Skolväsendet genomgick stora förändringar i slutet av 1980-talet och kort tid framåt. Dels kommunaliserades Sveriges statliga skola 1989 under en socialdemokratisk regering och dels infördes privata skolor, fristående skolor 1992 under en borgerlig regering. Skolpolitiken tog en snabb vändning, genomgående debatter för och emot de nya skolorna har mer eller mindre förts sedan dess. Den här studien är ett försök till att förstå de politiska argumenten som framlades av förespråkarna och kritikerna. Källmaterialet baseras på de viktigaste riksdagsdokumenten från den tiden; den borgliga propositionen bakom friskolereformen, och den socialdemokratiska kritiska motionen mot fristående skolor. De båda dokumenten, det vill säga propositionen och motionen, analyseras med Laclau och Mouffes diskursanalys. Centrala idéer från neoliberalismen har också presenterats till stöd för analysen av dessa politiska texter.   Studieresultatet visar att propositionen argumenterar på olika vis för att nya skolor behövs, för elever, föräldrar och även samhället i stort. Men också något som eftersträvas av föräldrar, elever och andra. Den fristående skolan framställs i positiva termer och dess särat som en kraft mot en vitalisering av skolväsendet. S motionärerna framställer däremot den nya fristående skolan som oprövad, och problematisk för elever och samhället: ekonomisk intresse kan föregå barns olika behov, segregation kan verka. Skolpengen som implicit presenteras i propositionen skildras explicit i motionen med mycket negativ klang. Studieresultatet visar också på neoliberala ansatser i propositionen, men S-motionärerna uttrycker mer socialliberala tendenser. Diskursen som har identifieras i studien skildrar olika argument för/emot friskolan. Liknande begrepp som sluter diskurserna baserad på respektive politisk text används men har olika betydelser, som ger upphov till en kamp om diskursen kring friskolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka diskurser om maskulinitet och sexualitet som förekommer i internetforumen på hemsidan Nofap.com som är en sida riktat personer med ett pornografi och onaniberoende. Hemsidans syfte är att skapa ett community för människor som lider av ett beroende som leder till att deras vardag eller sexliv påverkas negativt. Forumet ska därigenom finnas till som en stödgrupp för individen där problem kring bland annat sexuell hälsa kan diskuteras med andra individer som har liknande problem och beroenden. Forumet uttrycker sig tillhandahålla verktyg som ska hjälpa individen att komma ut ur sitt beroende och på så sätt förbättra sitt liv. I uppsatsen använder jag mig av en diskursiv analysmetod som bottnar sig i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Genom diskursteori som analysmetod undersöker jag därefter hur diskursen kring maskulinitet och sexualitet ser ut och hur de konstrueras i forumet. Vidare studerar jag vilka maskulina utryck som värdesätts högre i den hegemoniska hierarkin och vilka uttryck som leder till en lägre hierarkisk position. Jag undersöker därefter hur diskursen påverkar vilka kroppar som förväntas delta i forumet och vilka som utesluts. I analysdelen framkom det att forumet är starkt präglat av traditionella uppfattningar om maskulinitet och sexualitet där bland annat mannen förväntas vara heterosexuell, dominant över kvinnor och ha kontroll över sig själv och sina sexuella begär. Synen på pornografi och beroendet där till är i forumet negativ där det ses som något som har bidragit med sociala problem för den enskilde individen. Den negativa uppfattningen bottnar i pornografins inverkan på individens och dess förmåga att kunna ha ett fungerande sexliv där t.ex. porrskadade personer får problem med att bli sexuellt stimulerade av verkliga sexuella interaktioner. Det framkommer även att forumets intentioner inte är att få en större samhällelig förändring där sociala följder av pornografin, så som t.ex. sexism och sexuellt våld vill motverkas. Forumet inriktar sig istället på att hjälpa den enskilde individen att bli av med sitt pornografiberoende och ställer sig därför inte kritiskt till vilka omfattande sociala följder pornografin kan innebära.

I denna kandidatuppsats undersöks hur förståelser av, och motiveringar för soldatyrket och våldsanvändning skapas och upprätthålls diskursivt. Jag visar hur och varför dessa diskurser konstitueras och legitimeras av svenska yrkessoldater. Politisk diskursanalys och logikperspektivet utgör uppsatsens teoretiska och analytiska verktyg. Uppsatsen baseras på intervjuer med sju personer som är eller har varit anställda vid Försvarsmakten som yrkessoldater.                                För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har det empiriska materialet presenterats i tre kapitel. I det andra kapitlet redogörs intervjupersonernas motivationer att söka sig till Försvarsmakten. Det går att skönja ett generellt mönster där motiven för att söka sig Försvarsmakten utgår från den enskilde individens intressen och på olika sätt tjänar till personlig utveckling och självförverkligande framför kollektiva intressen i form av patriotiska eller altruistiska mål. Intervjupersonerna bedömer Försvarsmakten i förhållande till hur väl de kan uppfylla deras krav och förväntningar i förhållande till andra arbetsgivare. I det tredje kapitlet presenteras hur yrkessoldaterna konstruerar förståelsen av militärt våld och sin yrkesposition. Här framträder en förståelse av det militära våldet som legitimt och normaliserat för att det utgör en hegemonisk ordning i internationella relationer. Militärt våld uppfattas som det rätta och realistiska sättet att hantera konflikter. Intervjupersonerna uppfattar territoriella gränser och värden som demokrati, fred och mänskliga rättigheter värda att slåss för. Ett ytterligare argument för det militära våldets legitimitet är att det finns internationella och nationella regleringar för när, var och hur olika former av våld får brukas. Försvarsmaktens våldsmonopol anses skapa stabilitet i samhället. Det ultimata argumentet som rättfärdigar militärt våld för intervjupersonerna är att varje beslut om våld föregås av en moralisk bedömning av situationen. Subjektet anses ha ett personligt ansvar i förhållande till våldsutövande. I kapitel fyra diskuteras det militära våldet som en social logik som omgärdar soldatyrket. Icke-våldsrörelsen framstår som en politisk logik som ifrågasätter och utmanar det militära våldets hegemoniska ordning. Fantasierna om det internationella anarkistiska systemet, om det legitima våldet och det moraliska subjektet strukturerar och ger mening till soldatyrket och det militära våldet. Fantasierna förklarar varför de diskursiva identifikationerna kring soldatyrket fastnar och det militära våldets hegemoniska position upprätthålls.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka orsaker det finns till att spel knappt är närvarande i gymnasieskolans svenskundervisning, trots sådant som förekomsten av det vidgade text­begreppet samt det relativt stora intresset från litteraturdidaktiken under 2000-talet. Detta undersöks med ett diskursteoretiskt angreppssätt genom att analysera konferensartiklar från det nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning (SMDI) och sätta denna analys i relation till spelmediets egenskaper. Slutsatserna är att spel är ovanliga eftersom forskningen varit intresserad av annat än spel i sig själva. Att låta spel komma till sin rätt skulle kräva arbete som den nuvarande diskursen (oftast) inte legitimerar eller värdesätter. Dessutom behandlas några av de didaktiska aspekterna som är viktiga om spel skulle övervägas att användas i undervisningen. Där diskuteras bland annat vikten av att betänka vilka texter som genereras av spel samt i vilken grad regelsystem och den på­hittade verkligheten harmonierar.

The purpose of this study is to investigate and analyze what content the National Agency for Education focuses on, so that students in the teaching will gain knowledge about human rights and democracy and the methods that the National Agency for Education performs in relation to the school's democratic education mission. The survey also aims to examine how the levels of requirements regarding human rights differ between compulsory school and upper secondary school. A discourse analysis is used as a theory and methodological starting point. Furthermore, curriculum theory and a didactic theory are also used. The sourcematerial consists of the National Agency for Education's governing documents and has been analyzed on the basis of the didactic questions of what and how. The results of the analysis show that the National Agency for Education mainly focuses on human rights based on the UN definition and that teaching should be conducted in democratic working methods, such as discussions with others.

I den här uppsatsen utforskas en jämställdhetsdiskurs i en kommunal översiktsplan. Den studerade kommunen är Kiruna kommun i Norrbottens län. Syftet med uppsatsen är att med ett intersektionellt perspektiv analysera hur en jämställdhetsdiskurs kan skapas i en kommunal översiktsplan samt att diskutera hur detta kan bidra till att (re)producera makt-, över- och underordningar i samhället. Syftet uppfylls med hjälp av tre frågeställningar: Vilka förbindelser mellan sociala kategoriseringar och planeringsområden kan identifieras i jämställdhetsdiskursen? Vad karaktäriserar de förbindelser som kan identifieras i jämställdhetsdiskursen? Hur kan dessa förbindelser förstås utifrån ett intersektionellt maktperspektiv? I uppsatsen görs en diskursanalys med utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteoretiska begrepp diskurs, artikulation, moment, nodalpunkt, det diskursiva fältet, element, flytande signifikanter och ekvivalenskedjor. Analysen visar på komplexa relationer mellan olika sociala kategoriseringar av individer och olika planeringsområden i översiktsplanen samt hur och vilka betydelser dessa fyller jämställdhetsdiskursen samt begreppet jämställdhet med. Det diskursteoretiska ramverket bidrar till att skapa förståelse för dessa komplexa relationer genom att ekvivalenskedjor kan formuleras och att jämställdhetsdiskursens form och innehåll därmed kan analyseras. Analysen behandlar också vilka element som får sin slutliga betydelse i översiktsplanen och varför samt hur förbindelserna mellan sociala kategoriseringar och planeringsområden sker. Analysen och diskussionen visar vidare, genom några exempel, på relevansen av intersektionella analytiska ansatser samt hur jämställdhetsdiskursen skulle kunna (re)producera maktrelationer i det samhälle där diskursen rör sig och hur detta kan bidra till att vissa (grupper av) människor privilegieras medan andra exkluderas. / In this degree project a gender equality discourse is explored in a comprehensive plan adopted in the Swedish municipality of Kiruna, located in Norrbotten county. The purpose of this degree project is to, with an intersectional approach, analyse how a gender equality discourse could originate in a comprehensive plan and subsequently discuss how the gender equality discourse could contribute to the (re)production of relations of power, superiority and subordination in society. These were the research questions: <li aria-level="1">Which associations between social categorisations and planning departments can be identified in the gender equality discourse? <li aria-level="1">What are the characteristics of the associations identified in the gender equality discourse? <li aria-level="1">How could these associations be understood based on an intersectional perspective of power? In this degree project a discourse analysis is made based on Laclau and Mouffes discourse theoretical concepts discourse, articulation, moment, nodal point, the discursive field, element, floating significant and equivalence chain. The analysis indicates complex relations between social categorisations and differing planning departments and which meanings the gender equality discourse and the concept of gender equality is being filled with in the comprehensive plan. The discourse theoretical framework contributes to a deeper understanding of these complex relations through the formulation of equivalence chains and therefore enables the possibility to analyse the gender equality discourse form and content, which elements acquire their definite meaning and why but also how the associations are made in the comprehensive plan. Furthermore, the analysis and the discussion indicate a few ways that the gender equality discourse could (re)produce power relations in the community where the discourse exists and how this could contribute to the privileging of some (groups of) individuals and the exclusion of others.

Denna uppsats redogör för hur mening skapas kring könsroller inom mormonismen utifrån dess religiösa urkunder samt förkunnanden från auktoriteter inom kyrkan. Ljuskastas över mansidealet, kvinnoidealet och maktrelationer inom religionen utifrån frågan om kön. Undersökningen är avgränsad till de tre specifika religiösa urkunderna som är specifika för mormonismen (Mormons bok, Den kostbara pärlan samt Läranoch förbunden), vidare undersöks uttalanden/förkunnanden från mormonska auktoriteterinom kyrkan gällande frågan om kön. Undersökningen genomförs kvalitativt och analyserar resultaten utefter diskursanalys och diskursteori. Undersökningen kommer attvisa på att språkbruket inom mormonismen utgår från en essentialistisk syn på kön där kvinnans och mannens olika ordinerade roller i livet baseras på denna syn. Vidare upptäcks stora skillnader på hur man talar om kvinnor respektive män, där språket är särskilt värderande. Utifrån språket synliggörs maktrelationer där mannen både erhåller makten i kyrkan och ses som familjens överhuvud.

Being an adolescent today is about being in the transition between childhood and adulthood and living in a society that is characterized by individuality. The opportunities to shape one's own life in today's society have increased compared to the past when there are more choices around work and education. As the COVID-19 pandemic spread around the world, our everyday lives changed drastically in different ways, high school students' studies switched to distance and traditional student celebrations were cancelled, an important milestone in young people's lives on their way to the adult world. The purpose of this study is to develop in-depth knowledge of how the young people who graduated in 2020 feel that the COVID-19 pandemic has affected and/or changed their vision and thoughts about their future. In this study, a qualitative method with elements of discourse analysis has been used where the empirical material was collected through semi-structured interviews. The study involved eight young people, including four boys and four girls. To analyze the empirical, discourse theory and theories of individualization were used. The results showed that young people's faith in the future as a whole has not been affected by the COVID-19 pandemic but is strongly influenced by individualization and the power to shape their own lives. The results also showed differences between the sexes in how formulated the future plans were and to varying degrees. / Att vara ungdom idag handlar om att befinna sig i övergången mellan barndom och vuxenliv och att leva i ett samhälle som präglas av individualitet. Möjligheterna att forma sitt eget liv i dagens samhälle har ökat jämfört med förr i tiden då det finns fler valmöjligheter kring arbete och utbildning. När covid-19 pandemin spreds över världen förändrades vår vardag drastiskt på olika sätt, gymnasieungdomars studier övergick till distans och det traditionella studentfirandet ställdes in, en viktig milstolpe i ungdomarnas liv på väg mot vuxenvärlden. Syftet med denna studie är att utveckla fördjupade kunskaper om hur de ungdomar som tog studenten under 2020 upplever att covid-19 pandemin påverkat och/eller förändrat deras syn och tankar kring deras framtid. I denna studie har en kvalitativ metod med inslag av diskursanalys använts där det empiriska materialet inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog åtta ungdomar varav fyra killar och fyra tjejer. För att analysera empirin användes diskursteori och teorier om individualisering. Resultatet visade att ungdomarnas framtidstro i sin helhet inte påverkats av covid-19 pandemin utan är starkt präglat av individualiseringen och makten att forma sitt eget liv. Resultatet visade även på skillnader mellan könen kring hur formulerade framtidsplanerna var och i olika utsträckning.

This study explores library discourses on multilingualism. The aim is to illuminate how unequal power relations are reproduced or transformed through these discourses. To examine this, I focus on a report on multilingualism, produced by the National Library of Sweden, included in their work with a national library strategy. The analysis is performed through the theoretical lens of discourse theory, inspired by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, in combination with an adapted version of Richard Ruiz’s orientations to language planning. Two discourses are identified: ”the old multilingualism”-discourse and ”the new multilingualism”-discourse. I argue that these two discourses are compatible, though constructed as a binary opposition. ”The old multilingualism”-discourse is related to national minorities, rest on a language-as-right orientation and is recognised as an individual resource. ”The new multilingualism”-discourse, which is the dominant discourse, is related to immigrants and constructed as something new. It is drawing on a deficit discourse, aiming at assimilation, and thereby reproduces unequal power relations. At the same time multilingualism is recognised as a societal resource that should be promoted. This thesis partake in a discussion on diversity within Library and Information Science.