tydligt när det gäller frågor som rör äldre personer, då äldres röster lyser med sin frånvaro. Denna studie har till syfte att undersöka hur äldre personer framställs i media idag. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen analyseras 20 artiklar från de två största dagstidningarna i Sverige: Aftonbladet och Expressen. Faircloughs kritiska diskursanalys samt Laclaus och Mouffes diskursteori används för att bidra till ökad förståelse för hur diskurser kring äldre personer kommer till uttryck i media. / Elderly people, meaning people who are 65 years of age or older, is a relatively forgotten group within the media covering. The group is rarely seen within the media, and they rarely get an opportunity to speak their mind. This is mostly visible when questions regarding older people are discussed, since older people will rarely be involved. This study aims to investigate how older people are portrayed in media today. Using the critical discourse analysis, 20 articles from the two biggest daily newspapers in Sweden: Aftonbladet and Expressen will be analyzed. Fairclough’s critical discourse analysis and Laclau and Mouffe’s discourse theory are used to contribute to increased understanding of how the situation of how discourses regarding older people is presented by the media.

Syftet med denna undersökning är att uppmärksamma och belysa hur verksamma förskollärare resonerar samt utrycker sig om cirkuslekar och att avbryta/hindra förskolebarns lekar. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från olika förskolor i Mellansverige har kvalitativ empiri samlats in. Därpå har diskursanalys brukats som teoretisk utgångspunkt för att analysera det empiriska resultatet. Med hjälp av diskursanalysens begrepp tecken, nodalpunkt, ekvivalenskedjor och flytande signifikant har flertalet diskurser och diskursordningar kunnat utläsas/konstruerats. I enlighet med tidigare forskning visar resultatet på att det förekommer skilda uppfattningar hos förskollärare om vad som karaktäriserar cirkuslekar, hur ett avbrytande av lek går till och vilken påverkan cirkuslekar anses ha i relation till barns fortsatta utveckling, lärande och välmående. Slutsatsen dras att förskollärares resonemang kring att avbryta eller hindra cirkuslekar skapar diskursiva praktiker vilka påverkar barns möjligheter till att delta i dessa lekar. Emellertid framhäver samtliga diskursers innehåll att respekt och barns bästa skall genomsyra bemötande av barns lek – oavsett vilken uppfattning förskolepersonalen har av leken.

I denna uppsats undersöker jag hur tjejfotbollen iscensätts av spelare, tränare, föräldrar och andra i fotbollsspelande tjejers omgivning till vardags i ett lag för tjejer i yngre tonåren i Mellansverige. Studiens kunskapsmål är att synliggöra föreställningar om kön inom sporten.  I studien framträder hur fotboll för tjejer görs i samhället i stort i övergripande diskurser om kvinnligt idrottande, och hur dessa föreställningar i händerna på tjejernas närmaste omgivning villkorar tjejers fotbollsspelande. Jag lyfter hur kulturella föreställningar och förväntningar om genusmässig lämplighet inom idrotten tar sig i uttryck genom maktutövanden i normaliseringsprocesser, och hur tjejer kan förstå sig själva som fotbollsspelare i relation till andra samt i relation till den egna kroppen. En övergripande strävan inom fotbollen verkar gå mot det maskulina fotbollsprojektet, genom vilket idrottsligt upplyfta ideal och beteenden stöps samhälleligt, kollektivt och individuellt. Fotbollen i denna undersökning utövas av tjejer vilket kommer med tillhörande föreställningar om vad tjejfotbollen förstås vara. En slutsats kring detta är att de som är aktiva inom fotbollen konstant pendlar mellan olika diskurser som styr dem åt motsatta genusmässiga riktningar och således ställer motsägelsefulla krav på dem. Resultatet inom tjejfotbollen är en blandning av implicita idrottsligt maskulina ideal och explicit anpassning till feminina intressen, och gäller både hur förbund, tränare och spelare individuellt och kollektivt iscensätter kvinnligt fotbollsspelande.

Studiens syfte är att undersöka huruvida filmrecensioner i dagspress kan användas som en plattform för maktutövande med exemplet utvalda James Bondfilmer mellan 1979-2012.Mitt syfte med uppsatsen är således att diskutera hur massmedier behandlar ett utvalt populärkulturellt fenomen, i detta fall James Bondfilmerna, över en tidsaxel.Genom en genomförd kritisk diskursanalys och analys ur ett symboliskt maktperspektiv utgår studien ifrån de utvalda recensionerna för att undersöka om det förekommer teman, språkmönster eller liknande som ämnar skapa en bild åt publiken hur de bör förhålla sig till James Bond. I studien används teorier om identitets- och varumärkesskapande. I makt- och den kritiska diskursanalysen består den teoretiska grunden främst av John B. Thompson och Norman Fairclough. Valet av teorier till genre- och varumärkesidentitet utgår jag från André Janson, Steve Neal samt Ingalill Holmbergs teori om identitetsskapande kring varumärken.Studien resulterade i ett konstaterande att recensioner kan användas, och ibland används, som en plattform för maktutövande gentemot läsaren.

Denna studie undersöker hur klass konstrueras utifrån tillgång till kulturellt och symboliskt kapital i den sjunde säsongen av det svenska reality-programmet Gift vid första ögonkastet. Studien fokuserar på hur klassdistinktioner skapas utifrån moral och värderingar, där arbetarklassen görs till moralisk underklass i reality-tv. Studien argumenterar för att reality-tv genomsyras av en medelklassblick. Studiens teoretiska utgångspunkter är Pierre Bourdieus teorier om klass och kapital samt vidareutvecklingar av hans teorier, främst kopplade till Beverly Skeggs. Studien använder en diskursanalytisk metodansats baserad på Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, för att förstå hur den mediala diskursen ger mening åt arbetarklassen och medelklassen genom ekvivalenskedjor. I den mediala diskursen om arbetarklassen kopplas två av de manliga deltagarna i programmet Gift vid första ögonkastet till en arbetarklassidentitet. Detta görs genom deras språk, som upplevs vara sexistiskt, och deras smak. Analysen visar hur arbetarklassdeltagarna är medvetna om sin klassidentitet och disidentifierar sig med den. Analysen tar även upp hur arbetarklassdeltagarna förväntas lära sig medelklassens värderingar för att godkännas i medelklassens ögon. Studiens slutsats visar att klass, trots att det inte nämns explicit, spelar en högst central roll i seriens narrativ. Slutsatsen visar vidare att arbetarklassen främst porträtteras utifrån sin brist på rätt kulturellt och symboliskt kapital. Resultaten bekräftar tidigare forskning om reality-tv, men bidrar även med ny förståelse genom att visa hur jämställdhetsvärderingar görs till det mest värdefulla symboliska kapitalet i programmet, och i förlängningen kan bidra med insikter om den samhälleliga diskursen om arbetarklassen.