Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om F–3-lärares attityder till flerspråkiga elevers transspråkande i svenskundervisningen. I denna studie tillämpade vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuade vi fem F–3-lärare som har erfarenheter av flerspråkiga elever. Utifrån dessa intervjuer har vi samlat in empiri. Resultatet visade att lärarna har positiva attityder till flerspråkiga elevers transspråkande i svenskundervisningen. De ser modersmålet som en resurs. Slutsatsen som vi kommit fram till i denna studie är att lärarna uppmuntrar eleverna till att använda sina modersmål. De ser det inte som ett hinder utan istället som ett redskap som gynnar eleverna.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaper om hur F-3-lärare i mångkulturella skolor resonerar kring mång- och interkulturalitet i religionskunskapsundervisningen. För att besvara våra forskningsfrågor har vi använt kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att inkludering av elevers kulturella och religiösa erfarenheter sker i en interkulturell undervisning men att lärare efterfrågar mer kunskap om arbetet med interkulturalitet. Slutsatsen är att det behövs bredare kunskap om arbete med interkulturell pedagogik, i syfte för att undervisningen ska bli inkluderande och ta hänsyn till elevers olika bakgrunder och erfarenheter.

I läroplanen för grundskolan och fritidshemmet är det framskrivet att elever i F-3 ska arbeta med den historiska tidslinjen men även utveckla deras historiemedvetande. Syftet med studien är att undersöka hur F-3 lärare resonerar kring deras arbetsätt när de arbetar med den historiska tidslijen samt hur de resonerar kring att utveckla elevers historiemedvetande. Den metod som använts inom studien är en semistrukturerad intervju som genomförts digitalt. För att kunna analysera det insamlade materialet har vi använt tematisk analys vid bearbetningen. Resultatet visade att de intervjuade lärarna hade olika sätt resonera kring begreppen inom arbetet med historiska tidslinjen. Begreppet historiemedvetande var ett begrepp som vissa av lärarna kände till och andra inte. Men det som märktes vid analysen var att lärarna på ett eller annat sätt arbetade med historiemedvetande utan att benämna begreppet i undervisningen. Efter bearbetningen av intervjuerna framkom det flera olika arbetssätt som används av F-3 lärare när de arbetar med den historiska tidslinjen. Det framkom även att informanterna inte alltid kände till ordet historiemedvetande däremot beskrev dem olika faktorer som visade att de arbetade med att utveckla ett historiemedvetande.

The purpose of the study is to investigate how teachers in F-3 work in a inclusive way in reading aloud where the students can participate and have an influence. The study is based on two research question. How do some of the teachers in F-3 perceive that the students become involed and have an influence in the reading aloud? and How do some teachers in F-3 perceive the students being included in the reading aloud? I used semi-structured interviews and systematic observations, which is a qualitative approach. The result showed that the teachers in F-3 works in a democratic way, where the students can be involed, included and with their influence affect the reading aloud moments. The students can join in and discuss what they have read, have difficult concepts axplained but also be abel to connect what they have read to their own experiences. The teachers are careful to plan the reading aloud sessions most of the time and have a purpose for it. How the teacher reads plays a big role in capturing the students. Some teachers reads with empathy, walking around the class to make sure everyone was following along, but also so that all students could see the pictures that were in the books as they lacked projectors in the classrooms and considered that some students need pictures support while reading. Reading aloud is a recurring routine in the students' teaching where the students get on share their knowledge, which leads to participation.

Syftet med denna studie var att bidra med mer kunskaper om hur F–3-lärare arbetar i svenskundervisningen för att hjälpa nyanlända elever med deras språkutveckling. Kvalitativ intervjumetodik tillämpades i studien. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer, då åtta F–3-lärare intervjuades. Intervjumaterialet analyserades genom ett induktivt tillvägagångssätt. Resultatet visar att F–3-lärarna använder sig av flera strategier för att stötta och främja nyanlända elevers språkutveckling. Resultatet visar även att lärarna anser att det finns utmaningar vid arbetet med nyanlända elever. Slutsatsen är att samarbete mellan olika yrkesgrupper, cirkelmodellen, bildstöd och kroppsspråket är framgångsrika, samt att tidsbrist och otillräckliga kunskaper är två utmaningar.

Syftet med studien har varit att undersöka hur F-3 lärare arbetar språkutvecklande i SO- undervisningen. Vi har valt att använda en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Intervjuerna har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och relevant forskning. Resultatet visade bland annat olika arbetsmetoder för en språkutvecklande SO- undervisning samt lärares syn på ett språkutvecklande arbetssätt i SO- undervisningen. Slutsatsen som presenteras i studien är att lärare använder olika arbetsmetoder för att bidra till elevers språkutveckling i SO- undervisningen.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om F-3 lärares attityd till matematik har ett samband med deras val av undervisningspraktiker. Studien genomfördes via en kvantitativ enkätundersökning med påståenden kopplade till det teoretiska ramverket TMA. Resultatet visar att det finns ett samband mellan de två variablerna och de lärare som har en positiv attityd till matematik har även det som lärare i matematikämnet och i sin undervisning.

Undersökningens syfte var att undersöka vilka undervisningsstrategier behöriga lärare tillämpar i sin biologiundervisning och varför, med det övergripande syftet att diskutera och reflektera kring arbetssätt och metoder som kan skapa en varierad undervisning i biologi. Semistrukturerade intervjuer gjordes med sex behöriga f-3 lärare samt observationer vid två lärares lektioner. Arbetssätten och metoderna som lärarna tillämpar i sin biologiundervisning resulterade i fyra huvudkategorier: Praktiskt arbete, teoretiskt arbete, digitala verktyg och samarbete. Undersökningen visade att flest praktiska arbetssätt och metoder tillämpades av lärarna i biologiundervisning och det även var flest argument för praktiskt arbete. Flest gemensamma argument för praktiskt arbete är att eleverna får nyttja fler sinnen. Genom att lärarna använde och gav många argument för olika arbetssätt och metoder är slutsatsen att lärarna i denna kommun i stor utsträckning varierar sina arbetssätt och metoder i biologiundervisningen.

Syftet med vår studie är att undersöka hur barnlitterära böcker kan användas som verktyg i en värdegrundsundervisning. Metoden vi har valt är en kvalitativ textanalys. Genom ett normkritiskt perspektiv kommer vi att analysera fyra barnlitterära böcker för att se över hur dessa synliggör normer, om de är inkluderande och hur de problematiserar och normaliserar normerna. Vi har delat in analysen i fyra kategorier, samtycke, vänskap, känslor och likheter och olikheter. Med stöd av vår analys kommer vi att presentera hur lärare kan arbeta med barnlitteratur som ett verktyg i ett värdegrundsarbete. Resultatet av vår studie visar att barnlitteratur kan vara ett bra verktyg i ett värdegrundsarbete. Barnlitteraturen kan ge eleverna en möjlighet att inhämta ny kunskap och förståelse om sig själva och om andra.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaper kring hur resurser utanför skolan används i svenskundervisningen av F-3 lärare. För att besvara vår forskningsfråga har vi tillämpat kvalitativa intervjuer som metod och ramfaktorteorin som teoretiskt perspektiv. Studiens resultat pekar på att lärarnas användning av externa resurser kan bidra till en ökad variation i svenskundervisningen, men att detta inte sker i den utsträckning som lärarna själva önskar. Slutsatsen är att inkluderingen av externa resurser i svenskundervisningen erbjuder både möjligheter och begränsningar, och att lärarnas faktiska användning av dessa resurser påverkas av olika ramfaktorer.