Bakgrund och problem: Studien har avsikt att undersöka hur det vardagliga ledarskapet uppfattas av medarbetare inom Borås Stad. Detta eftersom att ledarskap idag kan definieras och uppfattas olika beroende på bakomliggande faktorer, exempelvis hur det skiljer sig mellan det uppfattade manliga respektive kvinnliga ledarskapet. Syfte och metod: Det primära syftet med denna studie är öka förståelsen vad gäller uppfattade ledarskapsutmaningar, om det skiljer sig mellan ett manligt och kvinnligt ledarskap och hur det vardagliga ledarskapet uppfattas bland medarbetarna inom den offentliga sektorn. Metoden som har använts i denna studie är en kvalitativ empirisk ansats, närmare bestämt semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare inom Borås stad där hälften av undersökningspersonerna har en manlig- respektive kvinnlig ledare. Resultat: Resultatet av den empiriska studien tyder på att det föreligger en samstämmighet hos medarbetare inom Borås Stad gällande hur de upplever det vardagliga ledarskapet. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ledarskapsteorier, transformativt ledarskap, medarbetarskap och genusperspektiv. Slutsats: I den utvalda organisationen inom den offentliga sektorn i Borås Stad är medarbetarna överlag mycket nöjda med hur det vardagliga ledarskapet utförs i praktiken. Medarbetarna inom Borås Stad anser att det inte förekommer större skillnader hur medarbetarna uppfattar det vardagliga ledarskapet, beroende på om medarbetarna innehar manliga eller kvinnliga ledare. Medarbetarna är tillfredsställda med hur organisationen arbetar med involvering av medarbetare men att det finns potential till förbättring vid större organisationsförändringar. / Background and problem: The study intends to investigate how everyday leadership is perceived by employees within the Borås Stad. This is because leadership today can be defined and perceived differently depending on underlying factors, for example how it differs between male and female leadership. Purpose and method: The primary purpose of this study is to increase understanding regarding perceived leadership challenges, whether there is a difference between male and female leadership and how everyday leadership is perceived among employees in the public sector. The method that has been used in this study is a qualitative empirical approach, more precisely semi-structured interviews with ten employees within Borås Stad where half of the respondents have a male or female boss. Results: The results of the empirical study indicate that there is a consensus among employees within Borås Stad regarding how they experience everyday leadership. The collected material has been analyzed based on leadership theories, transformative leadership, employeeship and gender perspective. Conclusion: In the selected organization within the public sector in Borås Stad, the employees are generally very satisfied with how the everyday leadership is carried out in practice. The employees within Borås Stad believe that there are no major differences in how the employees perceive everyday leadership, depending on whether the employees have male or female leaders. The employees are satisfied with how the organization works with the involvement of employees, but that there is potential for improvement in case of major organizational changes.

Genom digitaliseringen har fler och fler arbetsplatser implementerat någon form av arbetsflexibilitet, dels för att till exempel effektivisera verksamheten och dels för att många människor önskar en större flexibilitet i sitt arbete. Men vad händer egentligen med medarbetarskapet, alltså relationen individen har till sig själv, sitt arbete och sina medarbetare, när en arbetsplats har stor flexibilitet och många kollegor till exempel arbetar hemifrån. En individs balans mellan arbete och fritid påverkas även av möjligheterna att arbeta vart som helst, när som helst. Denna kvalitativa studie har undersökt och studerat två olika enheter i samma organisation. För att få en förståelse för hur arbetsflexibiliteten påverkar medarbetarnas upplevelse av medarbetarskapet har en enhet med flexibilitet och en enhet utan flexibilitet studerats. Vidare syftar studien även till att bidra till en större förståelse för hur dessa medarbetare upplever balans mellan arbete och privatliv. Studiens datainsamling bygger på semistrukturerade intervjuer med två enhetschefer och fem medarbetare. Fortsättningsvis har empirin analyserats och huvudsakligen har tre teman identifierats; engagemang och meningsfullhet, samarbete och gemenskap samt balans mellan arbete och fritid. Några av de främsta slutsatserna som framkommit genom studien var att enheten med mindre flexibilitet har ett betydligt starkare medarbetarskap än den enhet med hög arbetsflexibilitet. Slutsatsen visar även att skapas det en obalans av att ständigt vara tillgänglig för att svara på arbetsrelaterade frågor, vilket i sin tur påverkar privatlivet negativt. Studien framför även de vetenskapliga bidraget som gjorts och förslagen som finns till framtida studier. / Through digitization, more and more workplaces have implemented some form of work flexibility, partly to make the organization more efficient and partly because many people want a better flexibility in their work. But what really happens to the employeeship, the relationship the individual has to himself, his work and his employees, when a workplace has great flexibility and many colleagues, for example, work from home. An individual's balance between work and private life is also affected by the opportunities to work anywhere, anytime. This qualitative study has examined and studied two different units in the same organization. In order to gain an understanding of how work flexibility affects the employee’s experience of employeeship, a unit with flexibility and a unit without flexibility has been studied. Furthermore, the study aims to contribute to a greater understanding of these employees experience balance between work and private life. The study’s data collection is based on semi-structured interviews with two unit managers and five employees. The empirics have been analyzed and three themes have been identified; commitment and meaningfulness, cooperation and community and balance between work and private life. Some of the main conclusions that emerged from the study were that the unit with less flexibility has a significantly stronger employeeship than the unit with high work flexibility. The conclusion also shows that creating an imbalance of being constantly available to respond to work-related issues, which in turn negatively affects private life. The study also includes the scientific contributions that have been made and the proposals for future studies.

Syftet med studien var att kartlägga åsikter kring ett Gemensamt Konstruktivt Medarbetarskap (GKM) för att lägga grunden till en plattform att stå på inför kommande arbete kring medarbetarskap ute i organisationer. Studien är en kvalitativ undersökning med fallstudie som grundläggande design med en ansats av positiv psykologi, vilken genomfördes på en kemisk industri. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer där fyra-sex deltagare deltog/intervju. Vid intervjuerna diskuterades fyra fokusområden; gemensamt medarbetarskap, ledarskap, medledarskap och coaching. I studien har fem teman definierats vilka kan utgöra en plattform att stå på; ansvarstagande, förtroende, kommunikation, samarbete och engagemang. Grunden till en plattform består av fem ord som kan ses som ett gemensamt språk för att kunna kommunicera vidare; förtroende, ärlighet, pålitlighet, ansvarstagande och kommunikation. / The purpose of the study was to try to make a chart of views around a Common Constructive Empowerment (CCE) in order to set base for a platform to stand on due to further work around empowerment in organizations. The study is a qualitative research with a casestudy as a fundamental design with an approach to positive psychology, which was carried out in a chemical industry. The data collection took place in focused group interviews with four to six participants/interview. At these interviews four focus areas were discussed; common empowerment, leadership, shared leadership and coaching. In the study five themes has been defined that can be seen as a platform; responsibility, confidence, communication, cooperation and commitment. The base for a platform consists of five words that can be seen as a mutual language in order to keep on with the communication; confidence, honesty, reliability, responsibility and communication.

Idag finns det en stor konkurrens mellan butiker inom dagligvaruhandel, varav ledningen är i ett stort behov av sin arbetskraft. Medarbetarskap är ett begrepp som belyser medarbetarnas engagemang och ansvarstagande på arbetsplatsen. I dagsläget finns det en medvetenhet om att cheferna bör kunna påverka medarbetarskapet, däremot finns det inte några konkreta metoder eller verktyg för hur medarbetarskapet kan bli inverkat på. I samband med att det finns en vetskap om att icke-finansiella belöningar kan påverka anställdas beteende på arbetsplatsen, väcks intresset för om de här även kan ha en inverkan på medarbetarskapet. Studiens syfte är att redogöra kring förutsättningar som behövs för att uppnå ett gott medarbetarskap och att ta reda på ifall icke-finansiella belöningar kan inverka på medarbetarskapet. I den teoretiska referensramen beskrivs teorier om medarbetarskap och belöningar, däribland förklaras medarbetarskapshjulet och icke-finansiella belöningar. Datainsamlingen baseras på en kvalitativ metod, där sju butiksmedarbetare har intervjuats. Av studien framgick öppenhet och förtroende mellan medarbetarna vara faktorer som bidrog till ett gott medarbetarskap. Det framkom att ansvarsfördelning var en viktig aspekt för medarbetarna, både för skapandet av engagemang men också för att få medarbetarna att stanna kvar på arbetsplatsen. Därav kunde det konstateras att icke-finansiella belöningar i form av arbetsberikning och utveckling i form av varierade arbetsuppgifter kunde vara avgörande för medarbetarskapet. Olika former av erkännande och positiv återkoppling kunde användas för att skapa öppenhet och engagemang hos medarbetarna. Sociala aktiviteter kunde användas för att belöna medarbetarna och kunde konstateras inverka på medarbetarskapet i form av gemenskap. På grund av studiens begränsningar kan inga säkra slutsatser dras. Förslag till fortsatt forskning är exempelvis att studera medarbetarskapet utifrån butikernas storlek, studera medarbetarskapet utifrån chefernas perspektiv och studera medarbetarskapet i förhållande till lönsamheten. / Today, there is a great deal of competition between stores in the grocery trade, of which the management is in great need of its labor. Empowerment/employeeship is a concept that highlights employees' commitment and responsibility in the workplace. At present, there is an awareness that managers should be able to influence employeeship, however, there are no concrete methods or tools for how employeeships can be affected. In connection with the knowledge that non-financial rewards can affect employees' behavior in the workplace, it arouses interest in whether they can have an impact on employeeship. The purpose of the study is to report on the conditions needed to achieve good employeeship and to find out if non-financial rewards can affect employeeship. The theoretical frame of reference describes theories about employeeship and rewards, including explaining the ‘’employeeship wheel’’ and non-financial rewards. Data collection is based on a qualitative method, where seven store employees have been interviewed. The study showed that openness and trust between employees were factors that contributed to good employeeship. It emerged that responsibility was an important aspect for the employees, both for the creation of commitment but also for getting the employees to stay in the workplace. From this, it could be stated that non-financial rewards in the form of work enrichment and development in the form of varied tasks could be decisive for the employees. Various forms of recognition and positive feedback could be used to create openness and commitment among employees. Social activities could be used to reward employees and could be found to affect employeeship in the form of community. Due to the limitations of the study, no definite conclusions can be drawn. Suggestions for further research are, for example, to study the employeeship based on the size of the stores, study the employeeship from the managers' perspective and study the employeeship in relation to profitability.

Syftet med studien är att synliggöra och utveckla kunskap om medarbetarskap inom den kommunala gymnasieskolan. I förlängningen ämnar vi dessutom få en djupare förståelse för innebörden av medarbetarskap i gymnasieskolan ur både ett medarbetar- och ett ledarskapsperspektiv. Vi har även förhoppning om att denna studie kan bidra till den generella kunskapsbildningen inom detta område som för skolutveckling anses mycket viktigt.  Studien utgår från en hermeneutiskt ansats med ett fenomenologiskt perspektiv där delarna i det som refereras till som ett myndigt medarbetarskap skapar en helhetsbild av medarbetarskap. Studiens empiri baseras på semistrukturerade intervjuer med intervjuguider skapade utifrån studiens frågeställningar: Hur tar sig medarbetarskap uttryck i den kommunala gymnasieskolan? Hur är synen på medarbetarskap hos medarbetare och skolledare? I den deduktiva delen av processen har informanternas svar kategoriserats utifrån färdiga teman i medarbetarskapshjulet (Hällsten & Tengblad, 2006) och därefter analyserats utifrån begreppsparen förtroende och öppenhet, gemenskap och samarbete, engagemang och meningsfullhet samt ansvarstagande och initiativförmåga. Studiens slutsats är att delar av medarbetarskapet såsom det definieras i medarbetarskapshjulet anses vara uppfyllda men att det saknas viktiga delar för att det skall anses fulländat och därmed utveckla den kommunala gymnasieskolan såsom är möjligt. / The purpose of this study is to visualize and develop knowledge about the view on employeeship within the municipal upper secondary school. In addition, we intend to gain a deeper understanding of the meaning of employeeship in upper secondary school from the perspective of both employees and the principals. We also hope that this study can contribute to general knowledge in this area which is considered very important for school development. The study is based on a hermeneutic approach with a phenomenological perspective in which the parts of what is referred to as a governmental partnership creates a holistic picture of employeeship. The study's empirical data is based on semi-structured interviews with interview guides created based on the research questions: How can one see employeeship in the municipal upper secondary school? What are coworkers’ and principals’ view on employeeship? In the deductive part of the process, the informants' responses were categorized based on completed themes in the Wheel of Employeeship (Hällsten & Tengblad, 2006) and then analyzed. The study's conclusion is that parts of the employeeship as defined in the Wheel of Employeeship is fulfilled, however, there are still important parts missing that need further research.

Syfte: Förklara begreppen empowerment och medarbetarskap samt visa hur de kan te sig i praktiken inom kulturnäringarna. Metoder: Kvalitativ metod med material från litteraturstudier och ostrukturerade samtal med medarbetare på olika positioner och nivåer i åtta gävleorganisationer inom kulturnäringarna. Resultat & Slutsats:Observationerna gjorda på plats stämmer relativt bra med befintliga tankar om välfungerande organisationer i litteraturen. Organisationer inom kulturnäringarna överlever alla på något vis genom sina medarbetares kreativitet. För att utnyttja det på bästa sätt bör organisationen... ...vara organisk, det vill säga kunna anpassas efter de personligheter och kompetenser som finns i den. Detta sätter å andra sidan höga krav på rekrytering och social kompetens. ...ha någon form av plattform (i uppsatsen också kallat idékatalysator) där medarbetare från organisationens delar kan mötas, utbyta information och komma med synpunkter på varandras idéer. Detta kräver dock att man har ”högt i tak” samtidigt som man respekterar varandras expertområden. ...göra medarbetare delaktiga – då ökar deras engagemang och viljan att vårda det de själva är med och bygger upp. Ansvar under frihet. Dessutom finns nu tecken på att omgivningens inflytande blivit så stort att något vi kallar ”den utomstående medarbetaren” har skapats. Är kulturnäringarnas medarbetarskap att föredra även i andra näringar? / Objectives: The purpose of this thesis is to explain the teoretical terms of empowerment and employeeship by exploring their usage in a practical context of the Creative Industries. Scientific Methods: Qualitative research method with theoretical material gathered by Analysis of Literature and empirical material by performing Unstructured Interviews with employees in eight organizations acting in the fields of the Creative Industries in the Gaevle Municipality, Gaevleborg County. Results & Conclusions: The study shows that employeeship and empowerment will be most effective in the organizations of the Creative Industries if... … the organization is able to adapt to the qualifications and personalities of its staff. This demands a lot in recruitment and social skills. ...some kind of platform is used where personnell from different departments can swop information, comment and improve each others ideas. This requires a freedom of action where everybody dares to speak. ...all employees are involved. This will increase the commitment and reach an ”independence with responsibility”-situation. The terms of the literature are reminiscent of the field work findings, thought rarely put down in words in the studied cases. May the employeeship of the Creative Industries be preferable in other industries and services as well?

Digitaliseringen har reformerat många aspekter av vårt samhälle och den pågående digitala utvecklingen är oundviklig. Organisationer tvingas därmed till två val; att genomgå förändring eller försvinna från marknaden. Genom en kvalitativ forskningsmetod ville vi skapa en ökad förståelse för digitaliseringens inverkan på en organisation med betoning på medarbetarskap och ledarskap. För att uppnå detta har vi genomfört en fallstudie tillsammans med Nordea Bank AB Sverige. Vi genomförde 12 stycken semistrukturerade intervjuer och observerade 3 stycken olika arbetsplatser för att på så sätt skapa en förståelse för digitaliseringens inverkan. Vid studiens start trodde vi att det var aktuellt att inkludera olika kön- och åldersperspektiv då vi ansåg att den digitala förändringen kunde leda till olika typer av upplevda erfarenheter. Dock visade det sig att det inte skiljde sig åt mellan könen men att det istället fanns en åtskillnad kring ålder och erfarenhet. Studiens resultat visade att Nordea Bank AB har valt att genomgå en digital förändring och att de hanterar detta på olika sätt utifrån medarbetarskap och ledarskap. Vi kan även fastslå att organisationen har kommit långt i sin digitala förändringsprocess då medarbetare dagligen kommer i kontakt med digitaliserade arbetsverktyg. Dock är vi medvetna om att banken kommer att möta ytterligare utmaningar och möjligheter vilket innebär att de måste ha ett förändringsbenäget beteende även i framtiden. / Digitalization has transformed many aspects of our society. Currently, digital development is inevitable. Organizations are forced to choose between transforming or disappearing from the market. Through a qualitative research method we wanted to create awareness of digitalization’s impact on employeeship and leadership. To achieve this, we conducted a case study with Nordea Bank AB Sweden. We also conducted 12 in-depth interviews and 3 different observations in order to gain a deeper understanding of digitalization’s impact on the work environment. In the beginning of this study we believed that we would find differences between gender and age. The results have shown that we could only find differences between ages and experiences among our respondents. Our study also showed that Nordea Bank AB has chosen to accept this digital transformation. We also concluded that the organization handled this change in different ways in relation to employeeship and leadership. Furthermore, the study showed that the organization has implemented their digital transformation well because their employees use their developed digital tools daily. However, we are aware that the bank needs to continuously adapt to the change because they will face new challenges and possibilities in the future.

Studien syftar till att undersöka medarbetarsamtal utifrån ett chefsperspektiv och studien intresserar sig för vilka effekter cheferna upplever att samtalet generar i verksamheten och hur de använder sig av samtalet i utveckling av verksamheten. Metoden är kvalitativ och utgörs av åtta stycken semistrukturerade intervjuer, där individer med personalansvar fick möjlighet att berätta sina upplevelser och erfarenheter av samtalet samt reflektera runt dess betydelse utifrån deras position i organisationen. Resultatet visar att medarbetarsamtalet är en tids- och energikrävande insats för cheferna som ibland måste ställa sin fritid till förfogande. Dialog och social kompetens lyfts fram som nyckelfaktorer för ett bra samtal och deltagarna i studien förlitar sig på sin upparbetade erfarenhet och känner en trygghet i sin yrkesroll vid genomförandet av samtalet. Denna studie bidrar till djupare kunskap om chefernas upplevelse av medarbetarsamtalet och dess potential som styrverktyg inom organisationer och kan medverka till framtida forskning som ett komplement till studier rörande medarbetarnas upplevelse. Studien visar att det även kan vara av intresse att via observationer av samtalet undersöka hur väl det praktiska genomförandet stämmer överens med chefens intentioner om verksamhetsutveckling. / This study aims to examine employee review, based on a manager perspective with an interest in what effects leaders' experience it is generating, and how they use the employee review in the development of their organization. The method used in this study is qualitative and comprises eight semi-structured interviews, in which individuals with personnel responsibility where given the opportunity to share their comprehension off and experience from the phenomenon employee review, and its importance based on their position in the organization. The result shows that the employee review is a time and energy-intensive effort for the managers who sometimes have to make their spare time available for the task.Dialogue and social skills are highlighted as key factors for a good conversation, and the participants in the study relies on their self-generated experience and feel confident in their professional role in the implementation of employee review. This study contributes to deeper knowledge of the managers' experience regarding the employee review and its potential as an organizational management tool, and can contribute to future research as a complement to studies regarding the employees' experience. The results shows that it may also be of interest to study employee reviews through observations of the interview, how well the practical implementation is in line with the manager's intentions on business development.

For decades, the focal point has been with leadership and what it implies. In recent years, attention has been set upon employeeship. This study aims to contribute to an understanding of how the organization handles employeeship at a call-center. Previous research about employeeship focus on employeeship within various organizations, this study is the first regarding call-centers. Also, previous research has shown a certain confusion about the concept of employeeship amongst coworkers. It is not completely clear what the notion is all about.In this study, previous research about employeeship, call-centers and the work ability of young people is used. The theoretical frame consists of theories as Sense of Coherence and the Wheel of Employeeship. The study was performed at a call-center, using qualitative semi- structured interviews.The result shows that a call-center may have difficulties with the concept of employeeship since the coworkers are restrained in a position where they are not free enough in their profession. However, it is clear that the company in this case focuses on the parts that they have the opportunity to work with in the employeeship to make the coworkers feel good and thrive.

Ledarskapet tilldelas en stor betydelse i kvalitetsutvecklingsarbete, men lite fokus riktas mot medarbetarskapets betydelse. Syftet med denna studie var därmed att öka förståelsen för medarbetarskapets betydelse i kvalitetsutvecklingsarbete. Studien utgick från hörnstensmodellen där följande frågeställningar besvaras; hur medarbetaren kan skapa värde, vilket ansvar medarbetaren har att skapa värde samt hur medarbetaren kan utgöra en risk i offensiv kvalitetsutveckling. Syftet besvarades genom en kvalitativ studie omfattande 12 semistrukturerade intervjuer där urvalet representeras av chefer och medarbetare med akademisk bakgrund från privat och offentlig sektor. Resultatet från intervjuerna sammanställdes utifrån de frågor som berördes och tre genomgående teman kunde identifieras ha betydelse för medarbetarskapet i offensiv kvalitetsutveckling; kompetens, feedback och inställning. Vidare framgick det i resultatet att medarbetarna hade lika stort ansvar som ledarna. Slutsatsen av studien visar att medarbetarskapet har en stor betydelse i kvalitetsutvecklingsarbete då det både kan vara värdeskapande och värdekontaminerande. / Leadership is assigned a great importance in quality development, but little focus is given to the importance of the employees. The purpose of this study was therefore to increase the understanding of the meaning of employeeship in quality development and was based on a total quality management model “hörnstensmodellen”. Following questions were answered to fulfill the purpose; how employees create value, employee responsibility to create value and how employees can pose a risk in total quality management. The purpose was answered through a qualitative study including 12 semi-structured interviews where the sample is represented by managers and employees with academic backgrounds from the private and public sectors. Results from the interviews were compiled on the basis of the questions that were addressed and three themes were identified as of importance for the employeeship in total quality management; competence, feedback and attitude. Furthermore, the results showed that employees had as much responsibility as the leaders. The conclusion of the study shows that the employeeship is of great importance in quality development as it can be value-creating or value-contaminating. / <p>2020-06-26</p>