Denna kvalitativa studie har syftat till att få en ökad förståelse om hur en organisation och personal på organisationens barnhem i Nepal arbetar med gatubarn. Studiens fokus är att undersöka hur organisationen och personalen arbetar för att skapa en trygg tillvaro för barnen samt om denna tillvaro förstärker dem. För att uppnå studiens syfte och frågeställningar har semistrukturerade samtalsintervjuer och observationer genomförts på organisationen två barnhem. Sammanlagt har sex intervjuer genomförts med organisationens grundare, anställd personal på barnhemmen samt en rektor. Teorierna Empowerment och Känsla Av Sammanhang (KASAM) har använts för att analysera studiens empiriska material. Studiens resultat pekar på att organisationen och personalen på barnhemmen i Nepal arbetar för att skapa en normaliserad vardag och tillvaro för barnen samt ge dem ordentliga utbildningar, vilket kan leda till att barnen får en utveckling och varaktig förändring. Vidare arbetar organisationen och personalen utefter arbetssätt som kan skapa egna resurser hos barnen, som i sin tur kan tänkas stärka dem. / This qualitative study aims to get a better understanding of how the organization and staff of the organization's children's home in Nepal working with street children. The study's focus is to examine how the organization and the staff work to create a safe environment for children, and how this life strengthens them. In order to achieve the objectives of the study and research questions are semi-structured conversations interviews and observations conducted on the organization two orphanages. A total of six interviews were conducted with the organization's founder, staff of orphanages and a school principal. The theories empowerment and Sense of coherence (SOC) has been used to analyze the study's empirical material. The study results indicate that the organization and the staff of the orphanages in Nepal are working to create a normalized living and life for the children and provide them with proper education, which can lead to children getting a development and lasting change. Furthermore, the organization and the staff along approach that can create its own resources in the children, who in turn may strengthen them.

The point with this exam-essay is to study how the strength in glulam beams reinforced with carbon fiber will differentiate with an increased relative humidity (RH). The literature study brings up older work and science in the field that focuses on different reinforcement that can improve the strength in glulam beams.Glulam has higher strength than regular wood, this is due to how glulam is being constructed. When the usage limit condition is being determined the length of the beam will be a factor in deciding highest allowed bending on the beam. Carbon fiber, that has a greater strength than glulam can be used as a reinforcement on the glulam to give it higher strength. When the relative humidity is increased the glulam’s strength will decrease, the goal was to study how great the strength of the reinforced glulam beams would be when the relative humidity in the beams was being increased.In this essay a total of 26 glulam-samples was bent until they reached breaking point, out of these 26 samples half of them will be reinforced with carbon fiber underneath the beam. Half of the samples will be submerged in water, both reinforced and regular beams, where they will stay in two weeks until they are brought up again for bending-tests.The reinforced beams did not show an increase in torque capacity when compared to the non-reinforced beams when analyzing the average force. When analyzing the calculated 95 % -fractile the reinforced beams did show an increase in torque capacity. The dry reinforced glulam-beams showed an increase with 4,8 % and the wet reinforced glulam-beams showed an increase with 13,3 %.

Studien är en korpusbaserad undersökning av hur bloggare vanligen förstärker adjektiv på svenska, och om förstärkningen varierar utifrån vilka adjektiv och/eller substantiv som modifieras. Tidigare litteratur belyser exempelvis hur adjektivförstärkning kan styras av semantiska och kontextuella faktorer samt hur förstärkare ofta grammatikaliseras. Undersökningen ämnar deskriptivt komplettera tidigare observationer, genom analys av större datamängder än motsvarande studier av svenska. Datan hämtades ur korpusen Swedish Blog Sentences (>6 miljarder tokens). Alla sammansatta adjektiv, adverb följda av adjektiv samt liknelser (”ADJ som en/ett N”) extraherades automatiskt. Därefter listades manuellt de 20 vanligaste förstärkande förleden, adverben och liknelserna, totalt och för 26 utvalda adjektiv. ”Förstärkning” definierades som ett uttryck för ’hög grad’ av egenskapen som adjektivet betecknar. Resultaten visade att förleden och adverben är nära Zipf-fördelade totalt sett, och ofta för enskilda adjektiv. Vidare fastslogs att adjektiv förstärks olika mycket och med olika förstärkare. Resultaten bedöms stödja teorin kring affixoider och grammatikalisering samt graderbarhet hos adjektiv. Det föreslås att framtida större studier skulle belysa skillnaden mellan lexikalt specifika och generella förstärkningar. Slutligen argumenteras för att liknelserna fyller samma förstärkande funktion som förleden och adverben. / The study is a corpus-based investigation of how bloggers usually reinforce adjectives in Swedish, and if the intensification varies according to the adjectives and nouns that are being modified. Earlier literature shows for example how intensification of adjectives may depend on semantic and contextual factors and how intensifiers often undergo grammaticalization. The study aims to descriptively contribute to earlier observations, by analysis of more data than used in comparable studies of Swedish. The data comes from the corpus Swedish Blog Sentences (>6 billion tokens). All adjectival compounds, adverbs preceding adjectives, and similes (”ADJ som en/ett N”) were automatically extracted. Then the 20 most frequent reinforcing left parts of compounds, adverbs and similes, totally as well as for 26 chosen adjectives, were manually listed. ”Reinforcement” was defined as an expression of ’high degree’ of the feature that the adjective expresses. The results showed that the left parts along with the adverbs follow a Zipfian distribution, in total and often for individual adjectives. Moreover, it was shown that adjectives are more or less reinforced, and by different reinforcers. The results are seen as supporting theories about affixoids and grammaticalization, and also gradability in adjectives. It is suggested that future bigger studies would illuminate the difference between lexically specific and general reinforcers. Finally, it is argued that similes serve the same reinforcing function as the left parts and adverbs.

Along with the technical and technological evolution of today’s modern society, comes a new range of threats on critical infrastructure such as the malicious use of explosives, fire arms, ramming with vehicles, arson, electromagnetic threats, chemical and biological weapons, and espionage. To maintain social security, a need of enforcing critical infrastructure to withstand the damage on withheld values caused by antagonist strikes is developed. The need of establishing enforcing measures is utterly important regarding the critical infrastructures pursuing democratic activities such as government agencies, embassies and residences of the head of states, amongst others. Establishing an adequate protection to the intended critical infrastructure brings up an issue with managing to enforce the existing façade and its framework, cornices, doors, windows and vents to make them resistant to the current threats. This master degree project aims to compile existing knowledge and suggest enforcing solutions based on building technology that take the current design in consideration and provides a structural protection to withstand stated threats. The aim of the work is fulfilled through a literature study, several interviews, the compilation of a risk index analysis and three representative types of artificial buildings with democratic purposes. The work results in several enforcing façade solutions that confirm existing researches discussing fortification and structural protection, and which creates an adequate protection against antagonist strikes ability to cause damage on withheld values in the building. In general, a façade construction is to be enforced with major thickness, density, elastic strength and air tightness. The work also leads to the discovery of several, never before officially compiled and scientifically researched enforcing façade solutions. When establishing enforcing measures to the façade of critical, democratic infrastructure it’s essential to create a structural protection that withstands the current threats while also being reasonable on possible actions, the effects on the building activity and financial maintainability. The structural protection created needs to work as a unity of façade, joists and attachments to ensure the building doesn’t collapse due to local damage. Regardless of the enforcing measures taken, there’s always going to be a risk on new kinds of threats evolving or antagonist strikes summoning up major resources than expected when designing the protection. With public buildings in urban areas it’s not practically or financially reasonable to establish a structural protection to resist every possible threat since the building also needs to be appealing, retain conservational values and ensure accessibility.

Human enhancement (HE) is the field of research aiming to improve and overcome the biological limitations of the physical and mental performance of humans. The implications of HE might especially prove relevant within high-intensity environments, such as the working environment of police and fire and rescue services. The aim of this thesis is to identify the needs of personnel within these domains and to highlight potential HE solutions that could aid to improve responder performance in the setting of an active emergency. Interviews conducted with representatives for the Swedish police and fire and rescue service highlighted the need for support of mental performance in the form of destressing during highintensity situations as well as an improvement of creating situational awareness and making adequate decisions in a short amount of time. The results imply a potential of implementing HE solutions that aid emergency responders by keeping them alert and open for information gathering or minimizing the experienced level of stress while providing vital information for a proper response. The thesis alsoconcluded a generally positive attitude towards implementation of HE solutions.

i Abstract The Nockeby Bridge, in the western part of Stockholm, is a prestressed concrete bridge with an openable swing span of steel. The bridge was built during 1970 and should now be widened with 0.5 meters on each side. The concrete bridge deck is supported by two main-beams and cross-beams are located at the position of all supports. Previous studies of the bridge show that the torsional resistance is too low and the bridge needs strengthening while widened. The aim of this master  thesis  was  to  study  and  compare  different  strengthening  methods  for  The  Nockeby Bridge.  Eight  different  bridges  in  Sweden  and  China  were  reviewed  to  find  possible  strengthening  methods  for  The  Nockeby  Bridge.  External  prestressing  tendons  and  additional  cross-beams between  the  two  main-beams  were  seen  to  have  good  influence  on  the  resistance.  The  effect from strengthening with carbon-fiber reinforced polymer was questioned during small loads and was not seen as a suitable strengthening method for The Nockeby Bridge.  Four different FE-models were generated to be able to compare two strengthening methods. The compared strengthening methods were a method with additional cross-beams between the main-beams and a method with external prestressing tendons. All FE-models were built up by solid- and  truss  elements  where  the  concrete  was  modelled  with  solid  elements  and  the  prestressed reinforcement was modelled with truss elements.  Only a few load-cases were included to limit the scope of the study. The included load-cases were deadweight,  prestressing  forces  and  vehicle  load  from  standard  vehicle  F,  G,  H  and  I.  Two influence lines were created to be able to place the vehicle loads in an unfavorable way. From the FE-models, shear  stresses were  extracted  along two  lines, one  on  each  side  of the main-beam. The torsional part of the shear stresses was calculated from these two results and compared with the torsional resistance of the bridge. While calculating the torsional resistance, the normal force in the cross-section from prestress was extracted with the function “free body cut”. The results showed that none of the tested strengthening methods were enough to  strengthen The  Nockeby  Bridge.  However, the  method  with additional  cross-beams  was  seen  as  a  better method than external prestressing tendons. A combination of the two methods might be suitable but  was  not  tested.  Adding  four  cross-beams  in  each  span  might  also  increase  the  resistance enough, but this was neither tested. It was also seen that a reduction of the torsional stiffness had a large influence on the result. Such a reduction is allowed in some cases and should be utilized if possible. Furthermore,  it  was  seen  that  solid-models  were  extremely  time  consuming  and  there  is  not  a  good alternative to design a bridge with only a solid model. / Nockebybron i västra Stockholm är en förspänd betongbro med ett öppningsbart svängspann av stål. Bron byggdes 1970 och ska nu breddas med 0.5 meter på varje sida. Betongplattan stöds upp av två huvudbalkar och tvärbalkar är placerade vid samtliga stöd. Tidigare studier av bron visar att brons vridstyvhet är låg och bron behöver förstärkas i samband med breddningen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och jämföra olika förstärkningsmetoder för Nockebybron. Åtta olika  broar  i  Sverige  och  Kina  undersöktes  för  att  hitta möjliga  förstärkningsåtgärder  för Nockebybron. Extern spännarmering och extra tvärbalkar mellan de två huvudbalkarna hade en bra inverkan på kapaciteten. Kapacitetsökningen fån förstärkning med kolfiberförstärkt plast är ifrågasatt vid låga laster och uppfattas inte som en bra metod för att förstärka Nockebybron.  Fyra     olika     FE-modeller     skapades     för     att     jämföra     två     förstärkningsmetoder. Förstärkningsmetoderna som jämfördes var metoden med extra tvärbalkar mellan huvudbalkarna samt   en   metod   extern   spännarmering.   Alla   FE-modeller   byggdes  upp   med  solid-  och stångelement  där  betongen  modellerades  med  solidelement  och  den  förspända  armeringen modellerades med stångelement.  Enbart ett fåtal lastfall inkluderades i studien för att minska studiens omfattning. De inkluderade lastfallen  var  egenvikt,  förspänningskrafter  samt  trafiklast  från  typfordon  F,  G,  H  och  I.  Två influenslinjer  skapades  för  att  placera  trafiklasten  på  ett  ogynnsamt  sätt.  Från  FE-modellerna extraherades   skjuvspänningar   från   bägge   sidor   av   en   av   huduvbalkarna.   Från   dessa skjuvspänningar   beräknades   vrid-delen   av   skjuvspänningarna   som   jämfördes   med   brons vridkapacitet.  När  vridkapaciteten  beräknades  togs  tryckkraften  från  tvärsnittet  fram  genom funktionen ”free body cut”.  Resultatet visade att ingen av de testade förstärkningsmetoderna var tillräckliga för att  förstärka Nockebybron.  Hur  som  helst,  metoden  med  extra  tvärbalkar  ansågs  som  en  bättre  metod  än extern  spännarmering.  En  kombination  av  de  bägge  förstärkningsmetoderna  kan  vara  lämplig men detta testades inte. Att lägga in fyra tvärbalkar i varje spann kan också leda till en tillräcklig ökning av kapaciteten, men detta fall testades inte heller. En reduktion av vridstyvheten sågs ha en stor påverkan på resultatet. En sådan reduktion är tillåten i vissa fall och borde utnyttjas om möjligt. Vidare  upptäcktes  att  en  solidmodell  är  väldigt  tidskrävande  varför  det  inte  är  lämpligt  att  dimensionera en bro enbart med hjälp av en solidmodell.

Injuries are a critical and challenging problem for an athlete, especially at elite level. Injury rehabilitation can be demanding both physiological and psychological. The purpose of this study is to explain which motivational factors are significant for maintaining high levels of motivation and adherence during a rehabilitation process. Interview data were analyzed using Operant Conditioning and Self-Determination Theory. Results illustrate six themes/motivational factors: 1. Passion for the sport and the athletic identity, 2. Tangible social support, 3. Informative social support, 4. Practical social support, 5. Progress and goal achievement, 6. Positive thinking. Passion for the sport is the strongest motivational factor. Five out of six identified factors could be connected with Self-Determination Theory’s three basic psychological needs. Social environment provides social support to the athlete. Conclusion: It is difficult to determine which factors are the most important, however the results suggest that these factors may reinforce an athlete’s motivation and adherence to rehabilitation. / Skador är ett kritiskt och utmanande problem för en idrottare, särskilt inom elitidrotten. Skaderehabilitering kan vara krävande både fysiologisk och psykologiskt, där en hög motivation är förknippat med en högre följsamhet och välmående. Genom att undersöka elitidrottares olika motivationsfaktorer, syftar denna studie till att förklara vilka motivationsfaktorer som är viktiga för att upprätthålla en god motivation under en rehabiliteringsprocess. Med hjälp av teorin om operant betingning har idrottarnas förstärkningar av motivationsfaktorer granskats. Motivationsfaktorerna har sedan prövats mot självbestämmandeteorin, genom att undersöka vilka som passar in på de psykologiska grundbehoven. För att få svar utifrån idrottares perspektiv, genomfördes empiriinsamlingen genom direkta intervjuer med sju skaderehabiliterande elitidrottare. Svaren analyserade och sex olika motivationsfaktorer/teman identifierades: 1. Passion för sporten och den atletiska identiteten, 2. Praktiskt socialt stöd, 3. Informativt socialt stöd, 4. Emotionellt socialt stöd, 5. Framsteg och måluppfyllelse och 6. Positivt tänkande. Resultaten visar att passion för sporten i samverkan med att känna en stark atletisk identitet är den främsta motivationsfaktorn till följsamhet av en rehabiliteringsprocess. Positivt tänkande, framsteg och måluppfyllelse förstärker motivationen genom att fokusera på fördelar samt genom en vilja till att ständigt utvecklas. Samtliga idrottare menar på att det emotionella sociala stödet har funnits närvarande, fåtal menar på att de inte gett någon förstärkande effekt. Det praktiska och informativa stödet har däremot resulterat i stärkande förstärkningseffekter. Fem av de sex identifierade motivationsfaktorerna kunde kopplas till självbestämmandeteorins tre grundbehov. Idrottarna har en stark inre motivation, de har samma gemensamma mål som är att ta sig tillbaka till den idrott de älskar och som tillfredsställer alla tre grundbehov. Omgivningen kan påverka i form av ett socialt stöd, samtliga idrottare menar på att det emotionella stödet är välkommande. Ett snabbt praktiskt och informativt stöd kan även detta lindra negativa psykologiska tillstånd. Slutsatsen är att det är svårt att fastslå vilka faktorer som är viktigast, men fynden tyder på att de kan förstärka en elitidrottares motivation och följsamhet till rehabilitering

Nowadays more and more data is generated at the edge of the network, and people are beginning to consider decentralizing computing tasks to the edge of the network. The network architecture of edge computing is different from the traditional network architecture. Its distributed configuration can make up for some shortcomings of traditional networks, such as data congestion, increased delay, and limited capacity. With the continuous development of 5G technology, satellite communication networks are also facing many new business challenges. By using idle computing power and storage space on satellites and integrating edge computing technology into satellite communication networks, it will greatly improve satellite communication service quality, and enhance satellite task processing capabilities, thereby improving the satellite edge computing system performance. The primary problem that limits the computing performance of satellite edge networks is how to obtain a more effective dynamic service offloading strategy. To study this problem, this thesis monitors the status information satellite nodes in different periods, such as service load and distance to the ground, uses the Markov decision process to model the dynamic offloading problem of the satellite edge computing system, and finally obtains the service offloading strategies. The deployment plan is based on deep reinforcement learning algorithms. We mainly study the performance of the Deep Q-Network (DQN) algorithm and two improved DQN algorithms Double DQN (DDQN) and Dueling DQN (DuDQN) in different service request types and different system scenarios. Compared with existing service deployment algorithms, deep reinforcement learning algorithms take into account the long-term service quality of the system and form more reasonable offloading strategies. / Med den snabba utvecklingen av mobil kommunikationsteknik genereras mer och mer data i utkanten av nätverket, och människor börjar överväga att decentralisera datoruppgifter till kanten av nätverket. Och byggde ett komplett mobilt edge computing -arkitektursystem. Edge -dators nätverksarkitektur skiljer sig från den traditionella nätverksarkitekturen. Dess distribuerade konfiguration kan kompensera för eventuella brister i traditionella nätverk, såsom överbelastning av data, ökad fördröjning och begränsad kapacitet. Med den ständiga utvecklingen av 5G -teknik står satellitkommunikationsnät också inför många nya affärsutmaningar. Genom att använda inaktiv datorkraft och lagringsutrymme på satelliter och integrera edge computing -teknik i satellitkommunikationsnät kommer det att förkorta servicetiden för traditionella mobila satelliter kraftigt, förbättra satellitkommunikationstjänstkvaliteten och förbättra satellituppgiftsbehandlingsförmågan och därigenom förbättra satelliten edge computing systemprestanda. Det primära problemet som begränsar datorprestanda för satellitkantnät är hur man får en mer effektiv dynamisk tjänstavlastningsstrategi. Detta papper övervakar servicebelastningen av satellitnoder i olika perioder, markpositionsinformation och annan statusinformation använder Markov - beslutsprocessen för att modellera den dynamiska distributionen av satellitkantstjänster och får slutligen en uppsättning tjänstedynamik baserad på modell och design . Distributionsplanen är baserad på en djupt förbättrad algoritm för dynamisk distribution av tjänster. Det här dokumentet studerar huvudsakligen prestandan för DQN -algoritmen och två förbättrade DQN - algoritmer Double DQN och Dueling DQN i olika serviceförfrågningstyper och olika systemscenarier. Jämfört med befintliga algoritmer för serviceutplacering är prestandan för algoritmer för djupförstärkning något bättre.

Purpose: This study is based on one of 60 residential areas in Sweden which is evaluated to have low socio-economic status and where criminals have an impact on the society. Råslätt in Jönköping is referred as an exposed area and this studys aim is to identify, analyze and assist Vätterhem with guidance concerning crime prevention and providing safe design in urban space. The aim of this study is to comprehend how urban spaces can be designed to prevent crime in exposed areas in general and Råslätt in particular. In this way, this study will contribute with knowledge to make Råslätt a secure and safe area. Method: This study’s methods is both qualitative and quantitative. First, a literature research was conducted on where CPTED has been implemented as a tool in crime. A document analysis has been carried out using statistics from the police department regarding reported crimes in Råslätt. Interviews were conducted on people with good knowledge of Råslätt, in order to supplement and compare the document analysis. The questions asked were regarding perceived crime and insecurity. To map Råslätt, an area analysis was then implemented based on the tool Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Findings: This study shows that parking lots on the outskirts of Råslätt, Havsörnsgatan and Stadsgården with its surrounding areas are common places for crimes within three crime categories: Public acts of violence that risk damaging third parties are found where you can find problems with natural surveillance. Open drug dealing is found where there is a problem with natural surveillance and natural access control. Outward dissatisfaction against society is found in places where there is a problem with natural surveillance and territorial reinforcement. Implications: This study shows that there is a connection between the tool CPTED and the crimes that are reported in Råslätt as well as the perceived feeling of where crimes are committed is in consistent with the reality of where crimes are reported. The conclusion shows that there is some improvement to make when it comes to the built environment and reduce the occurrence of criminal acts. Examples of such measures are better lightning, concealed walking paths and restrict the car traffic in the area. Limitations: This study only includes the residential area Råslätt with its surrounding parking lots and garages. This means that forest areas, outdoor areas and roads that connect Råslätt with nearby residential areas are excluded. This study also focuses on the indirect oppressions in the assignment of exposed areas. The aspect in CPTED regarding the natural access control and segregation from surrounding areas will not be evaluated in this study. / Syfte: Studien har sin grund i ett av de 60 områden i Sverige som bedöms ha låg socialekonomisk status och där kriminella har en påverkan på samhället. Råslätt i Jönköping benämns som ett utsatt område och studien syftar till att identifiera, analysera och bistå Vätterhem med vägledning rörande brottsförebyggande och trygghetssäkrande utformning i urban miljö. Målet med studien är att komma till insikt om hur offentliga platser kan utformas för att preventivt och aktivt förhindra brott i utsatta områden i allmänhet och Råslätt i synnerhet. På så sätt bidra med information för att göra Råslätt till ett säkrare och tryggare område. Metod: Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa metoder. Först genomfördes litteraturstudier om CPTED som verktyg i brottsbekämpning. En dokumentanalys genomfördes sedan av statistisk från polismyndigheten angående anmälda brott som återfinns i området. För att komplettera och jämföra dokumentanalysen gjordes intervjuer på personer med god kännedom över Råslätt. De frågor som ställdes handlade om upplevd brottslighet och otrygghet. För att kartlägga Råslätt genomfördes sedan en områdesanalys utifrån verktyget Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Resultat: Studien visar på att parkeringsplatserna i Råslätts utkanter, Havsörnsgatan och Stadsgården med omnejd är vanligt förekommande platser för anmälda brott inom de tre brottskategorierna: Offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man återfinns i högst grad där problem med den naturliga övervakningen återfinns. Öppen narkotikahandel återfinns där det är problem med den naturliga övervakningen och den naturliga åtkomstkontrollen. Brottshandlingar i form av utåtagerande missnöje mot samhället återfinns på platser där det är problem med den naturliga övervakningen och den territoriella förstärkningen. Konsekvenser: Studien visar att det finns en koppling mellan verktyget CPTED och de brottshandlingar som anmälts i Råslätt. Även att den upplevda känslan om var brott begås, till viss del stämmer överens med verklighetsbilden över var brotten anmäls Slutsatsen visar även att det finns en del förbättringsåtgärder att vidta när det kommer till den bebyggda miljön för att reducera uppkomsten av brottshandingar. Exempel på sådana åtgärder är bättre belysning, mindre avskärmningar vid gångstråk och att begränsa biltrafiken in i området. Begränsningar: Studien innefattas bara av bostadsområdet Råslätt med dess omkringliggande parkeringar/garage. Det innebär att skogsområden, friluftsområden samt vägar som förbinder Råslätt med närliggande bostadsområden exkluderas. Studien har också fokus på de indirekta påtryckningarna i bedömningen av utsatta områden. Aspekten i CPTED rörande den naturliga åtkomstkontrollen och hur segregerat området är från kring liggande områden kommer inte att beaktas i studien.

Berganläggningar kräver oftast någon form av bergförstärkning. Vid projektering av nya berganläggningar används typförstärkningslösningar, vilket innebär en typ av bergförstärkning som är repeterbar för vissa i förväg bestämda kriterier. De styrande parametrarna är vanligtvis spännvidd och bergkvalité. Tidigare byggda tunnlar har medfört flera dimensionerade typförstärkningslösningar för olika förutsättningar och förhållanden. Det är därför fördelaktigt att studera tidigare projektering och dimesionering av typförstärkningslösningar. Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviseringsmöjligheterna avseende dimensionering av typförstärkningslösningar. En fallstudie genomfördes, där sju olika projekt studerades, dessa var Citybanan, Nya tunnelbanan, Norrbotniabanan, Hallsberg - Stenkumla, Hamnbanan, Botniabanan och Förbifart Stockholm. För respektive projekt analyserades geologiska förhållanden, dimensioneringsmetodiken och designade typförstärkningslösningar. / Rock facilities usually requires some type of rock support. When designing new rock facilities, typical support solutions are used. These are solutions that are repeatable for certain predetermined criteria. The guiding parameters are usually tunnel width and rock quality. Previously built tunnels have resulted in several designed typical support solutions for different conditions. It is therefore advantageous to study how we have previously designed typical support solutions. The purpose of this thesis was to investigate the possibilities of improving the efficiency of designing typical support solutions. A case study was carried out, in which the seven different studied projects were the City Line, the new Metro, the north Bothnian Line, Hallsberg - Stenkumla, the Hamn Line, the Bothnia Line and the Stockholm Bypass. For each project, the geological conditions, the design methodology and the typical support solutions were analyzed.