Diabetes mellitus typ 2 kännetecknas av förhöjd plasmaglukos och normalisering av glukosnivån kräver av patienten följsamhet till behandlingen som består av  livsstilsförändringar och farmakologisk behandling. Kontinuerligt stöd för god egenvård krävs för att minska riskerna för komplikationer. Många når inte behandlingsmålen trots bättre  behandlingsmetoder och patienter uppger att de inte får det stödet de önskar. Studiens syfte var att belysa patientupplevelser från besöken inom diabetesvården. Studien gjordes i form av litteraturstudie med avsikt att undersöka aktuell forskning inom diabetesvården. Patienter värdesatte individuellt bemötande. Relationen mellan patienten och vårdgivaren påverkades negativt om patienten inte fick delta i konsultationen. Generell, inadekvat information kunde minska patientens motivation till egenvården. Språkbarriär och vårdgivarens bristande kulturella kompetens kunde försämra migranternas behandling. Patienter värdesatte vårdgivarens samförstånd med dem. Inadekvat information och distanserat bemötandeeller brist på delaktighet i möten upplevdes negativt för vårdrelationen. Ömsesidighet i informationsöverföringen och relationen underlättade kommunikationen. Pedagogisk utbildning till fler vårdgivare skulle genom bättre samtalsfärdigheter höja kvaliteten i patientutbildningen. Stöd till beteendeförändring, baserat på kognitiv beteendeterapi, väntar på att implementeras. Personer med diabetes mellitus typ 2 behöver mer tid för egenvårdsutbildning. Ny forskning kan riktas mot individuella konsultationer, som inte är lika mycket undersökta som gruppundervisning angående behandlingsresultat. / Diabetes is characterized by hyperglycaemia. The patients have to change their lifestyle and follow their medical treatment because it is important with normal glucose level. Patients need continuous support and encouragement because of the chronic illness. The goal is to have a good self-management to decrease the risks of complications. Many patients don’t reach the goals for glucose levels although better treatments exist today and they express their dissatisfaction with their treatment. The aim of this study was to elucidate the patient experiences from their visits in the diabetic care. Literature study was chosen to examine the latest research. The patients value meeting the caregivers as individuals. If the patient was not allowed to participate the consultation, they felt the relationship to the caregiver as being negative. General, inadequate information could decrease the patient´s motivation to self-management. Language barrier, the caregivers lacking cultural competence and lacking cultural sensitivity could worsen the migrants´ treatment. Mutual information exchange, acknowledgement on the caregiver´s understanding on the patient´s situation and mutual problem solving were the founding elements in a successful communication. The caregivers approach could traditionally be authoritarian and the patient´s participation during consultations was missing at times, partially or entirely. Several caregivers could be offered pedagogical education to increase the care quality. A new intervention, support for behavioral change based on cognitive therapy, have developed and await implementation. Patients with diabetes mellitus type 2 needs more time by the visits for their education and support for their life long illness. New studies needs for examine results of the individual consultations and treatment goals, it has been done more studies about group education for diabetic patients until now.

Gathering places (mötesplatser in Swedish) is an frequent used concept within the discourse about urban and regional planning in Sweden. It is an ambiguous term that is used in a variety of contexts and with a variety of meanings. Present work aims to investigate and describe the function of an urban square in Sweden as a public gathering place based on a number of given aspects. To achieve the aim of this thesis two different research approaches, in addition to an extensive literature study, is being used; a survey with people in a calculated target area and observations following the methodology created by Metha, 2014. Previous studies have shown that there are a number of variab- les that need to be understood to create a comprehensive insight in the social dimensions of urban public space. Among these, different groups and their perception of different factors are crucial to include. Furthermore, the inclusion and the possi- bility to use the public space is of great importance. As is the possibility to feel safe and calm in the space. Hence, there are numerous factors to include when the social dimensions of a public space is to be studied. These factors can be measured as indicators on how good the public space is, as is done in the Public Space Index developed by Metha (2014). Present study’s findings include a suggested definition of the term “Public gathering place” and data that indicates that Bysistorget is an overall good public gathering place. This is, however, proble- matized when the data is divided by different groups and a more variegated understanding arises.

In this scientific essay I have focus on parental work in preschool and the difficulties that might arise. The empirical part is based on two meetings with parents and both of them are about how to understand each other. These meetings are linked to literature and helps me research the term reflection. What am I reflecting and how do I reflect? I also explore the practical knowledge in my work and try to understand the role of the multicultural environment in this work. I try to se possibilites in cooperation at the preschool. With the essay I want to understand why it can be challenging to build trustworthy relations with the parents, which seems important, in order to make the children at the preschool feel safe. I am also interested in researching how the multicultural environment affects the intercultural standpoint of the preschool and what this could mean for my work. The end discussion shows that I am not satisfied to which extend the preschool teachers discuss the difficulties and possibilities of parenting cooperation. / I min vetenskapliga essä lägger jag fokus på föräldraarbetet i förskolan och de eventuella svårigheter som uppstår där. Empirin bygger på två möten med föräldrar, som båda handlar om att vi inte förstår varandra. Mötena kopplas till litteratur och med dess hjälp undersöker jag begreppet reflektion. Hur reflekterar jag och vad reflekterar jag över? Jag synar den praktiska kunskapen i mitt arbete och försöker förstå hur stor roll det spelar att jag arbetar i en mångkulturell miljö. Jag försöker se möjligheter i föräldrasamarbetet på förskolan. Med essäns hjälp vill jag förstå varför det kan vara svårt att skapa tillitsfulla relationer med föräldrar, vilka i sin tur gör att barnen på förskolan blir trygga. Jag är också intresserad av att ta reda på om förskolan, i den mångkulturella miljön, genomsyras av det interkulturella synsätt stadens förskoleplan föreskriver och vad detta i så fall kan innebära för mitt arbete. Slutdiskussionen visar att jag inte är tillfullo nöjd med i vilken utsträckning vi i förskolan diskuterar föräldrasamarbetets svårigheter och möjligheter.

Bakgrund: Den globala migrationsprocessen ledde till att antalet utrikesfödda personer som söker vård ökade. Språkbarriärer och kulturella olikheter är de vanligast hinder för kommunikation mellan patienter och sjukvårdpersonal. För att tillgodose vård med en god kvalitet till alla grupper av patienter, krävs en fördjupad kunskap om utriksfödda patienters upplevelser av kommunikation med hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva utrikesfödda patienters upplevelser av kommunikation i möten med hälso- och sjukvårdpersonal. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där elva vetenskapliga artiklar analyserats enlygt Evans modell. Resultat: Många utrikesfödda patienter upplever svårigheter i kommunikationen med sjukvårdpersonal, orsakad av språkbarriär och kulturella skillnader. Patienter upplever att informationsutbytet och tolkjänster inte blir tillräckliga och betryggande.Språkbarriärer görofta att missförstånd uppstår från båda sidor och påverkar behandling samt patientsäkerhet negativt.Rrsultat presenteras som tre följande teman: språkbarriär, tolkanvändning, samt känslomässiga perspektiv av kommunikation. Slulsats: Alla patienter med olika kulturell bakgrund har rätt till att bli tillräckligg informerad, kunna meddela sjukvårdpersonal sina tankar, känslor och behov, samt vara delaktiga i sin vård. Sjukvårdpersonal bör öka sin medverkan för att överbrygga språbarriär och underlätta kommunikation med patienter.

Föreliggande studie ämnar undersöka utvecklingspotentialen för konferensanläggningar i Stockholm skärgård. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur konferensanläggningar i rurala miljöer upplever sin utvecklingspotential. För att öka förståelsen för konferensanläggningars utvecklingspotential kompletterades studien med offentliga aktörers upplevelser kring utveckling för mötesanläggningar i rurala miljöer. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju respondenter från konferensanläggningar samt två nyckelpersoner inom offentliga sektorn. Teorierna som används i studien grundar sig i tre olika teoriområden vilka är: utveckling av professionella möten, rural verksamhetsutveckling samt utvecklingshinder för små företag. I empiriavsnittet presenteras konferensanläggningarna var för sig i en djupgående löpande text. Nyckelpersonerna inom den offentliga sektorn presentera en redovisning av vad projektet Stockholm Archipelago innebär, samt hur de båda offentliga aktörerna ser på utvecklingen av konferensanläggningar i rurala områden. Därefter presenteras analysavsnittet där teori och empiri har sammankopplats samt analysen av sambandet dem emellan. Slutligen presenteras resultatet som uppkommit i undersökningen i slutsatsen. De mest framträdande aspekterna var att anläggningarna själva inte ansåg att det finns några stora utvecklingshinder samtidigt som författarna kunnat identifiera brister som kan anses vara negativa för konferensanläggningars utveckling i Stockholms skärgård. De identifierade bristerna var exempelvis bristande transportmöjligheter året om, bristande kännedom om skärgården och att konferensanläggningarna är isolerade från andra kompletterande aktörer. / Present study intends to investigate the potential of development for conference facilities in Stockholm archipelago. The study propose to create a deeper understanding for how the conference facilities in rural environment experiencing its potential of development. To increase the understanding for the conference facilities potential of development the study was completed with public actors experience about development for conference facility in rural areas. The study has a qualitative method there semi structured interviews have been done with seven respondents from the conference facilities and two key persons from public sector. The theories who are used in the study are based in three difference theory fields who are development of professional meetings, rural corporation development and obstacles for development in small business. In the empirical part the conference facilities are separately presented in a deeper current text and the key persons from the public sector are presented through a report of what the project Stockholm Archipelago is and also how the key persons from the public sector are looking at the development for the conference facilities in rural areas. Thereafter the analysis part will present the interconnection between theories and the empiric and the analysis of connection between them. The most prominent aspects were that the conference facilities themselves did not consider that there were any major development disabilities for them, but the authors have been able to identify some obstacles that could be negative for a development of conference facilities in the Stockholm archipelago. The identified obstacles were for example, lack of transport opportunities all year round, lack of knowledge about the archipelago and that conference facilities are isolated from other complementary companies.

Sammanfattning Utgångspunkten i masteravhandlingen är att mellanmänsklig dialog är en förutsättning för tänkande i konstnärliga processer. Mitt syfte är att undersöka vilka dialogiska former som är verksamma i tänkande och hur relationen mellan dialog och tänkande kan interagera i olika konstnärliga kontexter. Masteravhandlingen är uppbyggd med tre spår: teorispåret, samtalsspåret och dramatikspåret. I teorispåret utgår jag ifrån Martin Bubers, Michail Bachtins och Hannah Arendts texter om dialog och tänkande. I samtalsspåret diskuterar jag teoretikernas idéer med en fokusgrupp bestående av yrkesverksamma konstnärer inom skilda konstnärliga discipliner. Informanternas erfarenheter kommer i dialog med teorierna. I dramatikspåret presenterar jag exempel på hur sceniska dialoger kan tillföra ytterligare en komplexitetsnivå i diskussionen om vår förmåga och oförmåga till mellanmänsklig dialog. De tre spåren visar tillsammans, utifrån skilda infallsvinklar, att dialog i konstnärligaprocesser inte är möjlig utan en ömsesidig tillit. Tilliten ska i sammanhanget förstås som en aktiv handling att vilja samtala, för att kunna samtala. Det framkommer också hur betydelsefull frågan och lyssnandet är för att kunna tänka och ha en dialog. När vi ställer frågor behöver vi öppna oss för att vi inte vet och lyssna för att höra även det vi inte förväntar oss. De oväntade frågorna och det oväntade lyssnandet. Spåren visar också hur tänkande inbegriper ett görande, i en konkret och fysisk bemärkelse, som en förutsättning för att fördjupa tankeprocesser. Kroppen som en del av tanken. Till detta utmärks konstnärligt arbete av att ha en riktning utanför sig själv, en riktning vars vilja är att kommunicera med den andre. Utan riktning till konstverkens mottagare faller dialogen samman. / Abstract The premise of this master’s thesis is that - within the context of the artistic process -interpersonal dialogue is a prerequisite for the act of thinking. My aim is to investigate which dialogue forms are active in such acts of thinking and how dialogue and thinking can interact in different artistic contexts. The thesis consists of three tracks: a theory track, a conversation track and a drama track. In the theory track, I expand on Martin Buber’s, Michail Bachtin’s and Hannah Arendt’s texts on dialogue and the act of thinking. In the conversation track I discuss these theories with a focus group of professional artists active in a variety of fields. Here the practical experiences of the informants come into dialogue with the theories expressed in the thesis. In the drama track, I show how different scenic dialogues are able to add yet another level of complexity to the discussion of our ability (or inability) to participate in interpersonal dialogue. The three tracks show from a variety of perspectives that dialogue within the artistic process is not possible without mutual trust. In this context trust is understood as an act of intending to engage in dialog. Mutual trust also exposes the importance of questioning and listening in order to be able to think and participate in dialogue. When we ask a question we must be open to that which we do not know and to that we do not expect to hear. The tracks also show that the act of thinking is also an action, in a physical, practical sense, which is itself a prerequisite to being able to think more deeply. It is also important that artistic work be characterized by having an aim beyond itself - an ambition to communicate with an Other. Without such an aim, dialogue can only fail.

Flera studier visar att det tillitsfulla mötet är viktigt inom folkbildningen, men hur skapas det i det digitala rummet? Studien syftar till att bidra med kunskap om strategier och pedagogiska praktiker som stärker det tillitsfulla mötet och skapar en lärmiljö där deltagarna kan vara öppna, dela sina erfarenheter och lära av varandra i nätbaserade kurser. Undersökningen har inspirerats av en designbaserad forskningsmetod. Sju kursledare som arbetar med nätbaserade kurser i ett studieförbund har deltagit i samtal, reflektion och testat olika pedagogiska strategier och praktiker i sin verksamhet. Studien tyder på att det går att skapa tillitsfulla möten även i grupper som inte mötts tidigare och som bara möts under en kort tid. En förutsättning är dock social och pedagogisk närvaro och att kursledaren investerar tid och energi samt arbetar medvetet för att skapa en grupp och ett öppet klimat.

Abstract. The aim of this study is to examine the role of the interpreter and see how the interpreter thinks of his or her role in interpreted meetings. What kind of difficulties and opportunities does interpreters experience in their professional role and what can they describe as factors to a successful interpreted meeting. Above that we were interested in what kind of support if any, interpreters get from their employers or outsourcers when they are a part of an interpreted meeting where difficult and psychological hard matters is interpreted. The method chosen to examine and answer those questions are a qualitative method with semi structured interviews. Our interview persons were six interpreters with various work experience and degree of education. The theories chosen for this study have been parts of symbolic interactionism, sociocultural theory and communication theories in form of the barrier-model and filter-noise model. The results show us that our informants meets all kinds of difficulties on a day to day basis, however was this something that our informants expected and said to be a part of their job-description. We found in our previous research that some interpreters said that it can be a difficult matter to talk in a first-person way when the interpreted person disguise tough situations such as sexual abuse ore murders for example. This could both verifies and problematize by our informants. Most of them said that they were met with respect from other professions, but one voice distinguished from the others and talked in terms that the interpreter was seen as an idiot and definitely not was respected. One thing that they all could agree about was the lack of information they got to prepare themselves prior to the interpreted meeting, if this was a problem were however not a common thought.

Denna fallstudie hade som syfte att studera chefers upplevelser av vad som krävs av dem för att kunna utöva sitt ledarskap idag, med hänsyn taget till en högre grad av distansarbete i den “nya vardagen” på Trafikverket, utifrån ett e-ledarskapsperspektiv. Den “nya vardagen” på Trafikverket innebär att i första hand välja digitala möten och minska resande. Syftet operationaliserades genom frågeställningarna: Vilka utmaningar finns i den “nya vardagen” enligt cheferna? samt Hur hanterar cheferna de upplevda utmaningarna i den “nya vardagen”?. Empirin samlades in med kvalitativ intervju. Urvalet var i ett första steg ett bekvämlighetsurval och den andra delen var ett snöbollsurval. Respondenterna var tio chefer som arbetat på Trafikverket i mer än två år. Intervjuerna transkriberades enligt följande koder: utmaningar med ledarskapet på distans, utmaningar med den “nya vardagen” och exempel på hur cheferna hanterar utmaningar. Resultatet och analysen presenteras enligt studiens två frågeställningar. Resultatet visade att det finns flera utmaningar med den “nya vardagen” såsom exempelvis att skapa tillfällen för spontan kommunikation, skapa delaktighet, välja vilka möten som ska vara på distans eller fysiskt, leda hybridmöten, begränsningar med IKT-verktyg samt att få medarbetare tillbaka till kontoret. Dessa utmaningar hanterades genom att cheferna var mer strukturerade, valde mellan mötesformer, skapade tid för spontana samtal samt undvek vissa mötesformer. Denna fallstudie påvisade att Trafikverkets chefer kan vara så kallade e-ledare då deras utsagor är lika de e-kompetenser som finns i teorin för e-ledarskap. / The aim of this case study was to examine how managers experience what is required of them to exercise their leadership considering a higher degree of remote working at the Swedish Transport Administration (Trafikverket), which the authority calls the “new everyday”, from an e-leadership perspective. The “new everyday” in practice means primarily choosing digital meetings and reducing travel. The purpose of the study was operationalized through the questions: What challenges are there in the “new everyday” according to the managers? and How do the managers handle the perceived challenges in the “new everyday”?. The empirics were collected by qualitative interview. The selection was in a first step a convenience sampling and in the second step a snowball sampling. The respondents were ten managers. The interviews were transcribed according to the following codes: challenges with remote leadership, challenges with the “new everyday” and examples of how managers manage challenges. The results and the analysis were presented according to the study's two questions. The results showed that there are several challenges with the "new everyday" such as, for example, creating opportunities for spontaneous communication, creating participation, choosing which meetings should be remote or at the office, leading hybrid meetings, restrictions with ICT tools and getting employees back to the office. These challenges were managed by the managers being more structured, choosing between meeting forms, creating time for spontaneous conversations, and avoiding certain forms of meeting. This case study showed that e-leadership can be applied to managers' statements and that communication is an important part of leadership in both a physical and digital environment.

The Covid-19 pandemic resulted in organizations rapidly shifting from physical- to virtual meetings to keep their business going. However, with this came challenges and efficiency problems that organizations were not aware of. This master thesis focuses on identifying and finding potential solutions to reduce non-value-added time in virtual meetings. This was accomplished by studying Lynk & Co, a rapidly growing startup. Data was collected via a company-wide survey. The data was quantitatively analyzed using both univariate, bivariate, and multivariate methods as well as qualitatively analyzed using a thematic analysis approach. The quantitative results showed that 35,2% of the total Hours in meetings per day are hours wasted, this translates to 16% wasted hours per 8 hour work day. Additionally, the quantitative results showed that five independent variables affect the Wasted hours in virtual meetings per day. These were Hours in meetings per day, Key persons not attending the meeting, The meeting could have been replaced with an email,  Focusing on the meeting (I.e., not multitasking), and Being active in the discussions during the meeting. The qualitative results showed that the majority of the respondents highlighted either the same or similar problems and solutions regarding the virtual meeting inefficiencies. These were lack of agendas and insufficient meeting follow-ups. This concludes that the major root cause of the wasted time in virtual meetings was found to be inadequate meeting information combined with inadequate information regarding the work responsibilities of the employees. This resulted in two main recommendations for reducing non-value-added time in virtual meetings in a rapidly growing startup. These are (1) developing an internal meeting policy and (2) incorporating more detailed employee information in the virtual meeting communication software. / Covid-19 pandemin har resulterat i att organisationer har varit tvungna att börja använda virtuella möten istället för fysiska möten. Detta har inneburit utmaningar och effektivitetsproblem som inte tidigare varit kända. Det här examensarbetet ämnar att hitta potentiella förbättringar för att reducera icke-effektiv tid i virtuella möten. Detta åstadkoms genom att undersöka Lynk & Co, ett snabbväxande startup. Både kvantitativ- och kvalitativ data samlades in genom en enkät som skickades ut till de anställda på Lynk & Co. Vid den kvantitativa analysen användes både univariata-, bivariata- och multivariata- metoder och vid den kvalitativa analysen användes en tematisk analys. Resultatet av den kvantitativa analysen visade på att 35,2% av totala tiden i möten per dag är slösad tid, vilket representerar 16% slösad tid per 8 timmars arbetsdag. Vidare visade resultatet av den kvantitativa analysen på att det var fem variabler som påverkade slösad tid i virtuella möten per dag. Dessa var mötestimmar per dag, nyckelpersoner dök ej upp till mötet, mötet kunde ha blivit utbytt mot ett mail, fokus under mötet (I.e., inte multitaska) , och vara aktiv i diskussionerna under mötet. Resultatet av den kvalitativa analysen visade på att majoriteten av respondenterna var enade i de problem som påverkar tidsslöseri i virtuella möten. Dessa var brist på agendor och att virtuella möten hade otillräckliga uppföljningar. Slutsatsen blev därefter att den huvudsakliga rotorsaken av slösad tid i virtuella möten är brist på mötesinformation kombinerat med en brist av information gällande de anställdas arbetsansvar. Detta resulterade i två rekommendationer för att reducera slösad tid i virtuella möten i ett snabbt växande startup. Dessa är (1) skapa en intern mötespolicy och (2) inkorporera mer detaljerad information gällande de anställdas arbetsansvar i det virtuella mötesprogrammet som används inom organisationen.