Sweden identifies itself as one of the world's most equal and equal countries, and within preschool, educators must actively work with the values ​​so that children will gain an understanding of the equal value of people. Research shows that Sweden's self-image has led to the color-blind anti-racism and that the claim of race or skin color has become taboo. This has contributed to a false belief that racism has been left behind, when the focus is on "real racism", there is a risk of making the everyday racism and discrimination to which children are exposed invisible. In our study, race has been treated by preschool teachers from two points of view, one is with color blindness, that skin color is not a factor for discrimination. The second is that race is a social construction, a common consensus whose meaning can be changed through discussion, reflection and action. Previous research shows that preschool teachers are unsure of how to respond to issues regarding racial and ethnic discrimination in preschool. This study is based on a social constructivist perspective where we address the issue of whether skin color is a factor for discrimination in preschool. The study data consists of qualitative interview interviews that have been analyzed in two steps, first through a phenomenographic analysis method, then a social constructivist perspective. The results show that both educators and children are discriminated against on the basis of their race and ethnicity. The majority of respondents did not consider skin color to be a factor in discrimination in preschool. What we found most prominent in the study was that preschool teachers can not always identify situations where racism or discrimination takes place. Our perception of the problem is based on the fact that preschool teachers do not have sufficient tools to deal with and pay attention to racial and ethnic discrimination, which leads to them not gaining enough knowledge to assess when children are discriminated against on the basis of skin color. / Sverige identifierar sig som ett av världens mest jämlika och jämställda länder, och inom förskolan ska pedagoger aktivt arbeta med värdegrunden för att barn ska få en förståelse för människors lika värde. Forskningen visar att Sveriges självbild har föranlett till den färgblinda antirasism och att talan om ras eller hudfärg blivit tabu. Detta har bidragit till en falsk övertygelse om att man lagt rasismen bakom sig, när fokus läggs på den "riktiga rasismen" riskerar man att osynliggöra den vardagliga rasism och diskriminering som barn utsätts för. I vår studie har ras bemöts av förskollärarna  utifrån två ståndpunkter, den ena är med färgblindhet, att hudfärg inte är en faktor för diskriminering. Den andra handlar om att ras är en social konstruktion, ett gemensamt samförstånd vars innebörd går att ändra med hjälp av diskussion, reflektion och agerande. Tidigare forskning visar att förskollärare är osäkra på hur de ska bemöta frågor gällande ras- och etnisk diskriminering i förskolan. Den här studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där vi adresserar frågan om  hudfärg är en faktor för diskriminering i förskolan. Studiens data består av kvalitativa intervjusamtal som har analyserats i två steg, först genom en fenomenografisk analysmetod, därefter ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visar att både pedagoger och barn diskrimineras utifrån sin ras och etnicitet. Majoriteten av respondenterna ansåg inte att hudfärg var en faktor för diskriminering i förskolan. Det vi fann mest framträdande i studien, var att förskollärarna inte alltid kan identifiera situationer där rasism eller diskriminering försiggår. Vår uppfattning av problematiken grundar sig i att förskollärarna inte har tillräckliga verktyg för att hantera och uppmärksamma ras- och etniskt diskriminering, vilket leder till att dem inte får  tillräckligt med  kunskap för  att bedöma när barn diskrimineras utifrån hudfärg.

Vart femte år skickar Sverige in en rapport till Förenta Nationernas organ Committee on the Elimination of Racial Discrimination (CERD) där rapporten beskriver hur Sverige arbetar mot diskriminering utifrån den konvention Sverige skrev under år 1966 – Raskonventionen. Denna studie undersöker den senaste rapporten svenska staten har skickat till CERD från år 2023 för att förstå vilka begrepp som framträder i rapporten i beskrivningar av arbetet mot diskriminering på grund av ras. Tidigare forskning om ras, rasism och färgblindhet pekar på att Sverige inte använder rasbegreppet, Därav är det intressant att undersöka om rasbegreppet framträder, men om så ej är fallet, vilka andra begrepp som framträder istället för ras. Studien syftar även till att redogöra för hur svenska staten arbetar mot diskriminering på grund av ras och vilka tänkbara konsekvenser begreppsanvändningen i rapporten får för arbetet mot diskriminering på grund av ras. Studiens resultat visar att rasbegreppet förekommer i mycket liten utsträckning samtidigt som etnicitet, etnisk tillhörighet, kulturell- och nationell bakgrund och ursprung förekommer ofta i rapporten. Begreppsapparaten är inte konsekvent och otydlig där etnicitet används på olika sätt i olika språkliga kontexter. Otydlig begreppsanvändning kring etnicitet är något även tidigare forskning slår fast där rasbegreppet inte används. / Every fifth year in accordance with the Race Convention, Sweden is obligated to hand in a report stating what work is being done to combat discrimination based on race. The Race Convention was created by the United Nations Committee on the Elimination of Racial Discrimination(CERD) and signed by Sweden in 1966. This study is analysing the latest report handed in by the Swedish state during the reporting cycle of 2023. The study aims to understand what concepts of race, without using the word race, appears in the report. The study further aims to explain how the Swedish state is combating discrimination based on race and what possibly consequences the use of concepts, in the report, have for combating discrimination based on race. Some of the main results of the analysis are that the concept of race is being used to a very limited extent, while terms such as ethnicity, ethnic, national or cultural heritage and descent is being frequently used. There is also no clear definition of the concept of ethnicity and there is overall an inconsistent usage of concepts and insufficient clarification of the concepts of both race and ethnicity.

Målet med denna studie är att utvärdera möjligheten att göra färgkorrigering i realtid. Denna färgkorrigering ska hjälpa färgblinda att lättare urskilja mellan olika färger. Ett problem med färgkorrigering är att det kan vara för långsamt för realtid. En prototyp där existerande algoritmer har implementerats på GPU istället för CPU tas fram, detta för att testa hypotesen att färgkorrigering tar mindre prestanda ifall den implementeras på GPU. Prestandaresultaten visar att det är lämpligt att göra färgkorrigering med hjälp av shaderprogrammering på GPU istället för CPU. Ett fortsatt arbete utifrån denna studie vore att analysera hur bra olika färgkorrigeringsalgoritmer är för färgblinda personer.

The aim of this study was to explore how the Roma’s fit into the colorblind ideology in Sweden. Roma’s have been stigmatized and victims of severe abuses by the state as they were classified as an inferior race. Sweden has replaced the word race with ethnicity however, these do not directly have the same meaning. The term race is classified as taboo in Sweden making it hard to address issues regarding racial discrimination. Through my analysis I have discovered that colorblindness is integrated in all aspects of society. Institutions have used colorblind arguments which have diminished the institutional discrimination of the Roma’s. The colorblind ideology has hindered Roma inclusion meaning that their progress has been slowed down. They are still exposed in several sectors including labor market, housing market and the educational system. This thesis contributes to more knowledge regarding the relationship between Roma’s and colorblindness in Sweden. The subject has not been addressed before and the thesis opens up a new area of study.

Politisk korrekthet är en komplex term. Den här uppsatsen undersöker hur åsikter om denna term uttrycks och hur detta påverkar oss i sociala sammanhang. Empirin består utav djupintervjuer med totalt åtta informanter. För analys av materialet så har teoretiska verk av exempelvis Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Emile Durkheim, Erving Goffman använts som verktyg. Resultatet av studien visar att det existerar varierade uppfattningar om vad politisk korrekthet innebär och att hur dialogerna ser ut påverkar vår interaktion och förmedling av åsikter.

Omkring 10% av befolkningen lider av defekt färgseende. De flesta, upptill 99%, av dessa är röd-grön färgblinda. Den sista procenten delasmellan totalt färgblinda och de med gul-blå färgblindhet. I studienidentifieras riktlinjer för hur färgsättning av diagram och kurvor ska görasför att även de med någon av de nämnda typerna av defekt färgseende skakunna tillgodogöra sig informationen i till exempel diagram. Baserat påteorier, samt egen personlig erfarenhet skapades bilder på färgsattakurvdiagram anpassade för personer med röd-grön färgblindhet. Dessahar testats och utvärderats av informanter som lever med den typen avdefekt färgseende. Detsamma gäller för skapandet av bilder för de medblå-gul färgblindhet. En färgsättning med enbart grundfärgerna gul, rödoch blå tillsammans med svart visade sig fungera för båda typerna avdefekt färgseende. Dessa färger tillsammans med svart mot en vitbakgrund ger inte bara ett tydligt intryck utan är också estetiskttilltalande.Genom att göra olika markeringar av linjerna i form av olika typer avsträckningar eller punkter, kan lätt fler än fyra kurvor finnas i sammadiagram. I studien presenteras möjliga färgkombinationer ochförklaringar kring varför de fungerar ihop. Detta bör vara tidsbesparandeoch kostnadseffektivt vid färgsättning av diagram likväl som webbsidoroch grafiska användargränssnitt mm. Informanternas tips och idéer på hurman ytterligare kan underlätta för de med defekt färgseende finns ocksåmed i rapporten. / Approximately 10% of the population suffer from defective color vision. Up to 99%of these persons suffer from red-green defective color vision. The last percentage isshared between those that are totally colorblind and those suffering from yellow-bluecolor defective color vison. This study identifies how correct use of colors will makesure that people suffering from any of the above-mentioned types of defective colorvision conditions will be able to assimilate the information given in, for example, adiagram. Based on theories, as well as personal experience, images were created oncolored curve diagrams adapted for people with red-green color blindness. These havebeen tested and evaluated by informants living with that type of defective colorvision. The same applies when it comes to the creation of the pictures for thosesuffering from blue-yellow defective color vision.A color scheme using only the primary colors yellow, red and blue together withblack proved to work for both types of defective color vision. These colors togetherwith black on a white background not only give a clear impression but are alsoaesthetically appealing. By making different markings of the lines in the form ofdashed lines or dots, more than four curves can easily be found in the same diagram.The study presents possible combinations of colors and explanations to why theywork together. This should be time saving and cost effective when coloring diagrams and also when for example coloring webpages and graphical user interfaces. The tipsand ideas given by the informants how to further facilitate for the persons sufferingfrom defective color vision is also found in the report.

Undersökningens syfte är att undersöka ungdomars blickbeteende och vad som lockar ungdomar att titta på ett objekt. För att få förståelse för detta har artiklar rörande färgers betydelser -, färgblindhetens betydelse - samt blickbeteendets betydelse för spel granskats.Till enkätundersökningen skapades en artefakt bestående av fyra rum med 55 olika objekt. Rummen är i form av stillbilder som deltagarna ska titta på och utifrån dem besvara frågan om vilket objekt som drog deras blick till sig och varför. Frågorna är ställda i tre nivåer för att undersöka om det går att se ett blickbeteende även utan digitala blickmätningsinstrument. Denna undersökning vill bidra till en ökad förståelse om hur vi, med hjälp av vår syn, uppfattar miljöer vi befinner oss i och fattar beslut. Detta arbete svarar på vad det är som bidrar till att ungdomar vill interagera med objekt som de ser på stillbilder från tilltänkta miljöer för spel. Arbetet svarar även på frågan om det skillnader beroende på erfarenhet och kön.Resultatet visar på att en majoritet av ungdomarna konsekvent svarar att färg är det som lockar dem till ett objekt. I andra hand svarar, en lite större andel pojkar än flickor, att placeringen av objektet i rummet lockar dem att välja objektet medan, en lite större andel flickor än pojkar, svarar att det är formen på objektet som lockar dem. För att få en tyngd i forskningssammanhang skulle en större landsomfattande undersökning vara av betydelse. Undersökningens resultatet skulle då kunna jämföras mot tidigare forskning, som oftast har få deltagare, och svara på om det finns skillnader i hur deltagarna svarar som beror på socioekonomisk tillhörighet, kön och erfarenhet.

Denna studie baseras på en kvalitativ undersökning utifrån en kritisk diskursanalys, och syftar till att bidra med kunskap om interkulturell pedagogik och kompetens i anknytning till bildpedagogik, genom klassrumsobservationer, två lärarintervjuer, och åtta elev intervjuer. Studien handlar om att synliggöra maktstrukturer, som dominans av västerländska traditioner och stereotypiseringar av utomeuropeiska kulturer och länder. Vidare analyseras vårt insamlade material utifrån en postkolonial teori utifrån kopplingar mellan kolonialismens historia och samtida former av rasism och diskriminering, för att ta reda på huruvida det koloniala arvet återskapas i nutid, och hur diskurser kommer till uttryck. Med analytiska verktyg från en postkolonial teori och diskursiv diskriminering synliggör resultatet maktstrukturer, som t.ex. eurocentrismens diskursiva funktioner i bildämnet. Den granskade materialproduktionen visade en dominans av eurocentrismen, som tar sig uttryck i lektionsinnehåll i bildundervisningen, trots läroplanens riktlinjer att motverka rasism och diskrimineringar.

Studien har undersökt utmaningar och motstånd som mångfaldsarbetare möter i sitt arbete och hur det synliggör maktrelationer inom rummen de försöker förändra. Empirin har samlats in genom intervjuer med sju mångfaldsarbetare som arbetar i den svenska kontexten både internt inom organisationer och med konsultuppdrag, för att fånga upp deras upplevelser av utmaningar och motstånd. Studiens teoretiska ramverk är affektteori, svensk exceptionalism, vit skörhet, mångfaldsbacklash och närliggande områden. Studien visar motståndsstrategier som används mot mångfaldsarbetare genom ignorans, ifrågasättande och kritisering och illegitimering av deras arbete. Mycket av motståndet handlar även om okunskap om maktrelationer och en färgblind utgångspunkt. Studien påvisar även hur organisationer skapar sig själva genom frågor om social rättvisa, konstruerar en image om modernitet, progressivitet och engagemang i sociala frågor. Mångfaldsarbetarna i studien upplever det som lättare att få igenom symboliska åtgärder såsom föreläsningar och uppmärksammande av speciella event, men svårare med långsiktiga strukturella förändringar. Studien visar hur frågor rörande ras och rasistisk diskriminering är extra svåra att arbeta med och möter särskilt motstånd.

The purpose of this study is to create a broader understanding of the concept of afrophobia. The purpose of the study is also to investigate how the term ”afrophobia” is expressed in public documents. The research questions are: When did the concept of afrophobia begin to be used on an international level, but above all in Sweden? How is the term ”afrophobia” defined by different organizations and public bodies? What alternative terms are also used, and how does their meaning differ? What possible effects can different definitions contribute to? The method that will be applied by an idea analysis on my primary material. As an analysis tool, I will use five different dimensions that consist of the following: Historical perspective, Cultural identity, Intercultural perspective with a postcolonial point of departure, Strategic essentialism/cosmopolitism and critical whiteness perspective/color blindness. The result will show the different definitions of the primary material and is analyzed based on my chosen dimensions.