141 |
Multimodala texter i skolan : En multimodal läromedelsanalys av läseböcker i svenskämnet för årskurs F-3Malmberg, Lovisa, Stensils, Sara January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur modaliteter samspelar i analoga läseböcker för årskurs två i svenskämnet samt hur dessa böcker kan utgöra didaktiska resurser i ett multimodalt arbete. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i sociosemiotiken samt ett designteoretiskt multimodalt perspektiv på lärande. De frågeställningar som studien grundar sig i är: Vilka modaliteter rymmer läseböckerna och hur ser samspelet ut mellan dessa modaliteter? Hur kan dessa läseböcker användas som didaktiska resurser i ett multimodalt arbetssätt? För att samla in data genomfördes en kvalitativ textanalys av tre valda läseböcker. Textanalysen genomfördes med det analysverktyg som arbetats fram utifrån Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Analysverktyget innehåller fem analyskategorier som berör samspelet mellan textens olika delar samt hur böckerna är didaktiska resurser för multimodalt lärande. Gällande samspelet mellan modaliteterna har studien fokuserat på samspel mellan följande kategorier: verbal text och rubrik, verbal text och bild samt den visuella närheten mellan modaliteterna. Studiens resultat visar att böckerna innehåller många olika modaliteter såsom exempelvis bilder, fotografier, rubriker, brödtext, bildtext, kartor, symboler och pilar. Dessa olika modaliteter bygger på ett tydligt samspel mellan varandra. Rubrikerna ger oftast läsaren en indikation på vad kommande kapitel ska handla om och består av ett elevnära språk. Bilderna i böckerna samspelar med brödtexten i form av att de illustrerar innehållet i brödtexten, de tillför information till brödtexten eller att de är dekorativa. De didaktiska resurser som studien visar på är bildanalys, samspel mellan modaliteter, omvandling av modaliteter samt lärande i samspel med andra.
|
142 |
”Att skapa någonting konkret av någonting som är så pass diffust” : En kvalitativ studie av hur undervisning för hållbar utveckling bedrivs i årskurs F-3Granvik, Sofia January 2021 (has links)
Att utbilda för en hållbar utveckling är en viktig del av det svenska skolväsendets uppdrag. Inte minst för att kunna uppnå det hållbarhetsmål som antagits genom Agenda 2030, att erbjuda en utbildning som ska främja ett lärande och en förståelse för hur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter samverkar och kan bidra till en hållbar samtid och framtid. Samtidigt finns det indikationer på att lärare upplever ett bristande stöd i det didaktiska och ämnesövergripande arbetet vid undervisning för hållbar utveckling, vilket har lett till en granskning på uppdrag av Skolinspektionen för att undersöka hur undervisningen bedrivs. Granskningen har pausats på grund av coronapandemin, men agerar vägledande för denna studie som syftar till att undersöka och besvara hur lärare utformar sin naturvetenskapsundervisning för att stödja ett lärande för hållbar utveckling i årskurs F-3, samt vilka möjligheter och utmaningar som lärare upplever. Studiens data bygger på kvalitativa intervjuer som genomförts med sex yrkesverksamma lärare som undervisar mot de yngre åldrarna. Analysen av datainsamlingen har främst haft en deduktiv ansats med utgångspunkt i tidigare forskning som fokuserar på tre didaktiska val som kan stödja ett lärande för hållbar utveckling. En induktiv tematisk analys har sedan gjorts på det empiriska material som inte platsade i den deduktiva analysen. Analysen resulterade i fem teman, där de första tre svarar till den teoretiska utgångspunkt som utgjorde den deduktiva ansatsen. Utöver dessa framkom ytterligare två teman. Resultatet visar på att den naturvetenskapsundervisning som utformats för att stödja elevers lärande för hållbar utveckling överensstämmer med tidigare forskning, med en tonvikt på ekologisk hållbarhet kombinerat med estetiska uttrycksformer och undervisning i utemiljö. Det framkommer även att ett ämnesövergripande arbetssätt ökar förståelsen hos eleverna. Frågor av mer etisk och moralisk karaktär syns stundvis i undervisningen, men upplevs av lärare som svårt att tillämpa på ett objektivt sätt. Begreppet hållbar utveckling tenderar även att uppfattas som ett eget ämne i sig, och inte ett perspektiv som genomsyrar hela läroplanen. Samtidigt upplevs såväl läroplanen som begreppet hållbar utveckling som diffust och svårt att konkretisera vilket således resulterar i en svårighet att utbilda för hållbar utveckling. Resultatet visar på att konsekvenserna av detta är att den utbildning för hållbar utveckling som erbjuds är avhängd lärares kunskap, intresse och engagemang i hållbarhetsfrågor. Av den anledningen är behovet av fortbildning stort för att säkerställa en likvärdig utbildning för alla och att det hållbarhetsmål som antagits har en chans att uppfyllas.
|
143 |
Särskild begåvning inom matematik : Identifieras särskild begåvning genom elevernas prestationer?Bergqvist, Sara January 2021 (has links)
Läroplanen lyfter att skolan ska ge alla elever rätt att utvecklas på sin individuellanivå. Detta gäller även särskild begåvade elever. Genom att identifiera särskildbegåvning kan eleverna utmanas på rätt nivå, vilket ökar elevernas motivation ochkänsla för skolan. Särskild begåvning kan lätt kopplas ihop med hög prestation aveleven, vilket inte alltid hör ihop. Därför har det i denna studie gjorts en digitalenkätundersökning om hur lärare särskiljer prestation från begåvning samt hur deidentifierar särskilt begåvade elever. Undersökningen skickades ut via sociala medieri grupper med lärare i årskurs F-3. Den insamlade datan analyserades genomdatastyrd kodning. Resultatet visar att lärare anser att prestation och begåvning gåratt särskilja samt att de särskiljer det genom att särskild begåvade elever ofta har enannan arbetsmetod än de högpresterande eleverna samt att de högpresterandeeleverna har sämre förståelse för matematik än särskilt begåvade. Resultatet visarockså att lärarna identifierar särskilt begåvade elever framförallt genom att de visar enbra förståelse för matematiken. Detta visar att elever som visar sin begåvning harstörre möjligheter att identifieras. I studiens avslutande diskussion diskuteras blandannat resultatet i förhållande till studiens teoretiska ramverk, det sociokulturellaperspektivet, och hur ZPD är svår nå för de särskilt begåvade eleverna, om de inteidentifieras som särskilt begåvade.
|
144 |
Informationskunskap i lågstadiet : Källkritik och informationssökning för yngre eleverMorin, Tim, Hast, Jonas January 2019 (has links)
I vår studie presenteras nationell och internationell forskning inom fältet för arbete med informationskunskap i skolan. Vårt syfte är att belysa frågorna: Vad säger forskningen om informationskunskapsundervisningen i lågstadiet? Vad säger forskningen om ansvaret att utbilda eleverna i informationskunskap? Vårt fokus var att i första hand använda oss av forskning som inriktats på lågstadiet. Det visade sig dock i våra databassökningar och manuella sökningar att det fanns ytterst lite forskning som var riktad mot målgruppen. Vi har därför valt att utvidga vårt material och inkludera forskning som genomförts med äldre elever. Forskningsresultaten visar att det föreligger problem med att undervisningen i informationskunskap är uppdelad på flera olika ämnen. Dessutom menar forskningen att informationssökningen som är en del av informationskunskapen osynliggörs och att skolans undervisning har för stort fokus på källkritik. I diskussionsdelen lägger vi fram förslag på hur lärare kan arbeta med informationskunskap och förslag på framtida forskning.
|
145 |
Maktrelationer i skönlitteratur för 6-9-åringar - traditionella eller banbrytande? : En analys av del 1 och del 4 i Handbok för superhjältar ur ett critical literacy-perspektivJakobsson, Emma, Sundbom, Sara January 2020 (has links)
I undervisningen kan skönlitteratur användas på många sätt - som underhållning eller som ett sätt att inhämta kunskap genom att kritiskt granska det lästa. Språk, litteratur och makt är nära sammankopplade och barn identifierar sig ofta med och kan ta efter de (ofta stereotypa) beteenden som karaktärerna uppvisar. Att samtala om och kritiskt granska skönlitteraturens bärande idéer, teman, karaktärer och deras beteenden, bidrar till att nya perspektiv och handlingar synliggörs för eleven. Detta kan i sin tur bidra till att eleven vidgar sin erfarenhetsvärld och sitt sätt att handla och bemöta andra människor. I denna studie analyseras den första (del 1) och den fjärde (del 4) delen ur bokserien Handbok för superhjältar (Våhlund & Våhlund, 2017; Våhlund & Våhlund, 2018). Urvalet har baserats på utlåningsstatistik från Bibliotek Uppsala och Biblioteken på Gotland och valet av del 1 och del 4 gjordes för att undersöka om, och i så fall hur, skildringar av maktrelationerna har förändrats under seriens gång. Critical literacy är teorier om att kritiskt analysera skönlitteratur och texter i allmänhet och används i denna studie som teoretisk utgångspunkt samt ligger till grund för analysmetoden. I denna studie analyseras makt utifrån Jane E. Kelleys (2008) klassificering av maktrelationer: domination (dominering), collusion (maskopi), resistance (motstånd) och agency (samarbete). Dessutom har maktrelationen maktlöshet inkluderats, samt en kategori för övriga maktrelationer som inte passar in på någon av de andra maktrelationerna, vilken benämns som övrigt. Analysen genomförs både kvantitativt och kvalitativt med en textanalys och en bildanalys. Den kvantitativa delen genomförs för att få en helhetssyn över fördelningen av vilka maktrelationer som förmedlas i böckerna. Den kvalitativa delen genomförs för att analysera hur och på vilket sätt dessa maktrelationer förmedlas. För att genomföra textanalysen användes följande kategorier: namn och pronomen (jfr Luke, 2000, s. 456), känslouttryck (jfr Ekman i Hillbom, 2015, s. 43) samt övriga formuleringar som signalerar makt. För genomförandet av bildanalysen (jfr Schieble, 2014, s. 50) användes följande kategorier: vinklar och perspektiv (jfr Schieble, 2014, s. 50; Carlsson & Koppfeldt, 2008, s. 21), kroppsspråk (jfr Bailey & Kelly, 2015, ss. 318-319) och ansiktsuttryck (jfr Ekman, 1979, s. 176; Crivelli & Fridlund, s. 394). Resultatet visade att maktrelationerna dominering och maktlöshet är mest förekommande. Maktrelationen dominering förmedlas i text främst genom kategorin namn och pronomen och i bild genom kategorierna kroppsspråk och vinklar och perspektiv. Maktrelationen maktlöshet förmedlas i text främst genom kategorin känslouttryck och i bild genom kategorin ansiktsuttryck. Maktrelationen samarbete förmedlas minst. Resultatet av jämförelsen mellan del 1 och del 4 visar att förmedlingen av maktrelationer i del 4 är mer varierad. I del 4 används ilskna ansiktsuttryck (ansiktsuttryck) och breda kroppshållningar (kroppsspråk) för att förmedla maktrelationen dominering mer än i del 1. Det kan konstateras att den tidigare forskningen i stor utsträckning bekräftas. Handbok för superhjältar förmedlar ojämlika maktrelationer och förstärker bilden av att vita män innehar maktpositioner, vilket således förstärker de samhälleliga ojämlikheterna. Samtidigt, i motsättning till den tidigare forskningen, är superhjälten en kvinnlig karaktär som gör motstånd (Morgan, 1997, s. 1). Vidare bekräftas den tidigare forskningen eftersom Luke (2012, s. 225) och Shor (1999, s.2) menar att en utökad textanvändningskapacitet möjliggör analys och förändring av sociala relationer. Skolverket (2017, s. 10) och Morgan (1997, ss. 1-2) menar att läsare påverkas av texter och att det således blir viktigt att reflektera över hur denna påverkan kan se ut. Tydligt är att texter, medvetet eller omedvetet, har politiska inslag och maktinsinuationer, och likaså Handbok för superhjältar.
|
146 |
"Det är faktiskt läraren som bestämmer" : En kvalitativ studie om F-3-elevers medvetenhet om skolans demokratiska ambitionerEriksson, Cornelia January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv fördjupa kunskapen om hurelever tolkar, och är medmedvetna om, skolans demokratiska ambitioner.Ansatsen är kvalitativ och det teoretiska perspektivet är pragmatismen medutgångspunkt i John Deweys företrädande för pragmatismens funktion.Resultaten identifierar olika faktorer som påverkar hur skolansdemokratiuppdrag tolkas av F-3-elever och även hur väl medvetna de är omskolans demokratiska undervisning. Studiens slutsats är att F-3-elever saknaren fullt utvecklad medvetenhet om begreppet demokrati och behöver därförkontinuerligt fostras in i processen för att bli goda demokratiska medborgare.
|
147 |
En trygg skola för barn med en otrygg hemmiljö : En kvalitativ studie om bemötande av barn som far illa i hemmen ur ett lärarperspektivEngström, Natalie, Sköldin, Madeleine January 2020 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att kartlägga hur lärare bemöter situationer där barn far illa i hemmet. Studiens urval är fem verksamma F-3 lärare i Mellansverige som genom semistrukturerade intervjuer belyser sina erfarenheter, upplevelser och metoder om hur lärare bemöter barn med otrygg hemmiljö. Resultatet i studien visar på att lärare har olika metoder för bemötandet av barn som far illa i hemmet, lärarnas eftersträvan att skapa en trygg skolmiljö för elever är densamma även om bemötandet kan se olika ut. Slutsats av denna studie är att det finns faktorer rörande bemötandet av dessa elever att utveckla på skolor som påverkar både elever och personal negativt. Det står i läroplanen att skola och hem ska samverka, men lärarna i studien upplever att formerna för hur samverkan ska ske är oklara.
|
148 |
Högläsning med dialog för elevers utveckling av ordförrådet : En kvalitativ studie om faktaboken som medierande verktyg i undervisning med fokus på ordinlärningFritze, Thina, Lindqvist, Kerstin January 2020 (has links)
Elever har skillnader i ordförrådets storlek vid skolstart. Bristerna består om inga åtgärder genomförs. Ordförrådet är viktigt för god läsförmåga och för att ta till sig kunskap. En bristfällig ordkunskap kan leda till svårigheter i vuxenlivet såsom att tillgodogöra sig studier i den högre utbildningen eller förstå viktig samhällsinformation. Forskning indikerar att faktaböcker i ordförrådsundervisning kan vara effektivare och mer motiverande än skönlitterära böcker. Studiens syfte är att ta reda på om högläsning av faktabok med dialog bidrar till F-3-elevers progression av ordförrådet. Empirin samlades in med hjälp av videodokumentation och analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet för att besvara frågeställningarna: -Vilket innehåll har dialogen som uppstår mellan lärare och elever i ett faktaboksamtal? -Hur kan faktaboken och dialogen bidra till elevers ordförrådsutveckling? Studiens resultat visar att lärarens följdfrågor gynnar elevernas inlärning av ord - eleverna ger då utförligare svar. När läraren bekräftar elevernas svar genereras utvecklande dialoger, eleverna lär av varandra och ordkunskapen blir djupare. Studien indikerade att bokens bilder engagerade och berörde eleverna, vilket främjar bestående ordkunskap. Ett förslag på vidare forskning är att undersöka om elevers progression beror på boken som läses eller på hur läraren modererar dialogen? Ordförrådet är kunskapens källa!
|
149 |
Är det svårt att fånga viktiga ord med lasso? : En empirisk studie om lärares uppfattningar, samt svårigheter elever uppvisat med att sammanfatta texter och identifiera nyckelord i årskurs F-3.Fredholm, Beatrice, Ståhl, Linnéa January 2020 (has links)
För att kunna delta i dagens samhälle krävs en bra läsförståelse. Trots det, skriver Lundberg och Reichenberg (2011), att det avsätts för lite tid i skolan för att undervisa i detta. Att sammanfatta texter är en strategi inom Reciprok undervisning som visat sig gynna elevers läsförståelse. Syftet med studien är att genom en empirisk studie undersöka vad som framkommer när elever sammanfattar texter baserat på egen undervisning och andra lärares uppfattningar. Mer specifikt kommer denna empiriska studie besvara följande frågeställningar: Vilka svårigheter framkommer när eleverna arbetar med strategin att sammanfatta texter och identifiera nyckelord? Samt vilka svårigheter har lärare uppfattat att strategin att sammanfatta texter och att identifiera nyckelord medfört för eleverna? För att besvara frågeställningarna har ljudinspelningar av elevarbeten samt enkätsvar från yrkesverksamma lärare analyserats med en deduktiv analysmetod med en kvalitativ ansats. Studien följer Reciprok undervisnings teoretiska antaganden och har ett hermeneutiskt vetenskapsteoretiskt ramverk. Resultatet visar att elever har svårigheter med att identifiera det viktigaste i texten samt att formulera korta sammanfattningar. Dessutom att elever har svårigheter att förstå innebörden av begreppen nyckelord och att sammanfatta. En implikation är att det krävs mer forskning om elevers svårigheter med att sammanfatta i kombination med att identifiera nyckelord. Likaså att elever behöver få öva mer i att identifiera nyckelord. Det framkom även att eleverna behöver utveckla sin begreppsförståelse, vilket kan göras genom en learning study.
|
150 |
Att motivera elever till en god läsförmåga : Lärares arbete för att tidigt förebygga avkodningssvårigheter / Motivating pupils to a good reading ability : Teacher’s work to prevent decoding difficulties earlyLjunggren, Fridah, Klingberg, Lisa January 2020 (has links)
För att elever ska uppnå kunskapskraven i svenska innan de går ut årskurs tre behöver läraregöra tidiga insatser med att förebygga avkodningssvårigheter. Lärare behöver därför varamedvetna om elevers läsutveckling och använda sig av en varierad undervisning för att eleverska gynnas både på en individnivå samt gruppnivå. Det är viktigt att lärare kommunicerarmed varandra vid stadiebyten så att elever kan fortsätta utvecklas utan att falla mellanstolarna. Denna kvalitativa studie grundar sig på intervjuer med yrkesverksamma lärare iårskurs två. Resultatet togs fram genom en tematisk innehållsanalys där två teman upptäcktes.Temana som resultatet utgår ifrån är Att tidigt förebygga avkodningssvårigheter ochMotivationens betydelse. Resultatet visade att det är av stor vikt att lärare motiverar sinaelever på rätt sätt för att bibehålla deras inre motivation. Lärare bör tala om för elever när delyckas och fånga deras läsintresse. Arbetssätt som användes var exempelvis läslistor, ta hjälpav talbokstjänster såsom Legimus samt andra applikationer som stöttar vid lästräning. För attse elevers läsutveckling används först och främst Skolverkets obligatoriska bedömningsstödmen även testmaterialet LäSt, något som lärarna fann mycket hjälpsamt. Dessa hjälpmedelkan både individualiseras samt användas i grupp och många kan även användas i hemmiljö.Detta gör det möjligt att få ihop fler lästimmar än vad skolan kan erbjuda och samtidigt ökaelevernas avkodningsförmåga.
|
Page generated in 0.0205 seconds