<p>Begreppen coaching och empowerment har blivit mycket populära. Coaching är att hjälpa människor att lyckas. Empowerment översätts på svenska med egenmakt och maktmobilisering. Syfte med denna studie är att undersöka hur coaching kan hjälpa till att främja empowerment och därmed bidra till att öka människornas hälsa. Frågeställningar är: Vilka samband finns det mellan coaching och empowerment? Hur påverkar empowerment människornas hälsa? Kan man öka individens hälsa med coaching? Uppsatsen grundas på en litteraturstudie. I resultatet analyseras elva vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att empowerment och coaching har mycket gemensamt och att båda främjar människornas hälsa. Coaching kan förbättra självförtroendet (själv-efficacy), självkänslan (self-esteem), självmanagement, coping, autonomi, empowerment, smärt- och stresshanteringen, ledarkompetensen och den emotionella intelligensen. Coaching leder till en attitydförändring som underlättar livsstilsförändringar och höjer livskvalitén. Coaching främjar människans Känsla Av SAMmanhang (KASAM) som innebär mer hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i livet. Studiens slutsats är att coaching är ett sätt att göra empowerment. Diskussionen behandlar skillnaderna mellan empowerment och paternalism, emotionell intelligens och dess betydelse och hur coaching påverkar hälsan. Dessutom diskuteras sambandet mellan psyke och kropp, betydelsen av coping och hur coaching främjar ledarkompetenserna. Slutligen behandlas coaching i kontexten till empowerment och Känslan Av SAMmanhang (KASAM).</p> / <p>The concepts of coaching and empowerment have become very popular. Coaching enables people to make positive changes in their lives. The Swedish translation for empowerment is “the mobilization of power”. The aim of this study is to explore how coaching can help to promote empowerment and thereby help to increase people's health. The research investigates the following questions: What is the link between coaching and empowerment? How does empowerment improve people's health? And finally: Is it possible to increase the individual's health with coaching? The essay is based on a literature review. It analyzes the results of eleven scientific articles. The results show that empowerment and coaching have a lot in common and that both promote people's health. Coaching can improve self-confidence, self efficacy,self-esteem, self-management, coping, autonomy, empowerment, pain management, stress management, management skills and emotional intelligence. Coaching leads to a change in attitudes that facilitate lifestyle changes and improve the quality of life. Coaching encourages people sense of Coherence (SOC), which means more manageability, comprehensibility and meaningfulness in life, which leads to the conclusion that coaching is one way to do empowerment. The discussion deals with the differences between paternalism and empowerment, emotional intelligence and its importance and how coaching affects health. It discusses the relationship between mind and body; the importance of coping and how coaching promotes leadership abilities. Finally coaching is treated in the context of empowerment and the sense of coherence (SOC).</p>

<p>Jag har alltid intresserat mig för social kompetens och dess vikt i barn och ungdomars personliga utveckling. Min målsättning är att få grepp om hur viktigt EQ är. Syftet med detta examensarbete är att försöka tydliggöra känslornas inverkan på inlärningen. Samhällssituationen har ändrats markant sen jag själv gick i skolan och därmed även hur dagens elever mår. Många av dagens elever mår inte bra. De är ofta arga och deprimerade. Kan EQ på schemat hjälpa till att förändra och förbättra denna situation? Jag kommer att utgå ifrån dessa problemformuleringar:</p><p>-Vad är EQ?-Hur påverkar känslor elevernas inlärning?</p><p>-Behövs EQ i skolan?</p><p>-Hur kan man arbeta med EQ i skolan?</p><p>Examensarbetet innehåller en litteraturgenomgång som återger, för syftet och frågeställningarna, relevant fakta. Arbetet innehåller även en undersökningsdel, som består av en intervju med tre olika pedagoger, som alla arbetar strukturerat med EQ. Undersökningsdelens syfte är att ytterligare belysa mitt syfte med arbetet. Resultatet av examensarbetet är att EQ behöver få en mer central roll i undervisningen. Eleverna behöver arbeta med den sociala kompetensen kontinuerligt och strukturerat. Eleverna behöver en socialt fungerande miljö runt dem för att känna trygghet och harmoni. Inte förrän detta är uppnått kan de prestera i skolan.</p>

Sammanfattning Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur personal på en daglig verksamhet upplever skapandet av relationer med sina klienter på verksamheten, samt vad personalen beskriver som viktigt i och vilka strategier de använder sig av i skapandet av relationer till sina klienter. I studien genomförs fyra intervjuer med personal på en dagligverksamhet. Resultatet analyserades och strukturerades upp med ett hermeneutiskt förhållningssätt och kvalitativ innehållsanalys, samt belystes därefter utifrån tidigare forskning och teorier i Emotionell Intelligens, att "använda sig själv", Mentalisering och Anknytningsteori. Resultatet visar att personalen uppfattar relationen som en självklar del av deras arbete och en viktig del för utförandet av verksamheten. Relationen bidrar med trygghet, tillit och förtroende hos klienterna, som resultatet visar, utgör vitala delar för att en relation ska kunna skapas. Till hjälp i relationsskapandet använder sig personalen av sig själv som verktyg, personliga egenskaper, professionell arbetslivserfarenhet och individuellt erhållen kunskap kring varje klient. Resultatet bekräftar den forskning och de teorier som användes i studien. I relationskapande krävs det att socialarbetaren är empatisk, har en reflekterande förmåga kring sig själv, sina egna och klienters känslor, samt förmåga att kunna identifiera känslors ursprung och reglera dessa hos sig själv och i sina klienter

De senaste årtiondena har forskning visat att det finns flera fördelar med att ha en välutvecklad emotionell intelligens. Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt den emotionella intelligensen har på människors subjektiva välbefinnande med samtidig kontroll för effekten av personlighet. Syftet var också att studera om den emotionella intelligensen kan påverka sambandet mellan personlighet och subjektivt välbefinnande. I en tvärsnittsstudie samlades data in via en enkät som mätte deltagarnas emotionella intelligens, personlighet samt subjektiva välbefinnande via delkomponenterna livstillfredsställelse och lycka. Totalt deltog 275 svenska respondenter i åldrarna 18-70 år. Resultatet visade att emotionell intelligens positivt förutspådde både subjektivt välbefinnande samt delkomponenterna livstillfredsställelse och lycka. Dessutom var den emotionella intelligensen en starkare prediktor än personlighet för det subjektiva välbefinnandet. Däremot modererade inte emotionell intelligens sambandet mellan respektive personlighetsdrag och subjektivt välbefinnande. Slutsatsen för studien är att en hög grad av emotionell intelligens förutspår ett högt subjektivt välbefinnande och ett lyckligt liv. / A well-developed emotional intelligence has shown to have many benefits. The aim of the present study was to investigate the effect of emotional intelligence on subjective well-being, while controlling for the effect of personality. The study also examined whether the association between personality and subjective well-being changes depending on the level of emotional intelligence. In a survey with a cross-sectional design, trait emotional intelligence, personality and subjective well-being, measured by its two components lifesatisfaction and happiness, were measured. 275 Swedish respondents in the age range of 18-70 years participated in the study. The results showed that emotional intelligence was a strong positive predictor of subjective well-being as well as for life satisfaction and happiness. Moreover, emotional intelligence was a stronger predictor of subjective well-being than personality was. However, emotional intelligence did not moderate the association between personality traits and subjective well-being. The conclusion is that a high level of emotional intelligence predicts high subjective well-being and a happy life.

Bakgrund: Sjukdomen KOL är ett allvarligt sjukdomstillstånd som innebär andnöd, nedsatt livskvalitet och begränsad fysisk kapacitet. Det är en vanlig folksjukdom i Sverige och globalt kräver sjukdomen ungefär 3 miljoner liv varje år. Det är vanligt att få tillfälliga försämringar i sin KOL i form av exacerbationer och fler än 75 % av patienterna drabbas av detta. Ofta leder exacerbationer till högre risk för en sämre sjukdomsprognos samt att dö i förtid. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av KOL-exacerbation. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Efter kvalitetsgranskning inkluderades tolv artiklar. Dataanalysen genomfördes med Fribergs analysmodell för kvalitativ metoddesign. Resultat: Resultatet omfattade tre huvudteman och åtta subteman. Huvudtemat Informatik med tillhörande subteman; Att bli lyssnad på, Att bli informerad och Bekräftelse. Huvudtemat Autonomi med subteman; Förlust av fysiska aspekter, Förlust av makt och kontroll och tredje huvudtemat Inre Emotionella Processer med tillhörande subteman; Ångest och oro, Rädsla samt Skuld och skam.  Slutsatser: KOL-exacerbation är ett komplext sjukdomstillstånd som orsakar både fysiska och psykiska påfrestningar. Det finns därav utmaningar att vårda patienten ur ett helhetsperspektiv. Personcentrerad vård kan bidra till att patientens behov tillfredsställs även vid KOL-exacerbation. / Background: The disease COPD is a serious illness with shortness of breath, reduced quality of life and limited physical capacity. It is a common disease in Sweden as well as globally. Globally the disease claims approximately 3 million lives each year. It is common to have temporary worsening of their COPD called exacerbations and more than 75% of patients suffer from this. Exacerbations often lead to a higher risk of a worse prognosis of the disease and a premature death. Aim: The experience of exacerbation in chronic obstructive pulmonary disease - from a patient perspective. Methods: A literature review with qualitative method and inductive approach. Twelve articles were included after a quality review. The data analysis was conducted using Friberg's analysis model for qualitative method design. Results: The result comprised three main themes and eight subthemes. The main theme Informatics with subthemes: Being listened to, Being informed and Acknowledgment. The main theme Autonomy with subthemes: Loss of physical aspects, Loss of power and control and the third main theme Inner emotional processes with subthemes: Anxiety and worry, Fear and Guilt and shame.  Conclusions: COPD exacerbation has a negative affect on both the physical and mental health and implies a complex medical condition. There are challenges in caring for the patient from a holistic perspective. Person-centered care can help to meet the patient's needs even during an COPD exacerbation.

I denna studie utreds om utvecklandet av emotionell intelligens behövs i religionskunskapsundervisningen på gymnasiet, samt om en sådan pedagogik kan motarbeta främlingsfientlighet. I studien utreds också hur kunskap värderas i religionskunskapsundervisningen, samt i skolan i övrigt. I undersökningen har vi använt oss av olika forskares studier, samt kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika skolor i landskapet Gästrikland, Sverige. Vi har sedan jämfört och analyserat resultatet av dessa. Resultatet av undersökningen visade att utvecklandet av social intelligens värderades högst i religionskunskapsundervisningen, samt i skolans övriga ämnen och att social och emotionell intelligens främjar olika sorters förmågor. Vidare visade resultatet att utvecklandet av social intelligens inte kan motarbeta främlingsfientlighet, då denna förmåga endast utvecklar empati i syfte att anpassa sig till samhällets sociala normer, vilket kan leda till en falsk empati. Emotionell intelligens kräver, till skillnad från social intelligens, reflektion över egna och andras känslor, vilket kan leda till att en genuin empati utvecklas, samt en förståelse för människors känslor som allmänmänskliga processer. Således kan främlingsfientlighet motarbetas om emotionell intelligens används i pedagogiken, vilken bör genomsyra alla årskurser och ämnen med hjälp av narrativa metoder. / This study investigates if the development of emotional intelligence is needed in religious studies in upper secondary school and if that kind of pedagogy can oppose xenophobia. The study also investigates how knowledge is measured in religious studies and in school in general. We have used different researchers' theories to enrich our own research. We have also utilized quantitative interviews with eight students from two different schools in the county of Gästrikland, Sweden, which we have compared and analyzed. The result of the study showed that the development of social intelligence was the most valued trait in religious studies and also in other subjects in general. We also discovered that social and emotional intelligence encourages different kinds of abilities. Social intelligence can not oppose xenophobia since people who use this kind of intelligence only develops empathy in order to adapt to the social norms of society, which could lead to false empathy. Emotional intelligence, on the other hand, demands that the person in question reflect upon both their own and others' feelings. This can lead to the development of genuine empathy and an understanding of feelings as a general human process. Emotional intelligence can therefore be used to oppose xenophobia, which should permeate all education no matter the grade or subject, with the help of narrative methods.

This study aimed to gain an understanding of how social workers emotionally dealt with cases where there were suspicion or knowledge of sexual abuse of children occurring. This study was based on six qualitative interviews with social workers within child and youth units at social services in Stockholm County. The theoretical framework was Hochschild’s theory of emotional work. In accordance with previous research, our results showed that emotions in social work are extremely important and that children who have been exposed to sexual abuse cause a more emotional working environment. The social workers wanted to protect the children who had been abused. The results also showed that some form of specialist education should be compulsory required to work with children and to investigate their families and environment.

Syftet med denna studie är att teoretiskt pröva att integrera en etablerad metod för personlig utveckling, The Skilled Helper, med metoden Dynamisk Pedagogik och skapa en ny metod för en specifik tillämpning, personlig utveckling av ledare. Integrationen görs med hjälp av en etablerad metametod för metodutveckling. De bägge ingående metoderna värderas enligt fastställda kriterier. Samma kriterier används sedan för att värdera den nya metod som designas. Med detta har studien uppnått en jämförbarhet mellan de tre metoderna avseende parametrar som är centrala och relevanta för metoder och metodskapande. Studien skall besvara en rad olika frågeställningar såsom: Går det att skapa en integrerad ny metod förpersonlig utveckling baserat på av två befintliga metoder: The Skilled Helper och Dynamisk Pedagogik? Vad händer när man integrerar dem? Blir det konflikter eller synergieffekter mellan de bägge metoderna? Vad är kvar av Dynamisk Pedagogik? Den nya metoden som skapas, faller den inom ramen för etablerad ledarutveckling? Kan den kallas för en metod för ledarutveckling? Resultatet visar att metodintegrationen gick att genomföra då det förelåg en tillräckligt god grundläggande förenlighet mellan de två ursprungsmetoderna på en rad nyckelområden. Dock fanns kritiska vägval att göra vid design av den nya metoden, vilket gör att den nya metoden blev särskiljande från de bägge ursprungsmetoderna. Resultatet visar att det inte blir konflikter, efter som de vägval som behövde göras inte gav upphov till konflikt inom den nya metoden. Inte heller uppnås synergieffekter, då den nya metoden utformades för ett syfte som avvek från ursprungsmetodernas respektive syften. Resultatet visar slutligen att endast två av tre centrala förhållningssätt från Dynamisk Pedagogik finns kvar i den nya metoden som skapas, det självpedagogiska och det skapande förhållningssättet. Det tredje och mest centrala förhållningssättet, det samspelande, som bygger på att lärande sker i samspel med andra individer, kunde inte tillgodoses då den nya metoden enbart är utvecklad för individuell utveckling. Därför kan inte den nya metoden kallas att vara en variant av Dynamisk Pedagogik. I analysen diskuteras huruvida den nya metoden uppfyller de krav och önskemål som framställs i litteraturen på förändrad ledarutveckling och emotionell intelligens bland ledare. Den nya metoden visar sig kunna möta de flesta krav och önskemål som ställs men det går inte att påvisa om det ger den önskade effekten såsom förändrat ledarbeteende genom ökad självinsikt och självkännedom. Den nya metoden får i resultatet benämningen “Dynamisk Ledarutveckling” då metoden harmonierar både med innebörden av begreppet dynamisk och begreppet ledarutveckling. / <p>Författaren kan kontaktas på e-postadressen: titti.rudback@rudback.nu</p>

Sedan 1981 har ledarutbildningen UGL (Utveckling av Grupp och Ledare) varit en grundkurs för blivande officerare och är idag ett mycket använt koncept även inom näringsliv och offentlig förvaltning. Kursens mål är i enlighet med inbjudan bl.a. att få ökad förmåga att arbeta med reflektion, förstå känslors inverkan, kunna ta och ge utvecklande feedback, förstå hur värderingar påverkar ledarskap samt förstå behovet av olika ledarstilar. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det förelåg skillnad i följande variabler: ledarintelligens (emotionell, rationell och själslig intelligens), självkänsla (bas-, förvärvad och prestationsinriktad) och personlighetsdrag före resp. efter deltagande i UGL. Ledarintelligens är en ny ledarskapsmodell (Ronthy, 2006) och ett frågeformulär som bygger på denna teori är under utveckling. Ett annat syfte med studien var därför att undersöka begreppsvaliditeten hos detta instrument. Studien omfattade 125 ledare (M = 38,5 år, SD = 7,8), varav 82 kvinnor. Samtliga genomgick ledarutvecklings­programmet UGL under 2011. Tre självskattningsformulär användes i studien.  Före och direkt efter utbildningen undersöktes samtliga variabler, efter sex månader endast ledarintelligens. Resultatet visade signifikant skillnad före resp. direkt efter utbildning gällande emotionell intelligens, rationell intelligens, själslig intelligens, bassjälvkänsla, bitterhet, psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet samt social konformitet. De självskattade ökningarna i ledarintelligens kvarstod i nivå efter sex månader. Resultat från korrelationsprövningar indikerade teoretiskt rimliga samband. Då den självskattade nivån av den emotionella, den rationella samt den själsliga intelligensen uppmätte högre resultat efter deltagande i UGL i föreliggande studie, verkar det som att denna kompetensutvecklingsinsats möjligen kan ha bidragit positivt till ökad ledarintelligens hos deltagarna. / Since 1981 the leadership training UGL (Understanding Group and Leader) has been used as a basic course for new officers, and it´s today a frequently applied concept even in the commercial sector and public administration. The objectives of the course is, in accordance with the invitation to improve the participants’ abilities working with reflections, understanding the influence of emotions, providing developing feedback, understanding how our values influence leadership as well as understanding the needs of different leadership styles. The aim of the present study was to evaluate if there was a difference in the following variables: leadership intelligence (emotional, rational and spiritual intelligence), self-esteem (basic, earning and performance-based) and personality traits, before and after participating in UGL. The leadership intelligence is a new leadership model (Ronthy, 2006), and a questionnaire based on this theory is in progress. An additional aim of this study was to investigate the construct validity of this instrument. The study included 125 participants (M = 38,5 years, SD = 7,8), whereof 82 women. Everyone participated in the leadership development program UGL in 2011. Three self-assessment forms were used in the study. Before and immediately after the leadership training all variables were evaluated, after six months only leadership intelligence was evaluated. The results showed significant differences before and after participation in emotional intelligence, rational intelligence, spiritual intelligence, basic self-esteem, embitterment, psychic trait anxiety, stress susceptibility and social desirability. The self-estimated increases in leadership intelligence were still at similar levels after six months. Results from correlation tests indicated theoretical plausible correlations. In the present study the self-rated emotional, the logical, as well as the spiritual intelligence measured higher after participation in UGL. This professional development program may have contributed in a positive direction to increase employees’ leadership intelligence.

Emotionell intelligens har studerats under flertalet år, i olika länder, och har definierats på olika sätt. Egenskapen emotionell intelligens består av fyra dimensioner; emotionality, self-control, well-being och sociability, och mäts genom mätinstrumentet TEIQue-SF. TEIQue-SF har uppnått god validitet som mätverktyg på olika språk, och valideras för första gången på svenska genom denna studie. Tidigare forskning har uppvisat flertalet samband mellan egenskapen emotionell intelligens (EI), personlighet och arbetsprestation. Dessa tillsammans har dock inte undersökts i Sverige. Syftet med att genomföra denna studie var att undersöka sambanden mellan Trait Emotional Intelligence Questionnaire Short Form (TEIQ-SF), Mini-International Personality Inventory Pool-6 (Mini-IPIP6), Short Dark Triad (SD3) och Individual Work Performance Questionnaire (IWPQ) ytterligare, samt att ta reda på vilka personlighetsdrag och dimensioner inom självupplevd individuell arbetsprestation som bäst förklarar variansen inom TEIQue-SFs dimensioner. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med 228 svenska deltagare (M = 34 år, SD = 12.6, range 16-71 år, 66% kvinnor) med genomsnittlig arbetslivserfarenhet på 14 år (SD = 11.5). Förväntat resultat var att neuroticism skulle korrelera negativt med TEIQue-SF fyra dimensioner, vilket uppnåddes även i denna studie. Positiva samband med Task performance och Contextual performance fanns mellan samtliga dimensioner av EI. Regressionsanalyser visade även att neuroticism hade negativt samband vid förklaring av varians i samtliga dimensioner tillhörande TEIQue-SF. En preliminär slutsats är att TEIQue-SF visat på teoretiskt och empiriskt rimliga samband med relevanta variabler, och kan anses vara validerat bland yngre personer med relativt hög utbildningsnivå. / Emotional intelligence has been defined differently throughout studies for many years in several countries. The trait emotional intelligence consists of four dimensions; emotionality, self-control, well-being and sociability, and is measured by the TEIQue-SF measuring instrument. TEIQue-SF has achieved good validity as a measurement tool in different languages and is now validated in Swedish through this study. Previous research has shown liaisons between the emotional intelligence (EI), personality and work performance. However, these together have not been investigated in Sweden. The purpose of this study was to investigate correlations between Trait Emotional Intelligence Questionnaire Short Form (TEIQ-SF), Mini-International Personality nventory Pool-6 (Mini-IPIP6), Short Dark Triad (SD3) and Individual Work Performance Questionnaire (IWPQ), and to find out which personality traits and dimensions within self-perceived individual work performance best explain the variance within TEIQue-SF dimensions. The study was conducted as a cross-sectional study with 228 Swedish participants (M = 34 years, SD = 12.6, range 16-71 years, 66% women) with an average work experience of 14 years (SD = 11.5). Expected result was that neuroticism would correlate negatively with TEIQue-SF four dimensions, which was also achieved in this study. Positive correlation with Task Performance and Contextual Performance was found between all dimensions of EI. Regression analysis also showed that neuroticism had a negative relation to explanation of variance in all imensions of TEIQue-SF. A preliminary conclusion is that TEIQue-SF has shown theoretical and empirically reasonable relation to relevant variables and can be considered validated among younger people with relatively high educational levels.