Problemområdet grundar sig i lärares förståelse av behovet att integrera visuellt stöd i undervisningen för att stötta mellanstadieelevers språkliga utveckling. Syftet med arbetet är att undersöka hur bildstöd används i ämnet engelska för elever i årskurs 4–6. Detta för att skapa förståelse för vilka åsikter och metoder som finns bland lärarna kring bildstödets effekter på inlärning. Detta undersöks utifrån ett lärarperspektiv genom en enkätundersökning. Undersökningen är till stor del kvalitativ men även kvantitativ. Detta framkommer till största del i resultatet då enkätundersökningen består av en kombination av öppna och slutna frågor som analyseras och diskuteras.  Vi har introducerat ett sociokulturellt teoretiskt ramverk vilket tillhandahåller en infallsvinkel genom vilken vi kan se språkutvecklingen som en del av elevernas interaktion med sin sociokulturella miljö. Detta kombineras med sociosemiotisk teori och multimodal teoribildning kopplat till bildstöd.  Studien pekar på att visuellt stöd kan främja kommunikativa färdigheter och ordförståelse bland mellanstadieelever i svensk grundskola. Kopplat till detta rapporterar lärare om förbättrad förståelse och en stärkt förmåga att uttrycka sig. Behovet av visuellt stöd varierar beroende på elevers ålder och individuella förutsättningar, vilket indikerar vikten av en anpassningsbar och flexibel användning av dessa multimodala resurser.  En medveten och målinriktad användning av bildstöd, i kombination med pedagogisk expertis, kan främja bildstödets positiva inverkan på språkutveckling. Studien visar på vikten av dynamisk interaktion mellan lärare, elever och bildstöd för att skapa en gynnsam lärandemiljö. Det förefaller att bildstöd engagerar eleverna i lärandeprocessen.

The present thesis investigated cognitive ability in children with severe to profound hearing impairment who have received cochlear implants (CIs). The auditory stimulation from a cochlear implant early in life influences most cognitive functions as a consequence of the plasticity of the brain in the young child. It is important to understand the cognitive consequences of auditory stimulation from CIs in order to provide adequate support to these children. This thesis examined three specific aspects of cognitive ability (working memory, phonological skill and lexical access), and reading ability in children with CIs, as compared to children with normal hearing in the same age. The relations between cognitive abilities and reading skills were also investigated, as well as the associations between demographic variables (e.g., age at implantation and communication mode), cognitive abilities and reading skills. The children with CI generally had lower performance levels than the normal hearing children in tasks of phonological and general working memory, phonological skills and lexical access. They had specific problems in tasks with high demands on phonological working memory, whereas their performance levels in tasks of visuospatial working memory were on par with the hearing children. A majority of the children with CI demonstrated reading skills within the normal range for hearing children, both for decoding and reading comprehension. The relations between demographic factors and cognitive skills varied somewhat between the studies. The patterns of result are discussed with reference to contemporary theories of working memory, phonological skills, and lexical access. / Avhandlingens övergripande syfte var att studera kognitiva förmågor hos barn med grav hörselskada eller dövhet som fått cochleaimplantat (CI). Auditiv stimulering från CI i tidig ålder påverkar de flesta kognitiva funktioner som en följd av hjärnans plasticitet hos små barn. Det är viktigt att förstå de kognitiva konsekvenserna av auditiv stimulering från CI för att kunna ge dessa barn bästa möjliga stöd. Avhandlingen undersökte tre specifika aspekter av kognitiv förmåga (arbetsminne, fonologiska förmågor och lexikal aktivering), samt läsförmåga hos barn med CI, i jämförelse med barn med normal hörsel i samma åldrar. Relationerna mellan kognitiva förmågor och läsförmåga studerades också, liksom sambanden mellan demografiska faktorer (t ex implantationsålder och kommunikationssätt) och kognitiva förmågor samt läsfärdigheter. Barnen med CI hade generellt lägre prestationsnivå än barnen med normal hörsel i uppgifter som mäter fonologiskt och generellt arbetsminne, fonologiska förmågor och lexikal aktivering. De hade specifika problem i uppgifter som i hög grad belastar fonologiskt arbetsminne, medan deras visuospatiala arbetsminneskapacitet var jämförbar med den hos barnen med normal hörsel. Majoriteten av barnen med CI hade läsfärdigheter i nivå med normalhörande barn, för både avkodning och läsförståelse. Sambanden mellan demografiska faktorer och kognitiva förmågor och läsförmåga varierade mellan studierna. Resultatmönstren diskuteras utifrån teorier om arbetsminne, fonologiska färdigheter och lexikal aktivering.

I denna undersökning studeras betydelsen av färdigheterna läskunnighet, räknefärdighet och problemlösning på sysselsättning och lönenivå. Undersökningen fokuserar främst på att studera om färdigheterna hos kvinnor och utrikes födda har annorlunda påverkan än för befolkningen i helhet. Studien jämför resultaten mellan Sverige och Tyskland. Metoden som används är linjär multipel regressionsanalys med minsta kvadratmetoden.   Resultaten visar att en individs färdigheter har större betydelse för var i lönefördelningen hen befinner sig än om hen är sysselsatt eller inte. Effekterna på lön är genomgående positiva för båda länderna, men större för Tyskland än för Sverige – vilket indikerar att avkastningen på färdigheter är större i Tyskland. Resultaten visar vidare att kvinnor har lägre löner än män i både Sverige och Tyskland, men skillnaderna är genomgående större i Sverige. Det finns även vissa indikationer på att utrikes födda har det något svårare att komma in på den svenska än den tyska arbetsmarknaden. / This study analyses the importance of the skills literacy, numeracy and problem solving on employment and earnings. The main focus of this study is particularly if the effects of skills within the groups ‘women’ and ‘foreign born’ differ from the population as a whole. The study compares the results between Sweden and Germany. The method used is multiple linear regression analysis using ordinary least squares.   The results show that skills have a greater importance for an individuals placing in the wage distribution than for whether the individual is employed or not. The effects on wages are all through positive for both countries, but greater for Germany than Sweden – indicating that the return to skills is higher in Germany. The results further show that women’s wages are lower than men’s in both Sweden and Germany, but the gaps are larger in Sweden. There is also some evidence that foreign-born individuals have a harder time entering the Swedish labour market than the German.

<p>Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hörselhjälpmedel som används av personer med grav hörselnedsättning eller dövhet. Ett CI ger barn med medfödd dövhet möjlighet att höra och utveckla talad kommunikation. CI ersätter inte normal hörsel och det finns stora individuella variationer i språk och talfärdighet hos personer med CI. Syftet med föreliggande studie var att studera kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI med fokus på läsförmåga. I studien deltog 57 barn i åldrarna 7;3-10;4 år. Sju av barnen hade CI. För att besvara frågeställningarna användes utvalda delar av SIPS (Sound Information Processing System), Fonemtest, TOWRE, Ortografiska val, Ortografisk inlärning, Woodcock och Blockmönster ur WISC III. Testresultatet analyserades på grupp- och individnivå och jämfördes med resultat från en kontrollgrupp med normalhörande barn. Barnen med CI presterade som grupp i nivå med normalhörande barn på majoriteten av testen. På de fonologiska testen presterade barnen med CI lägre än normalhörande men hade generellt en avkodningsförmåga i nivå med normalhörande barn. Barn med CI i årskurs 3 hade även en läsförståelse i nivå med normalhörande medan barnen med CI i årskurs 1-2 presterade signifikant lägre än normalhörande barn. Resultaten i studien indikerar att varken sen implantation, taluppfattningsnivå eller kommunikationssätt behöver leda till sämre läsförmåga.</p> / <p>A cochlear implant (CI) is a technical hearing device used by individuals with severe to profound hearing impairment. CI can provide children with congenital hearing impairment the abilities to hear and develop speech and language outcome. CI does not replace normal hearing and there are great individual variations in language and verbal skills in persons with CI. The aim of this study was to examine the cognitive and linguistic abilities in children with CI with focus on reading ability. In the present study 57 children between the ages of 7;3-10;4 participated.  Seven of the children had CI. SIPS (Sound Information Processing System), Phonological Output, TOWRE, Orthographic Choices, Orthographic Learning , Woodcock and Block Design Test from WISC III were selected to answer the question at issue. The results were analyzed both at a group and at an individual level and were compared with results from a group with normal hearing children. Children with CI performed as a group at the level of normal hearing children on the majority of the tests. The children with CI had lower performance levels than the normal hearing children in tasks of phonological skills but they generally had a decoding ability within the normal range for hearing children. Children with CI in grade 3 also demonstrated a reading comprehension within the normal range for hearing children whereas children with CI in grade 1-2 had lower performance level than normal hearing children. The results of the present study indicate that late implantation; neither speech perception nor means of communication have to result in poorer reading ability.</p>

Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hörselhjälpmedel som används av personer med grav hörselnedsättning eller dövhet. Ett CI ger barn med medfödd dövhet möjlighet att höra och utveckla talad kommunikation. CI ersätter inte normal hörsel och det finns stora individuella variationer i språk och talfärdighet hos personer med CI. Syftet med föreliggande studie var att studera kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI med fokus på läsförmåga. I studien deltog 57 barn i åldrarna 7;3-10;4 år. Sju av barnen hade CI. För att besvara frågeställningarna användes utvalda delar av SIPS (Sound Information Processing System), Fonemtest, TOWRE, Ortografiska val, Ortografisk inlärning, Woodcock och Blockmönster ur WISC III. Testresultatet analyserades på grupp- och individnivå och jämfördes med resultat från en kontrollgrupp med normalhörande barn. Barnen med CI presterade som grupp i nivå med normalhörande barn på majoriteten av testen. På de fonologiska testen presterade barnen med CI lägre än normalhörande men hade generellt en avkodningsförmåga i nivå med normalhörande barn. Barn med CI i årskurs 3 hade även en läsförståelse i nivå med normalhörande medan barnen med CI i årskurs 1-2 presterade signifikant lägre än normalhörande barn. Resultaten i studien indikerar att varken sen implantation, taluppfattningsnivå eller kommunikationssätt behöver leda till sämre läsförmåga. / A cochlear implant (CI) is a technical hearing device used by individuals with severe to profound hearing impairment. CI can provide children with congenital hearing impairment the abilities to hear and develop speech and language outcome. CI does not replace normal hearing and there are great individual variations in language and verbal skills in persons with CI. The aim of this study was to examine the cognitive and linguistic abilities in children with CI with focus on reading ability. In the present study 57 children between the ages of 7;3-10;4 participated.  Seven of the children had CI. SIPS (Sound Information Processing System), Phonological Output, TOWRE, Orthographic Choices, Orthographic Learning , Woodcock and Block Design Test from WISC III were selected to answer the question at issue. The results were analyzed both at a group and at an individual level and were compared with results from a group with normal hearing children. Children with CI performed as a group at the level of normal hearing children on the majority of the tests. The children with CI had lower performance levels than the normal hearing children in tasks of phonological skills but they generally had a decoding ability within the normal range for hearing children. Children with CI in grade 3 also demonstrated a reading comprehension within the normal range for hearing children whereas children with CI in grade 1-2 had lower performance level than normal hearing children. The results of the present study indicate that late implantation; neither speech perception nor means of communication have to result in poorer reading ability.

To further investigate athletes’ goal orientations in relation to their use of psychological skills, the present study examined the following objectives: 1) the goal orientations of young Swedish soccer players, (2) their use of psychological skills in both practice and competition and (3) the relationship between their goal orientations and use of psychological skills. Participants were 171 young soccer players from five Swedish high schools. The Perceptions of Success Questionnaire and the Test of Performance Strategies were administered to meet the objectives. Results showed no significant difference between athletes’ task (3.40 ± 1.32; M ± SD) and ego (3.32 ± 1.18) goal orientations. Results further revealed that athletes used more psychological skills in association with competition (3.21 ± .67) than in practice (2.74 ± .63). Moreover, results showed that athletes low in ego orientation used more psychological skills (3.83 ± .67) in practice than athletes high in ego (2.68 ± .60). A recommendation for coaches is to emphasize the importance of using PST in relation to practice in order to maximize athletes’ performances. Results have been discussed in relation to previous research of achievement motivation and athletes’ use of psychological skills.

Problem formulation: ”What significance does the real estate agents communicative skills, to gain the confidence of home sellers during the sales process?   Purpose: The purpose of this paper is to create a theoretical framework on the importance of real estate agents communication skills for home sellers confidence. The theoretical framework is expected to explain the interaction between real estate agents and home sellers to create an understanding of the real estate agents communicative skills but also home seller trust and the link between them.   Theoretical  framework: The theoretical framework aims to describe the sales process seven steps according to Moncrief &amp; Marshall (2005). It also describes the parties that are relevant to the sales process based on our issue. Then the communicative skills and confidence sets of meaning and significance is explained. This culminates in an analysis which we assumed when we made the analysis.   Methodology: To examine our issue, we have chosen to do a qualitative study in the form of interviews. We interviewed two home sellers and two real estate agents about communication skills and confidence. We also examine these concepts using secondary data in the form of scientific articles and books.   Analysis: The analysis in this paper is divided into two sections. One part is focusing om house sellers and the other part is focusing om the real estate agents we interviewed. In this analysis the sales process and its seven steps is the starting point. We have also tried to include our key words in this analysis, especially communication skills and confidence.   Conclutions: Based on previous research, empirical data and the analysis. This study show that the real estate agents communicative skills are important for the confidence of home sellers during the sales process. The communicative skill that proved to be most significant to confidence building was the communicative ability the ability to listen. / Frågeställning: ”Vilken betydelse har fastighetsmäklarens kommunikativa färdigheter, för att skapa förtroende hos bostadssäljare under säljprocessen?   Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa ett teoretiskt ramverk kring betydelsen av mäklares kommunikativa färdigheter för säljarnas förtroende. Det teoretiska ramverket förväntas förklara interaktionen mellan fastighetsmäklare och bostadssäljare för att skapa förståelse för mäklarens kommunikativa färdighet men också bostadssäljarens förtroende och kopplingen däremellan.   Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen syftat till att beskriva säljprocessens sju steg enligt Moncrief &amp; Marshall (2005). Vidare beskrivs de parter som är aktuella för säljprocessen utifrån vår frågeställning. Därefter förklaras de kommunikativa färdigheterna och förtroendesets innebörd och betydelse. Detta mynnar ut i en analysmodell vilken vi utgått från när vi gjort analysen.    Metod: För att undersöka vår frågeställning har vi valt att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Vi har intervjuat två bostadssäljare och två fastighetsmäklare där vi ställt frågor kring kommunikativa färdigheter och förtroende. Vi har även undersökt dessa begrepp med hjälp av sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar och böcker.    Analys: Analysen i denna uppsats är indelad i två avsnitt. Ett om bostadssäljarna och ett om fastighetsmäklarna vi intervjuat. Vi har i denna analys utgått från säljprocessens sju steg och försökt koppla an till våra nyckelord, framförallt kommunikativa färdigheter och förtroende.    Slutsatser: Utifrån tidigare forskning och empirisk datainsamling samt analysen av detta visar denna studie att fastighetsmäklarens kommunikativa färdigheter har betydelse för förtroendet hos bostadssäljarna under säljprocessen. Den kommunikativa färdighet som visade sig ha störst betydelse för förtroendeskapandet utifrån de genomförda intervjuerna var den kommunikativa färdigheten konsten att lyssna.

Today, there is a mismatch between business graduates and employers in the labor market, interms of fit. Much of this mismatch is due to a lack of understanding of the needs of individualemployers. Previous research has not taken into consideration contextual and individualdifferences, which significantly affects what employers want. Hence, in order to understand theemployability of business graduates, one has to recognize the diversity in employer needs,which entails studying the role of organizational identity in employer requirements. The purpose of this research was to get a more comprehensive understanding of how individualemployers in Sweden experience different aspects of Graduate Employability. The dissertationfurther builds on significant research on Graduate Employability, thus making it a study ofdeductive nature. In order to increase the understanding of Graduate Employability, we optedfor an exploratory and qualitative approach. With the use of interviews, we were able to collectin-depth empirical data that were based on real-life experiences and working environments offive individual employers. Our findings illustrated Graduate Employability from a more practical perspective, thusoffering a more nuanced understanding of what employers expect and want from businessgraduates. Not only did we illuminate the concept of Graduate Employability, but we alsohighlighted the importance getting to know the employers and their needs. The contribution of this thesis will help aspiring business graduates to improve theiremployability, but the findings also have implications for higher education institutions andemployers alike.

Den underliggande idén för denna studie är frågan om en ljudrelaterad grammatik kan undervisas via fonologiska övningar och diktamen för att förbättra den mekaniska skrivförmågan och om språkundervisningsmetoder för årskurs 1–2 kan också utnyttjas för äldre elever. Huvudsyftet med den här studien är att undersöka hur sverigefinska elever behärskar ljud av standardfinska med fokus på långa och korta vokaler och konsonanter samt diftonger. Dessutom är målet att testa en diktamensmetod som bedömer utgångsnivån av elevernas färdighetsnivå för att skriva korta och långa vokaler och konsonanter samt diftonger. Forskningsfrågorna är följande: 1) Vilka slags avvikelser jämfört med standardfinska finns i sverigefinska elevers skrivning av korta och långa vokaler och konsonanter samt diftonger? 2) Hur mycket avvikelser jämfört med standard finska finns i sverigefinska elevers skrivning av korta och långa vokaler och konsonanter samt diftonger? 3) Vilken typ av korrelation kan man hitta mellan avvikelser jämfört med standard finska och externa bakrundsvariabler. Denna studie av vilken teoretisk bakgrund läggs på fonologi, pedagogik och sociolingvistik har ett särskilt fokus på sverigefinsk kultur och flerspråkighet. Huvudmaterialet samlades in genom en diktamensövning med 22 skolelever i åldern 9–13 år och analyserades med hjälp av ordstrukturanalys. Utöver detta analyserades ett berättande textprov från tio elever. Bakgrundsinformation samlades in från föräldrar och jämfördes med resultaten av ordstrukturanalysen med hjälp av en implikationsskala. Studien visar att de viktigaste avvikelserna kring långa vokaler och konsonanter är de saknade bokstäverna, dvs enkelskrivning av ljuden. De mest utmanande långa vokalerna är oo, ee, yy och ää och de långa konsonanterna ss, rr och nn. Dessutom sker omkastning mellan bokstäver: för vokaler u &gt; o, o &gt; å och y &gt; u och för konsonanter: m &gt; n och kk &gt; ck. De mest utmanande diftongerna är yi, ey, ie, uo, yö, öy, äy och iy och de lättaste att hantera är ai, oi, au, eu och öi. Dessutom blandas ibland o ihop u, u ihop y och ä ihop e. Det verkar som att bakgrundsvariablerna inte visar någon betydande korrelation med de språkliga färdigheterna vid hantering av vokaler, konsonanter och diftonger. Hur som helst säger en försiktig tolkning att det verkar ha en positiv effekt om man har lärt sig språket under de första tre åren och om man använder språket med släktingar. / The underlying idea of this study is a question if phoneme related grammar can be taught via phonological exercises and dictations in order to improve mechanical writing skills and if language teaching methods for grade 1–2 can also be utilized for older students. The main objective of this study is to study the command of standard Finnish phonemes among Sweden Finn pupils, focusing on long and short vowels and consonants, and diphthongs. In addition, the target is to test a dictation method which assesses the starting level of pupils’ competence in writing short and long vowels and consonants, and diphthongs. The research questions are the following: 1) What kind of deviations compared to standard Finnish can be found in Sweden Finn pupils’ writing of short and long vowels and consonants and diphthongs? 2) How much of the deviations compared to standard Finnish can be found in Sweden Finn pupils’ writing of short and long vowels and consonants and diphthongs? 3) What kind of correlation can be found between these deviations, compared to standard Finnish and the background variables? The theoretical background of this study is based on phonology, educational science and sociolinguistic, and it has its special focus on Swedish-Finnish culture and multilingualism. The main data was collected with a dictation from 22 pupils aged 9–13 years old and analyzed by using word structure analysis. In addition to this the narratives of text samples by ten pupils were analyzed. Background information was collected from parents and compared with the results of the word structure analysis, by using an implication scale. The study shows that the main deviations regarding long vowels and consonants are missing letters, that is, the use of single letters where two are expected.  The most challenging long vowels are oo, ee, yy and ää and the long consonants ss, rr and nn. In addition, a replacement between letters appears: with vowels u &gt; o, o &gt; å and y &gt; u and with consonants: m &gt; n and kk &gt; ck.The most challenging diphthongs are yi, ey, ie, uo, yö, öy, äy and iy, and the easiest to manage are ai, oi, au, eu and öi. Besides this some disorders between o and u, u and y and ä and e appear. It seems that background variables do not show any significant dependencies on competences in managing vowels, consonants and diphthongs. However with a cautious interpretation, there seems to be a positive effect if the language have been learnt during the first three years and if the language is used with relatives.

Syftet med studien var att utröna hur fem lärare i årskurs 1–3 resonerar om och uppfattar dokumentation av elevers talspråkliga färdigheter. Vilken form av dokumentation lärare beskriver sig använda i syfte att bedöma och följa upp elevers talspråkliga färdigheter och vilka ändamål med denna dokumentation lärare redogör för var de frågor studien syftade att besvara. Fem lärare i årskurserna 1–3 intervjuades på plats i sina respektive skolor. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades utifrån analysmetoden innehållsanalys och Åsa Hirshs (2015) fem ändamål med IUP:er. Resultatet visar att lärare använder flera olika former för att dokumentera elevers talspråkliga färdigheter. Det ändamål med dokumentationen lärarna framhäver mest frekvent är att de nyttjar den som ett informationsbärande dokument för föräldrar och elever. Alla lärare lyfter fram minst ett dokumentationsändamål som inte omfattas av Hirshs (2015) typologier vilket bidrog till att tre nya dokumentationsändamål skapades. Därtill visar det sig att skriftliga anteckningar används utifrån flest antal ändamål medan elevskapat och nedskrivet material bara används för att engagera eleverna i bedömningen av sina kunskaper och observationsscheman bara för att informera om elevens nuvarande kunskaper.