Syftet med denna studie är att beskriva lärares och elevers arbete med läsförståelse i årskurs F-3 samt undersöka vilka svårigheter och vinster arbetet kan innebära. I denna kvalitativa litteraturstudie har metodinsamlingen inneburit sökningar i databaser. Sammanlagt har 16 vetenskapliga forskningsartiklar legat till grund för resultaten av denna studie. Resultaten visar att F-3 lärare ger en explicit undervisning i läsförståelsestrategier innan, under och efter läsning. Resultaten visar vidare att läsförståelsestrategierna används under muntligt och skriftligt textarbete samt under den tysta läsningen. Läsförståelsestrategierna förutspå, visualisera, göra inferenser, ställa frågor, övervaka sin egen läsning, ta ut viktiga delar ur texten och sammanfatta används under samtliga arbetsformer. Instruktioner av läsförståelsestrategier, lärarens modellering och en guidning i hur läsförståelsestrategierna ska användas är grunden för att eleverna efter hand ska uppnå ett självreglerat lärande. Studien visar att undervisning i läsförståelsestrategier ger en ökad läsförståelseförmåga för alla elever, oavsett etnisk bakgrund eller kunskapsnivå. Det framkom att strategierna visualisera och sammanfatta var svårast. Lyckas inte eleverna att tillämpa dessa strategier påverkas elevernas lärande negativt. Forskningen framhåller därför vikten av mycket modellering och träning i dessa strategier. Resultatet visar även att elevers lärande påverkas positivt av arbete med strategin visualisera. Eleverna tar då hjälp av grafiska och visuella hjälpmedel för att utveckla förmågan att skapa inre bilder och konkretisera textens innehåll. I diskussionen framhålls betydelsen av att läraren använder scaffolding i strategiundervisningen. En form av scaffolding utgörs av skriftligt stöd, lärarens modellering samt via elevutbyte i grupper. Undervisning i läsförståelsestrategier med scaffolding som stöd skapar goda förutsättningar för eleverna att återge viktiga delar ur texten och föra resonemang om textens innehåll, vilket innefattar kunskapskraven för årskurs 1 i den svenska läroplanen.

Enligt många teorier om läsning är läsförståelse en betydelsefull komponent för att bli en god läsare och likaledes en aktiv deltagare i samhället. Av den anledningen vill vi utforska detta ämne närmre. Syftet med denna konsumtionsuppsats är att belysa vad forskningen förespråkar som främjande undervisning för utveckling av läsförståelse. Studiens fokus är på frågeställningarna: Vilka undervisningsstrategier förespråkar forskningen för att stötta elever i att utveckla god läsförståelse? och På vilket sätt främjar dessa strategier utvecklingen av läsförståelse? Vår studie inriktar sig på årskurs F-3.   Denna kvalitativa litteraturstudies resultat bygger på 14 vetenskapliga artiklar som belyser främjande undervisningsstrategier gällande läsförståelse. Vår metod för insamlingen av dessa artiklar utgick ifrån sökningar i olika databaser samt manuella sökningar.   Analysen resulterade i tre övergripande teman. Dessa tre teman är: Undervisning med explicita instruktioner, undervisning med visualiseringar samt undervisning med utgångspunkt i språkets delar. Resultatet visar att de ovan nämnda undervisningsstrategierna som framkommit i artiklarna alla främjar utveckling av läsförståelse, men på olika sätt.   Utifrån vår analys, framkom att samtliga undervisningsstrategier kräver att läraren har en aktiv, modellerande och stöttande roll, för att eleverna ska kunna utveckla läsförståelse och bli goda läsare.

Engelskämnet bör ses som centralt i skolan då det har en del i elevernas kommande yrkesliv i och med den globalisering som sker i vår värld. Forskning pekar på att musik och sång kan bidra till en mer stimulerande och avslappnad miljö i de yngre skolåren. Detta examensarbetet syftar till att undersöka hur sång, musik, rim och ramsor kan användas i engelskundervisningen för elever i årskurs F-3. I undersökningen är lärares perspektiv i fokus, där deras åsikter om hur och varför de använder sång, musik, rim och ramsor i engelskundervisningen är centrala. Att undersöka detta kan ge insikt i hur sång, musik, rim och ramsor används då tidigare forskning påvisar att det inte nyttjas i den utsträckning som det finns möjlighet till. Undersökningen genomfördes med enkäter och intervjuer med olika lärare. Den insamlade datan analyserades sedan utifrån innehållsanalys och multivariat analys. I analysen tillämpades Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Ashers teori, total physical response. Resultatet visade att förekomsten av innehållet var vanligt och lärarna i studien var positivt inställda till användningen av sång, musik, rim och ramsor. Lärarna i studien såg även ämnesinnehållet som ett bidrag till lärande samt att det var ett lustfyllt sätt för eleverna att lära sig engelska på. Trots att lärarna i huvudsak var positivt inställda till ämnesinnehållet så såg de även nackdelar då de menar att eleverna kan tappa fokus och lektionerna kan bli röriga. Ämnen för fortsatt forskning kan vara att belysa elevperspektivet samt att mer utförligt undersöka verkningsfulla metoder inom sång, musik, rim och ramsor. / <p>Engelska</p>

Detta arbete är en fallstudie av videografisk natur som ger inblick i vilka aktiviteter och vilken typ av kommunikation som sker i en engelskalektion för de yngre åldrarna. Filmen gjordes i ett klassrum i årskurs 3 och gav inblick i hur en lektion kunde se ut och vilka aktiviteter som eleverna fick ta del av. Bakgrunden till detta är att allt fler lärare som anställs i skolan saknar pedagogiskutbildning och det är därför av intresse att se hur engelskalektionerna kan se ut. Undersökningen visade att det fanns ett fokus på skriftspråkspraktiken, det vill säga på både produktion av text samt läsning. Resultatet visade också att det talade språket inte tar lika stor plats i undervisningen. Arbetsspråket för undervisningen var inte engelska utan istället användes modersmålet som ingång till språkinlärningen. Utifrån studien är det troligt att läromedlet har en stark påverkan på lektionsinnehållet och strukturen av lektionen.

Syftet med studien är att undersöka hur sju F-3 lärare ser på undervisning för hållbar utveckling samt fördjupa kunskapen om hur de arbetar med hållbar utveckling. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där informanterna arbetar på olika skolor. För att öka förståelsen kring betydelsen av hållbar utveckling använder vi oss av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska  teori (1979). Vi har även använt Uitto &amp; Salorantas (2017) forskning för att styrka våra teorier gällande arbetet med hållbar utveckling i skolan. Resultatet visar att begreppet hållbar utveckling är mångtydigt och komplext. Skolornas arbete är en viktig del i samhällets uppbyggnad. Resultatet visar även att det finns en tydlig koppling mellan arbetet med hållbar utveckling och hur det sociala klimatet ser ut på skolorna. Relationsbyggande är en väsentlig del i elevernas välmående och kunskapsutveckling. En stor del av samhällets framtid hänger på skolans sätt att tolka och arbeta med hållbar utveckling. För att bygga ett tryggt och stabilt samhälle krävs det att vi går hand i hand mot en hållbar framtid.

Syftet med litteraturstudien är att belysa hur motivationen och engagemang påverkar elevernas utveckling av en god läsförmåga. Studien är inriktad mot elever i årskurs F-3 Resultatet av litteraturstudien är baserat på 15 forskningsstudier där fyra olika inriktningar är framlagda. Dessa inriktningar inkluderar: Betydelsen av elevernas val av litteratur för läsmotivation och läsengagemang, påverkan på läsmotivation och läsengagemang utanför skolan, elevernas självbild och självtillit samt didaktiska tillvägagångssätt för ökad läsmotivation och läsengagemang. Sammantaget gav litteraturstudien att läsmotivationen har betydelse för läsförmågan i lågstadiet. Varierande undervisningsmetoder gynnar elevers läsutveckling och skapar motivation. Det visade sig att läsförmågan och motivationen för lärandet påverkades av elevernas självtillit. En påverkansfaktor var elevernas fria möjligheter till val av litteratur vilket visade sig ha betydelse för utvecklingen av läsmotivation och läsengagemang. Ytterligare påverkan på elevers läsförmåga går att koppla till elevers hemlitterära miljöer.

Syftet med denna studie är att undersöka några vanligt förekommande barnlitterära verk i undervisningen i årskurs F-3 ur ett normkritiskt perspektiv. Studien bestod av en webbaserad enkätundersökning riktad till verksamma lärare i de aktuella årskurserna, samt en textanalys av de fyra mest frekventa verken som framkom i enkätundersökningen. Sammanfattningsvis visar studien att många lärare använder sig av verk som på något sätt utmanar normerna som finns i vårt samhälle. Studien visar dock ett behov av en ökad medvetenhet över vilka verk som faktiskt används samt vilka normer som förmedlas i dessa verk. Slutsatsen blir att verken till viss del utmanar normer kring genus, men fortfarande behöver eleverna få ta del av mer normkritiska verk som även utmanar normer kring etnicitet, klass, sexuell läggning och funktionsvariationer.

De elever lärare möter i dagens skola är vana vid att se på film (von Scantz, 2016, s. 141). Läraren ges därför enligt Westergren (2016, s. 61–62) genom att bruka film i sin undervisning en möjlighet, till att använda ett språk som eleverna är väl förtrogna med. Film som läromedel kan även ge en stark känslomässig och gemensam upplevelse som eleverna kan dela tillsammans. Andersson (2014, s. 109) förklarar att då lärare tenderar att koppla ihop film i undervisning med stökighet i klassrummet och tidskrävande arbetsuppgifter, väljer flertalet lärare bort att använda mediet. Med detta i åtanke ämnar denna studie analysera vad forskning säger om film som pedagogiskt redskap, både genom samtal (filmundervisning) och skapande (filmskapande).  Syftet med studien är att analysera vad forskning säger om filmundervisning och dess konsekvenser för elevers utveckling av literacy i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 (F-3). Syftet vill vi uppfylla genom att i litteraturstudiens resultatdel besvara följande frågor: <ul type="disc">Hur påverkas elevers literacyutveckling av filmundervisning i F-3? Vilka attityder finns det hos lärare till filmundervisning för F-3?    Denna litteraturstudie har eftersträvat att inkludera både internationella och nationella vetenskapliga publikationer som behandlar ämnesområdet. Det utvalda materialet har analyserats och dess relevans har säkerställts genom urvalskriterier. Teorier som behandlas är; sociokulturell teori, sociosemiotisk teori samt Luke och Freebodys modell för utveckling av literacy. Beträffande studiens första frågeställning visar resultatet att film bidrar till engagemang hos eleverna vilket motiverar dem. Vidare möjliggör filmundervisning att eleverna kan börja koppla innehåll i texter till egna erfarenheter. Genom att analysera film får eleverna bättre förståelse för berättelsers struktur och uppbyggnad. Vidare kan filmupplevelsen skapa en gemensam referensram för eleverna. Resultatet utifrån studiens andra frågeställning visar att lärarens attityd till film påverkar hur film används i undervisning. Om läraren har en negativ inställning till film kommer detta att skicka signaler till eleverna om vad som anses som lärande eller inte, vilket påverkar elevernas uppfattning av filmmediet. Sammanfattningsvis ser vi att filmundervisning kan ha positiva effekter på elevers utveckling av literacy. Enligt läroplanen är det viktigt att koppla ihop elevernas egna erfarenheter av läs- och skrivaktiviteter med skolans (Skolverket, 2017b, s. 8). Genom att i undervisningen använda sig av film möjliggör lärare för eleverna denna viktiga koppling till deras egna erfarenheter.

Denna empiriska studie syftar till att lyfta fram och undersöka utomhuspedagogik som undervisningsmetod inom svenskämnet i förskoleklass till årskurs 3. Centralt i studien har varit att ta reda på vilka delar av kursplanen för svenska i läroplanen som kan beröras genom svenskundervisning utomhus. Fokus under intervjuerna har varit att lyfta fram hur man kan lyckas med sin svenskundervisning genom utomhuspedagogik. Fördelar och svårigheter sätts i relation till det centrala innehåll och förmågor som lärarna arbetar med. Fem utbildade lärare och en naturskolepedagog har intervjuats. Resultatet av studien visar bland annat att fortbildning är en viktig byggsten till att utomhuspedagogiken ska användas frekvent och framgångsrikt inom svenskämnet. De största fördelarna som lyfts fram ur resultatet är att samarbetet, kommunikationen och interaktionen eleverna emellan ökar. Utomhuspedagogik anses också vara ett tillfälle för eleverna att visa andra kunskaper och förmågor inom svenskämnet än vad de visar genom undervisning som sker i klassrummet. Utomhuspedagogik som undervisningsmetod inom svenskämnet anses också kunna erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet, vilket lyfts fram som en fördel för inlärningen. Det framkommer också att lärmiljön som eleverna befinner sig i spelar stor roll för språkinlärningen, den miljö som erbjuds genom utomhuspedagogik anses inspirera och avstressa eleverna till skillnad från det traditionella klassrummet. Resultatet visar att den övervägande delen ur det centrala innehållet för svenska berörs genom lärarnas utomhusundervisning i svenskämnet. Lärarna lyfter fram tre av fem förmågor som de anser att eleverna får förutsättningar att utveckla genom utomhuspedagogik. Kommunikation och talet lyfts fram som centrala delar i svenskundervisning som sker genom utomhuspedagogik. Resultatet visar också att skrivandet får för lite utrymme genom utomhuspedagogik och att detta kan leda till svårighet i att utveckla elevernas skrivande. Utomhuspedagogik inom svenskämnet lyfts fram som en positiv variationsfaktor, men det framgår också tydligt att lärarna anser att undervisningsmetoden bör ses som ett komplement till den mer traditionella klassrumsundervisningen.

Syftet med studien är att med hjälp av tidigare forskning, undersöka utomhuspedagogikens potential och begränsningar, för att stödja elevers lärande i biologi i årskurserna F-3. Metoden är en systematisk litteraturstudie i vilken sökningarna har skett via databaserna Summon, avhandlingar.se, NorDiNa, Diva och ERIC (Ebsco). Studiens metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är därför öppen för granskning. Studien visar att utomhuspedagogikens potential ligger i dess autentiska och sinnliga kontext, genom direkta möten med innehållet som ska läras. Utomhusundervisningen har positiv påverkan på elevers motivation och minneskapacitet samt förståelse av abstrakta fenomen. Platsen har stor betydelse för lärande genom att elever identifierar sig med naturen och djuren. Elever erbjuds ett kunskapssammanhang i social interaktion, fysisk interaktion och i interaktion med det innehåll som ska läras. Utmaningar som påvisats är praktiska begränsningar, såsom rätt kläder och rätt väder samt begränsningar i tid, elevers negativa attityder och lärares bristande kompetenser. Studiens resultat visar på stora fördelar med att förlägga en del av undervisningen i biologi ute i fält, då den erbjuder en verklighetsbaserad undervisning i ett kunskapssammanhang med stor potential för lärande. Studien visar även att läraren är den enskilda faktor som påverkar utomhusundervisningens kvalitet mest.