The aim of this study is to increase knowledge about how teachers in grades 1–3 experience cooperative learning in reading comprehension teaching. Furthermore, the purpose is also to examine the advantages and disadvantages that the teachers experience with the approach are also made visible. The intention of the study is to investigate the teachers' usage, knowledge and experience of cooperative learning in reading comprehension teaching. To fulfill the aim of the study, a qualitative semi-structured interview study was conducted in which four active teachers at three different schools participated. The theoretical framework for the study is the sociocultural theory where the transcripts were analyzed using a phenomenographic analysis method.In summary, the results showed that teachers use cooperative learning in various degrees. The teachers' knowledge and experience of cooperative learning is of great importance for how much of the teaching applies to the approach. In general, as all teachers, that the working method is favorable for the students' knowledge development and social ability.

Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva huruvida examensarbetet bidrar med färdighet och kompetens inför arbetslivet. Syftet är att bredda kunskapen kring vad examensarbetet bidrar till och att bidra med underlag för diskussioner kring examensarbetets uppbyggnad och dess samverkan med näringslivet. Metod: Vår studie har genomförts med en abduktiv ansats där en forskare var informant och lade grunden för den empiriska insamlingen. Studien grundar sig i tre olika perspektiv: Ekonomihögskolans, alumners och arbetslivets perspektiv. För att öka förståelsen kring perspektiven och examensarbetets integration med arbetslivet användes ett kvalitativt tillvägagångssätt. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre olika respondentgrupper som motsvarade varsitt perspektiv. I studien har vi även tagit hänsyn till möjliga felkällor samt etiska aspekter. Slutsats: I vår studie framkommer det att alumner till viss del fått de kompetenser som Ekonomihögskolan förklarar att de ska ha fått av examensarbetet. De kompetenser som framkommit att alumner ska få eller har fått från examensarbetet är självständighet,samarbete, kommunikation, kritiskt tänkande samt strukturering och planering. Rekryterarna anser att examinerade har en del av de kompetenserna, men en slutsats kan inte dras kring om kompetenserna är en följd av examensarbetet enligt rekryterarna.Självständighet är en av de kompetenser som rekryterarna uppskattar. Enligt alumnerna i studien och enligt forskaren Ola Svärd har examensarbetet inte nödvändigtvis bidragit tillsjälvständighet. De övriga kompetenserna examensarbetet ska eller har genererat kan enligt rekryterarna ses som personliga egenskaper alla kan besitta och inte bara examinerade, men examinerade har arbetat med kompetenserna nyligen vilket kan vara till deras fördel. / Purpose: The purpose of this work is to describe whether the degree project contributesknowledge and skills for working life. The purpose is to broaden the knowledge aboutwhat the degree project contributes to and to provide a basis for discussions about the structure of the degree project and its interaction with the business community. Method: Our study has been carried out with an abductive approach where a researcher was our informant and laid the foundation for the empirical collection. The study is based on three different perspectives: The school of Economics, alumni and the working life perspective. In order to increase the understanding of the perspectives and the integration of the degree project with working life, a qualitative approach was used. Data collection took place through interviews with three different groups of respondents who corresponded to each perspective. In the study, we have also taken into account possible sources of error and ethical aspects. Conclusion: Our study shows that alumni have, to some extent, acquired the competencies that the School of Economics explains that they should have acquired from the degree project. The competencies the study shows that alumni should gain or have gained from the degree project are independence, collaboration, communication, critical thinking along with structuring and planning. The recruiters believe that examinees have some of these skills, but it cannot be concluded that all the skills are a consequence of the degree project according to the recruiters. Independence is one of the competencies that recruiters value. According to the alumni in the study and according to the researcher Ola Svärd, the degree project has not necessarily contributed to independence. According to the recruiters, the other competencies the degree project should or has generated can be seen as personalqualities that everyone can possess and not just examinees, but examinees have worked with the competencies recently, which can be to their advantage

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta del av svensklärares reflektioner kring hur grupparbete kan användas för att stärka elevers språkutveckling, samt deras syn på vilka utmaningar det finns med att använda grupparbete som arbetsform. Utifrån detta syfte har två forskningsfrågor formulerats: hur reflekterar svensklärare i årskurs 4–6 över grupparbete som arbetsform för att stödja elevers språkutveckling? samt vilka utmaningar upplever svensklärare i årskurs 4–6 att det finns med att använda grupparbete som arbetsform? Studiens teoretiska utgångspunkter har hämtats från det sociokulturella perspektivet, relationellt perspektiv samt kooperativt och kollaborativt lärande. Vidare har kvalitativ metod valts och semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua sex lärare som är behöriga att undervisa ämnet svenska för årskurs 4–6. Den insamlade datan från intervjuerna gav följande teman i vårt resultat: grupparbetets effekter på elevers språkförmåga, strukturer och strategier vid grupparbete samt utmaningar med grupparbete. Studiens övergripande slutsatser är att lärare anser att grupparbete som arbetsform gynnar elevers språkutveckling. För att ett grupparbete ska fungera behöver eleverna dock få möjlighet till att ta ansvar för sitt eget lärande samt att utveckla sina sociala färdigheter, vilket kan vara en utmaning för en ensam lärare i klassrummet.

Background: Communication is one of the nurse anaesthetist’s non-technical skills. In anaesthesia, potent drugs are administered during induction and intubation, therefore it is necessary that the exchange of information during these procedures are correctly perceived by the recipient. Consequently, a well-developed communication skill is part of nurse anaesthetist’s core competencies in order to maintain patient safety. Aim: The aim of the study is to investigate how closed-loop communication [CLC] is used between nurse anaesthetists and anesthesiologists during induction and intubation, and to observe which environmental factors affected the communication. Method: The study had a quantitative and qualitative descriptive approach. Observation protocols inspired by CLC and Nurse Anaesthetists’ Non-Technical Skills [N-ANTS] were used during data collection of a total of 20 observations at an operation unit in Sweden. Results: The anaesthesia personnel used CLC in more than half of the observations. However, the use of CLC varied depending on whether the surgeries were planned or emergent, and which profession administered the drugs. According to N-ANTS, most of the exchanged communication was considered to be of good quality. Communication during induction and intubation was for instance, affected by preparations, roles, priorities and technical equipment and devices. Conclusion: The result indicates that the use of standardized communication methods and the minimization of distractions, increases the quality of communication and reduces the risk of interruptions during induction and intubation.

Under de senaste fem åren rapporterades årligen över 2000 intrahospitala hjärtstopp till det nationella hjärtstoppsregistret. När ett hjärtstopp sker vid det mindre akutsjukhuset i södra Sverige tillkallas ett larmteam för att utgöra en kvalitetshöjande resurs. Vid ett hjärtstopp krävs att personalen i larmteamet kan samarbeta eftersom en del arbetsuppgifter måste utföras parallellt för att minimera tiden för adekvat behandling. I dagsläget består utbildningen av sedvanlig träning i hjärtlungräddning vilket medför att ingen samträning sker mellan de olika specialiteterna och yrkesgrupperna i larmteamet. Studier visar att underprestering av icke-tekniska färdigheter, däribland kommunikation, kan utgöra ett hinder för ett lyckat teamarbete. Aktuella HLR-riktlinjer påpekar att vikt bör läggas vid att stärka teamet och att använda sig av kommunikationsmodeller. Studiens syfte var att belysa larmteamets upplevelse av kommunikation under behandlingen av ett hjärtstopp. Som metod för studien valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Studiedesignen utgjordes av en deskriptiv design med 13 semi-strukturerade intervjuer med personal från larmteamet som valdes ut genom ett ändamålsenligt urval. Efter datainsamlingen analyserades materialet förutsättningslöst med hjälp av innehållsanalys där meningsenheter valdes ut, vilket i sin tur bildade kategorier. De kategorier som bildades var Reflektioner om kommunikation i larmteamet, Larmteamets roller kan inverka på kommunikationen och Erfarenhet förbättrar kommunikationen och resultatet visade att personalen i larmteamet generellt sett upplever kommunikationen under hjärtstoppslarmen som god, men att det varierar från tillfälle till tillfälle. Det framkom även attribut som underlättar kommunikationen samt att informanterna påtalade vikten av att kommunikationen fungerar genom hela vårdkedjan. De beskrev också hur viktigt det var med tydliga roller inom larmteamet. Det visade sig råda en viss otydlighet kring vem som egentligen är teamledare under hjärtstoppslarmen i flertalet fall, även om medicinjouren formellt sett är tilldelad denna roll. Flertalet av informanterna upplevde att denna yrkesgrupp borde ta ett större ansvar i dessa sammanhang. Däremot upplevde medicinläkarna en osäkerhet i att leda kommunikationen när man är mindre erfaren. Även övriga informanter upplevde att tidigare erfarenhet från deltagande i larmteamet i samband med hjärtstopp underlättar arbetet och ger en rak och enkel kommunikation. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att teamträning och träning i klinisk miljö bör införas, samt att mer stöd och utbildning bör ges till teamledaren. Dessutom bör mer fokus läggas på att öka medvetenheten om kommunikation och icke-tekniska färdigheter genom att implementera kommunikations- och teamträningsmodeller i HLR-träningen. / Over 2000 intra-hospital cardiac arrest events per year were reported to the Swedish national heart and lung resuscitation registry over the last five years. When a cardiac arrest occurs at the General Emergency Hospital in southern Sweden the hospital emergency team is alerted, to increase the quality of care among the attending personnel. During a cardiac arrest situation it is necessary that the emergency team collaborates, since certain tasks must be performed simultaneously to optimize given treatment. Current CPR-training consists of practical skill training, mostly performed without assembling members from the specialties represented in the hospital emergency team, hence no team training is performed.  Previous studies show that several non-technical skills, including communication between the emergency team members, can be an obstacle for successful treatment in a cardiac arrest situation. Current CPR-guidelines recommend that attention should be given to the use of certain communication models to optimize the CPR situation. The aim of this study was to illuminate the emergency team's experience of communication during a cardiac arrest treatment situation. A qualitative method with inductive approach was used to perform the study. The study consisted of 13 semi-structured interviews with staff from the emergency team that were elected through a purposive sampling. The collected data was unconditionally analysed, by content analysis where meaning units were depicted, which formed the categories Reflections on communication in the emergency team, Emergency team roles can affect communication and Experience improves communication. The results showed that the staff in the emergency team generally experienced the communication during a cardiac arrest situation as good, but with variation from one situation to another. Further, attributes were revealed which facilitates communication, and that the respondents pointed out the importance that the communication functions throughout the entire chain of care. They also described the importance with clear roles within the emergency team, however, it turned out to be some ambiguity about who has the role as the team leader during a cardiac arrest situation, despite the formal assignment to one of the professional groups. The majority of respondents felt that the attending physician at the emergency ward more firmly should take the command and step forward in the cardiac arrest situation. However, the attending physician at the emergency ward experienced that it is not always easy to manage the communication properly when less experienced in these circumstances. Yet other informants felt that an experienced emergency team, facilitates teamwork and allows for a straightforward and precise communication. Based on these results it was concluded that team training and training in a daily clinical environment should be introduced, as well as providing more support and training for the team leader. In addition, more focus should be placed on the awareness of communication and non-technical skills by implementing specific communication and team training models.

I förskolans läroplan står det under kapitlet Förståelse och medmänsklighet, att utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla empati och omtanke. Tidigare forskning visar att barn som har bristande färdigheter i empatisk förmåga finner högre risk att hamna i utanförskap i barngruppen. Syftet med studien är att ta del av förskollärares upplevelser av sitt arbete med att främja barns utveckling av empatisk förmåga. Målet med min studie är att ta reda på om empatisk förmåga uppfattas som en viktig del i barnens utveckling samt om det sker planerad undervisning riktad att utveckla barns förmåga att visa och känna omsorg. För att kunna ta del av förskollärarens personliga upplevelser har fem kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet av intervjuerna har genomgått en teoretisk analys som tolkas utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna har olika uppfattningar av begreppet empatisk förmåga och hur området berörs i förskolan. Empatisk förmåga är något som uppfattas som en viktig förmåga av alla förskollärarna som deltog i studien. Empati är dock ett begrepp som upplevs som tolkningsbart och uppfattas väldigt individuellt från person till person. Trots attbegreppet anses som viktigt svarade två av fem förskollärare att de inte använder sig av begreppet empati i förskolan. Dock anser alla att de arbetar med det förmågan står för i sin verksamhet genom stöttning av barnens sociala samspel. Förskollärarna beskriver flera olika sätt man kan stötta barn i utvecklingen av förmågan att kunna visa omsorg, något som förskollärarna anser är viktigt även ur ett samhällsperspektiv. Svaren är samstämmiga i att undervisning av empatisk förmåga är något som gynnar alla barn, speciellt barn som upplevs i extra behov av stöttning i utvecklingen.

Tidigare forskning påvisar att det förekommer mycket stillasittande när barn befinner sig på förskolan och är barn fysiskt aktiva är det främst i utomhusmiljön. Forskningen visar även att få barn utveckla de grundläggande motoriska färdigheterna i tidig ålder kan det förbättra barns sociala beteende samt den kognitiva utvecklingen. Vidare visar forskning genom att  inomhusmiljö på förskolan förändras så barnen får röra sig fritt kan det leda till att barn vill vara mer fysiskt aktiva.    Syftet med studien var därför att ge en djupare förståelse för hur förskollärare arbetar med olika rörelseaktiviteter i inomhusmiljö på förskolan för att utveckla barnens motoriska färdigheter. Vidare undersöktes hur förskollärare ser på sin egen roll i arbete med rörelseaktiviteter inomhus och deras beskrivningar av vilken betydelse det sociala samspelet har för barnens utveckling av motoriska färdigheter genom rörelseaktiviteter. Studien utgick från en kvalitativ metod där insamlingen av empiri utfördes genom intervjuer med sex olika förskollärare.   Den insamlade empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering stått i fokus. Resultatet visar att samtliga förskollärare i studien utförde rörelseaktiviteter i inomhusmiljön. De ansåg att när de utförde olika rörelseaktiviteter tillsammans med barnen var syftet att barnen skulle få utveckla sina grundläggande motoriska färdigheter.    Resultatet visar att förskollärarna anser att genom stöttning och att de själv är aktiva i rörelseaktiviteter tillsammans med barnen kan förskollärare vara ett föredöme och motivera barnen till att delta i det sociala samspelet. Slutsatsen vilken kan dras från resultatet, utifrån den teoretiska utgångspunkten, är att förskollärares uppmuntran samt den språkliga och fysiska kommunikation bidrar till att barn utvecklas vidare och lär sig att behärska nya motoriska färdigheter.

Enligt Läroplanen för den frivilliga skolreformen 1994 (Lpf-94) är gymnasieskolans uppgift att ”fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som en förberedelse inför yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor…”. Dock har jag av egen erfarenhet sett att nya studenter, som kommer direkt från gymnasiet till högskola eller universitet, möter problem som hade kunnat undvikas om de varit tillräckligt förberedda för högre studier. I detta examensarbete har jag undersökt vilka färdigheter nya studenter behöver för att vara förberedda då de påbörjar biologistudier vid högskola eller universitet. Genom forskningsintervjuer med åtta högskole- och universitetslärare vid grundkurser i biologi har ett antal färdigheter som nya studenter har, saknar och behöver, då de påbörjar högre studier i biologi, utkristalliserats. Dessa färdigheter har jag sedan med hjälp av textanalys jämfört med de färdigheter som nämns i ämnes- och kursplanerna för biologi enlig Lpf-94. Jämförelse av färdigheter som nämns i styrdokumenten för biologi och färdigheter som nya studenter behöver vid högre studier i biologi har inte tidigare studierats. Resultatet av studien visar att de färdigheter högskole- och universitetslärare erfar att nya studenter behöver vid högre studier i biologi endast till hälften överensstämmer med de färdigheter som nämns i ämnes- och kursplanerna för biologi enlig Lpf-94. Högskole- och universitetslärarna anser att nya studenter behövde många fler färdigheter än de som nämns i ämnes- och kursplanerna i biologi enlig Lpf-94. Dessutom saknar nya studenter många av de färdigheterna som nämns i ämnes- och kursplanerna för biologi. En förklaring till att många nya studenter saknar flera av de färdigheter som nämns i ämnes- och kursplaner för biologi enlig Lpf-94, kan bero på olika tolkningar av texterna. Texten i ämnes- och kursplanerna i biologi enligt Lpf-94 kan i flera fall öppna upp för olika tolkningsmöjligheter hos gymnasielärarna. Detta bidrar till en heterogenitet bland de färdigheter som nya studenter har då de kommer till högskola och universitet.

Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning förskollärare stimulerar och planerar för fysisk aktivitet och motorisk utveckling för barn i förskolan. För att få svar på studiens syfte formulerades fyra forskningsfrågor som svarade till i vilken utsträckning planerade rörelseaktiviteter förekommer samt hur mängden tillfällen skiljer sig inom olika pedagogiska inriktningar. Forskningsfrågorna svarade även till hur förskollärares inställning och utbildning påverkade barnens stimulans till fysisk aktivitet. Studien använde en kvantitativ metod genom en webbenkät som besvarades av 283 förskollärare. Enkäten kommunicerades ut genom email och via ett digitalt forum för förskollärare. Studiens teoretiska ansats utgick från det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen mediering, scaffolding, proximala utvecklingszonen och appropriering. Uppsatsen utgick även från det ekologiska perspektivet med begreppet discovery learning i fokus samt utbildningens normativa inriktning. Resultatet visade på att en stor andel förskollärare genomförde både egenplanerade och färdigplanerade rörelseaktiviteter där det grovmotoriska färdigheterna stimulerades återkommande i förskolan. I studiens resultat synliggjordes även en skillnad i vilken miljö I Ur och Skur- respektive traditionella verksamheter valde att utöva planerade rörelseaktiviteter. Ytterligare en skillnad som synliggjordes i studien är att I Ur och Skur-verksamheter genomförde rörelseaktiviteter mer frekvent gentemot traditionella verksamheter. Resultatet visade fortsatt att förskollärares utbildningsbakgrund inte hade någon påverkan däremot synliggjordes en effekt av förskollärares inställning till fysisk aktivitet vid planerandet av rörelsetillfällen.

ABSTRACT Date:                                   2023-05-30 Level:                                  Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:                       School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                            Meron Yohannes             Helin Yildirim             Sabri Abdulahad                                                                (01-12-14)                        (01-05-06)                   (01-03 22).                            Title:                                   The competency hierarchy for future auditors: which competencies                                                    and skills weigh the most? Supervisor:                     Oksana Feicher Keywords:                       Competence, auditing, skills, hierarchy of competences, soft and hard                                              competence, accounting students         Research questions:   Which skills and competence requirements are valued most in the                                               professional role of accountant?                                                              How is the gap between perception and real skills/competencies                                               matched based on accountants and accounting students? Purpose:                          The purpose of this paper is to study and understand the gap between                                               the perception and real competences educational and the auditing                                                 industry has on the accounting students.  Method:                           In this work, the data has been collected through a qualitative study.                                              We have used semi-structured interviews. The selection group have                                              passed of accounting students and accountants.                     Conclusion:                  The study's conclusion indicates that there is a gap between students'                                             perceptions and real competences in the accounting profession. The                                             students and accountants answer in different ways which competences                                             are valued most within the hierarchy. They believe that work                                             experience can be important, but highlight that the education only                                             provides content knowledge. The reasons for this discrepancy are that                                             there is no consensus on the accountant's real competences, the                                             universities have not managed to be sufficiently informative about the                                             competence requirement for the professional role and that has led to a                                             lack of students' own responsibility in studies.