This study examines the impact of the EU Taxonomy on the goals, strategies andimplementation of energy efficiency measures of two property-owning companies. Acomparative analysis examines how these goals, strategies and implementations have changedbefore and after the taxonomy came into effect. To do this, a before-after perspective has beenchosen. The study shows that the goals and strategies of the companies have changed the most.The companies are motivated to work in line with the taxonomy to ensure that their brand isimproved. One of the implications of the taxonomy is that in addition to measuring the energyconsumption in kWh/sqm, it will now be measured in primary energy factor, which will lead to some difficulties in the work with energy efficiency. The implementation of energy-efficiency measures will be largely unchanged despite the enforcement of the EU Taxonomy, where the main difference is that certain measures that could not be justified before now canbe considered reasonable to implement depending on the primary energy factor and theweighting factors associated with it. The companies also expressed difficulties in theimplementation of primary energy capital, but also optimism and an effort to improve theenergy efficiency of as many of their properties as possible in order to meet the requirementsof the EU Taxonomy. / Denna studie utvärderar effekterna av EU Taxonomin på fastighetsägande företags mål,strategier och implementering av energieffektiviserande åtgärder. Genom en jämförande analysundersöks hur dessa mål, strategier och implementeringar har ändrats före och efter atttaxonomin började gälla. För att göra detta har ett före-efter perspektiv valts, där tiden företaxonomin valdes som före år 2018. Studien visar att det är målen och strategierna som ändratsmest. Företagen är motiverade till att arbeta i linje med taxonomin för att säkerställa att derasvarumärke förbättras. Taxonomin kommer även att medföra att man utöver att mätaenergianvändningen i kWh/kvm, nu kommer att mäta denna i primärenergital, vilket kommerleda till vissa svårigheter i detta arbete. Implementationen av energieffektiviserande åtgärderkommer att se i princip likadan ut trots verkställandet av EU Taxonomin, där den störstaskillnaden är att vissa åtgärder som inte kunde motiveras innan nu kan anses rimliga attgenomföra beroende på primärenergitalet och viktiningsfaktorerna kopplade till detta.Företagen uttryckte även svårigheter i införandet av primärenergitalet, men även optimism ochen strävan till att effektivisera så många av sina fastigheter som möjligt för att de ska nå upptill kraven som ställs i EU Taxonomin.

För att skapa bättre förutsättningar att nå Parisavtalet och EU:s mål om klimatneutralitet har Europeiska kommissionen antagit Taxonomiförordningen, som kan beskrivas som ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar. Eftersom bygg- och fastighetssektorn bidrar till en stor andel av de globala koldioxidutsläppen finns ett kapitel i Taxonomiförordningens delegerande akt Climate Delegated Act med tekniska granskningskriterier som riktar sig särskilt mot bygg- och fastighetsverksamheter. I den delegerande akten fastställs tekniska granskningskriterier för sex miljömål. Från och med räkenskapsår 2022 ska bolag som omfattas av förordningen redovisa hur stor andel av bolagets ekonomiska aktiviteter som linjerar med EU-taxonomin. Det fanns få tidigare studier om implementering av EU:s taxonomi i bygg- och fastighetssektorn, men dessa pekar på att det råder en stor osäkerhet kring hur taxonomin ska implementeras och hur kriterierna ska tolkas. Syftet med examensarbetet var att bidra till ökad kunskap om vad införandet av EU-taxonomin innebär och hur den kan komma att påverka en byggentreprenörs verksamhet i Sverige. Utmaningar för en byggentreprenör identifierades på två olika nivåer: projekt- och företagsnivå. Därtill undersöktes hur EU-taxonomin kan förändra en byggentreprenörens hållbarhetsarbete i nyproduktionsprojekt, som idag främst sker genom miljöcertifiering. För att besvara forskningsfrågorna utfördes en litteraturstudie, en intervjustudie samt en projektutvärdering. Litteraturstudien resulterade i en introduktion till EU-taxonomin och dess uppbyggnad samt tolkningar, åsikter och kritik från tidigare forskning. Vidare genomfördes en genomlysning av hur BREEAM-SE v6.0 och Miljöbyggnad 4.0 implementerat EU-taxonomin. Utmaningar och påverkan på en byggentreprenörs hållbarhetsarbete undersöktes baserat på en projektutvärdering av 13 av NCC Building Swedens miljöcertifierade nybyggnadsprojekt samt en intervjustudie med två NCC-anställda med arbetsuppgifter som berör implementering av EU-taxonomin på företaget. Trots att EU-taxonomin syftar till att öka jämförbarheten mellan företags miljömässiga hållbarhetsarbete och klargöra definitionen av vad som kan anses miljömässigt hållbart visade resultaten att EU-taxonomins tekniska granskningskriterier i hög grad ger utrymme för tolkning vilket skapar utmaningar på både företags- och projektnivå. Utmaningarna rörde begreppsförvirring, omfattning samt av vem och i vilket skede ett kriterium bör hanteras för att linjera med EU-taxonomin. Resultaten indikerade också att en stor utmaning för byggentreprenören kommer att vara att hantera tekniska granskningskriterier som ligger utanför en byggentreprenörs rådighet. I ett nybyggnadsprojekt är flera aktörer delaktiga och byggentreprenören är ofta i beställarens händer vad gäller exempelvis val av produkter och utformning. Gällande vissa kriterier är byggentreprenören även i händerna på myndigheters arbete, främst det som sker i den kommunala planprocessen. Samverkan bedömdes därav vara en kritisk faktor för den byggentreprenör som avser att uppfylla EU-taxonomin i ett projekt. Aktörers beroende av varandra innebär svårigheter men kan reducera klimatpåverkan i det långa loppet. Samverkan inom byggentreprenörers är också viktigt då EU-taxonomin berör många avdelningar. Vidare indikerade studien att EU-taxonomin kommer att medföra en stor administrativ börda och att flera av EU-taxonomins kriterier är kostnadsdrivande. De tekniska granskningskriterier som, enligt examensarbetets resultat, kommer att vara mest utmanande för en byggentreprenör i nyproduktionsprojekt är de kriterier som berör klimatrisk- och sårbarhetsanalyser och implementering av anpassningslösningar; en byggnads flexibilitet, demonterbarhet, resurseffektivitet och anpassningsbarhet; samt kriteriet kopplat byggkomponenter- och material innehållande formaldehyd och cancerframkallande ämnen. Projektutvärderingen visade att de nybyggnadsprojekt som var miljöcertifierade med BREEAM-SE 2017 i högre grad linjerade med EU-taxonomin än projekt som miljöcertifierats enligt Miljöbyggnad 3. Det indikerar att personer och företag som tidigare arbetat med BREEAM-SE har bättre kunskapsmässiga förutsättningar att uppfylla EU-taxonomin än de som arbetat med Miljöbyggnad eller inte alls arbetat med miljöcertifiering. Studiens resultat pekar på två möjliga scenarier där EU-taxonomin antingen kommer att komplettera miljöcertifieringar som incitament till gröna fördelaktiga lån eller ersätta miljöcertifieringarna helt. I det senare fallet finns risk för ett mindre ambitiöst miljömässigt hållbarhetsarbete då både BREEAM-SE och Miljöbyggnad mäter miljöprestanda inom fler områden och ställer högre krav än EU-taxonomins tekniska granskningskriterier. Vidare har miljöcertifieringarna, till skillnad från EU-taxonomin, betygsnivåer som motiverar projektteamet att göra mer för ett högre betyg. Hur EU-taxonomin kommer att påverka en byggentreprenörs hållbarhetsarbete på projektnivå, som idag främst sker genom miljöcertifiering, beror på hur banker och investerare kommer att bedöma och värdesätta linjering, eller icke-linjering, med EU-taxonomin. / To accomplish the goals of The Paris Agreement and The European Green Deal, the European Commission launched The Taxonomy Regulation, which can briefly be described as a classification system for environmentally sustainable economic activities. Since the construction and real estate industry annually contributes to a large proportion of global carbon dioxide emissions, one chapter in The Taxonomy Regulation’s delegated act Climate Delegated Act was assigned to industry. The Climate Delegated Act provides so-called technical screening criteria for six environmental objectives. As of the fiscal year 2022, all companies affected by the directive on "non-financial sustainability reporting" must report the percentage of the company’s EU taxonomy-aligned financial activities. There was limited previous research regarding the EU taxonomy, but the found literature indicated a vast uncertainty about how the taxonomy should be implemented and how the criteria should be interpreted. The purpose of this study, a Master’s Thesis paper, was to contribute to increased knowledge of establishing the EU taxonomy and how it will affect a Swedish construction company’s operations. Challenges a construction company may face because of the EU taxonomy were studied and identified at the project and organizational levels. This study also intended to investigate how the EU taxonomy relates to a construction company’s current work with environmental sustainability in new construction projects where sustainability assessment methods, such as BREEAM-SE or Miljöbyggnad, today play an essential role. The study is based on a literature study, an interview study and a project evaluation. A literature study, an interview study and a project evaluation were carried out to answer the research questions. The literature study resulted in an introduction to the EU taxonomy and its structure as well as presents interpretations, opinions and criticism from previous research. The literature study also investigated how BREEAM-SE v6.0 and Miljöbyggnad 4.0 have implemented the EU taxonomy. Challenges and the EU taxonomy’s impact on a construction company’s work with environmental sustainability were investigated based on a project evaluation of 13 NCC Sweden Building new construction projects which were certified with either BREEAM-SE 2017 or Miljöbyggnad 3. Lastly, two NCC employees were interviewed to add more knowledge about the organizational perspective of the EU taxonomy implementation. The EU taxonomy aims to clarify the definition of environmental sustainability and increase the ability to compare companies’ and countries’ work with sustainability, but this study concludes that construction companies who want to align with the EU taxonomy will face several challenges. Firstly, the EU taxonomy’s technical screening criteria include much room for interpretation, creating challenges at the project and organizational levels. There is confusion about the scope and regarding by whom and at what stage several of the criteria should be dealt with. A significant challenge for a construction company will be dealing with criteria that are considered beyond a construction company’s or the project team’s control. Several stakeholders are involved in a new construction project, and the construction company is often not a part of the early stages. Decisions affecting the construction company’s taxonomy alignment may be taken without their involvement. Therefore, cooperation and collaboration are critical factors for a construction company that intends to fulfill the EU taxonomy in a project. The dependence on each other implies a vast challenge, but at the same time, it will probably lead to broader and more open collaboration which will reduce the environmental impact in the long term. Collaboration will also be necessary within the construction company as the EU taxonomy affects several departments. Furthermore, the study indicated that the EU taxonomy will imply a large administrative burden and several criteria are costly. The most challenging technical screening criteria for a construction company in a new construction project in Sweden are the criteria that concern the climate risk and vulnerability assessment and implementation of adaption solutions; a building’s adaptation, flexibility, resource efficiency and dismantlability; as well as the criteria about building components and materials containing formaldehyde, carcinogenic volatile organic compounds and more. The project evaluation clearly showed that projects certified with BREEAM-SE aligned to a greater degree with the EU taxonomy. Therefore, employees and companies used to working with BREEAM will have prerequisites for taxonomy alignment compared to those used to working with Miljöbyggnad or no sustainability assessment method at all. Both BREEAM-SE and Miljöbyggnad evaluate a building’s environmental sustainability performance based on more aspects and have higher requirements than the EU taxonomy. It is still unclear whether the EU taxonomy will complement or replace the sustainability assessment methods as the incitement for green beneficial financing. If the EU taxonomy becomes the new and only incitement, there is most likely a risk of less ambitious work with environmental sustainability at the project level. Furthermore, BREEAM-SE and Miljöbyggnad have rating levels that motivate the project always to make an effort. The study showed that the EU taxonomy is not a successful tool yet, but there is a strong belief in its potential. The extent to which the EU taxonomy will affect a construction company’s work with sustainability depends on how banks and investors will value EU taxonomy alignment.

The purpose of this study is to investigate how the introduction of the EU Taxonomy for sustainable activities will affect investors capital allocation towards green investments, and how it will impact the financial market. This master thesis has been conducted with a qualitative approach and semi-structured interviews. The interviews involved 14 financial professionals within the Nordic area, as well as one economic analyst from the European Commission in Brussels, Belgium. In addition, it includes a thorough literature study and a theoretic framework involving the Efficient Market Hypothesis (EMH). Based upon the findings, this research shows that the EU taxonomy will be an adequate tool in order to facilitate the process of shifting capital towards sustainable investments. However, the allocation of capital may be delayed at first, but is expected to achieve a capital reallocation towards green investments in the long term. Challenges identified include the balance between risk adjusted profits and making a transition to attract capital. Both investors and listed companies will face the challenge of choosing the best strategy to attract more capital than their peers. All investors participating in this research expect to see increasing stock prices of listed taxonomy aligned companies in the near future. This short-term increase in stock prices could be derived from the demand of early movers of the green investments. Investors are expected to invest in taxonomy aligned. The research defines that financial regulations are regarded as complex information and therefore not regarded as information available to all investors, the Efficient Market Hypothesis could not be confirmed for complex information. Future research could explore how other market participants outside of the EU could be affected by the implementation of the EU Taxonomy. For future research it could also be interesting and of great use to conduct research based on the variables, risk and profit in combination with a reallocation of capital towards green investments. / Syftet med denna studie är att undersöka hur införandet av EU: s taxonomi för hållbar verksamhet kommer att påverka investerarnas kapitalallokering till gröna investeringar och hur det kommer att påverka den finansiella marknaden. Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna involverade 14 yrkesverksamma inom den nordiska finansbranschen samt en ekonomisk analytiker från Europeiska kommissionen i Bryssel, Belgien. Dessutom innehåller den en grundlig litteraturstudie och ett teoretiskt ramverk som involverar the Efficient Market Hypothesis (EMH). Baserat på resultaten visar denna forskning att EU: s taxonomi kommer att vara ett adekvat verktyg för att främja processen av att flytta kapital mot hållbara investeringar. Tilldelningen av kapital kan dock försenas först, men förväntas uppnå en kapitalallokering mot gröna investeringar på lång sikt. Bland de identifierade utmaningarna ingår balansen mellan riskjusterade vinster och en övergång för att attrahera kapital. Både investerare och börsnoterade företag kommer att stå inför utmaningen att välja den bästa strategin för att locka mer kapital än sina konkurrenter. Alla investerare som deltar i denna forskning förväntar sig att stigande aktiekurser för börsnoterade taxonomirelaterade företag kommer inom en snar framtid. Denna kortsiktiga ökning av aktiekurserna kan härledas från efterfrågan från de tidiga flyttarna av de gröna investeringarna. Investerare förväntas investera i taxonomi. Forskningen definierar att finansiella regler betraktas som komplex information och därför inte betraktas som information tillgänglig för alla investerare. Den effektiva marknadshypotesen kunde inte bekräftas för komplex information. Framtida forskning kan undersöka hur andra marknadsaktörer utanför EU kan påverkas av genomförandet av EU: s taxonomi. För framtida forskning kan det också vara intressant och till stor nytta att bedriva forskning baserad på variabler, risk och vinst i kombination med en omfördelning av kapital till gröna investeringar.

Humans spend around 80 percent of their lifetime indoors. The humidity level plays an essential part in indoor climate, both in non-industrial applications, such as thermal comfort, and industrial ones. Dehumidification is a technology in the field of thermal comfort and indoor climate to control humidity levels. The need for the technology is essential for maintaining indoor humidity levels and lowering dew points. Based on the lack of studies that focus on the complete life cycle of the given dehumidification technology as well as the recently introduced EU Taxonomy there is an urgent need to evaluate the environmental impacts of the dehumidification systems. In this thesis, a comparative Life Cycle Assessment (LCA) is performed for two desiccant wheel dehumidifiers with industrial application driven fully by electric energy The intent of the LCA is to quantify the environmental performance of the two dehumidifier systems throughout their lifetime. The scope of this study is cradle-to-grave and includes four main life stages: cradle-to-gate, usage, maintenance and end-of-life. The objective is to identify the main drivers of selected environmental impact categories in each life phase and suggest areas of improvement. Seven categories are chosen based on the ReCiPe 2016 impact assessment method and that are related to the planetary boundaries. The two commonly available dehumidifiers will be analysed separately and in comparison. The functional unit used is 1 kg of water removed from the air which is independent of the performance of the system and focuses only on the wanted effect of humidity control. A base case is defined and scenarios are developed to cover different operational modes.  It is found that the usage stage which mainly consists of electricity demand contributes the most, varying between 65% and 99% of the overall impact in all categories. The cradle-to-gate stage, which shows the second biggest impact, has its most significant share in fine particulate matter formation, caused by the equipment for pre-treatment of air. Maintenance has the biggest variation depending on the scenario and application of the dehumidifiers where the number of maintenance occasions can vary significantly. This stage is however less crucial in the selected base case based on its small impact in most categories. End-of-life is insignificant for the results of this study having an average impact of less than 1%. The scenario analysis shows that a significant variation of the impact during usage is expected for different locations. This is mainly caused by the changing composition of the grid electricity which is identified overall main driver. The key parameters that influence the outcomes of this study are the operational hours of the systems, the target supply humidity as well as the climatic data. Potential for improvement is seen for an increased recycled content during the cradle-to-gate stage, the integration of sustainable energy technology as well as the connection of the systems to energy-efficient equipment during usage. Finally, it is concluded that an increase in material consumption may be tolerated by the systems if the energy performance is improved due to the dominating burden during the usage stage. The presented study may serve as example on how the EU Taxonomy can be applied within the field of dehumidification regarding environmental sustainability. It can also be used as a reference for further studies including the complete life cycle of dehumidifiers. Additional work may include other configurations of desiccant wheel dehumidifiers and extension to different assessment methods. / Människor spenderar cirka 80 procent av livet inomhus. Fuktighetsnivån är en viktig del av inomhusklimatet, både inom icke-industriella applikationer, såsom termisk komfort och industriella användningsområden. Avfuktning är en teknologi inom klimatkontroll inomhus och avlägsnar vattnet ur en luftström för att tillföra torr luft i rum. Den är väl ägnad om låga daggpunkter krävs. Möjliga användningsområden inom industrin är lagerutrymmen och förpackningsanläggningar, batteriproduktion, datacenter och farmaceutiska laboratorier. Denna studie har utförts eftersom det endast hittats ett fåtal studier som inkluderar hela livscykeln av sorptionsavfuktare. Utöver det så har EU taxonomin nyligen införts och den kan vara relevant för denna teknologi. Det finns därför ett behov att evaluera miljöpåverkan av dessa avfuktningssystem. I detta arbete utförs en jämförande livscykelanalys (LCA) av två rotorsorptionsavfuktare som används inom industrin och drivs av elektrisk energi. Meningen med denna LCA är att kvantifiera miljöpåverkan av de två systemen under hela livscykeln. Omfattningen av denna studie är ”från vaggan till graven” (eng. cradle-to-grave) och inkluderar fyra faser: tillverkning (eng. cradle-to-gate), användning, underhåll och demontering (eng. end-of-life). Syftet med arbetet är att kartlägga de centrala processer som driver miljöpåverkan, baserat på utvalda indikatorer och undersöka förbättringspotentialen. Sju kategorier från ReCiPe 2016 (som är en metod för miljökonsekvensbedömning) har valts ut för det baserat på de planetariska gränserna (eng. planetary boundaries). De två luftavfuktare analyseras enskilt och i jämförelse med varandra. Den funktionella enheten definieras som 1 kg vatten som tagits bort ur luften. Denna är oberoende av prestandan av systemet och beskriver endast avsedd effekt som är fuktighetskontroll. Utöver ett grundscenario har även olika scenarier utvecklats som beskriver varierande användning av avfuktaren.  Resultaten visar att användningen som mestadels består av elförbrukningen bidrar som mest till miljöpåverkan i alla kategorier med en andel mellan 65% och 99%. Tillverkningsfasen har näst störst påverkan av alla livsfaser och är mest relevant för fina partiklar. Detta orsakas av utrustningen för förbehandling av luften. Underhållet visar störst variation beroende på scenariot och användningen av avfuktaren eftersom antal underhållningstillfällen kan avvika mycket. Denna livsfas är däremot mindre relevant i grundscenariot eftersom den utgör endast en liten andel av den totala påverkan. Demontering är irrelevant för resultaten och utgör i genomsnitt mindre än 1%. Scenarioanalysen visar att en stor variation väntas för olika användningsställen eftersom produktionen av elen påverkar resultaten betydligt. De avgörande parametrar i denna studie är drifttimmar, målvärdet för fukthalten och klimatet. Förbättringspotential anses finnas i andelen återvunnet material i produktionsfasen, såsom integrering av hållbar energiteknik och energieffektiva lösningar under användningen. Det konstateras att en ökad konsumtion av material kan vara gynnsamt om detta reducerar påverkan under användningen. Detta är baserat på den tydliga skillnaden i påverkan under drift jämfört med de resterande livsfaser. Studien kan ses som exempel hur EU taxonomin för miljömässig hållbarhet skulle kunna appliceras inom avfuktning. Den kan också användas som referens för ytterligare studier inom området av livscykelanalys. Fortsatt arbete kan utökas till flera konfigurationer av rotorsorptionsavfuktare, såväl som inkluderandet av andra metoder för miljökonsekvensbedömning.

Climate change is one of the most complex and urgent challenges facing the world, incurring financial losses. In response, the European Commission has developed frameworks such as the European Green Deal (EGD) and the European Climate Law to reduce greenhouse gas emissions and achieve climate neutrality by 2050. Sustainable finance, which integrates environmental, social, and governance (ESG) factors into investment decisions, plays a pivotal role in achieving these goals. The EU's Action Plan on Financing Sustainable Growth led to the creation of the Taxonomy Regulation (TR) and the EU Taxonomy (ET) to standardize definitions of sustainability and increase sustainable investments. However, there is a need for clearer guidance on the practical application of the ET. This paper aims to explore the practical application of the ET, comparing it with ESG ratings and focusing on its implementation in the building sector through the BREEAM-SE certification system, to enhance understanding and identify areas for improvement. This study employs a qualitative research method involving document analysis and expert insights from a webinar. The document analysis, divided into two parts, explores the ET in relation to ESG in general and within the construction and real estate sector, and the ET and BREEAM-SE. This approach synthesizes diverse perspectives to understand the ET's practical application. Complementing this, a webinar at AFRY provided practical insights from industry experts on integrating the ET with BREEAM-SE, enhancing the study's comprehensiveness. This study addresses two key research questions related to the ET and its practical application. First, it explores how the ET compares to ESG ratings and which of them is the most suitable for the construction and real estate sector. Conclusion to this research question is that the ET emerges as a more appropriate framework. Due to the significant divergence in the definition, design, scope, and utilization of various ESG ratings, the ET offers greater benefits by providing a structured, standardized, and sector-specific approach, addressing specific activities within the construction sector and offering consistent and reliable evaluations for stakeholders. Second, the study examines how the ET's criteria for Construction of new buildings intersect with the BREEAM-SE v6.0 certification standards. The findings indicate that while almost all of the criteria within the ET overlaps with the criterias in BREEAM-SE, BREEAM-SE is more thorough. This intersection provides value to construction and real estate owners, demonstrating that meeting BREEAM-SE standards can also mean ET alignment, while the reverse is not true. Overall, the research highlights the practical application of the ET and its integration with existing certification systems. / Klimatförändringarna är en av de mest komplexa och akuta utmaningar som världen står inför, och de medför betydande finansiella förluster. Som svar på detta har Europeiska kommissionen utvecklat ramverk såsom den Europeiska gröna given (EGD) och den Europeiska klimatlagen för att minska växthusgasutsläppen och uppnå klimatneutralitet till 2050. Hållbar finans, som integrerar miljömässiga, sociala och styrningsmässiga (ESG) faktorer i investeringsbeslut, spelar en avgörande roll för att uppnå dessa mål. EUs handlingsplan för att finansiera en hållbar tillväxt resulterade i skapandet av taxonomiförordningen (TR) och EU-taxonomin (ET) med syftet att standardisera definitioner av hållbarhet och öka hållbara investeringar. Det finns dock ett behov av tydligare vägledning om den praktiska tillämpningen av ET. Denna rapport syftar därför till att utforska den praktiska tillämpningen av ET, jämföra den med ESG och fokusera på dess implementering inom byggsektorn genom certifieringssystemet BREEAM-SE. Detta för att öka förståelsen för ET samt identifiera förbättringsområden. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod som involverar dokumentanalys och expertinsikter från ett webbinarium. Dokumentanalysen, som är uppdelad i två delar, utforskar ET i förhållande till ESG i allmänhet och inom bygg- och fastighetssektorn, samt ET i jämförelse med BREEAM-SE. Denna metod syntetiserar olika perspektiv för att förstå ETns praktiska tillämpning. För att komplettera denna analys har praktiska insikter från ett webbinarium på AFRY om hur man integrerar ET med BREEAM-SE använts, vilket breddade studiens omfattning. Studien adresserar två viktiga forskningsfrågor relaterade till ET och dess praktiska tillämpning. Först undersöks hur ET jämförs med ESG och vilket av dessa verktyg som är mest lämpligt för bygg- och fastighetssektorn. Slutsatsen är att ET framstår som ett mer lämpligt ramverk. Detta på grund av den betydande skillnaden i definition, design, omfattning och användning mellan olika ESG. Av denna anledning erbjuder ET större fördelar genom att tillhandahålla ett strukturerat, standardiserat och sektorsspecifikt tillvägagångssätt, som adresserar specifika aktiviteter inom byggsektorn och erbjuder konsekventa och tillförlitliga utvärderingar för intressenter. I den andra forskningsfrågan undersöker studien hur ET kriterier för nybyggnation överlappar med BREEAM-SE v6.0 certifieringsstandard. Resultaten visar att nästan alla kriterier inom ET överlappar med kriterierna i BREEAM-SE, vilket visar att BREEAM-SE är mer grundlig. Denna överlappning ger värde till bygg- och fastighetsägare och visar att uppfyllelse av BREEAM-SE-standarder även kan innebära att kraven för ET uppfylls, medan det omvända inte gäller. Sammanfattningsvis belyser forskningen den praktiska tillämpningen av ET och dess integration med befintliga certifieringssystem.

As climate change progresses, extreme weather events such as heatwaves, heavy rainfall, and flooding are expected to become more common and frequent. Increased climate-related risks pose multiple threats to society, including damage to properties and infrastructure, loss of human lives, and economic instability. This necessitates property owners to adapt to future climate scenarios. To direct capital towards sustainable investments and contribute to a green transition, the EU has introduced measures such as the EU Taxonomy, and the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), which an increasing number of companies will gradually be covered by. Many companies are unprepared for the growing demands of the CSRD, which must be reported according to the European Sustainability Reporting Standards (ESRS).  The purpose of this report is to identify the climate-related risks faced by real estate companies, focusing on properties for public use, and to highlight the economic consequences of these risks. Furthermore, the report aims to contribute to the development of methods for ongoing management of climate risks, including prioritization and action planning, as well as exploring how real estate companies can integrate climate adaptation in line with ESRS. The development of the model for climate and vulnerability analyses is based on previous analyses conducted by various actors and adapted to ESRS. Semi-structured interviews have been conducted with industry players to gain insight into how the work on climate adaptation of properties is progressing and its financial impact. To investigate how market value can be affected by preventive climate adaptation measures compared to post-climate event costs, a Discounted Cash Flow Analysis was performed. A five-step model has been developed, including: mapping of the property portfolio, identifying climate-related risks, risk analysis and property-specific characteristics, risk assessment, and implementation of climate adaptation measures. Investments in climate adaptation measures are cheaper in the long run than not adapting, as the costs of damage are often much higher and have a more negative impact on property values. The work on climate adaptation is an ongoing process, and sustainability reporting according to CSRD is complex. Insurance companies only compensate for damages classified as "unforeseen and sudden." This means that properties need to be climate-adapted to be insurable. Without insurance protection, it also becomes difficult to obtain bank loans, as properties are often used as collateral. / I takt med klimatförändringarna förväntas extremväder som värmeböljor, skyfall och översvämningar bli allt vanligare och mer frekventa. Ökade klimatrelaterade risker hotar samhället på många sätt, såsom skador på fastigheter och infrastruktur, människoliv och ekonomisk stabilitet. Vilket ställer krav på fastighetsägare att klimatanpassa utifrån framtida klimatscenarier. För att styra kapital mot hållbara investeringar och bidra till en grön omställning har EU bland annat infört EU-taxonomin, och Corporate Sustainabilty Reporting Directive (CSRD), som allt fler företag successivt kommer att omfattas av. Många företag är inte förberedda på de ökande kraven från CSRD som ska redovisas enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS).  Syftet med rapporten är att identifiera klimatrelaterade risker som fastighetsbolag, med fokus på samhällsfastigheter, står inför samt att belysa de ekonomiska konsekvenserna av dessa risker. Vidare syftar rapporten till att bidra till utvecklingen av metoder för löpande hantering av klimatrisker, inklusive prioritering och åtgärdsplanering, samt att undersöka hur fastighetsbolag kan integrera klimatanpassning i linje med ESRS. Utvecklingen av modellen för klimat- och sårbarhetsanalyser baseras på tidigare analyser utförda av olika aktörer samt anpassning till ESRS. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med branschaktörer för att få en inblick i hur arbetet med klimatanpassning av fastigheter pågår och dess finansiella påverkan. För att undersöka hur marknadsvärdet kan påverkas av förebyggande klimatanpassningsåtgärder jämfört med kostnader efter en klimathändelse, genomfördes en kassaflödesanalys (Discounted Cashflow Analysis).  En 5-stegsmodell har utvecklats som inkluderar: kartläggning av fastighetsbeståndet, identifiering av klimatrelaterade risker, riskanalys och fastighetsspecifika egenskaper, riskbedömning samt implementering av klimatanpassningsåtgärder. Investeringar i klimatanpassningsåtgärder är billigare i längden än att inte klimatanpassa, eftersom kostnaderna för skador ofta är mycket högre och påverkar fastighetsvärdet mer negativt. Arbetet med klimatanpassning är en pågående process, och hållbarhetsrapportering enligt CSRD är komplicerat. Försäkringsbolag ersätter endast skador som klassas som ” plötsliga och oförutsedda”. Detta innebär att fastigheter behöver klimatanpassas för att vara kunna försäkras. Utan försäkringsskydd blir det dessutom svårt att få banklån, då fastigheter ofta används som säkerhet.

I denna studie har fenomenet miljöcertifiering och dess inverkan på transaktionspriser undersökts. Under det senaste decenniet har intresset och efterfrågan på hållbarhet kraftigt ökat. Tillsammans med krav från Europeiska Unionen har investerare, fastighetsägare och hyresgästers efterfrågan på hållbara fastigheter ökat. För att skapa incitament förhållbarhetsinvesteringar i fastighetsbranschen krävs det att arbetet är ekonomiskt gynnsamt och att företag kan räkna hem sina investeringar. Studien undersöker om miljöcertifierade fastigheter historiskt sätt genererat en värdepremie vid transaktionstillfällen. Syftet medstudien är att identifiera om miljöcertifieringsstämpeln medför en ekonomisk värdepremie samt identifiera hur miljöcertifieringens utveckling ser ut i ljuset av EU-taxonomin. Genomregressionsanalyser analyseras olika attributs inverkan på priset med syfte att kunna isoleramiljöcertifieringen och därigenom analysera hur miljöcertifieringen påverkar priset. Därutöver har en kompletterande kvalitativ intervjustudie utförts för att underbygga resultaten iden kvalitativa analysen. Studiens resultat visar att det finns tendenser till att miljöcertifierade fastigheter betingar högre priser än icke-certifierade fastigheter. Däremot kan studien inte med signifikans bevisa att det är just miljöcertifieringsstämpeln som ensamt bidrar till de högre prisnivåerna. Studiens resultat pekar på att EU-taxonomin kommer förändrafastighetsmarknadens dynamik på ett sätt som fortfarande inte är säkerställt samtidigt som tunga investerare lagt stora resurser på att miljöcertifiera sina bestånd. Då experter utrycker sig försiktigt och delvis har olika utgångspunkter är miljöcertifieringens framtid i ljuset av EU-taxonomin oviss. Utvecklingen av branschens affärslandskap kommer att till stor delpåverkas av EU-taxonomin och det är således viktigt att investerare, fastighetsägare och marknadsanalytiker följer utvecklingen noggrant. Dessutom bör branschorganisationer och forskare fortsatt engagerar sig i hållbarhetsfrågor för att främja en mer miljömässig, social men också ekonomiskt hållbar framtid inom fastighetsbranschen. / The purpose of this study is to investigate the economic advantages of eco-labeling in the real estate market. By employing a quantitative methodology, our goal is to identify if there is a financial key performance indicator for environmental certifications within the Swedish market. In the past decade, the demand for and interest in sustainability have increased. Along with stringent regulations from the European Union, the demand of sustainable properties have risen. To create incentives for sustainability efforts, the work must be economically beneficial. Companies need to justify their sustainable investments and therefore this study examines whether environmentally certified propertied have historically generated a higher transaction price compared to properties without eco-labeling. To answer our research questions an eclectic method was applied. A quantitative data analysis was combined with a qualitative interview study to deeply investigate how and if ecolabeling brings an economic value premium and to identify the development of certifications in the light of the EU-taxonomy. Through regression analysis we analyze the impact of various attributes on the price with the aim of isolating the environmental certification and thus analyzing how the eco-labeling is affecting the price. The qualitative study works as a complement to the quantitative analysis to support the results and put it into a context. The study concludes that there are tendencies for environmental certified properties to command higher prices than not certified properties. However, the results cannot significantly prove that it is the environmental labeling alone that contributes to higher price levels. The dynamics of the real estate market will change due the EU-taxonomy in a way that’s still uncertain. As experts express caution and have partly different perspectives, the future of environmental labeling in the light of EU-taxonomy remains uncertain. The development of the business landscape will be influenced by the EU-taxonomy, making it important for investors, property-owners and market analysts to closely follow its development. Moreover, industry organization and research should continue to engage in sustainability issues to promote a more environmentally, socially and economically sustainable future within the real estate industry.

Insufficient ESG information has been identified as a barrier in the transition towards a climate-neutral economy. This topic recently gained new interest, with the EU Commission implementing an action plan to finance sustainable growth. For the first time, the EU Commission has introduced a taxonomy that classifies whether or not an economic activity is sustainable - a potentially substantial addition to the field of ESG reporting. Financial market participants are initially targeted by the demands of disclosing taxonomy alignment of all affected activities. Due to the significant mandate that financiers hold as intermediates, their perspective on ESG disclosure is key to sorting out the complexity of non-financial transparency. The purpose of this thesis is to identify financiers’ current challenges within ESG reporting, and to indicate how the EU taxonomy will impact this context. A qualitative study was carried out with an aim to gather the perspectives of Swedish banks that provide portfolio management. 20 interviews with industry professionals were held, in order to illuminate internal obstacles and viewpoints in the banks’ operative businesses. The empirical data was thematically analyzed and discussed in regard to the Swedish finance industry as a whole. The findings present that the current challenges with ESG reporting firstly lie in a lack of comparability and clarity in the disclosure process. Secondly, there are difficulties with integration due to the tensions that underlie the financial purposes of most businesses. Despite the fact that shorter-term challenges are expected to remain with the taxonomy, mainly in the form of access to data and communication, the taxonomy is generally received as a long-awaited common language. The taxonomy contributes with standardization and structure to this setting and shows promise of integrational effects due to its activity-centered focus. Although the satisfaction of information needs will not entail change in itself, it is deemed necessary to obtain transparency in order for a subsequent environmental transition to take place. / Bristfällig ESG-information har identifierats som ett hinder i omställningen mot en klimatneutral ekonomi. Detta område har på sistone mötts av ett ökat intresse, i och med EU Kommissionens handlingsplan för att finansiera hållbar tillväxt. Mer specifikt introduceras för första gången en taxonomi, vilken klassificerar hur en ekonomisk aktivitet skall bedömas som hållbar - ett potentiellt signifikant tillägg till ESG-redovisning i stort. Initialt omfattas finansmarknadsaktörer av kraven att redovisa berörda aktiviteters överensstämmelse med taxonomins gränsvärden. I och med det betydande mandat som finansiärer innehar som intermediärer, är deras perspektiv på ESG redovisning mycket betydelsefullt i förståelsen av komplexiteten som kringligger icke-finansiell transparens. Syftet med denna studie är att identifiera finansiärers nuvarande utmaningar inom ESG redovisning, samt att indikera hur EU taxonomin kommer påverka dessa aktiviteter. En kvalitativ studie har genomförts med syftet att ansamla perspektiven av svenska banker som tillhandahåller portföljförvaltning. 20 intervjuer hölls med individer verksamma inom branschen, för att kunna identifiera interna hinder och synvinklar från bankernas operativa verksamhet. Den empiriska datan analyserades sedan tematiskt och diskuterades i förhållande till den svenska finansindustrin i stort. Resultaten visar att de nuvarande utmaningarna inom ESG-redovisning härleds dels till en brist på jämförbarhet och klarhet i redovisningsprocessen, och dels till svårigheter att integrera arbetet i och med intressekonflikter som underbygger de finansiella syftena av företag. Trots faktumet att vissa svårigheter på kortare sikt väntas kvarstå med införandet av taxonomin, framförallt inom datatillgång och kommunikation, så mottar branschen taxonomin som ett efterlängtat gemensamt språk. Taxonomin bidrar med standardisering och struktur till redovisningslandskapet, och dess aktivitetsfokus visar på lovande integrationsmässiga effekter. Tillfredsställandet av informationsbehov innebär visserligen inte någon förändring i sig, men upprättandet av förhöjd transparens ses som direkt nödvändigt för att möjliggöra en efterföljande transition mot mer hållbara industrier.

The interest for green investments has risen rapidly in the past years and with it, the green bond market. In line with the EU’s new Green Deal for a sustainable future, a Taxonomy of sustainable activities has been released along with a complementary green bond framework, the EU Green bond standard (EU GBS). Within the literature, there is a consensus that the green bond market has not yet reached its full potential and a number of obstacles for market growth have been identified. The new EU GBS is predicted to have an impact on the market, but it is not clear what it will look like, what role it will take on the market, and if it has the prerequisites to become the new market praxis framework. As the EU GBS will have an impact on the market, it could also have an impact on the obstacles for market growth. It is also at this stage uncertain if the EU GBS will contribute with new obstacles. Findings show that the EU GBS does have the prerequisites to become the standard framework on the market. It has advantages in being closely linked to the mandatory Taxonomy as well as a credible organization behind it. However, there are many other options, and it may be difficult for some issuers to issue an EU GBS as the criteria is set high. The EU GBS could help overcome some of the obstacles, but could also make some worse. It could open some doors, such as new sectors for green bonds and a common standard among European countries which could simplify the process. However, the uncertainty around it, the highly set thresholds and the do no significant harm criteria could decrease its growth. There are also issues around possible sub optimization and its credibility due to the notable presence of politics in the decision-making process. / Intresset för gröna investeringar har snabbt ökat de senaste åren och således även intresset för gröna obligationer. I linje med EU:s nya Green Deal för en hållbar framtid har en taxonomi för hållbara aktiviteter släppts tillsammans med en kompletterande ramverk för gröna obligationer, EU Green bond standard (EU GBS). Inom litteraturen råder det enighet om att den gröna obligationsmarknaden ännu inte har nått sin fulla potential och ett antal hinder för marknadstillväxt har identifierats. Det nya EU GBS förutspås ha en inverkan på marknaden, men det är inte klart hur den kommer att se ut, vilken roll EU GBS kommer att ta och om ramverket har förutsättningar för att bli marknadspraxis. Eftersom EU GBS kommer att påverka marknaden kan det också komma att påverka hindren för marknadstillväxt. Det är också i detta skede osäkert om EU GBS kommer att bidra med nya hinder. Resultaten visar att EU GBS har förutsättningar att bli marknadspraxis. En av dess fördelar är sin nära koppling till den obligatoriska taxonomin såväl som en trovärdig organisation som står bakom. Det finns dock många andra alternativ och det kan vara svårt för vissa emittenter att utfärda ett EU GBS eftersom kriterierna är höga. EU GBS kan hjälpa till att övervinna några av hindren, men kan också arbeta emot dem. Ramverket kan öppna vissa dörrar, till exempel för nya sektorer för gröna obligationer och en gemensam standard för europeiska länder som kan förenkla processen. Osäkerheterna kring ramverket, de högt ställda tröskelvärdena samt ”do no significant harm”-kriterierna skulle dock kunna minska tillväxten av den gröna obligationsmarknaden. Det finns också frågor kring möjlig suboptimering och Taxonomins trovärdighet på grund av den politiska inblandningen i beslutsprocessen.

The EU Taxonomy Regulation[1] (“EU Taxonomy”) is a relatively new classification system for determining what economic activities are considered sustainable. By creating a common language between investors, issuers, and policymakers, the regulation aims to increase transparency and help investors assess whether investments meet robust environmental standards. This thesis aims to investigate how the EU Taxonomy, as a legal instrument, aims to serve its legislative objective and secondly identify potential challenges of the regulation.  Findings indicate that the regulation can create an adequate commonly held classification system as long as the technical criteria for each sector keep up with new scientific discoveries and technological advancements. A regulation to develop uniform understanding across the EU and delegated acts to amend the legislation seems like the most appropriate legal instrument. Areas for improvement concern revising the scope of whom it applies, and this process has begun with the proposal of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Other areas for improvement concerns the political nature of what sectors should be included in the taxonomy, for instance, whether nuclear energy and gas should be deemed sustainable or not. The taxonomy may strive to be a neutral classification system; however, member states’ economic incentives affect what is included.  Finally, this thesis concludes that it is too early to predict the taxonomy’s breakthrough. In theory, it is a significant idea. Still, we can only know with time whether we have reached a more common understanding, transparency and eventually have facilitated a transition through this regulation.  [1] Regulation (EU) 2020/852 of the European Parliament and of the Council of 18 June 2020 on the establishment of a framework to facilitate sustainable investment and amending regulation (EU) 2019/288.