The iron and steel industry has become increasingly globalised. Market conditions are also changing and de-carbonisation of production is challenging. The objective of this thesis is to assess how energy efficiency and greenhouse gas emissions reductions can be promoted and effectively monitored in the steel industry. The thesis contributes with analyses based on the Malmquist Productivity Index for a top-down analysis of the energy efficiency of EU Member States’ iron and steel production, and Partial Least Squares regression for bottom-up assessments of different monitoring tools. The thesis also contributes with a scrap availability assessment module to enhance the energy system model ETSAP-TIAM. The first phase of the research showed that future production needs to shift towards innovative low-CO2 technologies even when all available recycled material is fully used. Techniques using carbon capture and storage (CCS) as well as hydrogen-based technologies can be expected to become economically viable under tightened climate policies. The second phase of the research showed that current indicators are insufficient. System boundaries of energy use and emissions data do not align with production statistics. Indicators based on energy use or emissions in relation to production in physical terms may be useful to track specific processes. However, current indicators fail to reflect the companies’ product mix. Enhanced energy and climate indicators that adjust for the product mix provide better estimates while failing to reflect the increasing globalisation. Effective monitoring of industrial transformation will be increasingly important as pressure from climate policy via global CO2-pricing is unlikely in the short term. Current or enhanced indicators do not fully capture industrial transformation and are not recommended. Future research should focus on defining indicators to estimate energy use and emissions along industrial value chains in climate policy contexts. / Järn- och stålindustrin har blivit alltmer globaliserad. Marknadsvillkoren förändras samtidigt som utfasningen av fossila bränslen är utmanande. Målet med den här avhandlingen är att bedöma hur energieffektivitet och växthusgasutsläppsminskningar kan främjas och effektivt utvärderas inom stålindustrin. Avhandlingen bidrar med analyser baserade Malmquists produktivitetsindex för att analysera energieffektivitet av EU:s medlemsstaters järn- och stålproduktion, och partiell minsta- kvadrat-regression för att bedöma olika utvärderingsmått. Avhandlingen bidrar även med en modul som bedömer skrottillgång för att förbättra energisystemmodellen ETSAP-TIAM. I en första fas visade forskningen att framtida produktion behöver ställas om mot innovativa teknologier med låga CO2-utsläpp även när allt tillgängligt återvunnet material används fullt ut. Tekniker som använder koldioxidinfångning och -lagring (CCS) samt vätebaserade teknologier kan förväntas bli ekonomiskt försvarbara under åtstramade klimatpolitiska styrmedel. I en andra fas visade forskningen att nuvarande indikatorer är otillräckliga. Systemgränser för energianvändnings- och växthusgasutsläppsdata stämmer inte överens med produktionsstatistik. Indikatorer utifrån energianvändning eller utsläpp i relation till fysisk produktion kan vara användbara för att följa upp specifika processer. Nuvarande indikatorer lyckas dock inte spegla företagens produktmix. Förbättrade energi- och klimatindikatorer som justerar för produktmixen ger bättre uppskattningar, men speglar inte branschens ökande globalisering. Effektiv utvärdering av industriell transformation blir alltmer viktig då påtryckning från klimatpolitiska styrmedel via global CO2-prissättning är kortsiktigt osannolik. Nuvarande eller förbättrade indikatorer fångar inte industriell transformation fullt ut och rekommenderas inte. Framtida forskning bör fokusera på att definiera indikatorer som uppskattar energianvändning och växthusgasutsläpp längs industriella värdekedjor. / <p>QC 20170428</p>

Because of the harsh climate of Saudi Arabia, residential buildings on average, consume more than half of the total consumed energy. A substantial share of energy goes to the air-conditioning of buildings. Cooling buildings during summer is a major environmental problem in many Middle Eastern countries, especially since the electricity is highly dependent on fossil fuels. The aim of this study is to obtain a clearer picture of how various measures on the building envelope affects the buildings energy consumption, which can be used as a tool to save energy for buildings in the Middle East. In this study, different energy efficiency measures are evaluated using energy simulations in IDA ICE 4.7 to investigate how much energy can be saved by modifying the building envelope. A two-storey residential building with 247 m2 floor area is used for the simulations. The measures considered are; modifications of the external walls, modification of the roof, window type, window area/distribution, modification of the foundation, shading, exterior surface colour, infiltration rate and thermal bridges. All measures are compared against a base case where the building envelope is set to resemble a typical Saudi Arabian residential. First, all measures are investigated one by one. Thereafter, combinations of the measures are investigated, based on the results from single measure simulations. All simulations are carried out for two cities in Saudi Arabia, both with arid desert climate. Riyadh (midlands) with moderately cold winters and Jeddah (west coast) with mild winter. The results from simulations of single measures show the highest energy savings when changing the window type from single clear glass to double glass with reflective surface saving 27 % energy (heating &amp; cooling) in Riyadh and 21 % in Jeddah. Adding insulation to an uninsulated roof saved up to 23 % and 21 % energy for Riyadh respectively Jeddah. Improvements of the thermal resistance of the exterior walls show 21 % energy savings in Riyadh and only 11 % in Jeddah. Lowering the window to wall ratio from 28 % to 10 % and changing the window distribution results in 19 % (Riyadh) and 17 % (Jeddah) energy savings. Adding fixed shades saves up to 8 % (Riyadh) and 13 % energy (Jeddah) when dimensioned for the peak cooling load. Using bright/reflective surface colour on the roof saves up to 9% (Riyadh) and 17 % (Jeddah) when the roof is uninsulated. For the exterior walls, bright/reflective surface saves up to 5 % (Riyadh) and 10 % (Jeddah) when the walls are uninsulated. The other single measures investigated show less than 7 % energy savings. The results for combined measures show the highest energy savings for two combined measures when improving the thermal resistance of the exterior walls and changing window area/distribution saving up to 52 % (Riyadh) and 39 % (Jeddah). When performing three measures the addition of improved thermal resistance and reflectance of the windows resulted in the highest energy savings, saving up to 62 % (Riyadh) and 48 % (Jeddah). When adding a fourth measure, improving the thermal resistance of the slab shows the highest energy savings, 71 % (Riyadh) and 54 % (Jeddah). Applying all measures on the building envelope results in 78 % (Riyadh) and 62 % (Jeddah) energy savings. Significant energy savings can be achieved with measures on the building envelope. Major savings can be made by adding only 50-100 mm of insulation to the exterior walls and roof. Decreased window area and improvements on the thermal resistance and reflectance on the windows result in significant energy savings. Energy savings achieved with shadings and reflective surface colours decrease significantly when the thermal resistance of the roof and external walls are improved. All measures concerning thermal resistance have a higher impact in Riyadh than in Jeddah due to that a large part of the total heating and cooling is air handling unit (AHU) cooling in Jeddah. AHU cooling is not affected significantly by measures on the building envelope. To optimise energy savings, measures on the building envelope should be considered in combination with measures concerning the AHU. / På grund av det hårda klimatet i Saudiarabien, konsumerar bostadshus mer än hälften av den totala energi som förbrukas. En stor del av den förbrukade energin går till luftkonditionering. Kylningen av byggnader är ett stort miljöproblem i många länder i Mellanöstern, särskilt eftersom elektriciteten till stor del är helt beroende av förbränning av fossila bränslen. Syftet med denna studie är att få en tydligare bild av hur olika åtgärder på klimatskalet påverkar byggnaders energiförbrukning. Tanken är att resultaten ska kunna användas som ett hjälpmedel vid design av mer energieffektiva byggnader i Mellanöstern. I denna studie är olika energieffektivitetsåtgärder utvärderade med hjälp av energisimuleringar i IDA ICE 4.7 för att undersöka hur mycket energi som kan sparas genom att modifiera klimatskalet. Ett bostadshus med 247 m2 golvyta i två våningar används för simuleringarna. De åtgärder som övervägs är; modifieringar av ytterväggar, modifiering av tak, fönstertyp, fönster area/ distribution, modifiering av fundamentet, skuggning, ytskikt, infiltration och köldbryggor. Alla åtgärder jämförs mot ett Base Case där klimatskalet är inställt för att likna en typisk bostad i Saudiarabiens. Först undersöks alla åtgärder en åt gången. Därefter undersöks kombinationer av de studerade åtgärderna, baserat på resultat från simuleringar av enskilda åtgärder. Alla simuleringar utförs för två städer i Saudiarabien, både med torrt ökenklimat. Riyadh (inlandet) med måttligt kalla vintrar och Jeddah (västkusten) med mild vinter. Resultatet från simuleringar av enskilda åtgärder visar högst energibesparing när fönstertypen byts ut från enkelt klarglas till dubbelt reflekterande glas. Med byte av fönstertyp sparas upp till 27 % energi (uppvärmning och kylning) i Riyadh och 21 % i Jeddah. Att isolera taket sparar upp till 23 % och 21 % för Riyadh respektive Jeddah. Förbättrat värmemotstånd i ytterväggarna resulterar i upp till 21 % energibesparing i Riyadh och endast 11 % i Jeddah. Minskning av fönsterarean från 28 % av väggytan till 10 % och omplacering av fönsterna ger19 % (Riyadh) och 17 % (Jeddah) energibesparingar. Solavskärmning med hjälp av fasta skärmtak och fenor sparar 8 % (Riyadh) och 13 % energi (Jeddah) när de är dimensionerad för maximalt kylbehovet. Använda ljus/reflekterande yta på taket sparar upp till 9 % (Riyadh) och 17 % (Jeddah) när taket är oisolerad. För ytterväggar, sparar ljust/reflekterande ytskikt upp till 5 % (Riyadh) och 10 % (Jeddah) när väggarna är oisolerad. De övriga enskilda åtgärderna som undersökts visar mindre än 7 % energibesparing. Resultaten för kombinerade åtgärder visar högst energibesparingar för två kombinerade åtgärder när ytterväggens värmemotstånd förbättras tillsammans med mindre fönsterarea och ändrad fönsterplacering. De två åtgärderna sparar upp till 52 % energi i Riyadh och 39 % i Jeddah. När tre åtgärder utförs, fås den högsta energibesparingen med de två åtgärderna ovan med tillägg av förbättrade fönster med lägre u-värde och högre reflektants. Tillsammans resulterar de tre åtgärderna i en energibesparing upp till 62 % för Riyadh och 48 % för Jeddah. När man lägger till en fjärde åtgärd, fås den högsta besparingen med tillägg av förbättrat u-värde på grunden till de tre tidigare åtgärderna. De fyra åtgärderna sparar upp till 71 % energi i Riyadh och 54 % i Jeddah. Tillämpning av alla åtgärder på klimatskalet resulterar i 78 % (Riyadh) och 62 % (Jeddah) energibesparing. Betydlig reducering av energianvändningen kan uppnås med åtgärder på byggnadens klimatskal. Stora besparingar fås med endast 50 – 100 mm isolering i ytterväggar och tak. Att minska fönsterarean och förbättra fönsternas u-värde och reflektivitet bidrar till stora energibesparingar.  Besparingarna som fås vid solavskärmning och reflektiva ytor på tak och väggar minskar signifikant när taket och ytterväggarna isoleras. Alla åtgärder som förbättrar u-värdet på klimatskalet har en större inverkan i Riyadh än i Jeddah på grund av att en större andel av total uppvärmning och kylning upptas av kylning av inkommande luft i ventilationen. Energin som behövs för att kyla inkommande luft påverkas inte nämnvärt av åtgärderna på klimatskalet. För att optimera energibesparingarna ytterligare, bör åtgärder på klimatskalets övervägas tillsammans med energieffektivitetsåtgärder av ventilationen.

No description available.

Miljonprogrammet är namnet på det politiska projektet som pågick mellan åren 1965 och 1974 då riksdagen fattat ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas i Sverige, för att råda bot på bostadsbristen. Nu är det mer än 40 år sedan byggnaderna uppfördes och renoveringsbehovet är ett faktum, vilket gör ämnet aktuellt. Huvudsyftet med studien är att kartlägga de tre största städernas hantering av renoveringsbehovet. Huvudfrågan för studien är hur miljonprogrammets bostäder hanteras idag. Samtidigt har en rad andra frågor besvarats i studien; vilka skillnader som finns i lagarna då och nu, hur miljonprogramsområdena ser ut i de olika städerna och hur de behandlas i översiktsplanerna, vilka följder som uppstår av att husen behöver renoveras samt om det finns någon ekonomi i att renovera husen.Studien har genomförts med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. En kvalitativ genomgång av skrivet material med anknytning till miljonprogrammet i de tre städerna har gjorts. Därutöver har också en kvantitativ enkätundersökning skickats ut till de tre kommunerna och dess kommunala bostadsbolag.Stockholm, Göteborg och Malmö har både likheter och skillnader gällande planering och visioner. Både Stockholm och Göteborg har valt att placera sina miljonprogramsområden utanför stadskärnan medan Malmös ligger i nära anslutning till centrum. De har alla visioner i sina översiktsplaner om att skapa en mer enhetlig och sammankopplad stad genom ökad integration och bättre kommunikationer mellan stadens olika delar.Det uppstod en renoveringsvåg under 80- och 90-talet i samband med ROT-avdraget och idag pågår flera projekt kring miljonprogrammet. Fasadrenovering är vanligt i alla tre städerna och även till viss del upprustning av balkonger och fönster. Göteborg har satsat mycket på energieffektiviserande åtgärder och i Stockholm har det blivit allt vanligare med energi-besparade ingrepp såsom tilläggsisolering.Lagstiftningen i Sverige har stor betydelse vid renoveringen då det idag finns krav på bl.a. energieffektivitet men även under renoveringsvågen på 80- och 90-talet då varsamhetskravet infördes i PBL 1987. Stommen i bostäderna är bra och de är funktionellt byggda vilket gör att renovering är mer kostnadseffektivt än att riva och bygga nytt. Problemet ligger alltså inte i renoveringsbehovet, då de flesta hus behöver renoveras efter så pass många år, utan antalet hus som behöver renoveras. / The million programme is a building era that took place between the years 1965 to 1974 when a politic decision was made to build a million new residences in Sweden, to correct the housing shortage. It´s now been more than 40 years since these residences were built and the need to renovate is a necessity, which makes this programme a very current subject. The purpose of this study is to map the three largest city´s handling of the need for renovation. The main question of this study is how the buildings of the million programme is being handled today. Meanwhile a series of other questions have been answered in this study; the difference between laws now and then, how the million programme areas looks in the different cities and how they are treated in the layout plans, what the need for renovation might lead to, and if there is any profit in restoring the buildings.It is a qualitative study as it is a situation in a few cities that are being studied, but through a survey this study gets a quantitative mixture as well. A survey was dispatched to the three municipalities and their communal real estate companies.Malmo, Gothenburg and Stockholm are both similar and different regarding planning and visions. Both Gothenburg and Stockholm placed their million programmes outside of the city´s core, whilst Malmo´s was located close to the centre of the city. They all have visions in their layout plans to create a more unified and connected city through increased integration and better communication between the city areas.There was a wave of renovation in the eighties and nineties because of the ROT-deduction and many projects concerning the million programme are still ongoing to this day. Facade renovation is common in all three cities and, to a certain degree, restoration of balconies and windows. Gothenburg has invested a lot in energy efficient measures and in Stockholm it has become increasingly more common with energy saving interventions like adding increased isolation. The image of the million programme´s constructions is "concrete ghettos", but the most common houses consists of three storeys with apartment size 3 rok.The Swedish legislation are of great importance during the renovation as there now are requirements on energy efficiency amongst other things, but also during the wave of renovation in the eighties and nineties when the demand of discretion was enforced in PBL 1987. The foundation in the million programme houses is satisfactory and they are functionally built which makes a renovation more cost-efficient than it would be to tear it down and build new buildings. The problem then does not reside in the need for renovation, as most houses needs restoration after so many years, but in the sheer number of buildings that would require a renovation.

Denna kandidatuppsats är en studie av miljöprestandan hos   en lastbilskran satt i relation till användning av en mobilkran.   Miljöprestandan hos lastbilskranen studeras och jämförs med mobilkranens   givet ett visst nyttjandescenario. Miljöprestandan mäts i miljöparametrarna:   klimatpåverkan, energiförbrukning, energieffektivitet samt partikelutsläpp.   Realistiska och mätbara nyttjandescenarier har utarbetats utifrån studiebesök   och intervjuer med Vemservice, Jämtlands Mobilkranar och Curt Sillström   Åkeri. Kandidatuppsatsen är skriven som en del i den miljöstudie som ingår i   utvecklingsprojektet Forskning och utveckling av lastbilars   centralram för minskad miljöpåverkan vid tung transport. Projektet   drivs av Vemservice (Vemdalsservice AB) och syftar till att utveckla   centralramen på en lastbilskran genom att öka dess lyftkapacitet. Projektets   mål är att ersätta mobilkranar med lastbilskranar i en högre utsträckning än   vad som görs idag. I projektet deltar även teknikkonsultföretaget DRIV   Innovation, materialoptimeringstjänsten SSAB Shape samt Mittuniversitetet. En lastbilskran är en lastbil med en kran påmonterad på   flaket, med plats på flaket för att transportera gods. Lyftförmågan hos en   lastbilskran beror både av kranens styrka och själva lastbilens vrid- och böjhållfasthet.   I denna studie har en lastbilskran från Curt Sillströms Åkeri studerats.   Lastbilskranens främsta användningsområden är vid nybyggnationer av   bostäder, flytt av containrar och bodar på arbetsplatser samt vid flytt av   tunga föremål in och ut ur byggnader. Mobilkran kallas det   arbetsfordon som har en lyftkran med svängarm monterad på fordonet, den används inte för transport av gods.   Mobilkranen i denna studie tillhör Jämtlands Mobilkranar och används främst i   lyftarbeten såsom byggande av bostäder och arbeten vid vattenkraftverk. Resultatet   av den studerade miljöprestandan baseras på tre specifika nyttjandescenarior.   Nyttjandescenarierna innefattade att transportera och lyfta en given mängd   gods en given sträcka och tid. Lastbilskranen har högre miljöprestanda än   mobilkranen vid jämförelse i de tre scenarierna, dvs. lägre utsläpp och   mindre energiförbrukning. Den minsta skillnaden i miljöprestanda uppstår när   enbart lyftarbete utförs, då lastbilskranens fulla funktion inte nyttjas då   den ej transporterar något gods. Det troligtvis mest typiska   nyttjandescenariot är att gods både ska transporteras och lyftas. I detta   fall har lastbilskranen flera fördelar tack vare att dess fulla funktion   utnyttjas. / This bachelor thesis is a study of the environmental performance of a loader crane in relationship to the usage of a mobile crane. The environmental performance of the loader crane is studied and compared to the mobile cranes performance given a set of specific user scenarios. The environmental performance is measured using the following environmental parameters:climate impact, energy consumption, energy efficiency and particle emissions. Realistic and measurable user scenarios were prepared using information from visits and interviews with Vemservice, Jämtlands Mobilkranar and Curt Sillström Åkeri. The thesis is written as a part of the environmental study that is included in the developmental project “Forskning och utveckling av lastbilars centralram för minskad miljöpåverkan vid tung transport”. The project is managed by Vemservice (Vemdalsservice AB) and the purpose of the project is to develop the frame on a loader crane by increasing the capacity for lifting. The goal of the project is to replace mobile cranes with loader cranes to a higher degree than what is currently the case. The projects participants are also made up by the technology consulting DRIV Innovation, SSAB Shape and also Mid Sweden University. A loader crane is a truck with a crane mounted on its flatbed and also room on the flatbed for the transport of goods. The lifting capabilities of a loader crane is dependent on the strength of the crane and the rigidity of the frame of the truck itself. In this thesis, a loader crane from Curt Sillström Åkeri AB is studied. The main usage of the loader crane in this study is in construction, the moving of work site sheds and in the moving of heavy objects in and out of houses. A mobile crane is a work vehicle with a crane and swing arm mounted on the back of the vehicle. The mobile crane in this study belongs to Jämtlands Mobilkranar and is primary used for heavy lifting in construction and work at a hydro power plant. As opposed to the loader crane, the mobile crane is not used for the transport of goods. The resulting environmental performance was based on three specific user scenarios. The user scenarios consisted of lifting and transporting a given amount of goods for a specified distance and time. When a comparison is made between the loader crane and mobile crane for total emissions and energy consumption in each user scenario, the loader crane has a larger environmental performance. The smallest difference in environmental performance arises when lifting is the only work being done, due to the fact that the full capacity of the loader crane is not utilized since it is not used to transport goods. Likely the most typical user scenario consists of goods being both transported and lifted. In this case the loader crane has a number of advantages because its full capacity is being utilized. / <p>2018-02-01</p>

Sedan 2016 har flera politiska incitament genomförts för att undersöka möjligheten för att få den nordiska vätgasmarknaden att växa. Vätgas är en energibärare med potential att användas som ett miljövänligt drivmedelsalternativ för transportflottan eftersom utsläppen vid användning med bränslecell är rent vatten och bränslecellsbilar har en hög energieffektivitet i jämförelse med bilar med traditionella förbränningsmotorer. De enda utsläppen som förknippas med vätgas är de som sker i samband med produktionen av gasen. Det finns flera olika sätt att producera vätgas ur olika substrat. Idag produceras den mesta vätgasen från naturgas på raffinaderier för användning i bensin- och dieselproduktion. Det planeras en expansion av tankstationer för vätgas i Sverige, men då det finns få producenter så finns det ett intresse för Tekniska verken i Linköping AB att undersöka vad olika produktionsvägar för vätgas har för fördelar och nackdelar i jämförelse med andra biodrivmedel som fordonsgas och elektricitet. Studiens syfte var att undersöka tekniskt lämpliga produktionsvägar för vätgas som är kompatibla med biogasproduktion eller vindkraftsel, och jämföra de olika produktionsvägarna med biogas och vindkraftsel i relation till klimatpåverkan och energieffektivitet då drivmedel för 100 km körsträcka produceras. Efter en teknisk screening av vätgasproduktion, biogasproduktion och elektricitet från vindkraft konstanterades att vätgasproduktion viaångreformering av biogas, tvåstegsrötning av organiskt avfall och PEM-elektrolys är de produktionsvägar som har bäst potential för miljövänlig vätgasproduktion hos Tekniska verken i Linköping AB. Vidare kartlades viktiga parametrar för modellering och simulering av klimatpåverkan i programvaran simaPro. För jämförelse av produktionsvägarna för vätgas från rötning av matavfall användes WTW-metodik. För jämförelsen mellan elektricitet och elektrolys användes modifierad LCA-metodik med klimatpåverkan för hela livscykeln för vindkraftverket men för resterande processteg användes endast klimatpåverkan för driften för produktionen. Resultaten för jämförelsen mellan produktion av biogas, ångreformering och tvåstegsrötning visar ingen tydlig skillnad i varken klimatpåverkan eller energieffektivitet. Studien påvisar däremot att ångreformering av fordonsgas behöver mindre mängd matavfall för produktion av drivmedel för 100 km körsträcka (38 kg/100km) i jämförelse med tvåstegsrötning (44 kg/100km) och biogas (54 kg/100 km). För jämförelsen mellan produktion av vätgas via elektrolys och vindkraftsel visades systemet för vindkraftsel (23,6 kWh/100 km) vara dubbelt så energieffektivt jämfört med systemet för elektrolys (50,9 kWh/100 km), medan systemens klimatpåverkan förhöll sig till en liknande ratio med 0,154 kg CO2-eq utsläpp/100 km i jämförelse med 0,343 kg CO2-eq utsläpp/100 km. Studien visar att vid analys av energieffektivitet och klimatpåverkan för närbesläktade produktionssystem så spelar energieffektiviteten i använd bil stor roll för resultatet. Studiens resultat är framförallt intressant för svenska energibolag som vill veta mer om vätgasproduktion och hur dess klimatnytta och energiproduktion förhåller sig till andra fossilfria drivmedel.

Syftet med rapporten är att sammanställa branschbaserat underlag för värdering av hållbart byggande som belyser vikten för val av ytterväggskonstruktion till flerbostadshus. Byggbranschen har länge fokuserat på att minska byggnadsverks energi- och miljöpåverkan under förvaltningsskedet. Det har haft mycket goda resultat och i dagsläget står förvaltningsskedet för ca 50 procent av hållbara byggnaders totala energianvändning. Projektering med långsiktigt perspektiv är nyckeln till hållbart byggande eftersom små förändringar kan ha stor inverkan under längre tid. Detta medför ökad betydelse för effektivisering under byggskedet. Utvecklingen av hållbara byggnader har resulterat i framtagning av nollenergi- och passivhus. De byggkoncepten ställer högre krav på klimatskalets byggtekniska egenskaper. Klimatskalet innefattar tak, grund, fönster, dörrar och ytterväggar. Samtliga komponenter har stor inverkan på byggnadens egenskaper. Rapporten belyser endast betydelsefulla egenskaper och olika aspekter för hållbara ytterväggskonstruktioner och hur de skall värderas. Rapportens mål är att ta fram ett anpassningsbart bedömningsverktyg med värderingsunderlag från 9 olika aspekter. Aspekterna som bedöms är byggbarhet, brand, fukt, estetik, förvaltning, inomhusmiljö, energiförluster, livscykelkostnad och miljöpåverkan. Bedömningsverktyget visualiseras som en mall där poängsättning används för aspekterna vilket möjliggör tydliga jämförelser mellan konstruktioner. Fakta analyseras och hämtas från en litteraturstudie samt intervjuer med en byggnadskonstruktör, en brand- och en fuktkonsult. De ligger till grund för bedömningsverktygets utformning. För att kunna tillämpa bedömningsmallen i byggbranschen väljs 6 ytterväggskonstruktioner med olika uppbyggnad och egenskaper. De är anpassade för koncepthus med hållbart byggande och uppnår krav från Boverkets byggregler och Passivhuskonceptet. Ytterväggskonstruktionerna prövas i mallen och våra resultat visar att mallen kan tillämpas och åskådliggöra skillnader mellan konstruktionerna. Ytterväggarna erhåller ett generellt betyg samt ett viktat betyg som utgår från en anpassningsbar viktfaktor. Möjlighet för vidareutveckling finns för bedömningsmallen. Mallen är generell och tillämpningsbar på konstruktioner med andra egenskaper än de valda i rapporten. Rapporten indikerar på att mallen kan anpassas för att möjliggöra val av fördelaktiga konstruktioner för olika klimatzoner och beställarens ändamål. / The report aims to bring together industry-based data for evaluation of sustainable building that shows the importance of the choice regarding exterior wall construction for apartment buildings. The construction industry has focused on reducing the energy and environmental impact on buildings during the management phase for a long time. The results have been positive and to this date, the management phase stands for 50 percent of sustainable buildings total energy use. Designing with a long-term perspective is the key to sustainable building, because small changes can have a big impact over time. The importance of energy efficiency during the construction phase has increased. The results of the development regarding sustainable building have increased the production of zero energy- buildings and passive houses. The new concepts of building technology are placing higher demands on the technical properties of the building envelope. A building envelope includes roofs, foundation, windows, doors and exterior walls. All components have a major impact on the technical properties of a building, but the report only highlights significant aspects of sustainable exterior wall constructions and how they should be evaluated. The goal of the report is to develop an adapted assessment tool with evaluation data from 9 different aspects. The aspects that we will review in the report is constructability, fire, moisture, aesthetics, management, indoor environment, energy losses from the exterior wall construction, life cycle cost and environmental impact. The assessment tool is portrayed as a template that rates and scores different exterior wall construction. This enables clear comparisons between structures. The basic facts for the report are retrieved from a literature study. Interviews with a structural engineer and a fire- and moisture consultant have been conducted for a deeper view on how the construction industry evaluates and scores exterior wall construction. To apply the assessment template for trade and industry, 6 exterior wall constructions with different structures and properties were selected. They were suitable for conceptual houses with sustainable building technology and are the basis for achieving requirements from National board of housing and passivehouse rules. The different exterior wall constructions were tested on the template and the results show that the model can be applied positively on them. The different constructions receive a general grade and a weighted grade. The weighted grade is based on a customizable weight factor. The assessment template illustrated the differences between them. Possibilities for further development of the assessment template exist. It’s possible to apply the template on structures with different kind of properties than the ones chosen for this project. The template can be a tool for choosing a construction based on the demands from a client and it can be adapted to different kind of climate zones.

The advent of HTML5 (Hyper Text Markup Language revision 5) technologies are re-standardizing the web and paving the way for a new breed of real-time web applications. This has great potential for mobile browsers that are now supporting protocols such as WebSocket and Server-Sent Events (SSE). These protocols can provide ecient real-time communication in a scalable manner, especially for \always-on" applications requiring persistent connections that are now widely used. Mobile devices are inherently restricted due to their limited battery power and require frequent charging. Therefore, experimentation that potentially promotes breakthroughs in mobile energy eciency is useful at this time. Extensive measurements were conducted over 3G, 4G, and WiFi networks to analyze the performance of WebSocket and SSE across a variety of popular mobile devices, browsers, and platforms. Devices were connected to a power monitor for a precise understanding of the energetic effects of keep-alive mechanisms and their overall effects on long-lasting connectivity. The results reveal that application level keep-alive mechanisms are not necessary to sustain the connections indefinitely, given proper server and network congurations. However, to avoid timeouts and to detect prematurely disconnected clients, keep-alive exchanges are necessary and useful in practice. The effects of short and long keep-alive interval values are examined in detail for all devices. Browser performance varies widely as no browser was completely successful for both WebSocket and SSE tests. Further improvements in mobile browser support for these technologies will be necessary to reach the full potential of real-time applications in the future. / Tillkomsten av HTML5 (Hyper Text Markup Language revision 5) teknik är åter standardisera webben och bana väg för en ny typ av realtid webbapplikationer. Detta har stor potential för mobila webbläsare som nu stödjer protokoll såsom WebSocket och Server-Sent Events (SSE). Dessa protokoll kan ge effektiv kommunikation i realtid på ett skalbart sätt, särskilt för \alltid-på" applikationer som kräver beständiga anslutningar som nu används i stor utsträckning. Mobila enheter är i sig begränsade på grund av deras begränsade batteri och kräver frekvent laddning. Därför är experiment som potentiellt främjar genombrott i mobil energie ektivitet användbar vid denna tid. Omfattande mätningar utfördes över 3G, 4G och WiFi-nätverk för att analysera resultatet for Web-Socket och SSE över en variation av populära mobila enheter, webbläsare och plattformar. Enheter var ansluten till en monitor för en exakt förståelse av de energiska effekter keep-alive-mekanismer och deras samlade effekter på långvarig anslutning. Resultaten visar att applikationsnivå keep-alive-mekanismerna är inte nödvändigt att upprätthålla anslutningarna på obestämd tid, ges rätt server och konfigurationer nätverk. Men för att undvika timeout och att upptäcka tidigt frånkopplade klienter, keep-alive-börser är nödvändiga och användbara i praktiken. Effekterna av korta och långa keep-alive intervallvärdena granskas i detalj för alla enheter. Browser prestanda varierar kraftigt eftersom ingen webbläsare var helt lyckat för både WebSocket och SSE tester. Ytterligare förbättringar av mobila webbläsare stöd för denna teknik kommer att vara nödvändigt för att uppnå den fulla potentialen av realtidsapplikationer i framtiden.

Noise emissions from transportation remain one of the greatest environmental issues of modern day. Inhabitants in urban environments are especially exposed, with almost 80 million people in the European Union exposed to noise levels exceeding the recommended limits set by the World Health Organization (WHO). While the health-related effects from exposure of traffic noise are problematic and of utmost importance to reduce, availability to efficient transport is also an essential necessity. These conflicting requirements on transportation calls for a more holistic approach to traffic analysis, and  to understand the relation between these effects from the traffic. This work investigates properties of traffic, such as the exposure of noise emissions, the vehicle-specific energy demand and duration, to analyse the sustainability of transport. The traffic simulation software SUMO is used to provide a discrete traffic model with individual vehicles, combined with the European vehicle noise source model IMAGINE used to model discrete sound sources that allow for directivity in the sound field and is speed- as well as acceleration-dependent. The resulting cost related to the exposure of noise is then evaluated at several measurement points in the network using a willingness-to-pay (WTP) model. This allows for an analysis of the relation between noise exposure cost and energy efficiency through the estimation of the vehicle-specific energy demand. A time-varying traffic demand is added to analyse the effects of a varying traffic density and congestion to the relation between the different properties. Additionally, the concept of allocating the noise exposure cost down to individual vehicles by means of contributed acoustic energy is expanded to take the main contributing vehicles and time-segments into consideration, and to allow for a non-linear weighting factor. These allocation strategies also allow for a bias to assign a higher cost to noisier vehicles, as vehicles that contribute more to the overall noise exposure than others may be more easily identified. Lastly, the relation between the traffic properties are analysed by means of correlation. Initial studies indicate that the correlation is dependent on the traffic density and the amount of vehicle interaction. / Trafikbuller är en av de största miljöproblemen idag. Invånare i stadsmiljöer är särskilt utsatta, där nära 80 miljoner personer i Europeiska Unionen är utsatta för bullernivåer som överskrider Världshälsoorganisationens (WHO) angivna gränsvärden. Medan de hälso-relaterade effekterna från exponering av buller är på en ohållbar nivå och bör reduceras, så är även tillgänglighet till effektiv transport en nödvändighet. Dessa motstridiga krav på transportnätverket kräver en mer holistisk syn på trafikanalys, för att förstå relationen mellan dessa effekter från trafiken. Detta arbete undersöker de effekter som uppstår från trafiken, såsom bullerexponering, det fordons-specifika energibehovet och tiden i trafiken, för att analysera hållbarhetsaspekter för transporter. I detta arbete används trafiksimuleringsprogrammet SUMO för att erhålla en diskret trafikmodell med individuella fordon, i kombination med den europeiska fordonsbullermodellen IMAGINE som används för att modellera diskreta bullerkällor som tar hänsyn till direktivitet i ljudfältet samt fart- och accelerationsberoende. Den resulterande kostnaden för bullerexponeringen beräknas därefter för ett stort antal mätpunkter i nätverket genom en modell för betalningsvilja (WTP). Detta tillåter en analys av förhållandet mellan kostnad från bullerexponering och energieffektivitet baserat på det fordonsspecifika energibehovet. Ett tidsvarierande trafikflöde läggs på för att analysera effekterna från en varierande trafiktäthet och trängsel på förhållandet mellan de olika egenskaperna. Dessutom expanderas konceptet att allokera den buller-relaterade kostnaden ner till enskilda fordon baserat på deras enskilda bullerbidrag. Detta för att potentiellt kunna allokera en större del av den totala kostnaden till fordon som bidrar särskilt mycket till den totala bullernivån eller till särskilda tidsegment med höga bullernivåer, samt att tillåta en ickelinjär viktfunktion. Dessa allokeringsstrategier ger också möjligheten att allokera en högre kostnad till bullriga fordon, då fordon som bidrar mer till den totala bullernivån kan lättare identifieras. Slutligen analyseras förhållandet mellan trafikegenskaperna utifrån korrelation. Inledande studier visar att korrelationen beror på trafiktätheten och mängden fordonsinteraktion i trafiken.

Globally, the number of mobile broadband subscriptions is growing and the amount of mobile data traffic is expected to continue to grow rapidly. In the next five years the number of smartphone subscriptions is expected to more than double, while the amount of mobile traffic per active subscription per month of these subscribers is expected to nearly quadruple. As a consequence, mobile network operators (MNOs) aim to increase radio network capacity and coverage through heterogeneous deployments. In such heterogeneous networks, wireless local area networks (WLANs) are integrated with wireless wide area networks (WWANs), and there exist a tight interaction between them. The almost-ubiquitous support for IEEE802.11 WLANs (usually referred to as Wi-Fi®) makes this radio access technology a potential integrated component of near-future mobile broadband. With Wi-Fi completely integrated into mobile access, MNOs would optimize user experience and use of resources by controlling device’s choice of connectivity. In addition to guaranteeing the best user experience, optimal use of access networks should care about energy-efficiency in order to extend device’s battery life. However, the performance of Wi-Fi is far from meet neither energy-efficiency nor quality of service (QoS) user’s requirements. This radio access technology employs an energy-consuming medium access control (MAC) protocol that wastes both bandwidth and device’s energy resources. Therefore, enhanced MAC protocols, cleverly combined with standardized power saving mechanisms such as automatic power save delivery (APSD), would improve both energy-efficiency and QoS in order to enhance WLANs performance and meet user’s expectations. In addition, current WLAN discovery mechanisms neither meet requirements of the integrated scenario. Handover operations must be improved in terms of energy efficiency and latency. Consequently, enhanced handover schemes should reduce overall device’s energy consumption during the process, and enable seamless handover between Wi-Fi APs and between cellular/Wi-Fi networks. During this thesis project, the main challenges of Wi-Fi towards its integration into mobile access broadband have been analyzed. Consequently, a solution has been designed in order to address the identified challenges, which have been introduced in the previous paragraphs. The solution consists of enhancements for IEEE 802.11 WLANs based on current standards that achieve energy-efficiency and QoS, and facilitate Wi-Fi/cellular networks interworking. Finally, a custom-designed simulator has been used to evaluate the proposed solution. / Globalt sett är antalet mobila bredbandsabonnemang ökar och mängden av mobil datatrafik förväntas fortsätta att växa snabbt. Under de kommande fem åren kommer antalet smartphone-abonnemang väntas mer än fördubblas, medan mängden av mobiltrafiken per aktiv prenumeration per månad för dessa abonnenter väntas nästan fyrdubbla. Som en följd av mobiloperatörer som mål att öka sin radio nätkapacitet och täckning genom heterogena distributioner. I sådana heterogena nätverk, är trådlösa lokala nätverk (WLAN) integrerad med trådlösa WAN-nätverk (WWAN), och det finns en tät interaktion mellan dem. För att möta denna efterfrågan ämnar operatörer av mobila nätverk att öka kapacitet och täckning genom att bygga ut heterogena nätverk. I sådana heterogena nätverk integreras trådlösa lokala nätverk (WLAN) med nätverk med större yttäckning (cellulära nät) med täta interaktioner mellan de olika näten. Det mycket utbredda stödet för IEEE 802.11-standarden (ofta kallad för Wi-Fi®) för WLAN gör denna radioaccessteknik till en potentiell integrerad komponent för mobilt bredband i den nära framtiden. Med Wi-Fi som en integrerad i det mobila accessnätet kan mobilnätsoperatörer optimera användarupplevelsen och resursanvädningen genom att styra de mobila enheternas val av uppkoppling. Förutom att garantera den bästa användarupplevelsen så bör valet av accessnät ta hänsyn till energieffektiviteten för att förlänga batteridrifttiden för den mobila enheten. Wi-Fi är dock långt ifrån att uppfylla användarnas krav på energieffektivitet och tjänstekvalitet, eftersom denna radioaccessteknik använder ett mediumaccessprotokoll (MAC) som varken använder bandbredd eller batterienergi effektivt. Därför kan förbättrade MAC-protokoll kombinerade med standardiserade energibesparingslösningar såsom automatic power save delivery (APSD) ge bättre energieffektivitet och tjänstekvalitet, och därmed förbättra WLANs möjligheter att möta användarnas förväntningar. Dessutom har nuvarande nätverksidentifieringsmekanismer i WLAN svårt att uppfylla kraven i ett scenario med integrerade nätverk, eftersom den nuvarande sökmetoden är långsam och använder mycket energi. En förbättrad lösning bör minska energikonsumtionen under hela processen, och möjliggöra avbrottsfri övergång mellan Wi-Fi accessnoder och mellan cellulära och Wi-Fi-nätverk. Under detta examensarbete har de största utmaningarna för Wi-Fi under integrationen med mobil bredbandsaccess analyserats. En lösning har utvecklats för att lösa de identifierade problemen som beskrivits ovan. Lösningen består av förbättringar av IEEE 802.11 accessnät, som bygger vidare på existerande standardens energieffektivitets- och tjänstekvalitetslösningar och underlättar samverkan mellan Wi-Fi och cellulära nätverk. Slutligen har en egenutvecklad simulator använts för att utvärdera den föreslagna lösningen.