Spelling suggestions: "subject:"diskussioner"" "subject:"idiskussioner""
11 |
Fysikundervisningens science fiction / Science fiction in physics educationSjörs, Simon January 2017 (has links)
Science fiction och populärmedia är en stor del av vardagen i dagens samhälle. Elever konsumerar den typen av media på egen tid och söker sig till den för underhållning utanför skolans väggar, möjligen utan att reflektera över vad det är som konsumeras. Den här studien fokuserar på science fiction och hur de välproducerade medierna tas emot och reflekteras kring av konsumenterna, som i det här fallet är elever. Finns det möjlighet för lärare inom fysik eller någon annan naturvetenskap att utnyttja det intresse och den pseudovetenskap, som dessa medier kan förmedla, i skolan? Elever har en bild av vad fysik är i skolans värld efter hur fysikundervisningen är upplagd och syftet för arbetet är att undersöka möjliga sätt som de olika världarna kan mötas. Det riktar sig mot att utvärdera en undersökning gjord i en elevgrupp bestående av 6 fysikstuderande elever på gymnasiet. Kärnan i undersökningen är att se vilka typer av diskussioner som uppstår efter visning av ett eller flera filmklipp från populära spelfilmer, innehållande fysiska moment. De fysiska momenten är sekvenser som kan förklaras med den fysik vi har idag eller så kan det vara orimliga sekvenser som inte går att förklara. Eftersom den här typen av media ofta bygger på att skapa känslor hos konsumenten så förekommer det att verklighetsförankringen ofta försvinner. Det teoretiska ramverk som undersökningen håller sig till utgår i konceptet ägandeskap av lärande och syftar till hur elever utvärderar sina egna idéer och tar ansvar för att följa upp tidigare funderingar eller frågor som de själva uttryckt. På så vis kan eleverna själva förhoppningsvis se värdet av kritiskt tänkande och även att eleverna kan minnas vad de lärt sig över en längre tid. / Science fiction or rather popular media is a major part of everyday life in today's society. Students consume this media in their spare time and watch it for entertainment, possibly without even reflecting over the consumed content. This paper will focus on science fiction and how the well-produced media is received and reflected upon by the consumers, in this case upper-secondary physics students. Is there an opportunity for physics teachers or other natural sciences teachers to make good use of the interest and the pseudo science, that these media can convey, at school? Pupils have an idea of what physics is in school considering how physics education is laid out and the purpose of this work is to explore possible ways that these different worlds can meet. The work is aimed at evaluating a one hour session done with a student group consisting of 6 physics students in high school. The essence of the survey is to see what types of discussions occur after viewing one or more movie clips containing different physical phenomena. The physical events are shown in movieclips and can be explained by the physics we have today or there may be unrealistic events that cannot be explained. This kind of popular media is often based on creating emotional connections with the consumer which can take away the connection to reality and the real world physics. The theoretical framework that the study was based on is the concept of ownership of learning, this aims to consider how students evaluate their own ideas and take responsibility for following up on previous ideas or questions that they themselves expressed. That way the students hopefully find value in critical thinking and the retention of knowledge might increase.
|
12 |
Att ha eller att inte ha dyskalkyli : En kvalitativ studie av 4 grundskollärares definition av begreppet dyskalkyli / To have or not have dyscalculia : A qualitative study of 4 primary school teachers' definition of the concept of dyscalculiaSundberg, Rebecka, Landin Hjälm, Emelie January 2020 (has links)
Syftet med studien är att undersöka vad lärare vet om dyskalkyli och vad för undervisningsmetoder de använder för elever med svårigheter i matematik. Vi vill även se om lärarnas uppfattningar om dyskalkyli liknar forskningens uppfattningar. För att undersöka det använde vi oss av intervjuer som vi spelade in. Resultatet av studien visar att lärarna hade liknande tankar om vad dyskalkyli är och att arbetsmetoderna såg likvärdiga ut. Lärarnas tankar liknar även vad den tidigare forskningen säger. / The purpose of the study is to investigate what teachers know about calculus and what teaching methods they use for students with difficulties in mathematics. We also want to see if the teachers' perceptions of nozzle calculi are similar to those of research. To investigate, we used interviews that we recorded. The results of the study show that the teachers had similar thoughts about what calculus is and that the working methods looked similar. The teachers' thoughts are also similar to what previous research says.
|
13 |
Högläsning : Grundskolans F–3 lärare beskriver syfte, planering och arbetssättBeronius, Maria January 2021 (has links)
Studien undersöker F-3 lärares beskrivningar av högläsningsarbetet genom ett kvalitativt perspektiv. Det insamlade materialet kommer i huvudsak från öppna enkätfrågor, vilka sedan analyseras efter lärarnas, skriftliga beskrivningar. Syftet är att få inblick i lärarnas beskrivningar kring syfte, planering och arbetssätt i arbetet med högläsning. Studiens teoretiska utgångspunkt har det sociokulturella perspektivet på lärande med ett speciellt fokus på literacyutvecklande teorier. I studien finns tidigare forskning onämnd utifrån studier om lärares högläsning. Empirin hämtas från de svar som lärarna skriftligen besvarat genom strukturerade, öppna enkätfrågor. I resultatdiskussionen tolkas och ställs resultatet i förhållande till litteratur och tidigare forskning. Resultatet visar att högläsning förekommer flera gånger i veckan men att planering av högläsningen ofta hamnar i skuggan av annan undervisningsplanering. Samtal och diskussioner kopplat tll högläsning och elevernas egna arfarenheter kan utvecklas och planeras på en mer didaktisk utvecklande nivå. I slutet av studien ges förslag på vidare forskningsområden. Sist i studien presenteras källförteckning samt studiens bilagor.
|
14 |
”Här finns en bomb. Väldigt, väldigt sällan upplever jag att den briserar” : Samhällskunskapslärares förhållningssätt till kontroversiella frågor / ”Here is a bomb. Very, very rarely do I experience it blowing up” : Civic teachers’ approaches to controversial issuesRosenquist, Henrik, Nicander, Josefine January 2023 (has links)
Vi har undersökt hur samhällskunskapslärare på gymnasiet förhåller sig till kontroversiella frågor. Ämnesområdet valdes med tanke på samhällskunskapens potential för diskussioner i frågor som kan upplevas som kontroversiella. Syftet blev därför att undersöka hur samhällskunskapslärare upplever och hanterar kontroversiella frågor. Såväl skolmyndigheter som forskningsfältet är positivt inställda till kontroversiella frågor eftersom de kan utveckla elevers demokratiska kompetens samt hjälper läraren att göra ämnesinnehållet mer levande. Samtidigt existerar en aktuell debatt om i vilken utsträckning lärare uppmuntrar till diskussioner eller ifall de undviker att lyfta och bemöta kontroversiella frågor i klassrummet. För att uppfylla ovan nämnda syfte utforskade vi först ämnesområdet genom relevant internationell och nationell forskning. Detta för att därefter klargöra begreppsdefinitionen och presentera våra teoretiska glasögon i form av de deliberativa och agonistiska samtalsteorierna. Resultatet visade att lärarnas tolkning av kontroversiella frågor låg nära de vi identifierat från forskningsfältet och att lärarna vi intervjuat generellt är positivt inställda till att arbeta med kontroversiella frågor. Vårt empiriska material för att utforska ämnesområdet består av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju olika samhällskunskapslärare.
|
15 |
Diskussioner i religionskunskapsundervisningen : Strategier och hinder / Discussions in Religious EducationLöfqvist, Jennie January 2023 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka vilka strategier lärare använder för att få till diskussioner i ämnet religionskunskap under lektionerna på lågstadiet. Men även att synliggöra om lärare kan se några hinder med diskussioner som metod i religionsundervisningen. Undersökningen har gjorts genom intervjuer med 5 lärare i olika kommuner i Svealand. Resultatet visade att när det gäller elever på lågstadiet är det viktigt att förklara vad en diskussion är och vad syftet är med diskussionen. Elever behöver få en tydlig struktur över hur en diskussion går till och vilka förhållningsregler som gäller vid en diskussion. Även flera olika metoder för diskussioner kommer fram i den här undersökningenoch det kommer även fram att det mångkulturella ses som en tillgång för att få fram diskussioner i religion på lågstadiet. / The aim of the study is to research which strategies teachers use to create discussions in the subject of religion during the lessons at the primary level. Also, to see if teachers can see any obstacles with discussions as a method in religious education. The survey has been done through interviews with five teachers in different cities in Central Sweden. The result showed that, when it comes to students at the low school, it is important to explain what a discussion is and its purpose. Students need a structure and rules about how to participate in a discussion. Several different methods for discussions also appear in this survey, and it also shows that the multicultural is seen as an asset to develop discussions in religion at the low school.
|
16 |
Klassrumsobservationer som metod för ett ökat kollegialt lärande - en studie genomförd på tre grundskoleenheterHultén, Christina January 2013 (has links)
Sammanfattning/AbstractSyftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lärande. Att vi lär oss i samspel med varandra är inga nya tankar. Det hävdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan på 1920-talet då han lanserade sin teori om hur vi lär oss. I hans sociokulturella perspektiv på lärande är just interaktion en av hörnstenarna. För att få svar på mina problemformuleringar har jag använt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkät. Jag har genomfört och dokumenterat ett flertal klassrumsobservationer vilka sedan diskuterats i arbetslag vid de s.k. återkopplingsträffarna. De lärare som deltagit i studien har sedan, på frivillig basis, besvarat en enkät. Svaren från enkäten ligger till grund för mina slutsatser och redovisas i form av stapeldiagram.Resultatet av min studie visar att lärarna upplever att de diskussioner som tar sin utgångspunkt i klassrumsobservationer leder till ett ökat kollegialt lärande men att det kräver en kontinuitet, att det bör vara ett återkommande inslag i skolans vardag. Vidare menar lärarna att det kräver att man kan ge och ta konstruktiv kritik, att det finns en öppenhet i kollegiet
|
17 |
Meningsskapande samtal om fysikens begrepp : Att utgå från elevernas erfarenheter och förförståelseFritsch, Katarina January 2017 (has links)
Syftet med studien är att undersöka vad tidigare forskning säger om hur lärare kan organisera fysikundervisningen för att stödja elever, i årskurs 4 – 9, till meningsskapande samtal om fysikens begrepp. I denna systematiska litteraturstudie presenteras resultat utifrån litteratur som noggrant valts ut genom en systematisk sökningsprocess i databaserna Summon, ERIC, Nordina och avhandlingar.se där all litteratur har genomgått peer review. Studiens resultat visar att elever tillsammans bidrar till meningsskapande samtal genom att tillföra egna erfarenheter och förkunskaper om fysikens begrepp. Studien visar hur eleverna kan diskutera fritt så länge de har något att diskutera utifrån, exempelvis praktiska experiment, bilder, artefakter eller texter. Lärarens roll är sedan att stödja eleverna till att använda och förstå de korrekta vetenskapliga begreppen. Studien visar att läraren kan göra detta genom att koppla till vardagliga objekt och företeelser, ställa utmanande frågor, synliggöra nyckelbegrepp och elevers förförståelse samt återkoppla till elevers lärande. Med dessa olika metoder agerar läraren som en riktningsgivare som guidar eleven i en kunskapsutvecklande riktning. Genom att utgå från samt synliggöra elevernas förförståelse får både elever och lärare kunskap om eventuella missuppfattningar. Detta bidrar i sin tur till meningsskapande samtal då eleverna börjar ifrågasätta samt förändra och utveckla sin förståelse för fysiken begrepp.
|
18 |
Kan du förklara hur du tänkte? : En kumulativ studie om matematiska resonemang och vilket sätt de bidrar till lärande i gruppBengtsson, Johan January 2019 (has links)
Tal i bråkform anses som ett arbetsområde som både lärare anser är svårt att lära ut och eleveratt lära, särskilt när det är i kombination med en tallinje. Forskning visar att mycket avmatematiken framförs via envägskommunikation, oftast genom lärare till elev. Samtidigt visarforskningen även att flervägskommunikation är en väsentlig del i matematiken för att nå enhögre kunskapsnivå. Syftet för denna studie är att utveckla kunskaper om hur resonemang kanbidra till elevers lärande om tallinjen i en årskurs 3. Följande frågeställningar är: Vilka typerav resonemang kan identifieras i 33 elevers diskussioner om tallinjen? På vilka sätt bidrarresonemang till lärande i grupp? 33 elever deltog i studien och klassens mångkulturellavariation kan anses som låg. Bakgrunden förklarar centrala begrepp och tidigare forskningsom går i linje med studiens ämne. Detta är en kumulativ studie, som innebär att dennastudies resultat har som grund pålitlig tidigare forskning (Cronehed, 2009: 52). Resultatetvisade att arbete i grupp och användandet av resonemang hade tendenser till att utöka eleversförmåga att resonera, samt utveckla matematiska kunskaper om tal i bråkform i samband medtallinjen. Kreativt matematiskt resonemang visade större tendenser för utvecklad kunskap ände övriga resonemangen. Studiens resultat visade även att den med viss sannolikhet går attanvända inom hela matematiken som skolämne, både enskilt och i grupp. I rubriken”didaktiska implikationer” anges vad verksamma pedagoger kan ha för nytta av det resultatet idenna studie givit. Pedagoger kan använda sig av resonemang för att gynna elevers lärande igrupp. I synnerhet kreativt matematiskt resonemang, då det visade störst tendens till lärande.Pedagogerna bör även se värdet av att arbeta i grupp och vilka möjligheter det kan medföra.
|
19 |
Lärares kunskap och inställning kring begreppen arbetsminne och arbetsminnesträningPollack, Anna January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka lärares kunskap och attityd gällande begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning utifrån ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie, med givna frågor och öppna svarsalternativ. De intervjuade lärarna arbetar på en högstadieskola och resultatet visar att alla de intervjuade har olika inställning till begreppen, dess förekomst och orsaker samt träning av arbetsminne. Flertalet av respondenterna känner sig inte säkra på begreppen och effekten av träningen. Flertalet av respondenterna anser dessutom att man till viss del kan skylla på skolan och samhället i stort när arbetsminnet sviktar då skolan idag inte fokuserar på vad respondenterna kallar utantill/innantillkunskap längre, och därmed inte tränar elevernas förmåga till att minnas på samma sätt som tidigare. Ur ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv kan vi då konstatera att dessa stora skillnader påverkar elevers undervisning.
|
20 |
Högläsning skapar möjligheter för lärande : En kvalitativ studie om hur högläsning tillämpas med ett pedagogiskt syfte i årskurserna F–3Hådell, Lina, Tibbling, Emelie January 2021 (has links)
I vår studie undersöker vi hur yrkesverksamma lärare i årskurs F–3 arbetar med högläsning i undervisningen. Vi undersöker huruvida de lärare som deltagit har ett pedagogiskt, genomtänkt ändamål när de högläser för att skapa lärandemöjligheter. Studien avser också att undersöka vilka inställningar och erfarenheter de medverkande lärarna har till högläsning. För att besvara dessa frågor har vi utgått från vårt underlag bestående av en kvalitativ undersökning, där tio semistrukturerade intervjuer med tio yrkesverksamma lärare i årskurserna F–3 utförts. Intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys, som fokuserar på att tolka och identifiera likheter och skillnader. Vidare används den sociokulturella lärandeteorin som ett teoretiskt ramverk, som förespråkar att lärande sker i kommunikation och samspel med andra. Den information som framkommit från våra informanter har sedan kopplats till relevant litteratur och den tidigare forskning som vi har tagit del av kring ämnet. Resultatet visar på att lärarna har positiva inställningar till högläsning och uppskattar att använda det i sin undervisning. Det framgår även att syftet med högläsningen varierar beroende på vad lärarna vill förmedla. För det mesta tillämpas högläsning med ett pedagogiskt lärandesyfte, med det används också för att en lugn stund.
|
Page generated in 0.3042 seconds