Bakgrund: Dagens företagsklimat blir allt mer snabbrörliga vilket har lett fram till nya marknadsförhållanden i många branscher. Företag uppmanas att anpassa sig och finna nya sätt att konkurrera genom att anpassa sina resurser, vilket beskrivs som dynamiska färdigheter. Nyckelord är timing, hastighet och flexibilitet, vilket inte alltid är så lätt att eftersträva då det finns många krafter inom en organisation som begränsar dess flexibilitet. Syfte: Med följande bakgrund och problematik är syftet med studien att analysera hur organisationer kan gå till väga för att utveckla dynamiska färdigheter och samtidigt minimera den inneboende trögheten i en organisation. Metod och avgränsning: För att besvara följande resonemang har en fallstudie gjorts på ett svenskt företag inom hästavelsnäringen. Val av företag blev Flyinge AB där fem olika intervjuer genomfördes. Ytterligare ett företag, Hästak AB, kontaktades för att få en mer nyanseras bild av avelsbranschen i sin helhet. Resultat: En förändringsprocess är otroligt komplex då det finns många olika faktorer som påverkar dess utfall. Dynamiska färdigheter kan ses som en förändringsprocess och förändringen kan antingen vara stegvis eller kontinuerlig. Den Ideala förändringen att eftersträva är den kontinuerliga, eftersom den ses som naturlig och motverkas inte på samma sätt av de anställda som en stegvis förändring. På så vis är det enklare att vara flexibel och snabbfotad som är centrala egenskaper i dynamiska företag. Det inre motstånd som finns till förändring kan bland annat ses i organisationsstruktur och kultur. Ledaren har en viktig roll att fylla för att motverka denna tröghet. För att göra detta ska ledaren analysera vad som är problemen idag, kommunicera förändringen, samla acceptans för den samt se till att den genomförs. Balanserade styrkort kan i denna process fungera som ett kommunikationshjälpmedel. / Background: In recent years many business environments have been characterized by a fast and advanced technical development, change in demands and increased competition. The market conditions are constantly changing and because of that organizations have to find new ways to compete. This can be realized through adjustments and restructurings of the firm’s resources portfolio and it is also called dynamic capabilities. Key Words in this process are timing, speed and flexibility. Nevertheless, these elements can be hard to attain since many organizations have an internal inertia that will restrict their agility. Aim: The purpose of the study is to analyze how an organization can develop dynamic capabilities and in the same time reduce its internal inertia. Method: To answer the above reasoning a case study has been realized at a Swedish company within the sector of horse-breeding. The stud farm Flyinge AB was chosen and five different interviews were conducted. An additional interview was conducted at Hästak AB with the purpose to get a better understanding of the horse-breeding industry. Result: Change can be seen as a complex process with many different factors that affect the outcome. A dynamic capability is a process of change and it can be either episodic or continuous. The ideal form of change is continuous since it has a low level of internal inertia. The resistance to change can be seen in organizational structure and culture. To eliminate these obstacles the leader has an important role. The leader should identify the problem, come up with a strategy, communicate the new strategy/change, find acceptance for it and finally implement it. In the change process balanced scorecard can be used as an instrument for communications.

Bakgrund: Teknologins utveckling samt den ökade globaliseringen har gjort dagens controller till ett komplext yrke som berör många aspekter. Vi vill behandla ämnet utifrån personer som ska anställa en controller eftersom de är involverade i controller-rollen. Vi undrar hur dessa personer egentligen kan veta vad de söker hos en controller när det råder en så stor osäkerhet kring begreppet. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka förväntningar som arbetsgivare har på en controller samt analysera dessa med stöd av tidigare forskning och litteratur. Uppsatsen fokuserar på dels vad controllern skall arbeta med och hur arbetsuppgifterna utvecklas och dels på personlighetsdrag och färdigheter. Vi vill få en ökad förståelse på hur arbetsgivare via sina förväntningar tolkar begreppet controller. Metod: En kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. Empirin är insamlad via semistrukturerade intervjuer med anställningsansvariga och kompletterad med information från verksamheters platsannonser. Slutsats: Vi drar slutsatsen utifrån vår studie att förväntningarna på controllers är i grunden relativt lika, men skiljer sig även i många aspekter.Ytterligare en slutsats är att det råder till viss del delade meningar beträffande hur respondenterna vill och anser att controller-rollen ska utvecklas. Studien ger indikationer på att det råder en del osäkerhet kring begreppet controller. / Background: Technology development and increased globalization has made the Controller profession to something complex that involves many aspects. We want to process this subject from the point of view of people who is about to hire a Controller. We wonder how these people know what they are looking for since it is a large uncertainty about the concept. Purpose: The purpose of this essay is to examine the expectations that employers have towards a Controller and analyze these based on previous research and literature. The essay will focus on partly the job assignments and its developing, and partly on the personality and skills. We want to get a better understanding about how the employers, via their expectations, interprets the concept of Controller. Method: The purpose of this study has been achieved through an abductive method. The empirical data was collected through semi-structured interviews with people in charge of hiring the Controllers and complemented with job advertisings. Conclusion: The expectations of the Controller are fundamentally quite similar but have some differences in several aspects. There are different opinions from the respondents how the Controller role should develop in thefuture. The study indicates that there is some uncertainty in the concept that is Controller.

Syftet med uppsatsen har varit att identifiera eventuella diskrepanser mellan arbetsgivares och personalvetarstudenters uppfattningar om vilka egenskaper som är viktiga för att erhålla ett Human Resource (HR)-relaterat yrke efter personalvetarstudier. Syftet har också varit att undersöka om den eventuella diskrepansen skiljer sig mellan olika högskolor och universitet i Stockholms omkringliggande område. Detta har undersökts i form av en enkätundersökning, som har skickats ut till arbetsgivare och personalvetarstudenter. Data från enkäten har analyserats med hjälp av t-tester, korrelationer och regressionsanalyser.Studiens huvudsakliga resultat är att det föreligger en diskrepans mellan arbetsgivare och personalvetarstudenter vad gäller deras uppfattningar om vilka egenskaper som är viktiga på arbetsmarknaden, men att diskrepansen inte påverkas av skoltillhörighet. Tydligast var skillnaden vad gäller personliga egenskaper, eftersom det var den kategori där arbetsgivare värderade egenskaperna signifikant högre än studenterna. Studien bidrar med kännedom om en kunskapslucka hos personalvetarstudenter och tillför därmed också kunskap vad gäller vilka åtgärder som kan vidtas för att utveckla kursprogrammen för personalvetarstudier. / The purpose of this study has been to identify potential discrepancy between employers’ and Human Resource (HR) students’ perceptions of what qualities that are critical for securing an entry-level position in the HR profession after finishing their studies. The purpose has also been to examine whether the potential discrepancy differs between universities in the Stockholm metropolitan area. This has been examined by a survey that has been forwarded to employers and HR-students. The survey data has been analysed by means of t-tests, correlations and regression analyses.The main results of this study are that a discrepancy between employers and HR-students prevails, regarding their perceptions of which qualities that are critical in the labour market. The discrepancy is, however, not affected by school affiliation. The most distinct difference was that of personal qualities, where the employers rated these qualities significantly higher than the HR-students. The study thereby contributes to the research area by identifying HR-students' knowledge gap and consequently, which measures that would benefit the HR-educations.

Abstract The early years as a project manager are full of dangers and there is high risk of getting scars that follow you throughout your career and life. This thesis is a first step to study political astuteness in the project management context. Experienced project managers have been interviewed and shared their perceptions of political astuteness in their role as project manager. The results are presented in four main themes; “The Character of Political Astuteness in Project Management Context”, “The Dirty Tricks”, “The Politically Astute Project Manager”, “The Street Smart Project Manager: Use the Force-The Sensing”. The first main finding is that the results of this study are aligned with previous research around political astuteness in public service manager context, and existing frameworks could be applied in future research. The second is that results show similarities with the phenomenon street smart and further research could make contributions when developing future individual baselines in professional project management organisations. The third is the findings around intuition and sensing which is not explored and can have great value for future development of project management if investigated further. The fourth is that diverse, complex, and multicultural context is perceived as the main source for development of political astuteness for project managers. Keywords: Project Management, Political Astuteness, Political Skill, Street Smart / Sammandrag De tidiga åren som projektledare är fulla av faror och det är stor risk att få ärr som följer dig genom hela din karriär och ditt liv. Detta examensarbete är ett första steg för att studera politisk skicklighet i projektledningssammanhang. Erfarna projektledare har intervjuats och delat med sig av sina uppfattningar om politisk skicklighet i rollen som projektledare. Resultaten presenteras i fyra huvudteman; "Karaktären av Politisk Skicklighet I Projektledningskontext”, "De Fula Tricken", "Den Politiskt Skickliga Projektledaren", "Den Street Smarta Projektledaren: Använd kraften - Kännandet". Det första huvudsakliga fyndet är att resultaten av denna studie är i linje med tidigare forskning kring politisk skicklighet i offentlig förvaltningskontext, och befintliga ramverk skulle kunna tillämpas i framtida forskning. Den andra är att resultaten visar likheter med fenomenet street smart och ytterligare forskning kan ge bidrag när man utvecklar framtida individuella baslinjer i professionella projektledningsorganisationer. Det tredje är fyndet kring intuition och känsla som inte är utforskat och kan ha stort värde för framtida utveckling av projektledning om det undersöks vidare. Den fjärde är att mångsidiga, komplexa och mångkulturella sammanhang uppfattas som den främsta källan till utveckling av politisk skicklighet för projektledare. Nyckelord: Projektledning, Politisk skicklighet, Politiska färdigheter, Street smart

Under de senaste decennierna har det vetenskapliga ämnet historia förändras och så också skolämnet historia. Skolämnet historia har idag mer fokus på att förstå historiska skeenden och händelser till skillnad från förr när fokuset låg på stoffkunskaper. Men skolämnet historia har också fått ett annat syfte och det är forma elevernas identitetsbyggande och värderingar. Detta hör ihop med läroplanens förändringar som rör de grundläggande värdena om tolerans för andra kulturer och andra världsbilder. Denna förändring kräver att utbildningsmetodiken i historieämnet behöver utvecklas. Rollspel som en historiedidaktisk metod främjar elevens utveckling för att tillgodose sig dessa färdigheter, vilket denna undersökning påvisar genom att analysera 33 rollspel som är framtagna av lärare med syfte att användas i klassrummet. Slutsatsen är att rollspel med ett upplägg där läraren fungerar mer som moderator än historieberättare och där det är eleverna som driver berättelsen och händelserna framåt är den mest lämpliga för att lära sig att ta andra människors perspektiv och träna eleverna i interkulturell kompetens och mångkulturella färdigheter. Rollspelets läromål måste ligga till grund för vilken förmåga man övar. Rollspel i sig är inte ett didaktiskt mål utan det krävs narrativ kompetens för att förstå en berättelse därför blir för och efterarbetet till det didaktiska rollspelet oerhört viktigt för att metoden ska uppfylla sitt syfte. Detta innebär att historiska rollspel är en bra didaktisk metod för att främja läroplanens grundläggande värden.

Bakgrund: Vårdskador drabbar ungefär 3–16% av samtliga sjukhusvårdade patienter, där 10–20 % uppstår till följd av en operation. Operationsteamet besitter flera icke-tekniska färdigheter, men vilka är av mest betydelse för att kunna undvika vårdskador under en operation. Studier visar att teamarbete, individuella färdigheter och kommunikation kan vara avgörande för resultatet efter en operation. Syfte: Att beskriva operationsteamets erfarenheter av icke-tekniska färdigheter för att undvika vårdskador. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där sjutton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design analyserats från databaserna Cinahl och PubMed. Analysprocessen genomfördes utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys nio analyssteg. Resultat: Analysprocessen resulterade i två huvudkategorier: Individens unika egenskaper och Samarbete - en nyckel för säker vård. Den förstnämnda kategorin presenteras i underkategorierna: Upprätthålla sin kompetens, Att ligga steget före, Vaksamhet i vårdandet, Att våga göra sin röst hörd och Att lära sig av misstag. Genom kategorin Samarbete - en nyckel för säker vård redovisas resultatet i underkategorierna: Respektfullt teamarbete i en komplex vårdmiljö, Kommunikation som styrka och fallgrop och Delat ledarskap. Slutsats: Resultatet visar att genom individuella färdigheter och förmågor och genom att samarbeta med andra professioner bidrar operationsteamet tillsammans till en säker vård. För att uppnå detta behövs det medvetandegöras att dessa icke-tekniska färdigheter är av betydelse. För att undvika vårdskador intraoperativt behövs kontinuerlig utbildning i ledarskap, teamsamverkan och kommunikation. Operationsteamet behöver konstant upprätthålla sin kompetens och lära sig av misstag för att bidra till en säker vård. / Bakgrund: Hälso- och sjukvårdsskador drabbar cirka 3-16% av alla inlagda patienter, varav 10-20% uppstår till följd av en operation. Det kirurgiska teamet besitter flera färdigheter, men vilka är viktigast för att kunna undvika medicinska skador under en operation? Studier har visat att lagarbete, individuella färdigheter och kommunikation kan vara avgörande för resultatet efter en operation. Sikta: För att beskriva operationsteamets erfarenhet av icke-tekniska färdigheter för att undvika vårdskador. Metod: En systematisk litteraturgenomgång genomfördes där sjutton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design analyserades från databaserna Cinahl och PubMed. Analysprocessen utfördes enligt Bettany-Saltikovs och McSherrys nio analyssteg. Resultat: Analysprocessen resulterade i två huvudkategorier: Individens unika egenskaper och samarbete - en nyckel till säker vård. Den tidigare kategorin presenteras i underkategorierna: Behåll sin egen kompetens, Vara ett steg före, Vaksamhet i omsorg, Modet att tala upp och Lärande genom misstag. Genom huvudkategorin: Samarbete - en nyckel till säker vård, rapporteras resultaten i underkategorierna: Respektfullt lagarbete i en komplex vårdmiljö, Kommunikation som styrka och fallgrop och delat ledarskap. Slutsats: Resultaten visar att genom individuella färdigheter och förmågor och genom att samarbeta med andra yrken bidrar operationsteamet tillsammans till säker vård. För att uppnå detta är det nödvändigt att vara medveten om att dessa icke-tekniska färdigheter är viktiga. För att undvika skador intraoperativt krävs kontinuerlig utbildning i ledarskap, teamsamarbete och kommunikation. Operationsteamet måste ständigt behålla sina färdigheter och lära sig av misstag att bidra till säker vård.

En studie- och yrkesvägledare som arbetar med vuxna inom vuxenutbildning eller arbetsmarknadsenhet möter många människor som behöver stöd för att komma ur sin arbetslöshet. Då är det viktigt att bemöta dem på ett professionellt sätt och använda sig av arbetssätt som ger bästa möjliga utfall. I studien utgår vi från teorier med hälsofrämjande perspektiv där fokus är att varje människa behöver ha en känsla av sammanhang, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. I denna studie fokuserar vi på vilka arbetssätt som fungerar väl i de fem arbetsmarknadsverksamheter som vi har intervjuat, samt vilka färdigheter, kunskaper och formella kompetenser som deltagarna behöver utveckla. Det som framkommer är att det är viktigt att ge stöd utifrån de olika individernas styrkor och behov samt att sociala färdigheter är centrala för att närma sig studier och/eller arbete.

Syftet med studien är att beskriva och analysera vilka synsätt förskollärare har gentemot högläsning och hur de relaterar högläsningen till förskolebarns språkutveckling. Studiens frågeställningar är följande: Hur arbetar förskollärarna med högläsning? Vilken betydelse ger förskollärare till högläsningen för att stimulera förskolebarns språkutveckling? Vi som format denna studie har valt att använda oss av en enkät med öppna frågor i ett kvalitativt syfte som metodval. Enkäten innehöll 12 frågor kring förskollärarnas uppfattningar, förhållnings- och synsätt gentemot högläsningens funktioner till barns språkutveckling. Frågorna är utformade utefter studiens syfte och frågeställningar. Med hjälp av respondenternas tankar och åsikter kring högläsning har vi som framställt denna studie erövrat en djupare förståelse för högläsningens inflytande för barns språkliga lärande och innebörden av aktivitetens planering, utformande samt innehåll. Slutsatsen är att högläsningen är ett språkfrämjande arbetssätt för att stimulera och utveckla barnens språkliga lärande. Inom högläsningen innefattas det olika metoder såsom: digitala verktyg, QR-koder, läspåsar och varierande barnlitteraturer. Med hjälp av de olika metoderna som beskrivs i resultatkapitlet främjas både förskollärarnas arbetssätt och barnens delaktighet i deras språkliga utveckling.

Tidigare forskning har studerat vilken kompetens om HR-personal behöver via diverse synsätt och vi vill undersöka detta djupare. Vi tolkar att det inte finns tillräckligt med forskning kring vad HR-personal själva anser att kompetens är. Syftet med denna studie har varit att öka förståelsen för synen på kompetens och vilken kompetens som behövs, i detta fall för arbetande inom HR. Detta har skett via en kvalitativ intervjustudie med HR-generalister eller motsvarande från åtta olika organisationer i såväl privat som offentlig sektor. Resultatet har visat att kompetens hos HR är ett brett och inkluderar bland annat kunskap, färdigheter, social kompetens samt kognitiv kompetens. / Previous research has studied the competence that HR needs through various approaches and we want to investigate this deeper. We interpret that there isn't enough research about what HR-staff themselves consider competence is. The purpose of this study has been to increase the understanding of the view of competence and what competence is needed, in this case for workers in HR. This has been done through a qualitative interview study with HR generalists or equivalent from eight different organizations in both the private and public sectors. The results have shown that competence in HR is broad and includes, among other things, knowledge, skills, social competence and cognitive competence.

Anställningsbarhet anses vara av värde för flera intressenter, däribland samhället, företagen och individen. Vårt examensarbete behandlar anställningsbarhet för studie- och yrkesvägledare. Vi har uppmärksammat att konkurrensen om vägledningstjänster är hård i Skåne. Vi ämnade därför undersöka vad som gör en studie- och yrkesvägledare, eller annan aspirant till vägledningstjänster, anställningsbar. Vi begränsade oss dock till att undersöka vad som ökar möjligheten för en studie- och yrkesvägledare att bli kallad till just anställningsintervju, för vägledningstjänster. Detta gjorde vi genom att använda en, av oss upprättad, kriterielista med anställningsbarhetskriterier. Kriterierna på listan fick sedan arbetsgivare inom sex olika vägledningsområden i Skåne prioritera och diskutera. Vidare jämförde vi detta utfall med Sveriges Vägledarförenings, och Studie- och yrkesvägledarföreningen i Lärarnas Riksförbunds, prioritering av samma kriterielista. Detta eftersom vår föreställning är att dessa föreningar kan bidra till studie- och yrkesvägledares ökade anställningsbarhet, förutsatt att de har samma syn på anställningsbarhet som arbetsgivarna har. Vår slutsats är att de anställningsbarhetskriterier som väger tyngst, hos studiens arbetsgivare, vid kallande till anställningsintervju för vägledningstjänster är: studie- och yrkesvägledarutbildning, arbetslivserfarenhet inom branschen, bred arbetslivserfarenhet inom olika branscher, eftergymnasial utbildning inom branschen samt professionella/välformulerade ansökningshandlingar. Vidare kom vi fram till att samstämmigheten, mellan å ena sidan arbetsgivarnas svar och å andra sidan svaren från Sveriges Vägledarförening, är hög gällande vissa kriterier, men skiljer sig mycket gällande andra. Detta gäller även för jämförelsen mellan arbetsgivares syn på anställningsbarhet och Studie- och yrkesvägledarföreningen i Lärarnas Riksförbunds syn på detsamma. / Employability is regarded to be valuable for several actors, among them the society, the enterprises and the individual. Our essay considers employability for career counsellors. We have noticed that competition for counsellor posts is hard in Skåne. Our aim was therefore to examine what makes a career counsellor, or other candidates for counsellor posts, employable. Yet we limited the essay to examine what increases the possibilities for a career counsellor to be summoned interviews, for counsellor posts. We did this by using a list of criteria of employability, established by us. The criterions on the list later got ranked and discussed by employers within six different counsellor areas in Skåne. Then we compared these results with the priorities of the Sveriges Vägledarförening, and Studie- och yrkesvägledarföreningen i Lärarnas Riksförbund. This because our conception is that these institutions can contribute to increased employability for a career counsellor, presupposed that they have the same vision of employability as the employers do. Our conclusion is that the five most important criteria for employability once summoned to a job interview for counsellor posts are, according to the employers in this study: career counsellor education, work experience within the trade, wide work experience within different trades, education in a higher level than upper secondary school within the trade and professional/well formulated application forms. We also made the conclusions that the consensus between, on one hand the answers of the employers and on the other hand the answers of Sveriges Vägledarförening, is high concerning certain criteria, but is very different concerning others. This also concerns the comparison between the idea of employability among the employers and the idea of the same of Studie- och yrkesvägledarföreningen i Lärarnas Riksförbund.