Den tekniska utvecklingen i samhället har lett till att redovisnings- och revisionsbranschen digitaliserats i allt högre grad. Detta i sin tur har lett till att arbetsuppgifterna för redovisningskonsulter och revisorer skiftat från att vara repetitiva och enformiga till att idag bestå av mer värdeskapande arbetsuppgifter som exempelvis rådgivning till kunderna. På grund av dessa förändrade arbetsuppgifter har ett kompetensgap uppstått mellan den kompetens arbetstagare besitter och den kompetens branschen efterfrågar. Baserat på detta fokuserar vår studie på vilka kunskaper och färdigheter det är branschen saknar hos nyutexaminerade ekonomstudenter samt hur de anser att detta kompetensgap kan minskas. För att förstå och förklara vilka kunskaper branschen saknar utfördes studien med en kvalitativ ansats. Genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från olika företag inom redovisnings- och revisionsbranschen kunde vi skapa oss en god bild av branschens uppfattning gällande nyutexaminerade ekonomstudenters kompetens. Då vi också inhämtade jobbannonser från dessa företag förstärktes ytterligare denna bild. Utifrån vår inhämtande data kunde vi konstatera att främst var det tekniska kunskaper inom exempelvis Excel som saknades. Vår mest förvånande upptäckt var att de företag som tillhandahöll revisionstjänster totalt saknade revisionskunskaper hos nyutexaminerade ekonomstudenter varav de helt enkelt antog att de inte kunde någonting gällande revision eller vad en revisor gör. Vidare kunde vi se att branschen i första hand hoppades på en bättre dialog och samarbete med utbildningsinstitutionerna för att tillsammans minska kompetensgapet som finns idag. Genom denna studie hoppas vi ha bidragit till att skapa en diskussion om detta kompetensgap samt hur det kan minskas.

Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring barns praktiska färdigheter i utbildningen samt hur de skapar förutsättningar och möjligheter till barns lärande inom praktiska färdigheter. Våra frågeställningar är: Hur beskriver förskollärare praktisk färdighet i förskolan? Hur skapar förskollärare förutsättningar och möjligheter för barns utvecklande av praktiska färdigheter?Studiens metod är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats, där den empiriska datan inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. I resultatet framkom det att fenomenet praktisk färdighet är ett mångtydigt begrepp. Det är ett begrepp som består av många olika delar som skapar en helhet i form av en individs praktiska färdighet, såsom motoriska färdigheter, sociala färdigheter, självständighet och ansvarstagande samt förmågan att veta hur, vad och varför. Det visade sig att förskollärare behöver reflektera och diskutera vad färdigheten innebär för dem, i syfte för att kunna skapa förutsättningarna och möjligheterna till att barn utvecklar en praktisk färdighet. Flera förskollärare betonar betydelsen av deras eget förhållningssätt och arbetssätt med utgångspunkt i barns intresse och behov.

Introduktion: Attention Deficit (Hyperactivity) Disorder (AD(H)D/ ADD) och Autismspektrumstillstånd (AST) är livslånga tillstånd som ger påtagliga konsekvenser för individen. Förekomst av andra utvecklingsrelaterade tillstånd liksom fysisk och psykisk samsjuklighet är vanligt. Kunskapen om den motoriska förmågan hos vuxna med neuropsykiatriska tillstånd är begränsad. Syfte: Undersöka och beskriva den motoriska förmågan hos vuxna med ADHD, ADD och Autismspektrumstörning. Jämföra diagnosgrupperna och undersöka eventuella skillnader. Metod: I studien ingick 151 personer som diagnostiserats i vuxen ålder. Den motoriska förmågan undersöktes med Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency, BOT-2. BOT-2 är ett normbaserat, validerat testbatteri som utgörs av fyra motoriska områden uppdelat på åtta delområden, som ger en sammanlagd poäng. Datamaterialet har analyserats med One Way ANOVA, oberoende t-test, Kruskal- Wallis test och Mann Whitney U-test. Deskriptiva data jämfördes med normvärden i BOT-2. Resultat: Jämfört med normvärden i BOT-2 låg 56% av studiepopulationen på en genomsnittlig nivå, 39 % under genomsnittet och övriga väl under genomsnittet i totalpoäng. I området handmotorisk kontroll låg medelvärdet i alla tre grupper under det normerade medelvärdet. Gruppen med Autismspektrumtillstånd hade nedsättningar inom flest områden jämfört med normvärden I AST gruppen låg resultaten i balans och bilateral koordination signifikant lägre jämfört med grupperna ADHD och ADD. I finmotorisk kontroll presterade ADD gruppen signifikant högre än i ADHD gruppen. Konklusion: Nedsättningar i den motoriska förmågan förefaller vanligt hos vuxna med ADHD, ADD och Autismspektrumtillstånd, och särskilt hos dem med AST. Vid neuropsykiatriska utredningar av vuxna bör också den motoriska förmågan bedömas. Mer forskning om förekomsten och behandling av motoriska nedsättningar vid neuropsykiatriska tillstånd är angeläget. / Introduction: Attention Deficit (Hyperactivity) Disorder (ADHD/ADD) and Austim Spectrums Disorder (ASD) are lifelong conditions that often causes severe consequences for the individual. The co-existens of related neurodevelopmental disorders as well as mental and physical illness is common. Knowledge about motor performance in adults is limited. Aims: To explore och describe motor performance in adults diagnosed with ADHD, ADD och Austism Spectrum Disorder. To performe group comparisons and explore differences between groups. Methods: The population consisted of 151 inividuals diagnosed as adults. Motor abilities were examined using the Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency, second edition, a reference-based test of fine och gross motor skills. BOT-2 consits of eight subscales organized in four composits, and a total score. One Way ANOVA, independent t-test, Kruskal- Wallis test and Mann Whitney U statistic tests were used in the analysis. Descriptive data was analysed according to normbased data in  BOT-2. Resultat: In the population 56% perform within average and 39 % below average in Total Point score, compared to values in BOT-2. All groups performed below average in Manual Coordination. Most deficits appeared in the ASD group. The ASD group scored significantly lower in bilateral coordination and balance compared to the ADHD and ADD group. In Fine Motor Control the ADHD group performed significantly lower than the ADD group. Conclusion: Deficits in motor performance appears to be common in adults with the diagnosis ADHD, ADD och ASD, especially among individuals with ASD. When adults are clinically investigated, motor abilities should also be adressed. Further studies exploring motor abilities is recommended.

Attention deficit hyperactivity disorder [ADHD] är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen hos barn och ungdomar med en prevalens på över fem procent i världen. Begränsade områden är självstyrdinlärning, hantering av motoriska, exekutiva och kognitiva förmågor. Diagnosen påverkar aktivitetsförmågor, relationer, social utveckling och välbefinnande samt barn och familjers livskvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa befintlig forskning om arbetsterapeutiska interventioner för barn och ungdomar med ADHD i åldern sex till arton år, samt interventionernas effekt. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvantitativ inriktning. Huvudsökningar gjordes i databaserna Academic Search Premier, Cinahl, APA Psycinfo och PubMed. Antal inkluderade artiklar är åtta. Författarna hittade fyra kategorier som presenteras under rubrikerna; 1) Intervention som förbättrar den kognitiva förmågan, 2) Interventioner för att hantera motoriska svårigheter, 3) Interventioner som förbättrar akademiska inlärningsförmågor och 4) Interventioner för att kunna formulera mål.  Resultatet visade att arbetsterapeutiska interventioner har positiva effekter inom exekutiva-, motoriska-och akademiska inlärningsförmågor, samt för att kunna sätta egna mål och uppnå dessa. Slutsatsen visar att behovet av vidare forskning kring ämnet är aktuellt samt att det är viktigt med tidiga insatser för att underlätta skol och fritidsmiljöer för barn och ungdomar med ADHD.

Bakgrund: Dagligen utförs tusentals operationer i Sverige, av högspecialiserade och interprofessionella operationsteam, där höga krav ställs såväl på teammedlemmarnas kompetens inom sin egen profession som på samarbetet inom teamet. Tidigare forskning har visat på koppling mellan brister i operationsteams kommunikation och samarbete och ökade risker för patientsäkerheten. Därtill har forskningsstudier belyst hur kommunikation och samarbete sker inom operationsteam. I denna studie undersöktes operationssjuksköterskans perspektiv på samarbetet inom operationsteamet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av samarbete inom operationsteamet. Metod: En litteraturstudie med systematisk datainsamling bestående av 18 artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Tematisk analys enligt Braun & Clark (2006) användes för att analysera data. Resultat: Studien visade att det fanns många faktorer som spelade en betydande roll för operationssjuksköterskans upplevelse av samarbete inom operationsteamet. Tvåhuvudteman framkom i resultatet; påverkande processer inom operationssalen och förutsättningar för samarbete inom teamet. Subteman blev; teammedlemmars beteende och bemötande, miljöns påverkan på teamet, maktbalansen inom teamet, lärandet för ett patientsäkert arbete och teamets sammansättning. Slutsats: Operationssjuksköterskans upplevelser av samarbete inom operationsteamet påverkas av teammedlemmars beteenden och miljön i operationssalen. Kommunikation och därmed förståelse mellan teammedlemmar påverkas av hierarki och respektlöst beteende, vilket kan påverka arbetsmiljön och patientsäkerheten. Maktbalans, lärande och teamets sammansättning påverkar samarbetet, där jämn erfarenhetfrämjar samarbete. Studien belyser vikten av kompetensutveckling och interprofessionellt lärande för att öka förståelse mellan yrkesgrupper, förbättra samarbetet och arbetsmiljö och säkerställa patientsäkerheten.

Forskningsfråga/or: 1) Vilka förmågor och färdigheter efterfrågas hos ekonomer i förhållande till digitala omställningen? 2) Hur har digitaliseringen av arbetsuppgifter påverkat färdigheter och förmågor hos ekonomer? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka färdigheter och förmågor som är viktiga för ekonomer med hänsyn till digitaliseringens påverkan på ekonomibranschen.Metod: Studien har kvalitativt forskningsansats där empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: I denna studie har flera färdigheter och förmågor identifierats som viktiga för ekonomer.Dessa är Analytisk förmåga, kommunikativ förmåga och anpassningsförmåga. Klassiska färdigheter ärfortfarande viktiga samt digitala färdigheter kopplade till programvaror och system. / Research questions: 1) What abilities and skills are demanded of accounting professionals in relation to the digital transition? 2) How has the digitization of work tasks affected the skills and abilities of accounting professionals? Purpose: The purpose of this study is to describe what skills and abilities which is important for accounting professionals with regards to the digitalization of the financial sector.Method The study has a qualitative research approach where the empirical material was collected using semi-structured interviews. Conclusion: This study has found several skills and abilities important for accountants.These are Analytical abilities, communication skills and adaptability. Classical accounting skills arestill important as well as digital skills linked to software and systems.

The aim of the study is to investigate social studies teachers’ idea of the importance of students’ agency for their future citizenship and how social studies teachers in upper secondary school assist students’ agency in their teaching. The methodologically the study is based on, is 6 interviews with social studies teachers of different ages and with different experience. The results show that the social studies teachers’ teaching have two main themes. The themes are to contribute to the students’ analysis of the world around them and assist the students’ future life as employees. Two theoretical starting points have been used to discuss the results, Ninni Wahlström’ capacity strategy and John Dewey’s communication theory. Social studies teacher’s teaching with a focus on students’agency means that the students should develop the future skills to set goals, reflect on their learning, to be able to make independent decisions, which leads to become competitive in the labor market with general competencies such as creativity, language skills and social competence. This results in that the students become competitive in the labor market where they have the capacity to become independent individuals with general skills such as creativity, language skills and social skills. The social studies teachers view that it is crucial for the students ’agency that they develop an analysis of the world around them, which means that the students can analyze current events such as the Ukraine war in 2022 and be able to discuss this with other people. The students can use this in their future citizenship. Social studies teachers encourage students’ agency in social studies by using project work in social studies for students to learn to solve problems in creative ways to solve real problems as future citizens. The social studies teachers encouragea linguistic ability through their social teaching that encourage students' agency. It means being able to reason, see connections and draw conclusions about current events. The social studies teachers believe that this encourages the students’ personal development and their future citizenship where the students have a self-esteem to succeed in projects in the future and to understand modern society. According to the social studies teachers, the students should socialize with other students through group exercises in teaching, which they believe gives the students expanded opportunities in life. The social studies teachers believe that dialog as a pedagogical method encourage the student’s democratic competence, which means that the students develop a thought structure about the democratic rules within a democratic society and it is also important for the students’ agency that they develop a democratic competence which means that the students are critical of the information in a global community so they know which information can be trusted. The pedagogical approach among the social studies teachers is that it should be a creative social environment where the students learn to think independently with the teacher as a supervisor in the classroom who does not impose knowledge on the students. The main pedagogical method to assist students’ future citizenship in social education is to use news in the social studies. Keywords: Social studies, Citizenship, Media, Language skills, Agency, Social competence, Creativity, Upper Secondary school

Syftet med studien var att utvärdera om samarbetsbaserad problemlösning (SBP) är ett effektivt verktyg för pedagoger att hjälpa elever som har bristande sociala, känslomässiga eller beteendemässiga färdigheter. Studien avsåg också undersöka om implementeringen av SBP hade någon ytterligare inverkan på pedagogernas arbete utöver det direkta arbetet med enskilda elever. Studien kastar också ljus över vilken betydelse relationen mellan lärare och elev har för elevers utveckling. Studien baseras på pedagogernas egna uppfattningar av vad implementeringen av SBP har bidragit till. För att utvärdera effekterna och upplevelserna av den samarbetsbaserade problemlösningsmodellen användes det standardiserade bedömningsinstrumentet, The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) samt en egen utformad kvalitativ enkät.   Resultatet av denna studie visar att pedagogerna upplever att SBP är ett effektivt verktyg för att hjälpa elever att utveckla bristande sociala, känslomässiga och beteendemässiga färdigheter. Implementeringen av SBP har dessutom bidragit till att pedagogerna har fått ett gemensamt språk och tankesätt samt samarbetar bättre med varandra. Pedagogerna har också fått ett mer salutogent synsätt. Tidigare fokuserade pedagogerna främst på vad eleverna inte kan, och nu ligger fokus på att finna lösningar. Implementeringen av SBP har vidare bidragit till ett ökat deltagande för eleverna, eleverna får göra sina röster hörda och blir lyssnade på i större utsträckning. / The purpose of this study was to evaluate whether collaborative problem solving (CPS) is an effective tool for educators to help students who are lacking social, emotional or behavioral skills. The study also aimed to examine whether the implementation had any further impact on teachers' work in addition to their direct work with individual students. The study sheds light on the significance of the relationship between teacher and student, when it comes to students' development. The study is based on teachers own perceptions of what the implementation has contributed to. This study's evaluation of the effects and experiences of the collaborative problem solving model used standardized assessment instruments, The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) and a self -designed qualitative survey.   The results show that teachers perceive that CPS is an effective tool for helping students to develop lacking social, emotional and behavioral skills. The implementation of the CPS model has contributed to the educators' development of a common language and way of thinking, which has improved the overall collaboration at work. The teachers have also been given a more salutogenic approach. Previously the educators primarily focused on what students cannot do, and now they focus on finding solutions. The implementation of the CPS has further contributed to increased participation of the students, the students can make their voices heard and are being listened to more closely.

Revisorn har en viktig ställning dagens marknadsorienterade samhälle. För att intressenter ska känna sig säkra i att investera i ett företag är det viktigt att den information som företaget sänder ut har granskats av en opartisk aktör. Såtillvida är revisionens syfte är att skapa trygghet och stabilitet på de finansiella marknaderna. För att kunna genomföra detta uppdrag behöver revisorn kunskaper inom ett flertal områden. Inom professionen finns väletablerade titlar som medarbetarna har. Dessa titlar är revisorsassistent, senior, manager och partner. Trots dessa väletablerade titlar finns det inom forskningen få studier på hur kunskaperna utvecklas genom och hur kunskapen skiljer sig åt mellan de olika titlarna. Syftet med denna uppsats är således att utforska hur kunskaperna utvecklas genom de olika karriärstegen. För att utforska hur kunskaper utvecklas har inledningsvis ett teoretiskt ramverk skapats, som ger en bild av att revisorns kunskap utvecklas från teoretisk kunskap mot professionalism, som definieras som en färdighet. För att uppnå uppsatsens syfte har vi genomfört en kvalitativ studie baserad på tio intervjuer med revisorer som har lång arbetslivserfarenhet. Det faktum att dessa personer har en lång arbetslivserfarenhet i yrket gör att de kan se tillbaka på hur deras egen kunskap utvecklats genom karriären. De resultat som vi funnit är att den teoretiska kunskapen fortsätter att utvecklas genom hela karriären, genom fortbildning men också på grund av att yrket kontinuerligt förändras med omvärlden. Detta sammantaget med ett ständigt ökande ansvar innebär att revisorn kontinuerligt måste utvidga sin teoretiska kunskapsbas. En färdighet som måste behärskas är professionalism, denna är viktig redan i början av karriären men dess betydelse ökar för varje karriärsteg. Denna uppsats bidrar till att sprida ljus över hur kunskaper utvecklas genom en revisors karriär och kan således hjälpa studenter för att förstå professionens förväntningar men också hjälpa högskolor och universitet att utforma utbildningen så att den bättre möter revisionsbyråernas förväntningar. / Existing literature has highlighted that an auditor has an important role in the market oriented society. The objective of audit is to create stability on the financial markets, as the auditor has the function of an impartial controller of the information that companies disclose to their stakeholders. Some studies argue that, to be able to perform this mission, auditors need knowledge in several areas during their career. Within the profession there are well established titles such as assistant, senior, manager and partner. However, despite the fact that these titles are so well established, there are no studies on how knowledge is developed and evolved through the career and how knowledge differs between the various titles. Thus, the purpose of this dissertation is to explore how knowledge is developed through the different stages in an auditors’ career. In our attempt to explore the development of knowledge, we have first developed a theoretical framework suggesting that auditors’ knowledge evolves from a theoretical knowledge towards professionalism which is defined as a skill. Subsequently, we have conducted a qualitative study based on ten interviews with auditors who have extensive work experience. The extensive work experience allows the respondents to reflect on their own knowledge, and how the knowledge has evolved through their career. The empirical evidence shows that theoretical knowledge is an important part of an auditor’s knowledge all the way through the career but it is constantly evolving, through education, due to the changes in the environment. These findings, combined with the growing responsibility in the daily work, implies that an auditor has to constantly increase the theoretical knowledge base. Already in the beginning of the career, professionalism is an important skill, but the higher in the hierarchy an auditor gets professionalism is seen as more and more important skill. This paper sheds light on how knowledge evolves through an auditor’s career and therefore it gives a contribution to students as it gives them a picture of the professions demands. Another contribution is to the education system as this paper allows tertiary education to be formed so it better meets the demands from the audit companies.

Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor plats i det svenska samhället. I takt med att samhället förändras har också elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till språklärare observerat att kunskapsnivån inom ämnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien är därför att ta reda på hur elever i årskurs nio anser att de lär sig engelska bäst och hur formellt och informellt lärande påverkar deras språkutveckling. För att få svar på syftet och studiens frågor har vi använt oss både av en kvantitativ metod i form av en enkät med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp. Resultaten visar att de flesta respondenterna anser sig kunna engelska bra eller mycket bra och att social medier och andra medier har en gynnsam effekt på deras språkutveckling. Även det formella lärandet har visat sig ha positiv inverkan. Det framgår också att hörförståelsen och den skriftliga förmågan är de färdigheter de anser sig utveckla och kunna bäst. Studiens slutsats är att det finns plats och intresse för det informella lärandet i den formella klassrumsundervisningen.