<p>Syftet med denna uppsats är att på ett vetenskapligt sätt redogöra för min designprocess under mitt examensarbete. I mitt examensarbete har jag arbetat för Hamnkrogen med att ta fram en tallrik i glas till deras servis. Flera krav ställdes från deras sida då tallriken var tvungen att fungera rent praktiskt i restaurangen. Bland annat var tallrikarna tvungna att klara av maskindisk och hålla vissa mått samt fungera väl ihop med maten som serveras. De ville också att deras marina tema skulle stärkas med hjälp av tallrikarnas estetik. Under arbetet har jag använt mig av vissa utvalda designmetoder och designteorier, t.ex. ur Klaus Krippendorffs the semantic turn. Bland annat har hans teorier om ”stakeholders” och deras inverkan och relation till en produkt tagits upp, detta för att stärka den teoretiska grunden i projektet.</p> / Examensarbete - Tallriksservis OCEAN

Läsguide och synopsis för Sånna som oss   Den text som är mitt examensarbete består av delar ur mitt manus Sånna som oss. Texten består av olika scener ur manuset. Den första scenen är den första scenen även i manuset, resten av scenerna ligger i den ordningen de ska, men i huvudmanuset finns det scener mellan de scener som finns med i mitt examensarbete. Varför jag har valt att göra så är helt enkelt för att jag har velat prova de olika temana och stilbytena i läsningen som vi har haft av varandras texter under kursen detta läsår.      För att det inte ska bli förvirrande för examinatorn har jag skrivit ett synopsis, eller kanske snarare en beskrivning av händelseförloppet i det fullständiga manuset. Manuset är just nu på runt 200 boksidor och är tänkt att bli runt 250 boksidor.     Experiment med stil I manuset har jag experimenterat med att blanda olika stilar och stilnivåer. Jag har försökt att låta temat styra stilen. Eftersom Sånna som oss är en historia som handlar om en klassresa, både en linjär större sådan, men även ett dagligt sicksackande fram och tillbaka mellan olika samhällsklasser för huvudpersonen Lisa har jag valt att låta temat följa med även på stil och stilnivå. När Lisa är i miljöer som domineras av arbetarklass har jag arbetat med ett enkelt och rakt språk. I vissa avsnitt är stilen åt ’diskbänksrealism’-hållet. I andra avsnitt är stilen åt ’Harlequin’-hållet. I vissa scener är stilen rent av lätt överdrivet ’karnevalaktig’ eller lätt absurd.      I de delar där Lisa rör sig i de övre samhällsklasserna är stilen mer stilren. De avsnitten som har med opera att göra blir stilen mer poetisk, drömsk och ibland dras stilen till magisk realism.      Varför jag har valt att experimentera med stil på det här viset är dels för att jag vill använda stilen för att läsaren ska uppleva klassresan även stilmässigt i den litterära texten, inte bara i temat för boken och inte bara linjärt. Jag vill att läsare ska följa med på Lisas sicksackresa mellan klasserna och därmed även genom både själva historien och genom stilbytena som löper sicksack genom texten. Jag vill prova om det fungerar att arbeta med stilbyte på det sättet i en längre text.   Rubriker Rubrikerna är just nu bara arbetsrubriker för att bättre hitta i manuset, så de behöver inte läggas så mycket vikt vid. Det är oklart om jag kommer att behålla rubrikerna som de är i nuläget, i annan form eller helt ta bort dem. Orsaken till att de är med här är för att det ska hjälpa examinatorn att hänga med i texten och förstå när det är scenbyte.   Synopsis Sånna som oss är en uppväxtskildring, en ”My fair Lady” berättelse som utspelar sig under mitten av åttiotalet. Huvudpersonen Lisa är femton år och bor med sin mamma som är frisör och styvfadern som är sjöman. Mamman är lätt besatt av filmen och musikalen ”My Fair Lady”. Hon förstår inte att den är en ironisk kritik av klasskillnader, hon ser den som ett ’recept på hur man kan göra en arbetarflicka till en fin dam’. Mammans högsta dröm är att Lisa ska gifta sig rikt, helst med en direktör, men för att lyckas charma en sådan måste Lisa kunna föra sig. Eftersom mamman inte vet hur man gör, skickar hon därför Lisa till charmskola, sånglektioner, pianolektioner och talpedagog för att göra henne till en fin dam. Mammans drivkraft är hennes fattiga uppväxt. Mamman växte upp i ett litet omodernt soldattorp med föräldrarna och tre syskon. Det fanns varken el eller vatten indraget, utan vattnet fick hämtas ur en brunn och som ljus hade de fotogenlampor, som bokstavligen brännmärkte mamman svårt när hon var liten. Mamman växte upp under ransoneringsåren och det rådde konstant brist på mat. Det hon minns mest från sin barndom är kölden, hungern och mörkret. Mamman vill till varje pris göra Lisa till en fin dam som kan få en välbeställd make, det är den enda klassresan hon kan se framför sig för Lisa. Att Lisa själv skulle kunna göra en klassresa och till exempel gå på Operahögskolan eller läsa på Universitetet finns inte i mammans föreställningsvärld.        Familjen bor vid motorvägen, i utkanten av de fina områdena Påvelund och Långedrag. Lisa är ett av få barn med arbetarbakgrund i skolan, de andra barnen har föräldrar som är direktörer, läkare och advokater. Mamman hoppas att Lisa ska umgås med de ”fina” barnen i skolan, men Lisa blir utstött av tjejerna och på dagarna är Lisa skolans ”tjej-värsting” och umgås med Nils-Auge som är skolans ”kill-värsting”. Om detta vet mamman inget.   Lisas andningshål är hos hennes mormor i Sjunkäng utanför Linköping. Mormodern bor fortfarande kvar i det lilla torpet och driver det precis som då mamman växte upp där. I Sjunkäng har tiden i princip stått stilla sedan dess. För Lisa är somrarna hos mormodern på torpet en paus från alla krav, här får hon vara sig själv och bara vara en månad om året. Lisa älskar alla sysslor på gården och skulle helst ta över torpet en dag, men det skulle hon aldrig våga säga till mamman.   Lisas sångpedagog Maria ser att Lisa har en ovanlig talang för opera, Lisas röst är stark och spänner över tre oktaver. Sångläraren pushar Lisa att söka direkt till Opera­högskolan istället för gymnasiet. När Lisa presenterar idén för mamman säger mamman nej. Mamman är rädd att Lisa ska hamna i rännstenen om hon satsar på musiken. Mamman menar att när ’sånna som oss’ försöker sig på musik, oavsett opera eller annat, slutar det alltid i rännstenen. Hon förbjuder Lisa att sjunga för att hindra att detta sker. Mamman tvingar Lisa att söka till ekonomisk linje på Majornas gymnasium.      Mammans svek får Lisa att göra uppror på alla sätt hon kan för att straffa mamman för orättvisan, hon blir ännu vildare än förut och gör allt för att inte bete sig som mamman vill. Lisas klasskamrat Bella byter från ekonomisk linje till musiklinjen på Hvitfeldska gymnasiet och Lisa försöker en sista gång övertala mamman om att få lov att syssla med musik. Svaret är fortfarande nej. Mammans plan för Lisa är att bli chefssekreterare och därigenom träffa en direktör att gifta sig med.      När Lisa få detta sista nej rymmer hon till mormor och hoppas att få stöd av henne, men ingenstans i släkten får Lisa stöd för att få sjunga Opera. Hon återvänder tillslut till Göteborg och ekonomisk linje…

Sammanfattning Denna rapport utgör resultatet av ett examensarbete på avancerad nivå inom produkt och processutveckling, som utförts åt Scania CV AB. Projektets syfte är undersöka och jämföra ett höghållfast stål med ett mjukt stål, samt undersöka lämplig tillverkningsmetod ur ett kost- och viktperspektiv på ett styrkolonnfäste. För att kunna besvara och uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats. Vilka faktorer bör ligga till grund för en viktoptimerad konstruktion?   Hur mycket kan framtaget koncept påverka artikelkostnaden och därmed även påverka den totala investeringskostnaden, räknat över 3 år?   En litteraturstudie genomfördes för att samla in relevant data när det gäller främst material, tillverkning, kostnad, slöseri och sammanfogning. Insamlandet av data fortskred även parallellt med utförandet av fallstudien. Projektet resulterar i ett framtaget koncept som medför ungefär 50 procent viktminskning jämfört med den referens som används. Detta genom att tillämpa framtagna faktorer för en viktoptimerad konstruktion. Artikelkostnaden minskas med ungefär en faktor tre. När det gäller investeringskostnaden bedöms den som stor, däremot medför det till en lönsamhet redan första året. Det är viktigt att analysera möjligheterna när det gäller materialvalsbyte jämfört med ökad eller minskad materialtjocklek för ett visst material.  I fallstudien visade det sig lönsamt att byta material snarare än att öka på tjockleken, det resulterade i att vikten optimerades samtidigt som konceptet klarade av framtagna krav. Projektets bedöms som uppfyllt på grund av att samtliga frågeställningar har besvarats samt att framtagen kravspecifikation har uppfyllts. Det framtagna underlaget anses vara en god grund för vidare utveckling. För vidare utveckling rekommenderas ytterligare beräkningar och tester, exempelvis skakprov, för att verifiera framtaget koncept. Det bedöms även som ett stort värde att göra pressnings simuleringar för att möjliggöra ytterligare verifieringar när det gäller en konstruktions pressbarhet.

Comeco tillverkar manuella bockningsmaskiner för armeringsjärn som är upp till 40 mm tjocka. På marknaden idag finner man hel- och semiautomatiserade bockningsmaskiner men för dom är prislappen hög. Arbetsprocessen för operatören kan effektiviseras genom att automati-sera inmatningsprocessen för bockningsjärnet till Comecos manuella maskin. Dock är behovet för automatiseringen i form av ett externt tillägg. Utifrån en kartläggning av nödvändiga funkt-ioner som sedan förädlats i en produktutvecklingsprocess, till att bli komponenter. Har dessa sammanställts till en inmatningsmaskin som klarar av inmatningen av armeringsjärn som Comecos bockningsmaskin, B40-PLC, är avsedd för. Det innefattar även marknadens största längdstandard som är 12 m långa armeringsjärn. Inmatningsmaskinen är tänkt att vara en flexi-bel sammankoppling i en flödesprocess, som antigen kan vara manuell eller automatiserad. Valbarheten för hur automatiserad inmatningsprocessen ska vara, är då upp till användaren. Genom aktiv tillämplig av nödvändiga produktutvecklingsmetoder i processen som börjar med en undersökning av marknaden, till att forma koncept som är baserade på att lösa de nödvän-diga funktionerna, vilka vidare specificeras i produktgenereringsfasen. Komponenterna väljs och uppnår kraven genom att bland annat studera nödvändig teori för maskinelementen och grunda valen på hållfasthetslära och maskinelementsuträkningar. En Prototyp för maskinen har ej tagits fram. Vilket rekommenderas för att testa komponenter-nas samspel. Fördjupade studier för PLC-styrning tar ej plats i detta projekt och rekommende-ras för vidare studier och eventuella funktionella dataanpassningar till styrsystemet.

Flygbranschen besitter stora innovativa kunskaper och är dessutom en väsentlig bransch för framtidens tekniska utveckling. För att flygbolagen ska kunna bedriva sin verksamhet finns det tre huvudaspekter som måste planeras och övervakas för att uppnå en operativ effektivitet. De tre aspekterna är: flygbesättning, flygplan och passagerare. Den näst största kostnaden för majoriteten av flygbolagen är besättningen, därför är planering av effektiva och robusta scheman en viktig del för lönsamheten hos flygbolaget. Ett gynnsamt schema för flygbesättningen ska minimera kostnaden för personalen och samtidigt vara robust. Scandinavian Airlines (SAS) är ett skandinaviskt flygbolag som i nuläget använder sig av optimeringsverktyget Crew management system (CMS) för att schemalägga flygbesättningen på samtliga flygningar. Crew Planning-avdelningen är den övergripande avdelningen där all schemaläggning av flygbesättningen sker. Inom Crew Planning finns avdelningen Crew Optimization som skapar månatliga scheman för 5000 piloter och Cabin Crew som varje månad bemannar över 24 000 flygningar. Syftet med examensarbetet är att framställa en metodik för att jämföra flera nyckeltal samtidigt. Nyckeltalen utvärderar schemats prestanda och ger schemaläggaren en inblick i dess styrkor och svagheter. SAS intresserar sig av att veta vart trade-off punkterna ligger för dessa nyckeltal inklusive att finna punkten som är optimal. Punkten som anses vara optimal har en parameterinställning där samtliga nyckeltal har ett så förmånligt värde som möjligt. Resultatet av jämförelsen ska förevisa om modellen är optimalt inställd utefter dessa preferenser. I studien inkluderas en regressionsanalys och en nyckeltalsanalys som studerar de utvalda nyckeltalen Duty days som innefattar produktionsdagar, Absolute Fatigue Risk som innebär risken för utmattning och Aircraft changes som mäter antal flygplansbyten. För att möjliggöra analysen har parametrarna Fatigue penalty och Aircraft changes penalty valts ut för att studera effekten på de olika nyckeltalen när inställningen på parametrarna förändras. Varje nyckeltal är sammankopplat med en parameter i CMS. Schemaläggning är en komplex uppgift att genomföra då robusta scheman inte alltid är de mest kostnadseffektiva. Vad som då uppstår mellan de olika faktorerna är trade-off punkter. Trade-off punkt är den punkt där båda nyckeltalen har ett så gynnsamt värde som möjligt innan ett av nyckeltal börjar påverkas negativt av de andra nyckeltalets positiva utveckling. För att jämföra de tre nyckeltalen samtidigt har olika körningar i optimeringsverktyget CMS genomförts med olika inställningar på de utvalda parametrarna. Utdata från nyckeltalen har standardiserats och sedan tillämpades Pythagoras sats för att lokalisera den optimala punkten. Det rekommenderas att SAS framställer ett nyckeltal för robusthet och undersöker möjligheten att mäta nyckeltalen i en form av en kostnad.

Denna rapport är ett examensarbete vid Karlstads Universitet för högskoleingenjör inom maskinteknik. Projektet har genomförts på Falcken Forshaga utanför Karlstad. Falcken Forshaga är ett nystartat företag som konstruerar och tillverkar lyftverktyg till betongindustrin. Falcken vill därför ha hjälp att utveckla ett balanseringsverktyg som ska kunna balansera upp en last där man inte vet vart tyngdpunkten befinner sig. Målsättningen för detta projekt var att genom produktutvecklingsprocessen ta fram konstruktionsunderlag till lyftverktyget. Det skulle även bestämmas vilken lösning utav elektriskt eller mekaniskt som var bäst. Verktyget är konstruerat efter maskindirektivet för att kunna CE-märkas. Utöver detta ska verktyget ha en optimerad design då den ska bli en standardprodukt för Falcken Forshaga. En för- och litteraturstudie har gjorts inom lyftverktyg. Resultaten från denna studie har formulerats på en kravspecifikation tillsammans med önskemål från företaget. Detta dokument är utgångspunkten för fortsatt framtagning av konstruktionen. Alla koncept som under konceptgeneringsfasen har tagits fram har genomgått en eliminering med en elimineringsmatris. I denna matris har koncepten ställts mot kravspecifikationen. Detta har sedan presenteras för företaget som fick göra det slutliga konceptvalet. Efter att konstruktionen färdigställts har beräkningar på verktygets viktiga delar gjorts med både handberäkningar och FEM-analys. Ritningar till tillverkningen har gjorts på samtliga delar som ska tillverkas på Falckens egna verkstad. / This report is a for the bachelor thesis in mechanical engineering at Karlstad University. The project was carried out at Falcken Forshaga outside Karlstad. Falcken Forshaga is a fresh started company that designs lifting tools for the concrete industry. There for they requested help to design an lifting tool for balancing of load. The purpose of this project was to design a tool throughout the product development process which could balance the load. To accomplice this the swedish machine directive had to be followed in order to allow CE-marking. To increase the knowledge about lifting tools a literature study was performed. The result of the study was compiled with the requests from Falcken Forshaga to shape the requirement specification. This document is the backbone for the continued designing of the lifting tool. All concepts developed during the concept generation phase has gone through an elimination matrix. In this matrix has all the concept has been weighed against the requirement specification. This was later presented to the company for decision about which concept to move forward with. When the design layout was done. Calculations and FEM- analysis were made on the critical details. Blueprints have also been made for every part that Falcken Forshaga are going to manufacture in their own workshop.

The purpose of this Master’s thesis is to investigate the information use in teacher education students’ degree projects. The first study is a reference analysis used to categorize the cited sources in 33 degree projects from the teacher education program at one Swedish university. The aim was to find out what types of sources were used, in particular the amount of citations to scholarly publications. The results of the reference analysis showed that the majority of sources used were text books. Scholarly publications amounted to 10% of the citations and scholarly articles were scarcely used. The second study consists of semi-structured interviews with six supervisors to gain understanding of their functions in relation to information use and to find out what judgements supervisors make of the reliability of sources. The supervisors were found to have four functions: suggest literature, refer students to the library, guide selection of sources and instruct on the use of literature. Doctoral theses, scholarly articles and research based literature are source types with a high degree of reliability according to the supervisors, while sources without a foundation in research were considered to have a low degree of reliability. The interview data was analysed using Norman Fairclough’s model of critical discourse analysis and the cognitive authority of source types was discussed. This thesis identifies a discrepancy between sources used by students and the supervisors’ judgements of reliable sources and the conclusion is that increased knowledge and use of scholarly publications holds a potential for teacher education and the teaching profession.

På uppdrag av Nexans IKO Sweden AB har MK Bygg AB genomfört saneringsarbete avkontaminerad mark i Tranemo kommun.1947 ändrade Nexans IKO Sweden AB verksamhet från att har brutit torv till att tillverkakablar. Denna verksamhet genererade en del spillkabel och i denna fanns den värdefullametallen koppar. På Nexans IKO Swedens område brändes spillkablar för att komma åtkopparen. Detta skedde mellan åren 1947 och 1967. Då kabeln innehöll PVC bildades vidförbränningen dioxiner och furaner. P.g.a. denna hantering behövde området saneras.MK Bygg AB:s uppdrag har huvudsakligen bestått av att schakta bort jordmassor från detkontaminerade området. De massor som har varit mindre kontaminerade har fraktats tillNexans angränsande egendeponi.Syftet med denna rapport har varit att hjälpa MK Bygg AB med delar av kontrollen ochutvärderingen av saneringsarbetet. Underlag har tagits fram för godkännande av länsstyrelsen.Detta underlag har sedan använts för att upprätta egenkontrollplanen. Egenkontrollen omfattarhuvudsakligen kontroller av schaktning, jord och spridningsförhindring. Den viktigaste delenav egenkontrollen har varit har förhindra spridning av kontaminerat material vidsaneringsarbetet.Utifrån de undersökningar och bestämmelser som var framtagna av Envipro Miljöteknik ochDGE mark och miljö AB har saneringsarbetet utförts på ett noggrant sätt.Eftersom ett flertal industrier tidigare inte har tagit hand om avfall på ett lämpligt sätt såkommer saneringsarbeten att behöva utföras under de närmaste åren. Vi tror att det iframtiden kommer att ställas hårdare krav på sanering av kontaminerade områden. Detta ärnågot som vi anser kommer att bidra till större möjligheter att utnyttja markområden ochframförallt till en bättre miljö. / Uppsatsnivå: C

Aim The purpose of my study is to investigate how much resources and focus that are given to the education of goalkeepers on the upper secondary nationally approved sports programmes (NSP) What views do special sports education teachers have on goalkeeping training, and how this should be conducted? Is there access to educated goalkeeper coaches, and if so, how often are these available? Method The study is qualitative and the collection of empirical data is based on semi structured questions and answers received through mail contact and interviews via telephone. My study was based on a total sample where all 30 NSP with floorball in Sweden was contacted. In total, 26 of the surveyed schools participated. The theory of whole and part capacity training has been used as theoretical framework. Results The result shows that it is considered as a very important part of the training to carry out specific goalkeeper training. All schools also run specific strength and cardio training for goalkeepers. However, it is also apparent that there is considerable lack of expertise and resources in terms of educated goalkeeper coaches. In partly due to the lack of research on the goalkeepers’ specific requirements and capabilities, in part because of insufficient knowledge of how and why goalkeeper training should be conducted. There is also an absence of “knowledgeable” and educated goalkeeper coaches. It appears that even at upper secondary schools where there is access to a goalkeeper coach, the accessibility is minimal. The most decisive factor for the availability of goalkeeper coaches is considered to be the economical aspect. One option demanded from both players and coaches is educational material for the development and training for goalkeepers. Conclusions There is a consensus that specific training for goalkeepers, lead by specially educated coaches should be conducted. The results indicate that whole- and part capacity training is seen as the optimal training for specific positions as a goalkeeper. However, there is great discrepancy concerning how the training is actually conducted. In reality, there is very low availability of goalkeeper coaches, which is considered to be due to both lack of financial resources and also lack of skilled trainers. / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att ta reda på hur mycket resurser och fokus som läggs på utbildning av målvakter på nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) Vilken uppfattning har lärare i specialidrott om målvaktsträning, och hur denna ska bedrivas? Finns det tillgång till utbildad målvaktstränare, och i så fall hur ofta finns de(n) tillgänglig(a)? Metod Studien är kvalitativ. Empirin är insamlad med hjälp av semistrukturerade frågeställningar via mailkontakt och telefonintervju. Urvalet till min studie baseras på ett totalt urval, där jag kontaktade samtliga 30 NIU med innebandy i Sverige. Totalt svarade 26 av de 30 tillfrågade skolorna. Som teoretiskt ramverk har helhets- och delkapacitetsteorin använts. Resultat Resultatet visar att det anses som en väldigt viktigt del i utbildningen att bedriva specifik målvaktsträning. Samtliga skolor bedriver också specifik styrke- och konditions träning för målvakterna. Det framgår att det är stor brist på kompetens och resurser vad gäller utbildade målvaktstränare. Dels saknas tidigare forskning på just målvakters krav och kapaciteter, dels kunskap om hur och varför målvaktsträning bör bedrivas, men det är även brist på ”kunniga” och utbildade målvaktstränare. Det framgår också att, även där det finns målvaktstränare så är tillgängligheten minimal. Den mest avgörande faktorn för tillgängligheten av målvaktstränare anses den ekonomiska aspekten vara. Ett alternativ som efterfrågas både från aktiva och från tränare är utvecklings- och utbildningsmaterial för just målvakter. Slutsats Det råder enighet om att det bör bedrivas specifik träning för målvakter med specialutbildade tränare. I studiens resultat framkommer att, för just de specifika positioner som en innebandymålvakt har, ses en helhets- och delkapacitetsträning som en optimal träning. Det föreligger dock en stor diskrepans mot hur träningen faktiskt bedrivs. I praktiken är det väldigt låg tillgänglighet på målvaktstränare, vilket anses bero på dels brist på ekonomiska resurser, dels brist på kunniga tränare.

Inom denna uppsats undersöks hur digitala medier och verktyg kan infogas i gymnasieskolans bildundervisning utifrån vilka svårigheter och möjligheter digitalt arbete kan innebära, hur yrkesverksamma bildlärare resonerar kring att arbeta digitalt i ämnet, samt vilka områden som kan urskiljas som centrala när det handlar om digitala inslag för bildskapande, planering, dokumentation, och redovisning inom bildundervisningen. Studien genomfördes mellan december 2016 och april 2017 genom egen gestaltande fördjupning inom digitalt arbete samt ett frågeformulär som besvarades av åtta yrkesverksamma bildlärare.         Som resultat av denna undersökning visade det gestaltande arbetet, som även redovisas i form av ett digitalt läromedel, på hur svårigheter med att arbeta digitalt i koppling till bildämnet bland annat handlade om hur det är svårt och tidskrävande att lära sig att behärska digitala verktyg och programvaror, samt om hur det är lätt att hamna i att det digitala bildskapandet tvingas ske på traditionella medium och teknikers villkor. Möjligheter som urskildes handlade om hur digitala verktyg erbjuder egna, unika uttryck, samt stora friheter till justeringar, omprövningar, och experimentlusta. Svaren på frågeformuläret visade på hur digitala medier och verktyg främst användes vid presentation, redovisning, och inlämning, och att endast ett fåtal såg digitala tekniker för bildskapande som likvärdiga de traditionella teknikerna. Enligt lärarnas utsagor var betydelsefulla vinster med att arbeta digitalt bland annat underlättad dokumentation, ökade möjligheter att nå ut till frånvarande elever, att digitalt arbete ofta är bättre från miljöperspektiv, samt att internet erbjuder en till synes oändlig mängd referens- och inspirationsbilder. Svårigheter som lärarna upplevde handlade exempelvis om teknikstrul, bristande förkunskaper hos elever, samt en oro om att handens arbete kan försvinna om traditionella tekniker ersätts med digitala.         I studien urskiljs och redogörs det för fyra särskilt centrala områden när det handlar om digitala inslag i bildundervisningen: att tid och svårighet kan bli en stor utmaning för både lärare och elever, hur relationen mellan digitalt och traditionellt kan utgöra hinder för digitala inslag, på vilket sätt bildämnets styrdokument betonar rollen av det digitala i bildämnet, samt vad ett postdigitalt perspektiv kan innebära för bildundervisningen.