Tidigare forskning visar att motivation påverkar elevers utveckling, resultat och prestationer i ämnet matematik. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om och hur F-3-lärare arbetar för att motivera alla elever i matematikämnet. Studiens teoretiska perspektiv är den didaktiska triangeln som synliggör relationen mellan lärare, elev och ämne. Den didaktiska triangeln blir relevant för studien då vi undersöker och analyserar hur lärare arbetar för att motivera sina elever i ämnet matematik. Studien har en kvalitativ datainsamlingsmetod där sex lärare intervjuades. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån en tematisk analys. Det insamlade materialet ligger till grund för studiens resultat som besvarar de två forskningsfrågorna. Resultatet visar att lärare arbetar varierat, individanpassat och lustfyllt för att motivera alla elever. Vi kan då dra slutsatsen att dessa aspekter blir viktigt för att motivera elever i matematik och att det kan påverka elevers utveckling, prestationer och resultat. Av resultatet kan vi även dra slutsatsen att olika faktorer kan möjliggöra respektive hindra elevers motivation i matematik. Faktorerna handlar om lärares inställning och resurser som digitala verktyg, personal, material och lokaler.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att utifrån tidigare forskning analysera vilka didaktiska utmaningar religionslärare ställs inför i samband med stora läroplansförändringar, samt de skoldebatter som ligger till grund för dessa. Dessutom jämförs den svenska och den engelska modellen för religionsundervisning med målet att se om religionslärare i England och Sverige ställs inför samma utmaningar, eller om dessa skiljer sig åt, eftersom att den samtida religionsundervisningen är icke-konfessionell i båda länderna. Metoden som har använts är tematisering av tidigare forskning. Tematisering har skett utifrån de årtal då nya läroplaner släppts samt lärares religionsdidaktiska utmaningar. Jämförelsen mellan Englands och Sveriges religions undervisning har tematiserats efter likheter och skillnader. Denna uppsats visar att det finns ett samband mellan läroplansförändringar, förändringar i kursplanen för religionskunskap och debatter om skolan men också att följden av dessa förändringar leder till flertalet didaktiska utmaningar för religionslärare då de ska förhålla sig till nya direktiv.

A qualitative study on how teachers actively work to promote student influence in the classroom through the teaching of and through democracy from the perspective of five F-3 teachers.

Syftet med den här studien är att undersöka hur F-3-lärare i Sverige beskriver att de utför sin läsundervisning i årskurs 1 för att utveckla elevers läsförmåga utifrån elevers individuella behov och förutsättningar. Studiens teoretiska perspektiv är det sociokulturella perspektivet som handlar om stödstrukturer, den proximala utvecklingszonen och lärande i samspel med andra. Dessa tre begrepp genomsyrar hela studien. Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats systematiskt med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att lärare använder olika läsinlärningsmetoder men är osäkra på vad läsinlärningsmetoderna heter. Lärare är säkra på hur de ska genomföra sin läsundervisning och varierar undervisningen utifrån elevers individuella behov och förutsättningar. Gemensamt arbete och stödstrukturer är något lärare anser som viktiga faktorer i elevernas läsutveckling. För att hjälpa elever som riskerar att inte uppnå målen i svenskämnet för årskurs 1 krävs en samverkan med speciallärare, specialpedagog, klasslärare, kollegor och vårdnadshavare. Vi kan därför dra slutsatsen att lärare är säkra på hur läsundervisningen ska gå till. F-3-lärare är medvetna om viktiga faktorer för elevers läsutveckling. Lärare tar hjälp av kollegor med mer erfarenhet i arbetet med elever som riskerar att inte uppnå målen i årskurs 1.

Syftet med studien är att utforska F-3-lärares uppfattningar om de strategier som används i undervisningen av svenska som andraspråk och svenska för att stödja elever med svenska som andraspråk. Dessutom undersöks vilka anpassningar, stödmaterial och resurser grundlärare använder för att uppnå detta stöd. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare arbetar mycket med att inkludera användning av pedagogiska modeller, språkanpassning och genomgång med hjälp av synonymer och förenklat språk, samt integration av elevernas kulturella bakgrund. Lärarna anpassar också undervisningen genom att välja nivåanpassade material och läromedel samt använder bildstöd och bildkort. F-3 lärare använder sig också av olika tekniska resurser och digitala verktyg för att stödja elever med svenska som andraspråk. Slutsatsen är att för att effektivt stödja andraspråkselever krävs en integrering av rätt val av material, beprövade språkutvecklande modeller baserade på lärares tidigare erfarenheter.

Motivation beskrivs som en framgångsfaktor för lärande. Enligt tidigare forskning verkar elevers motivation till problemlösning påverkas av olika faktorer. En vanlig uppfattning av lärare verkar vara att motivation är starkt kopplat till elevers engagemang i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer verksamma F-3-lärare ser påverkar elevers motivation till problemlösning samt hur de upplever att de arbetar för att främja motivation. Genom att intervjua 5 verksamma F-3-lärare och genomföra en tematisk analys visar studiens resultat likt tidigare forskning att elevers motivation till problemlösning påverkas av olika faktorer såsom uppgifternas utformning, elevernas inställning eller läsförmåga. Arbetssätt som istället främjar motivationen enligt resultatet är en meningsfull undervisning med varierade undervisningsformer som stöttar självförmågan. Slutsatsen efter detta är att lärares medvetenhet kring vad som påverkar motivationen negativt och positivt verkar vara en framgångsfaktor för att skapa motivation till problemlösning.

Denna studie syftar till att synliggöra hur F-3 lärare använder sig av skönlitteratur som ett komplement till övriga läromedel i SO-undervisningen, med särskilt fokus på hur de tänker kring att välja skönlitteratur samt på de värden och normer som representeras och reproduceras utifrån den valda litteraturen. Forskning visar att skönlitteratur kan öka elevers kulturella medvetenhet likväl som befästa kulturella stereotyper. En av anledningarna till att använda skönlitteratur som komplement till traditionella läromedel är att skönlitteraturen levandegör och därmed engagerar eleverna i de ämnen som avhandlas. Studiens slutsats är att det finns en stor utvecklingspotential kring användandet av skönlitteratur inom SO-ämnet både som helhet och kring medvetenheten om vilka normer och värden de förmedlar och reproducerar. / <p>SO</p>

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga hur lärare bemöter situationer där barn far illa i hemmet. Studiens urval är fem verksamma F-3 lärare i Mellansverige som genom semistrukturerade intervjuer belyser sina erfarenheter, upplevelser och metoder om hur lärare bemöter barn med otrygg hemmiljö. Resultatet i studien visar på att lärare har olika metoder för bemötandet av barn som far illa i hemmet, lärarnas eftersträvan att skapa en trygg skolmiljö för elever är densamma även om bemötandet kan se olika ut. Slutsats av denna studie är att det finns faktorer rörande bemötandet av dessa elever att utveckla på skolor som påverkar både elever och personal negativt. Det står i läroplanen att skola och hem ska samverka, men lärarna i studien upplever att formerna för hur samverkan ska ske är oklara.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur F-3-lärare upplever att ett språkutvecklande arbetssätt påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling inom de samhällsorienterade ämnena. Studiens ansats är kvalitativ och variationsteorin har använts som ett teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att arbeta språkutvecklande gynnar alla elevers språk- och kunskapsutveckling, inte enbart flerspråkiga elever. Studien visar vidare att det finns flera faktorer som påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling; Att ta reda på flerspråkiga elevers förkunskaper, tidigare erfarenheter och intressen, visualisera ämnesinnehållet med digitala verktyg, förklara ämnesrelaterade ord och begrepp, lära eleverna olika strategier att bearbeta texter, samverkan med SVA-lärare och studiehandledare, samverkan med modersmålslärare, varierade kommunikationsformer, F-3-lärares erfarenheter och kunskaper om att arbeta språkutvecklande. Det är viktigt att arbeta språkutvecklande inom samtliga skolämnen inte enbart inom de samhällsorienterade ämnena. Genrepedagogiken, cirkelmodellen och kooperativ lärande upplevs som de mest effektiva språkutvecklande arbetssätten för att utveckla flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Slutsatsen är att ett språkutvecklande arbetssätt inom alla skolämnen har positiva effekter på elevers språk- och kunskapsutveckling.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur F–3-lärare arbetar för att främja språkutveckling hos sina nyanlända och flerspråkiga elever och vilka resurser som används samt vilka utmaningar som finns. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Resultatet visar att informanterna ser att det är viktigt att arbeta strukturerat, tydligt och med bildstöd. Nyanlända elever börjar i förberedelseklass om de går i åk 2 och 3, men de hör redan från början till en ordinarie klass, och är med i den så mycket som möjligt. Utmaningen när eleverna inte kan så mycket svenska än är att det är svårare att skapa en relation då både lärare och eleven är beroende av en tredje part, en studiehandledarresurs. Lärarna utgår från elevernas intressen och arbetar mycket med att skapa en trygg miljö för eleverna. Flera av lärarna är positiva till att eleverna ska få använda sina modersmål i klassrummet. Lärarna hade önskat att arbeta i större och fler lokaler samt ha tillgång till fler studiehandledarresurser med olika modersmål.