I denna uppsats undersöks hur begreppet ”vi och dem” manifesteras i tre romaner med utgångspunkt i en samhällskontext. I studien används Franco Morettis (Elektronisk källa: 8.10.2012) analysmetod, ”distant reading”, vilket innebär att man bortser från detaljer och istället fokuserar på helheten. Syftet har således varit att belysa begreppet ”vi och dem” i romanerna Om jag kunde drömma (Meyer, 2005), Hungerspelen (Collins, 2008) samt Ett öga rött (Khemiri, 2003). I samspel med metoden ”distant reading” har även Illman och Nynäs (2005) tanke om att texter alltid läses och tolkas utifrån individers tidigare erfarenheter samt den omgivande kontexten varit till hjälp. Illman och Nynäs (2005) beskriver begreppen ”grupperingar”, ”fördom” och ”gränsöverskridande möten” som används i analyskapitlet. Dessa begrepp belyses sedan ur ett samhällsperspektiv med utgångspunkt i begreppet ”vi och dem” där en diskussion förs kopplat till tidigare forskning, romananalyserna och egna reflektioner. Resultatet åskådliggör att delar ur dessa romaner kan gestalta olika förhållanden där förutfattade meningar samt grupperingar av olika slag kan leda till fördom och hur dessa kan motverkas genom gränsöverskridande möten.

I en kunskapsöversikt från Skolverket (2009), vilken belyser olika faktorer som påverkar resultaten i svensk grundskola, har andelen elever som trivs bra och upplever engagemang och inflytande i skolan ökat, men många elever, särskilt flickor, i grundskolans senare år känner sig stressade och mår dåligt. Genom noggranna kartläggningar och pedagogiska utredningar kan skolan identifiera elevers starka sidor och deras svårigheter. Skolan har enligt både skollagen och gällande läroplan skyldighet att främja elevers harmoniska utveckling och att anpassa verksamheten till elevernas behov är en självklar förutsättning.   Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka flickors relation till skolans krav, hur dessa påverkar flickornas elevidentitet och vilka pedagogiska konsekvenser och implikationer denna inblick kan visa på. Trettio flickor i år åtta har svarat på frågor och med sina egna ord beskrivit en god skolmiljö. Flickorna beskriver i undersökningen hur deras skolgång påverkas positivt eller negativt beroende av skolans bemötande och hur de lyckas leva upp till ställda krav och förväntningar. Eleverna efterfrågar vuxna som tror dem om gott, som tror på deras förmåga, som bryr sig om hur de mår och utvecklas, som får dem att känna sig dugliga och värdefulla. Vuxna som de kan lita på.

In this essay, I discuss one of the recurring dilemmas for a working recreational pedagogue, namely the hard task of cooperation with parents. As a recreational pedagogue, I am required to work by the curriculum Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. This policy document talks about what my responsibilities are, including establishing collaboration with parents in terms of the children’s development and education. It happens, however, that the pedagogue and the parent's ethical positions differ. When norms collide, it is my responsibility as a recreational pedagogue to relate to the different norms in a professional manner. In this essay I argue that, one of the main characteristics of a competent pedagogue is the ability to meet various parents with their respective backgrounds, to be able to interpret the individuals and meet them in an encouraging way for the children's development. Personal identity today is multiple, as an individual, I have created myself a number of identities which apply at different times. At home, I'm a mother, at family dinners; I am a daughter, sister and granddaughter. At university, I am a student and at my workplace, I am recreational pedagogue. Thus, I am not only my profession but also a human with my own experiences, interpretations and feelings. From them I act. In this essay, I draw on my own experiences where my view of ethics and upbringing is different from a parent's sight. In essay writing, I reflect on my actions in the events with the help of various ethical theories and the intercultural approach. Through my writing, I have been given a chance to pause and reflect on my own behavior in situations where I meet parents of other opinions than my own. How can I act differently and more professionally in these meetings in the future?

Sammanfattning Bakgrund: Första gången två personer möts är de främlingar för varandra. Möten innebär samspel mellan de människor som berörs. Mötet styrs av erfarenheter, förväntningar och tolkningar av situationen. Genom att bekräfta, acceptera och vara tillmötesgående närmar sig parterna varandra vilket kan leda till öppenhet och bättre kontakt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas behov och förväntningar i mötet med distriktssköterskan i hemsjukvården. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ ansats. Åtta patienter med hemsjukvård intervjuades enskilt i sina hem. Narrativ intervju användes. Materialet analyserades sedan utifrån Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Två teman framkom, Att få känna sig som en värdefull människa på sina egna villkor samt Att få medicinsk vård av en kompetent distriktssköterska. Patienternas behov och förväntningarna i mötet med distriktssköterskan i hemsjukvården är att få hjälp med att behålla sin identitet och sin värdighet som människa. Patienterna vill att distriktssköterskan ska se patienten som en person med känslor och tankar och ta dessa på allvar. Patienterna behöver känna sig sedda och bekräftade, få känna sig som någon inte bara en i mängden. När patienten känner sig sedd och bekräftad skapas förtroende och trygghet. Patienterna har behov av att distriktssköterskan har förmågan att känna till sin egen kompetens och brister. Detta leder till ett förtroende och respekt för distriktssköterskan. Slutsats: Slutsatsen är att man inte kan möta människor efter en speciell mall. Varje möte måste ske individuellt med fokus på den enskilda individens behov och förväntningar. Behovet att få känna sig som en värdefull människa på sina egna villkor är viktigare än att få medicinska insatser gjorda. / Abstract Background: The first time two people meet, they are strangers to each other. Encounters involve interaction between the people involved. The encounter is determined by the experiences, expectations and interpretations of the situation. By confirming, accepting and being courteous to each other there can be transparency and better contacts. Aim: The aim of this study was to describe patients' needs and expectations of the encounter with the district nurse in home care. Method: The study was conducted by using a qualitative approach. Eight patients with home health care were interviewed individually in their homes. Narrative interviews were used for the encounters. The material was then analyzed by applying Lundman and Granheim method for qualitative content analysis. Result: Two themes emerged. The patients feeling of being treated like a valuable human being on their own terms and To get medical care of a qualified district nurse. The patients' needs and expectations of the encounters with a district nurse in home health care are to help them preserve their identity and their dignity as human beings. Patients want the district nurse to recognize the patient as a person with feelings and thoughts and to be taken seriously. Patients need to feel seen and acknowledged, to feel that they are not just one of many. When the patient feels seen and confirmed there is confidence and security. Conclusion: The conclusion is that one cannot meet people using one specific template. Each encounter must be unique with focus on the individual's needs and expectations. The need to feel like a valuable human being, met on their own terms is perceived as being more important than having their medical needs attended.

Encounters between students and religious believers is common in the subject of Religious Education in Swedish schools. For pedagogical reasons teachers arranging these encounters hoping that exciting things will happen. But which qualities and experiences arise out of these encounters? In this study representatives of eight different religious communities are interviewed who regularly receive pupils coming to their respective communities. The proposed theoretical framework is related to Phenomenology and Hermeneutics and the methodological approach is interpretive. The aim of the present study is to explore the experiences of the representatives. The research questions are: (1)Which aims do the representatives see as important with the study visits? (2) How do the representatives see their connection to the school? (3) What kind of knowledge and qualities are promoted? The results show four different aims with the study visits: First, where the existential dialog is in focus; second, where the experience and the perspective of the believer is at hand; third that focuses on understanding and coping with diversity and plurality; and forth, that focuses the cooperation with the schools and stresses the importance for the religious community to be a part of the daily life in school. To conclude, the level of the relationship between school and the communities seems to differ a lot between the representatives but are in general low. The questions that the pupils often prepare are important but could also distract from what the representatives see as the essential aims of the visit. The study shows that the representatives see dialog as an essential, part of a successful visit. / Möten med troende och samfundsföreträdare, ofta i form av studiebesök, är vanligt förekommande i den svenska kolan. Men vilken funktion kan dessa möten ha och vilka kvaliteter genereras hos eleverna i samband med dessa möten? I denna studie intervjuas åtta samfundsföreträdare från olika samfund och som regelbundet tar emot besök av elever. Den teoretiska ramen utgörs av hermeneutik och fenomenologi och intervjuerna tolkas enligt en hermeneutisk metod. Syftet är att undersöka samfundsföreträdarnas erfarenheter. Forskningsfrågorna är: (1) Vad ser samfundsföreträdarna som viktiga mål med skolbesöken? (2) Hur uppfattar samfundsföreträdarna skoluppdraget och sin relation till skolan? (3) Vilken typ av kunskap, insikt och kvaliteter genererar skolbesöken hos elever enligt samfundsföreträdarna? Resultatet visar på olika sätt att se på besökens syfte och mål: ett där det existentiella samtalet fokuseras, ett som betonar upplevelsen och inifrånperspektivet; ett som fokuserar förståelsen för andra kulturer och för religionen i den enskildes liv och ett samarbetsorienterat alternativ där samfundet blir en aktiv part i det dagliga skolarbetet. Studien indikerar vidare att relationen mellan samfundsföreträdare och skola ser olika ut mellan samfundsföreträdarna men att den oftast är liten. Elevfrågor ses som viktiga men kan också ta fokus från det som samfundsföreträdarna ser som besökens syfte och mål. Studien visar att samfundsföreträdarna ser ett dialogiskt och ett kommunikativt förhållningssätt som en grundläggande faktor för lyckade besök.

I detta magisterarbete vid Institutionen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign på Konstfack, Stockholm studerar Maria Olsson mänskliga relationer i offentliga rum. Genom att formge några möbler försöker hon provocera fram en kommunikation mellan individer. Målet är att överraska användaren med en interaktiv reaktion i det formgivna objektet och skapa ett möte. Som en förlängning av mötet gör hon ett försök att starta en integrationsprocess. / Magisterexamen 2007

<p> </p><p><strong>BAKGRUND: </strong>I dagens mångkulturella samhälle kan sjuksköterskor ofta vårda patienter som kommer från andra länder och kulturer. Det kan ofta innebära en rad olika svårigheter som sjuksköterskan måste hantera för att kunna ge patienterna god vård. <strong>SYFTE: </strong>Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka och beskriva de faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser i vården av patienter från andra länder. <strong>METOD: </strong>Föreliggande studie är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats i enlighet med Friberg (2006). Artiklarna söktes i databasen Cinahl och analyserades sedan enligt Friberg (2006). Likheter och skillnader i artiklarnas resultat utgör grunden för de olika kategorierna i föreliggande studies resultat. <strong>RESULTAT: </strong>I resultatet delades faktorerna upp i två stora kategorier: Kommunikativa faktorer och kunskapsfaktorer. Studien visade att kommunikationen var en faktor som hade stor påverkan på sjuksköterskan i vården av patienter från andra länder. Vidare visade studien att även sjuksköterskors kunskapsbrist om andra kulturer och religioner var en faktor som påverkade vården. Patienternas bristande kunskaper om hälso- och sjukvårdens uppbyggnad framkom också som en påverkande faktor. <strong>DISKUSSION: </strong>Sjuksköterskors bristande kunskaper om de faktorer som kan påverka vården av patienter från andra länder påverkade sjuksköterskors arbete med dessa patienter. För att minska antalet faktorer som kan påverka vården bör sjuksköterskorna försöka skaffa sig nya kunskaper och omvärdera sina gamla.</p><p> </p>

Demenssjukdom är vanligt förekommande inom distriktsjukvård. Tidigare forskning om demenssjukdom har framförallt inriktat sig på arbetsmetoder i vården. Sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom är fortfarande relativt obeforskat. Att kunna sätta sig in och förstå livsvärlden hos en person med kognitiv svikt kräver stor kunskap och lyhördhet hos distriktssköterskan. Om förståelse inte finns för sjukdomens konsekvenser och hur det nära mötet kan skapas minskar sannolikheten för att distriktsköterskan skall kunna ha ett vårdande möte eller samtal. Syftet med studien är att öka förståelsen för det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom. Att beskriva hur distriktssköterskor upplever mötet och samtalet med dessa personer samt hur det vårdande samtalet kan ge förutsättningar för att närma sig personens livsvärld. Fyra distriktssköterskor och fyra sjuksköterskor i fyra olika kommuner verksamma inom kommunal hälso- och sjukvård intervjuades. Metoden var kvalitativ med fenomenologisk inriktning och livsvärldsfokus. De transkriberade texterna har analyserats med innebördsanalys. Fem olika teman framträdde: att se personen bakom sjukdomen, visa förståelse för personens verklighet, att skapa en nära relation, personliga resurser som möjliggör det vårdande samtalet och det positiva mötet skapar kraft. Resultatet visar att för att kunna ha det vårdande mötet och samtalet behöver distriktssköterskan närma sig personens livsvärld och se personen bakom sjukdomsdiagnosen. För ett ömsesidigt möte och en nära relation behöver distriktssköterskan visa förståelse samt bekräfta de upplevelser och känslor som personen uttrycker. Att ha kunskap om de kommunikativa begränsningar som demenssjukdom innebär, samt en förståelse för hur det vårdande mötet kan minska konsekvenser av dessa begränsningar, är av stor vikt för distriktssköterskan. Vidare visade det sig att personliga resurser såsom humor och glädje kan användas och stärka relationen mellan personen med demenssjukdom och distriktssköterskan.

This thesis is the result of a study that considers children’s encounters with others; participation and influence in a pedagogical outdoor environment in three different preschool playgrounds. More specifically, a study is under-taken of how children’s encounters are shaped in the pedagogically adapted outdoor environment of the preschool with the focus on how children’s par-ticipation and influence finds expression in the preschool playground’s dif-ferent facilities. The physical environment is seen as meaningful and the focus is on which affordances arise in the physical environment related to facility. The study’s theoretical approach is based mainly on G. H. Mead’s social psychological theory and the meeting with the other which is com-bined with theories that call attention to the significance of the facility. An ethnographic method has been applied. By way of two years’ field studies, with a total of 78 days spent in the three different environments, data has been collected through observations and photography and by listening to, and talking with, children and preschool teachers. To participate in the chil-dren’s everyday life has been a precondition for understanding children’s different encounters and meeting places in the preschool playgrounds. On the basis of the analysed results, the study shows that all three preschool playgrounds had pedagogical outdoor environments which were designed so that the majority of the facilities gave a variety of offerings, something that contributed to different children being able to relate to, and find, their own affordances in different facilities. The results of the study also show that the majority of preschool children in the studied activities were socially compe-tent and good negotiators. Thereby, they were shown to have good precondi-tions for participating and exercising influence in the day-to-day outdoor activities. At the same time, the study results demonstrate that the children’s agency and interaction at all three preschool playgrounds are determined on the basis of the level of recognition they received in their encounter with other children and in the encounter with teachers.

Participation under coercion. On young people’s experiences in child and adolescent psychiatric inpatient care.  The aim of the dissertation is to study young people’s experiences of participation under coercion in child and adolescent psychiatric inpatient care and to discuss these in relationship to the potential senses of participation and the conditions applying to encounters in care. It takes as its theoretical point of departure Gadamer’s texts on medical encounters, von Wright’s texts on participation as an intersubjective phenomenon that is related to the creation of meaning and Buber’s texts on interhuman encounters. The dissertation is based on two empirical studies. The first consisted of interviews with 21 young people in the 14-18 age group who were patients in child and adolescent psychiatric inpatient care; ten of them involuntarily, eleven voluntarily admitted. The interviews dealt with the following areas: coercion, participation, meaning and encounters in care. The second study involved an analysis of the ambitions of the health care system with regard to participation and encounters with patients as expressed in the legal regulations applying to the health and medical services and the guidelines on professional ethics for different categories of staff. Analysis of the empirical material was based on a hermeneutic approach. The young people’s experiences of their care revealed that they rarely have any knowledge of the legal conditions that apply or about their rights, irrespective of whether they are voluntary or committed patients. One recurrent experience is lack of clarity about the reason for the treatment and what it is intended to do. Despite these shortcomings in their participation, some of the young people view their treatment as important and at times even lifesaving. Analysis of the ambitions of the health care system shows that the focus in the current regulations is placed on the self-determination and autonomy of the patients. There is rarely any description of the importance of a dialogue or of collaboration with the patient. Analysis of the material as a whole reveals that three senses can be attributed to participation in the care situation studied: participation as a right, participation as involvement and participation as meaning. The dissertation discusses how participation in these three senses can find expression in encounters between young people and staff. If participation is to be possible, a relation and an interhuman encounter is required which is characterised by truth, frankness and lack of pretence. This shows how important it is for young people undergoing coercive treatment to be able to meet individuals who can see and acknowledge them as subjects with an entitlement to participate. This can offer possibilities for the creation of meaning in treatment that has not always been sought but which can still be experienced as meaningful.