Bakgrund: Övervikten ökar i världen och i Sverige är varannan man och var tredje kvinna överviktig. Att vara överviktig är en riskfaktor för många sjukdomar och kan leda till en för tidig död. Sjuksköterskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika. Trots det förekommer negativa attityder hos sjuksköterskor till överviktiga patienter, vilket kan leda till att överviktiga personer undviker vården.Syfte: Syftet är att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med övervikt. Metod: I litteraturöversikten har elva kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Vid genomläsning av artiklarna identifierades nyckelfynd i studiernas resultatdelar som ansågs ha relevans för syftet. Därefter strukturerades dessa upp i nya teman som bildar resultatet i denna litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom fem teman; annorlundaskap relaterat till miljö och kroppsstorlek, upplevelser av stigmatisering och diskriminering, relationen till sig själv och andra, upplevelser i mötet med vården samt upplevelser av att kämpa med vikten. Dessa beskriver hur vuxna personer upplever att det är att leva med övervikt i samhället och vården.  Diskussion: Samhället är inte anpassat för överviktiga människor, miljön leder till känslor av annorlundaskap, skam och skuld. Det finns en brist på ett holistiskt synsätt i vården som gör att man hänvisar alla hälsoproblem till patientens övervikt. Vidare är utrustningen inte anpassad för överviktiga vilket leder till utsatta situationer för både patient och sjuksköterska. Personalen kan i de här situationerna hamna i kläm. I diskussionen diskuteras resultatet mot livsvärldsperspektivet samt egna reflektioner. Slutsats: Av resultatet framgick olika svåra upplevelser som hör samman med att vara överviktig. Stigmatisering genomsyrar överviktiga personers möten med vården och samhället. De känner sig begränsade av icke anpassade miljöer och utrustning som leder till känslor av utanförskap. Det förekommer samma typer av fördomar och negativa attityder hos vårdpersonal som i resten av samhället."

Syftet med den här rapporten är att undersöka hur mötena på distans inom Trafikverket Region Mitt fungerar ur ett användarperspektiv och vilka förbättringar som kan göras för att få en effektivare verksamhet och ge användare en bättre arbetsmiljö. Det visar sig att de anställda generellt är positivt inställda till resfria möten som mötesform men att det finns vissa problem. De vanligaste problemen är att ljudet inte fungerar korrekt och att användarna blir understimulerade av att ha tittat länge på en skärm. Tre förslag på lösningar presenteras. Det första är att satsa mer på utbildning för användarna samt att ställa krav på dem att lära sig visa funktioner i och med att Live Meeting används i deras dagliga arbete. Det andra är att använda kameran vid alla möten. Det finns stöd för kameraanvändning men det är något som idag inte används i särskilt stor utsträckning men som jag anser ger mer gemenskap och fler uppmärksamma deltagare. Det sista förslaget är att Trafikverket ska se över vilka mål de har med resfria möten och vilka möten som bör vara fysiska möten även i framtiden. Detta efter att ha noterat en tendens till att allt fler möten genomförs via Live Meeting. / The purpose of this master thesis was to identify some of the problem areas concerning the use of computer based web conference systems at Trafikverket Region Mitt in Sweden. The aim was to propose some solutions to the problems found. The material was gathered by meeting observations and a survey among the users of Live Meeting at the department Samhälle at Trafikverket Region Mitt. The results show that most problems are related to sound and attention issues during the meetings. Most users are pleased with the benefits given by this way of meeting at a distance, but they are bothered by details that do not work properly such as confusion in how to use certain functions. The results were analysed seen in a usability perspective. There are three solutions presented. The first is to give the users more education for them to be able to use the system properly and with greater skill. The second solution is to use the camera at all meetings.The third proposal for better meetings is for Trafikverket to discuss the goal with having distance meetings and what types of meetings that always should be physical to guarantee high quality in the company.

The meaning of relations in school is often given great significance in research and can also be considered as the base for Swedish school policy documents. In spite of this the understanding of students often tends to orient towards the individuals inability to learn. The aim of this study is to describe students’ experience of relations in school and what meaning they give to these relations. In the process of interpreting a life world approach was used to reach the students perspective on relations in school. The method is semi-structured interviews with six pupils on two schools in year 6-9. The result is presented in four themes related to the meaning of relations. The most important result is that relations are of great significance for learning and that it is mainly connected to the teachers’ ability to develop mutual trust together with the students. The teacher gives time and attention to the student and shows by changing the teaching that learning is a collective action. The trust between student and teacher is also a ground for the teachers’ authority which gives a space for the teacher to add new knowledge and help the student to exceed itself. An important finding is that learning, in the students’ point of view, does not contain separate but interlaced processes of new knowledge and personal experience and can be understood as taking different acting positions. Meeting students is therefore a result of the teachers’ ability to shift between different acting positions and being well prepared for this as a part of the daily work in school. The result of the study can be seen as a contribution considering relations in school as a foundation for the learning process. The pedagogical implications can be described in terms of a need for developing a practice of the teachers reflecting over practice in school.

This essay deals with the various difficulties that can arise in conversations and meetings with parents and colleagues in the preschool world. The essay is based on two self-perceived stories that culminate in dilemmas that are difficult to assess, where our own actions come into question. The purpose of this essay is to gain a greater understanding and awareness of why we become insecure when our communication with others fails. Our research questions assist us in gaining an understanding that our own and others' behavior in meetings and conversations can be influenced by past experience, ourvalues and our emotions. This means, for example, that we must be aware that our values - ideal images, functions as both our guide and trip wires. We must also bear in mind that our ability to manage our own emotional reactions is  significant when it comes to facing our own and others' feelings. This essay also explores what kind of knowledge we may need in order to make conversations and meetings professional. Our writing is based from a hermeneutic perspective in which we interpret and reflect on the foundation  of our own experiences. The method we use is essay writing, a process that alternates between writing, reading and reflecting. We then connect our reflections to theories in psychology, philosophy and sociology to get an understanding of our complex dilemmas.  Some of the new theoretical knowledge that we gained comes from systems theory that has helped us to understand how we can create change in relationships by behaving differently. Conscious change in our own behavior is an important aspect in order to acquire new practical knowledge. In this way, we can become more professional in our conversations and meetings. / Denna essä handlar om olika svårigheter som kan uppstå vid samtal och möten med föräldrar respektive kollegor i förskolans värld. Essän utgår från två egenupplevda berättelser som mynnar ut i svårbedömda dilemman, där vi ifrågasätter vårt eget handlande. Syftet med vår essä är att få en ökad förståelse och medvetenhet om varför vi blir osäkra när vår kommunikation med andra misslyckas. Våra frågeställningar hjälper oss att få en förståelse för att vårt eget och andras beteenden i möten och samtal kan påverkas av de erfarenheter vi bär med oss, våra värderingar och våra känslor. Det innebär exempelvis att vi måste bli medvetna om att våra värderingar - idealbilder, fungerar både som våra vägvisare och snubbeltrådar, samt att vår förmåga att hantera egna känsloreaktioner har betydelse för att möta egna och andras känslor. Essän handlar även om vilken typ av kunskap som vi kan tänkas behöva för att samtal och möten ska bli professionella. Vårt skrivande utgår från ett hermeneutiskt perspektiv där vi tolkar och reflekterar utifrån våra egna erfarenheter. Metoden vi använder oss av är essäskrivande, en process som växlar mellan skrivande, läsande och reflekterande. Reflektionerna kopplar vi sedan till teorier inom psykologin, filosofin och sociologin för att få en förståelse för våra svårbedömda dilemman. Några av de nya teoretiska kunskaperna som vi fått kommer bland annat ifrån systemteorin, som har hjälpt oss att förstå hur vi kan åstadkomma förändringar i relationer genom att göra något annorlunda. Medvetna förändringar i vårt eget beteende är en viktig aspekt för att kunna erövra ny praktisk kunskap. På så sätt kan vi bli mer professionella i våra samtal och möten.

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försämras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhället och orättvist behandlade. Joyce Travelbee’s omvårdnadsteori tar avstånd från en generaliserande människosyn och förespråkar att se individens unika egenskaper, och sjukvårdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika värde och lika vård oavsätt diagnos. Syftet är att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvårdspersonal. Metod: En systematisk litteraturstudie. Arbetet utfördes genom en systematisk sökning  efter vetenskapliga artiklar i tre databaser där elva artiklar sedan kvalitetsbedömdes och analyserades. Resultat: Patienter med HIV hade övervägande positiva erfarenheter av mötet med sjukvårdspersonal, men negativa erfarenheter av till exempel obekväma blickar, överdrivna säkerhetsåtgärder, anklagelser och respektlöshet förekom i olika vårdsammanhang. Slutsats: Patienter med HIV ska aldrig behöva erfara diskriminerande möten med sjukvårdspersonal på grund av sin diagnos. Uppmärksammande av erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal hos patienter med HIV kan öka medvetenheten angående stereotypa negativa beteenden och därmed förbättra deras vård och erfarenheter av mötet. Nyckelord: Patienter med HIV, sjukvårdspersonal, möten, mellanmänskliga relationer, erfarenheter. Keywords: Patients with HIV, healthcare personnell, interactions, human-to-human relationships, experience.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur centrala nyckelpersoner inom konferensbranschen i Stockholm arbetar i förhållande till hållbara strategier och externa resurser under planering och utförande av konferenser. Den ämnar även att undersöka hur visionen gällande den framtida konferensen ser ut och vidare diskuteras trender och mönster som cirkulerar i branschen samt hur dessa upprätthålls. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ flerfallsstudie innefattande tio semistrukturerade intervjuer som primär insamlingsmetod samt sekundärdata. Teori: Studiens teoretiska bakgrund baseras bland annat på två plattformar gällande mötesindustrin och affärsindustrins sektorer. Även teorier gällande hållbar utveckling, konferensbranschens huvudaktörer, trender inom branschen samt en kommunikationsmodell ligger till grund för studien. Den teoretiska referensramen fungerar som en avgränsning till vad skribenterna har valt att analysera. Empiri: Empiriavsnittet omfattar en presentation av vardera respondent samt det företag respondenten är verksam inom. Företagen som beskrivs i studien är 7A: Centralen, Kumla Herrgård, MSD AB, Linné Travel, American Express Global Business Travel, Svenska Möten, Scandic Skogshöjd, Nordic Choice Hotels samt två anonyma företag. Efter presentationen följer en sammanfattning av intervjuerna. Resultat: Studiens resultat påvisar att majoriteten av Stockholms konferensaktörer inte har en fullt utarbetad policy för ett hållbart utvecklingsarbete och att de sociala och ekonomiska aspekterna hamnar i skuggan av den miljömässiga insatsen. Mellanhandsföretagen är inte helt och hållet uppskattade bland mindre företag och konferensanläggningar i branschen på grund av misskommunikation. Mellanhandsföretagen menar att de bidrar till resursbesparingar och effektivisering gällande planering. I framtiden anser aktörerna att konferensen måste inneha ett konkret innehåll och ett tydligt syfte. Något som även måste upprätthållas är ett tydligare fokus på gästens upplevelse samt bevarandet av fysiska möten. / Purpose: The purpose of this study is to investigate in how key actors in Stockholm’s conference industry work in relation to sustainable strategies and external resources during planning and execution of conferences. It also aims to investigate trends and patterns in the industry and how the vision of the future conference is seen. Method: The study is based in a qualitative multidisciplinary study comprising ten semi structured interviews as primary collection together with secondary data. Theory: The theoretical background is based on two platforms, one describing the meeting industry, and one describing the travel business sectors. Theories regarding sustainable development, the conference industry’s key players, industry trends and a communication model is also based on this study. The theoretical framework serves a delimitation of what the authors have chosen to analyze. Empiricism: The empiricism section includes a presentation of each respondent and the company the respondent works for. The companies described are 7A: Centralen, Kumla Herrgård, MSD AB (Merck & Co., Inc., Kenilworth, NJ, USA), Linné Travel, American Express Global Business Travel, Svenska Möten, Scandic Skogshöjd, Nordic Choice Hotels and two anonymous companies. Along the presentation follows a summary of the interviews. Findings: The findings of this study have shown that the majority of Stockholm’s conference actors do not have a fully developed policy for sustainable development and that social and economic aspects end up in the shadow of the environmental effort. The intermediaries are not entirely appreciated among smaller companies and conference facilities in the industry, because of dysfunctional communication. The intermediaries, on the other hand, mean that they contribute to resource savings and efficiency in conference planning. In the future, the actors consider the conference to have a concrete content and a clear purpose. Something that must also be maintained is a clearer focus on the guest’s experience as well as the preservation of physical meetings.

Denna essä handlar om den pedagogiska situationen mellan lärare i scenisk gestaltning och skådespelarstudenter i en kurs i scenisk gestaltning på en konsnärlig högskola. Utgångspunkten är mitt fältarbete med deltagande observation som jag genomförde när jag följde undervisningen samt intervjuer med lärarna. Utifrån mina erfarenheter som regissör för jag en diskussion om skillnader och likheter mellan att regissera och att undervisa. Mina forskningsfrågor är: 1) Hur ser dialogens och mötets förutsättningar och hinder ut mellan lärare och student? 2) Vilken betydelse har vår förmåga att förstå ”den andre” för att kunna mötas? Mitt förhållningssätt är induktivt. Fokus ligger på meningsinnehållet i de situationer som uppstår i undervisningen och som framkommer i intervjuerna.  Jag vill undersöka om det finns gemensamma nämnare, ett fenomenens väsen i empirin. I min studie framkommer att lärarna ser dialog som en metod för överföring av kunskap. De framför vikten av att tydliggöra rollerna lärare och student och den makt(o)balans som finns i undervisningssituationen. När det handlar om att förstå ”den andre” var studentens skådespelararbete fokus. Där kunde läraren förstå och arbeta med studentens olika utvecklingssteg och processer. Det var genom förställningen, gestaltningen, som läraren förstod studenten som ”den andre”. Det som skulle kunna uppfattas som en omväg för förståelse blev istället den pedagogiska vägen mellan lärare och student.Mina teoretiska referenser är filosofisk litteratur och då framförallt Michail Bachtins tankar om den polyfona romanen, Martin Bubers dialogfilosofi, Jakob Meløe, Hans Skjervheim. Vad det gäller metoddelen har jag använt mig Katrine Fangens text om deltagande observation. / <p>Källor bl.a. Anton Tjechov, Martin Buber, Michail Bachtin, Jakob Meløe, Hans Skjervheim</p>

En ständigt ökande mångkulturalitet i det svenska samhället leder till en ökad mängd mångkulturella klassrum som i sin tur bidrar till utmaningar för lärare i idrott och hälsa att bemöta. Språkbarriärer, kulturskillnader och familjepåverkan hos nyanlända elever är i flertalet länder exempel på utmaningar som forskning identifierar som hindrande för ett aktivt deltagande i idrott och hälsa och för att nå en hög måluppfyllelse. Tidigare forskning efterlyser idrottslärare med en högre interkulturell kompetens för att hantera de utmaningar som framkommer. Denna studie syftar till att undersöka vilka utmaningar nyexaminerade lärare i idrott och hälsa identifierar bland nyanlända elever i mångkulturella klassrum och hur lärarna hanterar dessa utmaningar. För en djupare förståelse av lärarnas hanteringar tillämpas utvärderingsmodellen för interkulturell kompetens vid namn Ruben´s Behavioral Approach to Intercultural Communicative Competence (BASIC). Med anledning av bristfälliga förberedelser inför arbete i mångkulturella klassrum syftar studien även till att undersöka nyexaminerade idrottslärares upplevda förberedelser inför mötet med det mångkulturella klassrummet samt deras förslag till förbättringar som kan göras inom lärarutbildningen. Datainsamling genomfördes i form av kvalitativt semistrukturerade online-intervjuer med nyexaminerade idrottslärare. En kvalitativ innehållsanalys har använts i analysen av det empiriska materialet. Resultaten visar att lärarna identifierar kulturskillnader och könsmönster som bakomliggande faktorer för andra utmaningar som uttrycks i språkbarriärer och specifika moment i undervisningen för nyanlända elever. Dessa moment innefattar simning, dans och orientering. Hanteringen av dessa utmaningar samt möjligheterna som synliggörs består i tydlighet och konkretisering av innehåll, kamratstöd och relationsskapande, extrainsatta tillfällen (för simundervisning) samt införandet av FBK (förberedelseklass). Resultaten påvisar att lärarna överlag inte upplever att utbildningen har förberett dem i mötet med det mångkulturella klassrummet. Den generella uppfattningen är att mer praktik i mångkulturella sammanhang behövs i utbildningen. Resultaten visar även att interkulturell kompetens har behandlats i för liten utsträckning genom utbildningens gång, enligt lärarna.

Background &amp; problematization: The pandemic of the coronavirus covid-19 has led to a shock transition for both private and public actors to move to a remote mode fraught with digital encounters. This change has added various opportunities and challenges. These include challenges in the form of increased need for skills among employees, but also knowledge in the organizations of how to take advantage of the digital transition. In a modern workplace that largely consists of digital meetings, how can a government-controlled business address the opportunities and challenges that arise and how are these affected by communication?  Purpose: The purpose of this study is to investigate digital meetings and communication, their opportunities and challenges, and how a public enterprise works to handle these in the transition to a digital workplace.  Completion: This study is based on an abductive perspective and with a mixed method as course of action. Interviews were conducted with six respondents: four within Region Östergötland and two within Region Kalmar. In addition to this, a survey was also completed by 18 employees within Region Östergötland. The empirical material of the study has been analyzed through the use of frameworks and theories from the subject areas of communication and digital competence.  Conclusion: The study has shown that there are several opportunities and challenges experienced by employees within Region Östergötland. However, based on the empirical data the study shows that the challenges with digital meetings are mentioned to a higher degree than possibilities. Several of these challenges are based on the digital competence of Region Östergötland's employees, which results in communication difficulties. To address this, the region as an organization should introduce development opportunities for employees such as training, but also clarify guidelines for how digital meetings should be conducted. This for the sake of taking advantage of the opportunities that digital meetings contribute, but also to improve communication and teamwork between employees.

Som en konsekvens av covid-19 har fysiska möten blivit ersatta med digitala möten. Företag har insett stora fördelar med digitala möten och distansarbete kan därmed fortsätta till viss del efter pandemin. Digitala möten innebär att människor interagerar bakom en skärm, där andra beteenden kan uppstå i jämförelse med fysiska möten. Vidare har tidigare forskning visat att personlighetsdrag är en god prediktor för beteenden. Det fanns begränsad forskning inom området, därför hade studien ett explorativt syfte att undersöka förhållandet mellan personlighetsdrag och individens beteende vid digitala möten. En kvantitativ metod användes, där studien bestod av totalt 167 deltagare (M = 41 år, SD = 13 år; 131 kvinnor). För att samla in data gjordes en internetbaserad enkät med självskattade påståenden. Enkäten byggde på påståenden utifrån personlighetstestet IPIP-30 och egna utformade påståenden. De avsåg att mäta personlighetsdragen i femfaktormodellen och en individs beteende vid digitala möten. Materialet analyserades genom en korrelationsanalys och multipla regressionsanalyser. Vår studie visade att det fanns ett förhållande mellan personlighetsdrag och beteenden vid digitala möten. Resultatet bidrog därav till en ökad förståelse om individuella skillnader vid digitala möten. Vidare för en mer ingående beskrivning av förhållandet rekommenderas att fler studier utförs och mätinstrument vidareutvecklas. Personlighetsdraget samvetsgrannhet hade störst betydelse för specifika beteenden vid digitala möten och uppvisade positiva samband till ett flertal beteenden. Det innebär att ju högre grad av personlighetsdraget samvetsgrannhet individer har, desto mer tenderar individer att hålla med om specifika beteenden vid digitala möten. / Because of covid-19 physical meetings have been replaced with digital meetings. Companies have perceived great advantage with digital meetings and teleworking may therefore continue partially after the pandemic. At digital meetings peoplecommunicate behind a screen and other behaviors may arise in comparison with physical meetings. Previous research has shown that personality traits are a good predictor for behaviors. There was limited research in the field, therefore the study had an exploratory purpose where the relationship between personality traits and individual behaviors at digital meetings were investigated. A quantitative method was used, and a total of 167 people participated in the study (M = 41 years, SD = 13; 131 women). To collect data an internet-based survey was made with self-rated questionnaires. The survey was based on the personality test IPIP-30 and self-designed statements, intended to measure the personality traits in The Big Five and individual behaviors at digital meetings. The data collection was analyzed through a correlation analysis and multiple regression analysis. Our study showed that there was a relationship between personality traits and behaviors at digital meetings and contributed to an increased knowledge of individual differences. For a deeper understanding of the relationship, more studies need to be accomplished and the instrument needs further development. The personality trait conscientiousness had the most meaningful impact of specific behaviors at digital meetings and showed positive correlation with several behaviors. This means that the higher value the individuals have of the personality trait conscientiousness, the more they tend to agree with specific behaviors at digital meetings.