Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever, efter avslutade studier på Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser på att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnärlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgångspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lärande och därmed indirekt också till en känsla av mening för eleven. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick läsa en skriftlig reflektion de själva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under åk 2.  Målet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform på Estetiska programmet Bild och Formgivning. Intervjuerna analyseras med utgångspunkt i Jerome Bruners syn på utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens väv. Bruners perspektiv är det psykokulturella. Han menar att utbildningsteorier med nödvändighet måste växa fram i ett samspel mellan insikter om det mänskliga medvetandet och kunskaper om skola och utbildning som situerade i det aktuella samhället. I bearbetningen och analysen av intervjuerna framkommer att för intervjupersonerna har den skriftliga reflektionen positivt påverkat möjligheten till medvetenhet om sitt lärande och förmågan att värdera sitt arbete relaterat till undervisningen. De har sett hur de har tänkt och hur de har lärt sig. De har blivit medvetna om sin arbetsprocess och sin egen kunskapsutveckling, vilket har påverkat hur de arbetat fortsättningsvis med olika gestaltningsuppgifter. Genom att skriva arbetslogg i projektarbeten som blogg har en ömsesidig lärogemenskap gjorts möjlig på ett nytt sätt. Tre av de fyra intervjupersonerna menade att responsen från läraren på den skriftliga reflektionen var mycket betydelsefull. Detta kan tolkas som att en bekräftelse på att de kan kommunicera i en konstnärlig kontext upplevs som viktig. För en av eleverna var betydelsen av den egna reflektionen, som tycktes underlättas av att externaliseras i skrift, så stor att lärarresponsen var av underordnad betydelse.    Reflekterandet i klassrummet, det skriftliga, personliga, och det gemensamma i klassen bidrar till det fortsatta gemensamma konstruerandet av det vi kallar samhället, där visuell kultur är en del och om vi som lärare förmår låta eleverna själva formulera sig, även bidrar till en grund för en individuell handlingsmöjlighet.

Denna studie syftar till att med en diskursanalystisk metod belysa synen på det estetiska programmets bild- och formgivningsinriktning och dess roll i gymnasieskolan. I uppsatsen undersöks programmets framväxt och belyses varför läroplan och kursplaner ser ut som de gör. Genom att studera hur bildlärare beskriver kvaliteter och problem med programmet och jämföra detta med skolverkets läroplans- och kursplaneformuleringar, har jag velat problematisera den kontext som Estetiska programmets bildinriktning utgör. Studiens huvudfråga är: Hur ser diskursen omkring det estetiska programmets Bild- och formgivningsinriktning ut idag? Vad berättar läroplan och kursplaner om bild- och kunskapssyn? Var utvecklas diskursen och var gör den det inte? Vem deltar i diskussionen och vem gör det inte? Det empiriska materialet utgörs av läroplan och kursplaner, men även av Skolverkets egna dokumentation och utvärdering av arbetet med läroplaner och kursplaner från 1991-2000. Empiri omkring bildlärarnas diskurs utgörs av en enkät till 8 bildlärare och rektorer. De har besvarat två frågor om vilka kvaliteter och vilka kompetenser hos eleverna som undervisning inom bildinriktningen bör understödja, samt vilka de största problemen är, sett ur lärarperspektiv. Svaren presenteras på två sätt som bilagor. En redovisar de svar som jag fått in, och den andra är en bearbetning av svaren i tabellform. I undersökningen belyser jag de begrepp som används i läroplan och kursplaner, diskuterar hur de används, och varför andra begrepp inte används. I analysen av bildinriktningens diskurs har jag funnit några viktiga skärningspunkter, där skillnader i bildlärarnas uppfattning om bildinriktningens tyngdpunkt och läroplan och kursplaners uppfattning blir synliga. Det man arbetar med ute på gymnasieskolorna är ibland baserat på begrepp som ligger på en mer avancerad nivå än läroplanens. Läroplanens förenklade generaliseringar får också till följd att skolledningar, lärare, elever och föräldrar ges små förutsättningar att uppfatta inriktningens kunskapsmässiga betydelse. Jag menar att oklarheterna i programmets läroplan beror på att man från skolmyndigheternas sida från början knappast har förstått varför ungdomar vill välja estetiska ämnen, och därigenom inte heller inser vilka behov ett estetiskt program svarar mot och vilka krav det ställer på läroplanen. Ett ointresse för programmets teoretiska grundval från skolmyndigheternas sida har lett till att kursplanerna använder en outvecklad teori, vilket i dagens situation faktiskt kan ses som starkt bidragande orsak till ett ifrågasättande av hela programmets existens från regeringens sida. I en tid där den visuella kulturen har slagit rot på varje område i samhället och där alla behöver kunskaper om visualitet är en bildutbildning på gymnasienivå en nödvändighet. Det behövs en formulering, fördjupning och förankring av den teori som ska ligga till grund för bildinriktningen, och den behöver involvera såväl skolnivån som myndighetsnivån.

Studiens syfte är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lärare och elever. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där åtta gymnasielärare på estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar på att lärare anser att relationen till elever är viktig på gymnasienivå. De lägger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lärare ser på och använder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsättningar för undervisning och lärande. Det framkommer också att lärarna upplever det som viktigt och att de brottas med att dra gränserna för relationen till elever och att det finns en osäkerhet kring vilket ansvar läraren respektive eleven har för relationen. Lärarna beskriver att deras syn på relationen mellan lärare och elev framförallt har utvecklats genom mötet med skolverkligheten där erfarenheter de gjort format synen.

No description available.

Söktrycket på det estetiska programmet har sjunkit markant de senaste sex åren. Det samtidigt som förstahandssökande till alla andra högskoleförberedande program fortsätter att stiga. Tidigare forskning visar på att det finns en förförståelse kring det estetiska programmet och att det är den negativa synen hos vuxna människor som påverkar ungdomar idag att söka sig till andra program. Samtidigt som de vuxna inte riktigt är medvetna om att det estetiska programmet är högskoleförberedande. Jag har i denna uppsats valt att genomföra fokusgruppsamtal med elever från det estetiska samt tekniska programmet. Jag ville ta reda på hur dessa elever möjligtvis påverkats av vuxnas syn och tankar kring gymnasieskolan. Det framgick klart att eleverna jag intervjuade själva var medvetna om en negativ syn kring det estetiska programmet och att det upplevdes som mindre seriöst och lite lättare. Resultaten analyseras med hjälp av en normteori som baseras på tre stycken normbildande komponenter, och teorin används här som ett analytiskt verktyg. Genom dessa komponenter och tidigare forskning så försöker jag hitta förklaringar till varför ungdomar idag, i större grad, väljer att läsa annat än det estetiska programmet.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på tidigare gymnasieelevernas syn på bildstudierna inom gymnasiets estetiska verksamhet, vad de anser att de har lärt sig och vilken betydelse bildstudierna har haft för dem efter gymnasiet. Detta är relevant i ett politiskt skolklimat där estetiska ämnen anses ha mindre värde än de ämnen som ger mest poäng när det gäller att konkurrera om högskoleplatser. Detta är också relevant mot bakgrund av forskning som visar att bildstudier bidrar till att vidga elevernas syn, insikt och tankeförmåga utöver bildstudier. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med tidigare gymnasieelever som läst bild inom estetiska programmet. Intervjuerna genomfördes under hösten 2015. Analysen av intervjumaterialet visar att intervjupersonernas bildstudier lett till, förutom möjlighet till studier och/eller karriär inom kreativa och konstnärliga branscher, bland annat personlig utveckling, insikt om sig själv och sin identitet, förmåga att se fler perspektiv, större förståelse för andra och andras perspektiv, större och bredare tankeförmåga, utvecklad kommunikationsförmåga och självsäkerhet för de tidigare eleverna. / <p>Bild</p>

Föreliggande studie syftar till att undersöka musiklärares egna erfarenheter kring notanvändning i musikundervisning och vilket syfte noterna har i deras undervisning. Syftet har undersökts genom intervjuer med fem olika lärare på gymnasiet, detta för att få reda på deras tankar och erfarenheter kring notburen undervisning. Studien är grundad i teorin fenomenografi, vilket även har använts som analysmetod. Fenomenografi syftar till att finna kvalitativt skilda sätt att förstå ett fenomen. I denna studie har teorin använts som ett sätt att finna kvalitativt skilda sätt att använda noter i undervisningen. Analysen visade tre skilda sätt; noter som stöd för gehör, notanvändning för inlärning och noter som lärandeobjekt. Vidare undersöktes även lärarnas beskrivningar kring hur de önskar sig kunna arbeta med noter men även möjligheter och problem med notburen undervisning. Lärarna beskrev många problem och inte så mycket möjligheter. Till exempel trodde flera lärare att notburen undervisning kunde göra så att eleverna tappade intresset för musikundervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar för, och effekter av, synergier i en gymnasial utbildning inom musik och teater där live-upplevelser är ett pedagogiskt inslag. Studien genomfördes via enkätundersökningar och en gruppintervju för att fånga både elev- och lärarperspektiv. Urvalsgruppen var besökare till den nyskrivna musikdramatiska föreställningen Om Människan som spelades i två etapper på två orter av olika storlek. Resultatet visade att live-besöket kan utgöra och främja flera av skolverkets examensmål och kunskapskrav i enskilda kurser samt utveckla elevens konstnärskap och vidga elevens syn på det givna konstnärliga mediet. I studien kan även konstateras att det från kulturinstitutioner och regering finns en önskan om att nå ut till barn och unga, samt att det hos urvalsgruppen finns behov för, och önskan om, live-besök i utbildningen. Studiens resultat kan öppna upp för vidare forskning kring estetiska gymnasieutbildningars integration i det samhälleliga kulturlivet.

Studien undersöker hur omställningen från fysiskt förlagd musikundervisning till onlinebaserad musikundervisning under vårterminen 2020 orsakad av covid-19 påverkade gymnasieelevers förutsättningar för lärande samt gymnasielärares förutsättningar att undervisa i musikämnet. Studien är avgränsad till att undersöka kursen “ensemble med körsång” på estetiska programmet i den svenska gymnasieskolan. Data har samlats in genom både kvalitativa och kvantitativa metoder. Empirin analyseras genom en sammanställning av Illeris (2015) och Hanken och Johansens (2013) teorier om lärande. Resultatet visar bland annat att både lärare och elever i studien anser att omställningen från fysiskt förlagd undervisning till onlinebaserad var en utmaning, men att det också fanns positiva aspekter som exempelvis att elever som tidigare har haft hög frånvaro plötsligt deltog i undervisningen i större utsträckning. I empirin finner vi inget som stödjer en högkvalitativ undervisning i form av samtliga mål/kunskapskrav inom kursen ensemble med körsång, utan att fysiskt förlagda arbetssätt inkluderas. Studiens slutsats är att digitala verktyg som central metod för musikundervisning behöver beprövas och utvecklas om avsikten är att erbjuda en likvärdig utbildning som om den hade givits i det fysiska rummet.

Uppsatsen har fokus på färdighetsprovet vid gymnasiets estetiska program, inriktning trummor. Undersökningen ämnar synliggöra de innehållsmässiga moment som återfinns i en provspelning, samt hur slagverkslärare, tillika jurymedlemmar, bedömer och ser på de sökande och det som framförs. Lärare, och framtida lärare ges en inblick i sökningsförfarandets sammanhang, innehåll och miljö. Framtida sökande kan även de ta del av uppsatsen, för att lättare kunna prioritera rätt saker och förhoppningsvis känna sig säkrare inför en stundande provspelning. I innehållet återfinns tips på hur man som sökande kan behöva förbereda sig inför en sökning, samt vilka val man eventuellt kan behöva göra. De konkreta tipsen återfinns i bilaga 2. Studien genomfördes genom en intervju i fokusgrupp med tre stycken trumlärare inom gymnasiets estetiska program. Denna intervju hade till stor del formen av en diskussion och spelades in för att senare återges i skrift och därefter analyseras. Resultatet visar att färdighetsprovet i trummor till viss del ser olika ut på de olika skolorna. Innehållet varierar något, likaså tiden för provet, samt vilken metod och strategi man använder för poängsättning. Resonemanget kring kunskap och utvecklingsmöjligheter har däremot många gemensamma nämnare, och en helhetssyn vid poängsättning brukas av informanterna på alla tre skolor. De sökande kan dock få olika poäng beroende på vilken skola de gör färdighetsprov på, då olika strategier för poängsättning brukas. Skolans inriktning och bedömningskriterier styr till viss del vad man som lärare och jurymedlem bedömer och ser som viktigt, men varje jurymedlems bakgrund, erfarenhet och ideal har en betydande roll i processen. Som sökande kan det vara bra att fundera på vad man vill med musiken och sedan söka sig till den skola som speglar ens mål och inriktning bäst.Undersökningen berör ämnen som färdighetsprovets innehåll och juryns sammansättning, bidrar med insikter gällande tillvägagångssätt, samt visar på tankar och problematik kring bedömning. Lärare som söker stöd för sina argument, önskar sätta ihop, eller utveckla ett färdighetsprov kan med fördel ta del av detta arbete.