• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 320
  • 1
  • Tagged with
  • 321
  • 321
  • 117
  • 98
  • 81
  • 81
  • 57
  • 56
  • 50
  • 50
  • 49
  • 47
  • 46
  • 46
  • 46
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
131

Likvärdig engelskundervisning : en tidsfråga? / Equivalent english teaching : a matter of time?

Qvist, Amanda January 2017 (has links)
Inledning Engelskundervisning introduceras olika tidigt på olika skolor i Sverige.Skillnaderna kan bidra till att de svenska eleverna ges olika förutsättningar attutveckla sina engelskkunskaper beroende på var de går i skolan. Eftersom densvenska skolan förväntas uppfylla de krav som finns om att ge alla elever enlikvärdig utbildning ifrågasätter denna studie bristen på riktlinjer.Syfte Studiens syfte är att undersöka rektorers uppfattningar kringengelskundervisning och det beslut som finns på deras skola när det gällervilken årskurs engelskundervisningen introduceras. Syftet är även attundersöka om elevernas engelskkunskaper påverkas av vilken årskursengelskundervisningen introduceras.Metod För studiens syfte används kvantitativ metod och enkät samt dokumentanalyssom verktyg för datainsamling. Metoden möjliggör datainsamling från ett stortantal kommuner på spridda platser i Sverige och ökar därför studienstillförlitlighet.Resultat Resultatet visar att merparten av rektorerna har en positiv inställning till tidigspråkundervisning och att de värderar engelskkunskaper högt. Beslutet omvilken årskurs engelskundervisningen ska introduceras tas dock av olikapersoner med olika förutsättningar på olika skolor. De skilda beslutenresulterar i olika tidigt introducerad engelskundervisning, något som enligtresultatet kan påverka elevernas engelskkunskaper.
132

Digitala läromedel i  engelskundervisning : En analys av vad webbsidor kan bidra med i relation till grundskolans centrala innehåll

Larsson, Sanna, Noord, Kristin January 2017 (has links)
Children of today grow up in a digital world. Society becomes increasingly digitized, and as a result of that, the conditions for education have changed. Digital tools become more and more common in the classroom. The purpose of this essay is to find out what online websites can contribute to in the language classroom, and what other aspects teachers need to consider in conjunction with that. To do this we did a teaching material study on five websites developed for educational use. We have reviewed the websites to find out if pupils can access the central content for English F-3, by using the websites. The study will also focus on the gender perspective and what the websites can mediate to pupils in that respect. Our analysis shows that integration of websites in the language classroom can promote the pupils’ goal completion and their learning process. We can see that it requires that teachers have pedagogic competence. Our analysis shows that even if the websites can contribute to school’s knowledge mission, they can fail in other aspects, such as the schools value mission. Our conclusion is therefore that the teachers’ pedagogic competence is highly relevant, in that they must have so many different aspects to consider when planning lessons and what study material to use.
133

Att skriva för att lära sig läsa : En studie av skrivandets och IKTs betydelse läsinlärandet i grundskolans tidiga år / Writing for reading : A study regarding what significance writing and use of the ICT has for learning how to read in primary school

Löfdahl Hellström, Nathalie January 2017 (has links)
The aim of the study is to examine how teachers work with writing in order to promote pupils literacy. The object is also to study what possibilities and confines the teachers see with ICT as a teaching aid regarding literacy. The empiricism of the study is made up of the answers from the interviews. A conscious selection concerning the assortment of the participating teachers has been made and therefore only teachers who work with preschool and primary school have been interviewed. The teachers all work in the same municipality but on different schools in order to make the result as varied as possible. The theoretical framework for the study is the socio-cultural perspective and the emergent literacy in which pupils learn through interaction. My study shows that teachers use writing to a high extent and all of them emphasize that writing and reading are intensely connected. Several teachers point out that many pupils learn to write before they learn how to read. The study also showed that participating teachers varied their method of working with writing. The most characteristic way of working was that all of the teachers started writing during the pupils first year in school and also that several of the teachers used the writing of a mutual diary as the pupils introduction to the world of writing. The results show that all of the teachers use computers and other ICT based tools as a teaching aid but that the purpose of using ICT varies. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med skrivandet för att främja elevers läsinlärning. Syftet är också att undersöka vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser med IKT som hjälpmedel i ett sådant arbete. Undersökningens empiri utgörs av intervjusvaren. Ett medvetet urval vad beträffar informanterna har gjorts där jag valt verksamma lärare i årskurs F-3 i samma kommun men på olika skolor för att få ett så varierat resultat som möjligt. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet samt emergent literacy där elever lär sig genom att interagera med andra. Min undersökning visar att lärare ägnar mycket tid åt skrivandet och att samtliga lärare poängterar att skrivandet och läsningen hör ihop. Ett flertal lärare framhöll att många elever lär sig skriva innan de kan läsa. Det framkom att informanterna varierade arbetssätt beträffande skrivande. De arbetssätt som var mest utmärkande var att samtliga elever skrev redan från årskurs ett och att många började med att skriva gemensamma texter i dagböcker. Resultatet har visat att samtliga lärare använder sig av datorer och andra IKT- baserade redskap som hjälpmedel men syftet med att använda IKT ser olika ut.
134

Lärares förutsättningar att bemöta elever med matematiksvårigheter i årskurs F-3 : Tre lärare och två specialpedagogers upplevelse

Isaksson, Elin January 2017 (has links)
I detta arbete kommer ni att få läsa om den forskning som finns kring matematiksvårigheter av olika slag, bland annat dyskalkyli, och även information om vilka olika metoder som är gynnsamma att använda sig av när man möter elever med matematiksvårigheter av olika slag. Studien som är gjord är en kvalitativ intervjustudie där lärare och specialpedagoger på olika skolor har blivit intervjuade för att undersöka vilka förutsättningar som lärare har till att bemöta elever med matematiksvårigheter, enligt deras upplevelse. Resultatet visar att förutsättningarna ser olika ut på olika skolor beroende på utbildning, elevgrupp, intresse och en rad andra faktorer. Samtliga intervjuade önskar dock bättre förutsättningar i form av tid, kollegialt lärande och större tillgång till resurs bland annat. En ytterligare faktor som försämrade förutsättningarna för lärarna var att det var väldigt otydligt vilka uppgifter specialpedagogen hade, vilket i vissa fall skapade ett missnöje kring samarbetet mellan lärare och specialpedagog då de förväntade sig olika saker av samarbetet.
135

En kvalitativ studie om tre F-3 lärares syn på individualiserad läsning i sva-undervisning

Charo, Izla January 2016 (has links)
One of the biggest challenges for primary school teachers in today's schools is to teach students to read. Moreover, this should be done based on each individual student's abilities and needs with regard to the diversity that exists in today's classes. This study aims to make visible what is the basis for teachers’ perceptions and behavior in individualized reading in teaching in Swedish as a second language. But it also seeks to identify possibilities and difficulties teachers face in connection with this to illustrate what may be the basis for teachers' equal / different views and actions in the field. This is illustrated by four research questions of the study, which are: 1) How do teacher individualize reading in teaching Swedish as a second language? 2) What considerations are the basis for the teachers in primary schools planning of individualized reading in teaching Swedish as a second language? 3) What opportunities and difficulties do teachers see within individualized reading in teaching Swedish as a second language? 4) How is individualized reading expressed in primary school teachers teaching in Swedish as a second language? Through qualitative interviews and observations, the results show that teachers use multiple individualization types and components of literacy development for the individualization of reading in their teaching in Swedish as a second language? Some of the teachers feel, however, that the structural conditions at the school prevents them from doing this fully. A central and common aspect is that teachers use level individualization as a basis for any kind of individualization.
136

Lässtrategier för läsförståelse : Reading strategies for reading comprehension

Frank, Ina, Åsälv, Emma January 2021 (has links)
Den systematiska översikten presenterar vetenskaplig grundad kunskap om hur lässtrategier kan bidra till utvecklad läsförståelse för elever i F-3. Det är en sammanställning av vetenskapliga artiklar och studier inom utbildningsvetenskap. I början av kunskapsöversikten presenteras hur den systematiska sökningen strukturerats och hur urvalet gått till. Detta styrks genom två bifogade tabeller som visar vilka sökningar som gjorts och vilka artiklar som använts. I denna del överläggs även sökmetoderna transparant genom en metoddiskussion som kritiskt diskuterar sökmetoderna och valda källor. Resultatet som presenteras i kunskapsöversikten behandlar hur den sammanställda forskningen beskriver vad lässtrategier är och hur lässtrategier lägger grunden för läsares läsförståelse. Relationen mellan lässtrategier och läsförståelse beskrivs genom RAND-modellen som på ett tydligt sätt visar på den starka kopplingen som finns. Metakognitiva förmågor kopplat till självreglerat lärande sätts i kombination med det traditionella programmet Reciprocal Teaching som handlar om textsamtal och undervisning i grupp. Resultatet visar att kombinationen av både individuella och gemensamma förmågor ökar användningen av lässtrategier och således även läsförståelsen. I diskussion och slutsats framförhålls vikten av att yrkessamma lärare förstår kopplingen mellan lässtrategier och läsförståelsen, men också att det innebär utmaningar i dagens klassrum där elevgrupperna är stora till antal och sällan homogena i sin kunskapsutveckling.
137

"... generellt skulle jag tro att många lyfts av musik" : Lärares användning av musik i svenskundervisningen / "... generally, i'd think that many are elevated by music" : Techers' use of music in Swedish lessons

Lindmark, Sofia January 2020 (has links)
Då forskning visar på att musik kan ha en betydande roll för elevers utveckling inom språket är det intressant att undersöka varför musik inte alltid får den plats den förtjänar i svenskundervisning. Syftet med denna studie är att belysa klasslärares användning/integrering av musik i svenskundervisningen i årskurs F–3. Detta för att uppmärksamma eventuella brister, skapa en förändring och bidra till utveckling av undervisning. Studien baseras på en sociokulturell lärandeteori och en fenomenografisk forskningsansats med intervju som metod för att få en insikt i klasslärares kunskaper om fördelarna med musik samt vilken syn klasslärare har på musik i svenskundervisningen. Intervjuerna utfördes med fokus på klasslärarnas bakomliggande motiv till att musik inkluderas eller inte inkluderas i svenskundervisningen och även på vilka grunder det sker. Vidare ligger fokus vid lärandeutfallet av den musikintegrerade svenskundervisningen samt vilka musikgenrer klasslärarna använder. Resultatet av studien visar att klasslärare har skäl till att använda musik, men de intervjuade klasslärarna uttrycker osäkerhet och okunskap som ett skäl till att musik sällan används. Denna osäkerhet framförs dels beträffande bristande kunskap om fördelarna med musikintegrerad svenskundervisning, dels på bristande tillit till deras egen musikaliska förmåga. Vidare visar resultatet i studien att det saknas didaktisk eftertanke vid inkludering av musik. / Since research shows that music can play a significant role in the lingual development of students, it is interesting to investigate why music does not always get the place it deserves in Swedish teaching. The purpose of this study is to highlight the use/integration of music by class teachers in Swedish teaching in grades F-3. This is to draw attention to possible shortcomings, create a change and contribute to the development of teaching. The study is based on sociocultural learning theory and a phenomenographic research approach with interviews as a method to gain an insight into the class teachers' knowledge of the benefits of music and what views class teachers have on music in Swedish teaching. The interviews were conducted with a focus on the teachers’ underlying motives for music being included or not included in Swedish teaching and on what basis it takes place. Furthermore, the focus on outcome in the learning of music integrated Swedish teaching and the musical genres used by the teachers is. The results of the study show that class teachers have reasons for using music, but the class teachers express uncertainty and a lack of knowledge as a reason for not integrating music when teaching Swedish. This uncertainty is expressed partly on a lack of knowledge about the benefits of music-integrated Swedish teaching and partly on a lack of trust in their musical ability. The results of the study also show that there is a lack of didactic reflection when including music.
138

Talfakta : En litteraturstudie om elevers utveckling av talfakta i grundläggande addition och subtraktion / Mastery of Basic Facts : A literacy study on pupils’ development of mastering the basic math facts in addition and subtraction.

Nilsson, Lisa January 2020 (has links)
I matematikundervisningen kommer eleverna under hela sin skolgång att utveckla förmågan att lösa problem. En del av syftet med undervisning i matematik är att hjälpa eleverna gå från att använda konkreta material när de löser problem till att istället använda huvudräkning. Då eleverna ska lösa problem abstrakt i de fyra räknesätten underlättar det om eleverna lärt sig de grundläggande additions- och subtraktionskombinationerna som talfakta. Matematik innebär inte bara att kunna räkna utan också att förstå matematiken som används. En förståelse ökar möjligheten att elever skapar ett intresse för matematik och tilltro till sin egen förmåga. För lärare i matematik är det därför viktigt att konstant reflektera över hur undervisningen möjliggör för elever att generalisera sin taluppfattning. Syftet med denna studie har varit att få kunskap om talfakta inom addition och subtraktion i talområdet 0–10. Utifrån syftet ville jag veta på vilka sätt elever utvecklar talfakta och betydelsen av konceptuell kunskap för utvecklingen av talfakta. Arbetet är en litteraturstudie där internationell matematikdidaktisk forskning sammanställts, analyserats och jämförts. Resultatet visar att forskare förespråkar en talfakta som bygger på en meningsfull memorering där effektiva strategier är ett viktigt verktyg. Vidare framgår det att elever som utvecklat en konceptuell förståelse för addition och subtraktion mer frekvent använde talfakta, var mer flexibla i val av strategier och kunde generalisera sina kunskaper till ett högre talområde.
139

Högläsning : En läs- och språkutvecklande aktivitet eller bara tidsfördriv? / Read-alouds : A reading and language developing activity or just a time filler?

Binhayeemahamanaing, Adilah, Albertson, Tina January 2021 (has links)
Trots att forskning visar på att högläsning fyller många värdefulla funktioner när det kommer till elevers läs- och språkutveckling, synliggörs högläsningspraktiken enbart i styrdokumenten för förskoleklass, men inte för årskurs 1–3. Högläsning som metod kan användas på olika sätt och syftet med denna kunskapsöversikt är att med hjälp av elva vetenskapligt granskade artiklar, som alla rör ämnet högläsning, förmedla information om det. Kunskapsöversiktens fokus är att besvara vilka faktorer forskning menar är av betydelse för att högläsning ska verka som ett läs- och språkutvecklande stöd för elever. Dessa olika faktorer presenteras i resultatdelen och diskuteras i kunskapsöversiktens sista del. Av resultatet framgår bland annat olika slags systematiska tillvägagångssätt med högläsning som anses vara av vikt för läs- och språkutveckling. Resultatdelen redovisar även elevers positiva syn och upplevelse av högläsning samt att högläsning oftast förekommer i mån av tid eller som avkopplande aktivitet, i synnerlighet vid lunchtid och ytterst sällan i läs- och språkutvecklande syfte. Läsargemenskapen som kommer med högläsning och dess läs- och språkutvecklande fördelar klargörs även. Slutsatser som kan dras är att högläsning är en aktivitet som i allra högsta grad är läs- och språkutvecklande, bland annat i form av att det utvecklar ordförråd och läsförståelse. I den högläsande gemenskapen skapas även gemensamma referensramar och föreställningsvärldar. Sammanfattningsvis kan högläsning ses som en läs- och språkutvecklande aktivitet men där lärares val att använda eller icke använda högläsning som praktik samt tillvägagångssättet med det lästa spelar en viktig roll för huruvida det är läs- och språkutvecklande för elever eller ej.
140

Skönlitteratur som komplement och resurs : Skönlitteraturens roll som medskapande i en allsidig SO-undervisning utifrån ett lärarperspektiv

Matsson, Linnea January 2020 (has links)
Denna studie syftar till att synliggöra hur F-3 lärare använder sig av skönlitteratur som ett komplement till övriga läromedel i SO-undervisningen, med särskilt fokus på hur de tänker kring att välja skönlitteratur samt på de värden och normer som representeras och reproduceras utifrån den valda litteraturen. Forskning visar att skönlitteratur kan öka elevers kulturella medvetenhet likväl som befästa kulturella stereotyper. En av anledningarna till att använda skönlitteratur som komplement till traditionella läromedel är att skönlitteraturen levandegör och därmed engagerar eleverna i de ämnen som avhandlas. Studiens slutsats är att det finns en stor utvecklingspotential kring användandet av skönlitteratur inom SO-ämnet både som helhet och kring medvetenheten om vilka normer och värden de förmedlar och reproducerar. / <p>SO</p>

Page generated in 0.0375 seconds