I denna licentiatuppsats undersöks lärares och elevers erfarenheter av och synpunkter på mobilanvändning för skoluppgifter. Forskningsprojektet knyter an till en årlig studiebesöksaktivitet som äger rum i en medelstor kommun i västra Sverige. Elever i kommunens grundskola besöker därvid en gymnasieskola för att genomföra olika moment i teknikundervisningen. Studien har sitt ursprung i att lärare tidigare upplevt problem med studiebesöksaktiviteten och föreslagit att mobiltelefoner skulle kunna användas för att komma till rätta med problemen. Därför undersöks synpunkter från två lärare och sju elever, vilka tidigare deltagit i denna aktivitet, beträffande hur den kan förändras med hjälp av mobiltelefoner. Syftet har varit att öka vår förståelse om hur mobiltelefoner kan användas som stöd för skoluppgifter, samt vilka problem en sådan användning kan orsaka, enligt lärares och elevers beskrivningar. Mer specifikt innebär syftet en undersökning av en designprocess där lärare och elever uttryckt erfarenheter av elevers mobilanvändning för skoluppgifter och synpunkter på hur mobiltelefoner kan användas för att förändra studiebesöksaktiviteten. För att möta syftet har licentiatuppsatsen följande tre frågeställningar: - Vilka erfarenheter beskriver lärare och elever av elevers mobilanvändning för skoluppgifter?– Hur kan elevers mobilanvändning potentiellt transformera en studiebesöksaktivitet, enligt lärares och elevers beskrivningar? – Vilket är sambandet mellan deltagarnas uttryckta förslag för studiebesöksaktiviteten och deras erfarenheter av mobilanvändning? Frågeställningarna besvaras med hjälp av kulturhistorisk aktivitetsteori och kvalitativa gruppintervjumetoder. För analyserna har en ny analytisk modell utvecklats och tillämpats. Resultaten visar att elever har använt mobiltelefoner som stöd för att göra skoluppgifter i flera ämnen. De har även erfarenheter av att mobilanvändning har orsakat problem. Det är främst användningen av meddelanden och vissa regler för mobilanvändande som vållat problem. Därtill visar resultaten att samtliga deltagare anser att fotografier kan användas som stöd för studiebesöksaktiviteten. Enligt samtliga kan mobilanvändning bli problematisk om mobiltelefoner används för andra syften. Resultaten visar även en komplexitet i deltagarnas synpunkter på hur mobiltelefoner kan vara användbara för studiebesöksaktiviteten, eftersom deras förslag är motstridiga. Deltagarnas erfarenheter av mobilanvändning är i viss mån relaterade till deras synpunkter om hur mobiltelefoner kan användas. Mycket tyder på att deras erfarenheter av upplevda problem under studiebesöksaktiviteten till stor del har format deras synpunkter på hur mobiltelefoner kan användas som stöd för aktiviteten. Resultaten bidrar med nya pusselbitar av kunskap som kan relateras till en vidare tillämpning. För det lokala sammanhang där studien genomförts kan resultaten understödja nya insikter om såväl de möjligheter som de problem som en framtida implementering av mobiltelefoner i undervisningen kan bidra till. / This licentiate thesis examines the views and experiences of teachers and students concerning the use of smartphones for school tasks. The research project is linked to an annual study visit in a medium-sized municipality in western Sweden, during which elementary school students visit a senior secondary school to enhance their technology education. The rationale behind the study is the fact that teachers have previously experienced problems with such activities and suggested that smartphones could be useful for solving the problems. Therefore, the views of two teachers and seven students about how smartphones could be used to improve the situation were investigated. The teachers and students in this study had previously taken part in a study visit. The aim of the research was to increase our understanding of how smartphone use can support school tasks, as well as the problems it may cause, based on descriptions by teachers and students. More specifically, the aim was to explore a design process by asking teachers and students to describe their experiences of students’ use of smartphones for school tasks and their views on how smartphones could be employed in the study visit. To achieve the aim, the following three questions were posed: -How do teachers and students experience students’ use of smartphones for school tasks? -How can students’ smartphone use potentially transform a study visit? -How do the participants’ experiences of using smartphones relate to their proposals for the study visit? The research questions are addressed using cultural-historical activity theory and qualitative group interview methods. For the analysis, a new analytical model was developed and applied. The results reveal that students used smartphones to support school tasks in several subjects. They also described situations in which smartphone use caused problems, mainly due to the sending and receipt of messages and the need to adhere to certain rules. In addition, all participants suggested that photographs could support the activities of the study visit and that smartphone use could be problematic if employed for other reasons. The results also demonstrate conflicts within the participants’ views because their proposals are contradictory. The participants’ experiences of smartphone use to some extent determine their views on how smartphones could be employed. The findings indicate that their experiences of problems in connection with the study visit greatly influenced their views on how smartphones could be used in support of it. The result contributes new knowledge that can be related to future research and design processes. In the local context, in which the study visit took place, the present results may provide new insights into opportunities and problems associated with the future use of smartphones.

This thesis aims to explore how participants of community gardening understand and give meaning to gardening and everyday practices in the context of sustainability. It uses a theoretical framework of political discourse theory to examine how discourses of sustainability are created, negotiated and spread through everyday and gardening practices. The study concludes that community gardening provides an opportunity for participants to materialize discourses of ecological as well as social and economic sustainability. Ecological sustainability discourse is being materialized in gardening practices, while the community aspect provides opportunities for building local social and economic relationships with the potential to spread ideas of sustainability. While some real and potential problems are accounted for by participants, community gardening is mainly presented as positive and an essential part of a development towards a sustainable future.

Short-term loan lenders have been criticized for their fees and aggressive marketing but in spite ofnegative attention in media we have a significant number of short-term loan lenders in Sweden. This study examines communicative strategies of short-term lenders online, focusing on verbal languageand pictures. The method is a combination of discoursetheory and semiotic theory. The empiricalmaterial consists of selected parts from five corporate websites. Words as “quickly and simple”permeates the entire material. It can almost be regarded as a corporate trademark and business concept.The concept of "quick and simple" includes a radical approach to credit assessment and credit historywhich is also used to position themselves against traditional banks. Customers are portrayed asunlucky figures with urgent bills and a salary that is not enough. It is emphasized that the loan is smalland therefore should not be linked with security, credit review by the UC or non-payment records.Loan application is a rapid process in three steps which are completed within minutes. The customer isoffered to assume certain identities which includes positions of disadvantage and innocence.A common denominator is responsibility, which the customer is disclaimed from. Possible conflictsoccurs when identities collide with each other, such as when the customer is encouraged to think twicebut as soon as possible hit the button of the colorful loan offer on the website's front page. Companiesstrives to maintain a certain "story" about themselves, the customers and the loans. Some signs areconnected and some excluded to create clarity in the discourse.

I den här uppsatsen undersöks tecken på ålderism i deckarbokomslag. Hur fiktiva, äldre människor porträtteras påverkar bilden av äldre i samhället. I den här analysen upptäcktes en skillnad när det kommer till hur åldersgrupper representeras och att äldre människor tilldelas vissa egenskaper. Troligtvis för att göra dem intressanta. Gruppen människor sätts på så sätt djupare in i fack av stereotyper vilket bidrar till att förutfattade meningar förstärks. En grundregel inom visuell kommunikation är att vara medveten om vad som kommuniceras ut och varför. Att vara medveten om hur ålderism kan uttryckas ger därför kunskap om hur detta kan undvikas.   Analysen utgår ifrån sociosemiotik, diskursteori och representationsteori för att undersöka samspelet mellan skaparens beslut och mottagarens uppfattning och på så sätt ta reda på vad som representeras. Materialet i analysen kommer ifrån tre olika topplistor och bokförlag för att få en spridd och rättvis representation av omslag till deckarböcker. Analysen går igenom gemensamma uttryck tillsammans med en djupare analys av omslagen innehållande pensionärer. På så sätt svarar den här uppsatsen på vad omslagen säger om samtidens diskurs och vad vi kan se för spår av ålderism i denna typ av media.  Medieproduktionen Omslag: att representera berättelsen i bild är ett arbete där omslag till deckarböcker skapas med hjälp av semiotik och representationsteori.

Denna studie handlar om lärares konstruktion om andraspråkighet samt arbetssätt, bemötande och anpassningar för läs-och skrivsvårigheter hos elever med svenska som andraspråk. Syftet med arbetet är att få fördjupade kunskaper om hur lärare konstruerar andraspråkighet, det vill säga hur de skapar och konstruerar sin förståelse av språkliga färdigheter hos elever med svenska som andraspråk. Studien syftar även till att utforska lärares arbetssätt, bemötande och anpassningar för andraspråkselevers språkliga utmaningar inom ramarna för ordinarie undervisning. Vidare bygger studien på kvalitativa forskningsmetoder, som grundar sig på diskursteori och dess olika aspekter såsom socialkonstruktivism, bristdiskurser och maktperspektiv. Metodansatsen inkluderar semi-strukturerade intervjuer med sex verksamma lärare samt etnografiska observationsmetoder, som genomfördes på tre olika skolor i en storstad i Sverige. Resultaten visar att de deltagande lärare har varierande perspektiv om andraspråkighet samt olika former av arbetssätt för att anpassa undervisningen för andraspråkselevers läs- och skrivutveckling. I detta sammanhang betraktar de deltagande lärarna andraspråkighet både som en tillgång och ett hinder för språkutveckling hos elever med svenska som andraspråk. I resultaten framgår det att lärarna anpassar sig till och bemöter andraspråkselever på varierande undervisningsmetoder i syftet med att utveckla deras läs- och skrivförmågor. Några exempel kan vara anpassad undervisning, anpassade läromedel, extra undervisning, bildstöd, översättningsmetoder, användning av digitala hjälpmedel samt språkliga aktiviteter såsom sång, dans, drama, högläsning, kortlek med mera. De översiktliga resultaten visar inga skillnader mellan elever med svenska som förstaspråk (L1) och svenska som andraspråk (L2) när det gäller lärarnas arbetssätt, bemötande och anpassningar inom ramarna för den ordinarie undervisningen. Detta tyder på att lärarna anpassar sitt tillvägagångssätt och bemöter varje elev utifrån sina egna förutsättningar och behov.

The aim of this study is to examine homosexual men’s identities, and focus on how they form their identities in fiction when it comes to being both homosexual and religious. In order to be able to approach and study this phenomenon, three research questions are used: how is identity constructed discursively when it comes to the combination of homo- sexuality and religiosity, what affects the formation of homosexual men’s religious/non- religious identity and how do homosexuality and religiosity affect one another in identity formation? The theory used in this study is discourse theory which includes the following concepts that have been chosen and used to analyze the material: antagonism, hegemonic interven- tion, hegemony, interpellation, subject position and the chain of equivalence. Together with these concepts and with template analysis style, a qualitative discourse analysis is made to categorize and analyze the findings made in the material. The material in this study consists of Jonas Gardell’s novel Torka aldrig tårar utan handskar, 1. Kärleken and Tony Kushner’s play script Angels in America: A Gay Fantasia on National Themes. The material was chosen because of the themes homosexuality and religiosity are includ- ed, and thus were eligible to be used in this study. Three religious groups are being touched upon in this study, namely Jehovah’s Witnesses, Mormonism and Judaism. This study showed that the relationship between the identities homosexual and religious is mostly antagonistic in the material used in this study, but there was an exception in once case where the combination of these two identities seemed to be possible. The an- tagonistic relationship between these identities lead to a hegemonic intervention where the individual had to choose the one or the other of the identities in order to reach hegem- ony. In most cases homosexual and religious were not included in the same chain of equivalence, and seemed to rule each other out. / Syftet i denna studie var att göra en kvalitativ diskursanalys av homosexuella mäns identiteter och fokusera på relationen mellan identiteterna homosexuell och religiös hos homosexuella män i skönlitteratur. För att kunna närma sig och analysera detta fenomen formulerades tre frågor: hur konstrueras identitet diskursivt när det gäller kombinationen av homosexualitet och religiositet, vad påverkar formandet av homosexuella mäns religiös/icke-religiös identitet och hur påverkar homosexualitet och religiositet varandra i formandet av identitet? Den teori som används i denna studie är diskursteori som innehåller de följande begrepp som har valts och använts för att kunna analysera materialet: antagonism, hegemonisk intervention, hegemoni, interpellation, subjektsposition och ekviva- lenskedja. Dessa begrepp tillsammans med template analysis style användes för att kategorisera och göra en kvalitativ diskursanalys av materialet. Materialet i denna studie består av Jonas Gardells roman Torka aldrig tårar utan handskar, 1. Kärleken och Tony Kushners pjäsmanus Angels in America: A Gay Fantasia on National Themes. Materialet valdes på grund av de gemensamma teman, homosexualitet och religiositet, som förekommer i båda verken. De tre religiösa grupper som förekommer i dessa verk är Jehovas vittnen, mormonism och judendom. Resultatet visar att relationen mellan identiteterna homosexuell och religiös mestadels är antagonistisk i det material som använts i studien, men det fanns ett undantag där kombinationen av dessa två identiteter var möjlig. Den antagonist- iska relationen mellan dessa två identiteter ledde till en hegemonisk intervention där individen var tvungen att välja den ena eller den andra av de två identiteterna för att kunna uppnå hegemoni. I majoriteten av fallen var inte homosexuell och religiös inkluderade i samma ekvivalenskedja, utan de utesluter snarare varandra.

The aim of this study is to examine the transformation of war into play in the context of the hobby called wargaming. The main focus is around Military Simulations (Milsims) using so called airsoft guns, and the miniature game-rules called Force on Force. It also studies how participants create a common understanding of the plays content, and how conceptions of modern conflicts, soldiers and the traumatizing effects of war are perceived and mirrored in wargaming. The investigation is based on interviews with airsoft and figure gamers, as well as an analysis of rulebooks and observations of said wargames. The theoretical frame is Gregory Batesons play frames (as used by Lotten Gustafsson), discourse theory and Actor-Network-theory, showing the importance of human and material interactions – articulations - within the context of playing. This investigation also relies heavily on the conclusions regarding Wargaming made by P.A.G. Sabin. Using meta-communication and performance, participants create the play frame where their conceptions of modern warfare are played out. Physical objects are an important part of the play frame, affecting the performance of the participants. The study also shows how common prejudices, like the portrait of an irrational and bloodthirsty Muslim, prevail. Women are welcomed to join these male dominated games, but are strongly feminized, making it difficult to enter on even terms. The study concludes that the articulations used to transfer war into game reflect the participants apprehensions of gender, culture, anti-heroes and the military; even though wargamers themselves see their play as being relatively distanced from the ”real” worlds opinions and conceptions.

This study aims to analyze whether the discourses of the phenomenon of honor-related violence and oppression have changed over time in the Swedish daily press. This is operated through a discourse analysis of debate articles from seven newspapers published around the country. The methodological and theoretical premise is based on Laclau and Mouffe’s discourse theory. Further, three theories has been applied; The construction of “the others” by Jonsson, de Beauvoir’s theory of The Second Sex and Nussbaum’s universal theory of justice. The purpose of selection of articles has been to find relevant debate articles concerning opinions on the phenomenon of honor-related violence and oppression. The results and analysis has been divided into three main themes: a legal discourse, a discourse of "us " and " them " as well as a discourse of patriarchy. The results indicate that the phenomenon is influenced by its time in the shape of current events and areas of conflict.

The use of civil dialogue has increased in Sweden during the past decades. Civil dialogue is advocated by important operators as the Swedish Association of Local Authorities and promoted in the Official Reports of the Swedish Government as a way forward for the Swedish democracy. The aim of this study is to examine what the civil dialogue is trying to solve and how it´s supposed to work as a solution. This study carries out a discourse analysis using poststructural theory as Laclau & Mouffes discourse theory and Bacchis What’s the problem represented to be to analyse three Swedish local policy’s on civil dialogue. The study can identify what´s the problem represented to be in the civil dialogue policy´s and identifies the civil dialogue discourse to be constructed by three nodal points to make sense. The study also identifies the specific subject positions represented within the local policy´s and come to the conclusion that civil dialogue not only involves people into politics but also act as a technique of govern and may have counterproductive effect.

<p>The purpose of this study has been to examine how the image of the gambler is described by studying a report published by Folkhälsoinstituet [FHI] and a number of chosen articles from the Swedish Evening Press. Discourse theory has been used both as theory, together with social constructionism, and as a research method. The main conclusions of the study are that three different discourses can be identified: <em>the normal gambler</em>, <em>the professional gambler </em>and<em> the problem gambler</em>. The image of the problem gambler is described as a deviant and problematic minority characterized by loss of control, irrational thoughts and dissociative behaviour. The construction of the problem gambler fills three possible purposes for the state: As a solvable problem to handle criticism against negative consequences of gambling, as an argument to avoid competition on the market and as an individual characterized by loss of control in order to legitimize and make the construction of the normal gambler possible.</p>