This study presents a holistic view of which factors small and medium-sized enterprises (SMEs) have to consider, in moving their customer order decoupling point (CODP) further from the customer, thereby becoming more customized. The study also investigate whether SMEs and larger enterprises differ in the strategic questions relating to what influences an enterprise to become more customized, which prerequisites are required and which problems enterprises should anticipate and prepare for. These questions are important, given that strategic change is challenging, and can take considerable time to accomplish; it therefore needs to be based on the right decisions. This study is motivated by the fact that the markets SMEs are selling to tend to become more and more complex and harder to anticipate. Increased globalisation and use of IT and ICT have lead to greater uncertainty in customer demand. At the same time customers have ever more demanding needs and specifications; if these are not met, they will go elsewhere rather than reducing or adapting them. This complexity requires a more customized production and is a way to gain commercial advantages.       Customised production includes many benefits such as reduced uncertainty, by producing totally customized products less capital bound is tied up. But meanwhile many challenges such as reduced production efficiency, furthermore flexibility must be increased and higher demands on communications and IT systems are often necessary. The study starts with a wide and thorough theoretical overhaul around the movement of the CODP, but also addresses other parts of the organization to get the all-important big picture. This theoretical work is leading to a work-model which is used in six interviews within SMEs. In order to get a thorough picture, the enterprises that take part in the study are from different line of business and have from 18 to 235 employees. During these interviews, conducted on a single occasion per company, the model and related questions are discussed. Thereby an analysis of the interviews and the theory is done, with the model as the starting-point.   The result of this study is a basic model, which SMEs can use as an analytical tool, and a checklist, to facilitate a move towards a make-to-order manufacturing strategy, thereby gaining more flexibility. The study provides a basic generic framework which can be adapted and tailored by the company in question to see which parts are relevant to specific circumstances.

Fokus i denna avhandling utgör läkares och civilingenjörers kunskaps- och identifikationsprocesser under utbildning och arbete – vilka studeras som utsnitt ur levnadsbanor. Syftet är att beskriva och tolka relationen mellan högre utbildning och arbete, dels utifrån föreställningar i forskning och policy, dels utifrån människors subjektivitet, vardagserfarenheter och liv. Studien baseras på textanalys och intervjuer med läkare och IT-ingenjörer under de första åren i arbetslivet och yrket. Kännetecknande är att processer följs över tid genom en longitudinell design. Den teoretiska ramen struktureras runt tre länkade teman: Kunskap och dynamiker i det samtida samhället; Högre utbildning och arbete; Människors formbarhet. Reflexiv tolkning utgör metodologisk ansats. Begreppen flexibilitet, stabilitet och ambivalens används dialektiskt vid analys av empiriska data. Avhandlingen visar att människors subjektivitet och vardagserfarenheter samspelar med generella föreställningar och sammanhangens reella förhållanden. Utbildnings- och yrkesval kan förstås som uttryck för såväl reflexiva livsprojekt som subjektiva dynamiker. Att formas till civilingenjör och läkare ter sig på vitt skilda sätt. Ingenjörerna formas till generalister och ”spelar med säkra kort” medan läkarna bygger en karaktär och ”spelar med sig själva som insats”. I arbetet använder civilingenjörerna titeln som en flexibel strategi – identifikation är främst bunden till plats, funktion och arbetstid. Läkarnas identifikation med yrket utgör ett konstant tillstånd – läkare är något de alltid är, också på fritiden – yrket är starkt bundet till person. Resultaten indikerar att både ingenjörs- och läkaryrket kännetecknas av livslånga kvalificeringsprocesser. De visar sig stark exkluderande över tid. Relationen mellan högre utbildning och arbetet diskuteras vidare i avhandlingen genom människors levnadsbanor och i termer av såväl formbara som hållbara liv. / The focus of this thesis is the formation of knowledge and professional identification through physicians’ and engineers’ education and work – life-trajectories are the frame of interpretation. The aim is to describe and interpret the relationship between higher education and work, partly by studying ideas in research and educational policy, partly by people’s subjectivity, experiences and everyday life. This study is based on text analysis and interviews with physicians and engineers. The characteristic of this study is that processes are described and interpreted through a longitudinal design. The theoretical framework is built up by three interrelated themes: knowledge and dynamics in contemporary society; higher education and work; the reflexivity of the individuals. An overarching interpretive approach is applied, and the concepts of flexibility, stability and ambivalence are used dialectically in the analysis of empirical data. The study indicates interplay between subjectivity, everyday life experiences and conditions in different practices. The informants’ educational and career choice can be understood as expressions of reflexive life-projects or as subjective dynamics. Becoming an engineer or physician stand out as substantially different processes. The engineers in information technology are becoming generalists and are “playing the game with a safe hand”, while the physicians becoming characters and are “playing the game with oneself as stake”. At work the engineers are using their title as a flexible strategy – identification is confined to place of work, occupation and working hours. The physicians’ identification with their profession is a fixed state of mind – they are always physicians, even in their leisure time – the profession is associated with their personality. The results indicate that both engineers and physicians careers can be characterised by life-long qualification. It appears as a strongly excluding factor. The relationship between higher education and work is discussed as life-trajectories and in terms of formable and sustainable life.

Syfte: Syftet med rapporten var att bättre förstå vilka faktorer som har en inverkan på kapacitetsplaneringen samt de metoder som finns att tillgå gällande kapacitetsplanering. Utefter detta formulerades det tre stycken frågeställningar som studien avser att besvara: Vilka metoder inom kapacitetsplaneringen kan tillämpas i ett kundorderstyrt företag? Vad utmärker kapacitetsplaneringen i ett kundorderstyrt företag? Hur kan kapacitetsplaneringen förbättras utifrån fallföretagets nuvarande situation? Metod: För att besvara frågeställningarna och uppfylla studiens syfte valdes det att genomföras en fallstudie på Lindab Götene AB i Götene. Den första frågeställningen besvaras genom att identifiera relevant teori kring kapacitetsplanering och analysera dessa med empirin. Den andra frågan besvaras med hjälp av empirin där en nulägesanalys har genomförts som ger en inblick i fallföretaget samt den informationen om hur kapacitetsplaneringen tillämpas i fallstudieobjektet. Även här analyseras empirin med teorin. Den tredje frågan besvaras utifrån den analys och insamling av empiriskt material i nulägesbeskrivningen för att identifiera vad som kan förbättras angående kapacitetsplaneringen i en kundorderstyrd verksamhet. Den empiriska datan utgjordes utav intervjuer, dokumentstudier och observationer. Slutsats: I dagsläget sker kapacitetsplaneringen för hela företaget, författarna föreslår att fallföretaget tillämpar metoden kapacitetsbehovsprofiler då den möjliggör att planera kapaciteten per avdelning. Vilket skulle kunna ge en bättre uppfattning om hur beläggningen i produktionen ser ut utifrån fallföretagets förutsättningar. Ytterligare rekommendationer är att utföra tidsstudier för att säkerställa att korrekta operationstider finns tillgängliga som kapacitetsplaneringen baseras på för att inte över- eller underskatta graden av kapacitetsbehov. Uppföljning och återkoppling bör även göras för att se hur produktionen ligger till gentemot planeringen för att även skapa ett underlag för eventuella förbättringar som kan utföras, samt att skapa rutiner och se till att dessa följs. / Purpose: The purpose of the report was to achieve a greater understanding over which factors have an impact on capacity planning as well as the methods available regarding capacity planning. Along this, three questions were formulated that the study intends to answer: Which methods within capacity planning can be applied in a customer-managed company? What distinguishes a capacity planning in a customer-managed company? How can capacity planning be improved in the business case based on the current situation? Method: In order to answer the questions and fulfil the purpose of the study, it was decided to conduct a case study at Lindab Götene AB in Götene. The first question is answered by identifying relevant theory about capacity planning and comparing them with empiric materials. The second question is answered with the help of the empirics where a current situation analysis has been conducted that gives an insight into the case company and the information on how capacity planning is applied in the case study. The theoretical and empirical material are analysed as well. The third question is answered on the basis from the analysis and collection of empirical material in the current situation description to identify what can be improved regarding capacity planning in a customer-ordered business. The empirical data consisted of interviews, documentary studies and observations. Conclusion: Today the capacity plan is created for the whole company as one unit, the authors are suggesting that the business case applies the method capacity bills which makes it possible to plan capacity for each division. Thus, creating a better chance of understanding the current situation in the production. Further recommendations are such as conducting time studies to ensure that correct operational times are available which capacity planning is based on, this for not under- or overestimate the need of capacity. Follow-up and feedback should be done to see how the current situation of the production is against the production plan, also to create a ground for potential improvements that can occur. Creating routines and making sure that they are followed.

The purpose of this study is to describe how competency modeling and knowledge management can support a ramp-up of an existing complex production. An abductive study approach is used, to keep the study open for new directions to generate new theories. A case study is done at ABB Machine, followed by two reference cases at Scania and Volvo. Semi-structured interviews are used together with observations to get qualitative data. A conceptual framework is used in the interviews to easier connect the data to the theoretical framework. The data is compiled and analyzed with a thematic approach. Empirical and theoretical data is separately analyzed, followed by a discussion how they could support a ramp-up process. Results showed that competency modeling and knowledge management together support a ramp-up better by improving knowledge transfer and flexibility. Flexibility is created from strategic modeling where personnel hold several competencies which enable for greater adoption to existing production. With proper knowledge transfer, new staff can be introduced more efficiently, and experienced ones can broaden their competencies furthermore. Also, it gives effects such as better work mood, new approaches on matters and less ergonomic injuries. The results also showed the importance of time required for transfer, which if not respected can effect ramp-up quality negatively. The recommendations for complex factory production is to use more competence broadening, comply with the time needed, have skilled trainers, and collective goals for the whole organization. / Syftet med denna studie är att undersöka hur kompetensmodellering och kunskapshantering kan stödja upprampningen i en komplex och befintlig produktionsindustri. I studien användes en abduktiv ansats. En fallstudie genomfördes hos ABB Machines samt två referensstudier hos Scania och Volvo för att kunna jämföra data. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer för att få kvalitativ data. Operationalisering användes i intervjuerna för att enkelt kunna koppla data till teori. Data som samlats in sammanställdes och analyserades med en tematisk modell. Empirisk och teoretisk data som samlats in gällande kompetensmodellering och kunskapshantering i komplex produktion analyserades först separat för att i nästa steg diskuteras hur de kombinerat kan stödja en upprampningsprocess. Resultatet av studien visade att kompetensmodellering och kunskapshantering tillsammans kan främja en bättre upprampning i en produktion, genom förbättrad kunskapsöverföring samt strukturerad flexibilitet. Med högre flexibilitet kan produktionslag enklare anpassa sig mot ett ändrat produktionsläge, genom att personal innehar ett flertal kompetenser. Detta bidrar till att interna resurser kan utnyttjas mer effektivt. Kvalitativ och effektiv kunskapsöverföring bidrar till att ny personal kan introduceras snabbt samt att erfaren personal kan bredda och fördjupa sina kunskaper för ökad flexibilitet. Vid upplärning är det viktigt att personal ges tid för att kunna ta emot ny kunskap. Detta leder till flera positiva effekter såsom bättre arbetsmiljö, nya synsätt och färre belastningsskador. Rekommendationerna från studien är att satsa på kompetensbreddning, utbildade mentorer, samt gemensamma mål för hela organisationen.

Detta examensarbete har haft som syfte att undersöka hur det gränslösa arbetet uttrycker sig bland chefer inom stadsbyggnadsförvaltningen i Luleå kommun. Därför har studien haft följande frågeställningar; 1) Hur uttrycker sig det gränslösa arbetet hos chefer på olika nivåer vid stadsbyggnadsförvaltningen i Luleå kommun? 2) På vilket sätt har cheferna påverkats av det gränslösa arbetet? Vilka konsekvenser har det fått? 3) Vilka insatser kan förvaltningens HR-funktion tillämpa för att förbättra eller utveckla chefernas arbetssituation i relation till det gränslösa arbetet? Studien har haft en kvalitativ ansats där femton stycken semistrukturerade intervjuer har legat som grund för studiens resultatavsnitt. Studiens teoretiska ramverk har bestått av en samlad teoribildning om gränslöst arbete (Allvin, et, al,1998;2006). Det teoretiska ramverket har även kompletterats med Karasek och Theorells (1990) trefaktors-modell om krav, kontroll och socialt stöd för att få en djupare förståelse om intervjupersonernas arbetssituation. Studiens resultat har visat att det gränslösa arbetet uttrycker sig främst genom en hög grad av flexibilitet och arbetsbelastning. Resultatet har även visat att både positiva och negativa konsekvenser av det gränslösa arbetet framkommit bland cheferna. Inom diskussionsavsnittet argumenteras det därför att stadsbyggnadsförvaltningen behöver applicera ett antal insatser för att minska och förebygga de negativa effekterna av det gränslösa arbetet. Argumentationen har mynnat ut i förslag om att reducera antalet fysiska möten, ett säkerställande av kompetensutveckling bland nya chefer, uppmuntra och kommunicera inför chefer om att ta till vara på sin lediga tid, skapa mer privat arbetstid bland cheferna och slutligen säkerställa en tillräcklig nivå av stöd från olika stödfunktioner. / This master thesis has been designed to investigate how the boundaryless work is expressed among managers of City building department in Lulea county. The purpose of the study has therefore been communicated with the following research questions; 1) How does the boundaryless work among managers at various levels of the City building department express itself? 2) In which ways have the managers been affected by the boundaryless work? What consequences has it resulted in? 3) What actions can the departments HR function apply by improving or developing the managers' work situation in relationship to the boundaryless work? The study has had a qualitative approach in which fifteen semi structured interviews have been the basis for the study’s result. The theoretical framework of the study has consisted theories on boundaryless work by Allvin et al. (1998; 2006). The theoretical framework has also been supplemented with Karasek and Theorell's (1990) three-factor model to gain a deeper understanding of the interviewees' work situation. The study's results have shown that the boundaryless work expresses itself through a high degree of flexibility and workload. Both positive and negative consequences of the boundaryless work have emerged among the managers. Within the discussion section, it is argued that the City building department needs to apply several efforts to reduce the negative effects of boundaryless work. The argument has resulted in proposals to reduce the number of physical meetings, increase the skills development of new managers, encourage and communicate to managers that they need to be off duty on their spare time, create more private working hours among managers and finally ensure an increasing level of support from the supporting functions (HR, etc.) among managers.

Examensarbete (4FE18E) i controller för Civilekonomprogrammet, 30 högskolepoäng, Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet i Växjö, vårterminen 2021.  Bakgrund och problem: Under senare år har förändrade kundbehov och globalisering blivit ett faktum i olika typer av verksamheter och branscher vilket ökat pressen på att organisationer behöver fokusera mer på förnyelse och utveckling. Därför har kreativitet bland organisationernas anställda blivit en viktig prioritet i organisationer samtidigt som de behöver nyttja kontroll för att skapa samordning för att de organisatoriska målsättningarna ska kunna uppnås. Kontroll har dock under lång tid utgjort verktyg för standardisering i verksamheter vilket konstaterats utgöra hinder för kreativitet eftersom medarbetarna är i behov av exempelvis handlingsfrihet och självbestämmande. Begreppet kontroll har därför allt mer blivit omdiskuterat i kreativitetssammanhang där frågan om hur mycket av den som ska förekomma i organisationer belysts. Numera kretsar dock inte diskussionen till lika stor del kring hur man ska minimera förekomsten av kontroll till fördel för ökad kreativitet, utan snarare hur dessa faktorer ska utformas för att kunna främja kreativitet. Eftersom det de anställdas kreativa beteenden som bidrar till utveckling i organisationerna är därför deras uppfattningar ytterligare viktiga att lyfta i diskussionen för att förstå hur ett samspel kan skapas mellan kontroll och kreativitet. Syfte: Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för samspelet mellan kontroll och kreativitet och hur dessa faktorer hanteras i olika typer av organisationer genom att utgå från medarbetares och chefers perspektiv och uppfattning. Studien avser därmed inte att konstatera det bästa sättet att styra en verksamhet eller hantera samspelet, utan snarare försöka ge goda exempel på hur ett samspel kan skapas genom styrningen. Metod: För att kunna uppfylla studiens syfte nyttjades en kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats. Studien har utförts som en flerfallstudie med två fallföretag: en svensk storbanks innovationsavdelning och fordonstillverkaren Scania CV AB. Studien inleds med en litteraturgenomgång där tidigare forskning kring ämnet presenteras. Därefter följer en teoretisk referensram utifrån Adler och Borys (1996) ramverk kring möjliggörande och tvingande kontroll. Den empiriska materialinsamlingen har insamlats genom sexton semistrukturerade intervjuer och därefter har materialet analyserats genom en tematisk analys.  Slutsats: De slutsatser som kan erhållas utifrån studien är att ett samspel mellan kontroll och kreativitet kan skapas genom att organisationer låter medarbetarna vara delaktiga genom hög inkludering, att ständiga dialoger förs regelbundet och att företag vågar tilldela medarbetarna frihet under ansvar. Kontrollen i fallföretagen kan också tänkas ha antagit dubbla roller genom att vara både möjliggörande och tvingande beroende på medarbetare och chefers attityder. Det är därför också viktigt att belysa de anställdas uppfattning av kontrollsystemet eftersom att deras förståelse för kontrollen och för sitt eget värde i organisationen kommer ha betydelse för samspelet.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva organisationers hur bakomliggande motiv påverkar införandet av hälsofrämjande aktiviteter och åtgärder. Metod: Kvalitativ studie med en induktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva informanter. Slutsats: Vi kan med denna studie konstatera att det är svårt att säga hur organisationers bakomliggande motiv påverkar införandet av hälsofrämjande arbete, främst på grund av den variation och bredd som ryms i begreppet. När organisationer erbjuder en för stor variation av hälsofrämjande aktiviteter och åtgärder, kan vi inte med säkerhet identifiera vilka motiv som påverkar vilka aktiviteter och åtgärder. / Purpose: The purpose of this study is to describe how underlying motives influence the implementation of health-promoting activities and measures. Method: Qualitative study with an inductive approach. The empirical material was col-lected through semi-structured interviews with eleven informants. Conclusion: This study shows that it is difficult to say how organizations underlying motives influence the implementation of health-promoting activities and measures, mainly because of the variety and width of the concept. When organizations offer too much variety in health-promoting activities and measures, it is not possible for us to iden-tify with certainty which motives influence which of the activities and measures.

The high penetration of renewable energies (RE) in power systems is increasing the volatile production on the generation side and the presence of distributed energy resources (DER) over the territory. On the other hand, Virtual Power Plants (VPPs) are an aggregation of DER managed as a single entity to promote flexibility services to power systems. Therefore, VPPs are a valid approach to cope with the arising challenges in the power system related to RE penetration. This report defines the concept of a utility-scale VPP, as a tool to stabilize the grid and increase the flexibility capacity in power systems. For this purpose, the report places special emphasis in the use cases that can be developed with a utility-scale VPP. Nevertheless, implementing a utility-scale VPP is a complex procedure, as VPP solutions are highly customizable depending on the scope and the conditions of each project. For this reason, this report analyses the main factors that must be taken into account when implementing a VPP solution. The report concludes that the two most critical factors that define the viability of a VPP project are, first, the energy market design and regulatory framework and second, the technical requirements. These two must always align with the scope of the project and the use cases intended to be developed. Further, other minor factors, including a cost estimate for a VPP solution, are also considered in the report. / Den höga penetrationen av förnybara energier i kraftsystem ökar den flyktiga produktionen på produktionssidan och närvaron av distribuerade energiresurser över territoriet. Å andra sidan är virtuella kraftverk en sammanställning av distribuerade energiresurser som hanteras som en enda enhet för att främja flexibilitetstjänster till kraftsystem. Därför är virtuella kraftverk: er en giltig strategi för att hantera de uppkomna utmaningarna i kraftsystemet relaterat till förnybara energier genomslag. I denna rapport definieras konceptet med en virtuella kraftverk verktygsskala som ett verktyg för att stabilisera nätet och öka flexibilitetskapaciteten i kraftsystem. För detta ändamål lägger rapporten särskild tonvikt på användningsfall som kan utvecklas med en virtuella kraftverk-nytta. Trots det är implementering av en virtuella kraftverknyckelskala en komplex procedur, eftersom virtuella kraftverk-lösningar är mycket anpassningsbara beroende på omfattning och villkor för varje projekt. Av denna anledning analyserar denna rapport de viktigaste faktorerna som måste beaktas vid implementering av en VPP-lösning. Rapporten drar slutsatsen att de två mest kritiska faktorerna som definierar ett virtuella kraftverk projekts livskraft är, dels energimarknadens utformning och regelverk och för det andra de tekniska kraven. Dessa två måste alltid anpassa sig till projektets omfattning och användningsfall som är avsedda att utvecklas. Vidare beaktas även andra mindre faktorer, inklusive en kostnadsuppskattning för en virtuella kraftverk lösning, i rapporten.

Marknadsanalyser gjorda av Svenska kraftnät visar att elenergianvändningen i Sverige kommer att öka. Denna utveckling drivs på av bland annat omställningen till elektriska transporter och kan potentiellt leda till kapacitetsbrist i ledningar inom transmissions- och regionnät, framför allt i storstadsområden. För att kunna reducera kapacitetsbrist i en ledning finns det ett antal åtgärder, men hur dessa står sig mot varandra i ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv är inte fastställt. Det är där denna rapport tar vid. Bland annat studeras Dynamic line rating (DLR) som en åtgärd för att reducera kapacitetsbristen i den studerade ledningen. DLR är en teknik som används för att justera den maximalt tillåtna överföringskapaciteten i en ledning baserat på ett antal parametrar. Beräkningarna för att bestämma maximalt tillåtna överföringskapaciteten i ledningen gjordes på två olika sätt detta för att undersöka om de var likvärdiga. Det visade sig att de stämde relativt bra överens, dock med en offset. Den potentiella överlasten skulle inträffa under 3379 timmar under ett år, men enbart om en specifik transformator gick sönder. Medeltiden till felet visade sig vara 173 år utan att några åtgärder applicerades. För att nå upp till 100 % tillgänglighet på ledningen, utan åtgärder, skulle det behöva köpas flexibilitetstjänster motsvarande 82150 MWh (Megawattimmar) under det studerade året.  Även den ekonomiska kostnaden för att köpa upp- eller nedreglerande tjänster studerades. Rapporten visar att det för den studerade ledningen var till fördel att investera i DLR vid ett flexibilitetsbehov på 1,2 GWh/år. Från resultatet utformades ett förslag på lämplig ordning för att nyttja de olika åtgärdena samt förslag på vidareutveckling av arbetet. Slutsatsen är att åtgärderna har sina för- och nackdelar, men att det inte går att säga att någon åtgärd är bättre än någon annan. Detta gäller inom samtliga områden som studerades. / Market analyzes made by Svenska kraftnät show that electricity use in Sweden will increase. This development is driven by, among other things, the transition to electric transport and can potentially lead to a lack of capacity in lines within backbone and regional networks, especially in metropolitan areas. In order to be able to reduce capacity shortages in a transmission line, there are a number of measures, but how these stand against each other in a technical and economic perspective has not been determined. That's what this report tries to answer.  Among other things, Dynamic line rating (DLR) is studied as a measure to reduce the capacity shortage in the studied transmission line. DLR is a technology used to adjust the maximum allowable transmission capacity in a line based on a number of parameters. The calculations to determine the maximum allowable transmission capacity in the transmission line were made in two different ways to examine whether they were equivalent. It turned out that they matched relatively well, though with an offset. The potential overload would occur during 3379 hours in a year, but only if a specific transformer broke down. The mean time to failure turned out to be 173 years without any measures being applied. In order to achieve up to 100 % availability on the line, without measures, it would be necessary to purchase flexibility services corresponding to 82150 MWh (Megawatt hours) during the year studied. The financial cost of buying up or down regulation services was also studied. The report shows that it was advantageous for the studied transmission line to invest in DLR at a flexibility requirement of 1.2 GWh / year. From the results, a proposal was made for an appropriate arrangement for using the various measures as well as proposals for further development of the work. The conclusion is that the measures have their advantages and disadvantages, but it is not possible to say that one measure is better than another. This applies to all areas studied.

Today there is a global growing discourse regarding sustainability and the need for ecological responsibility. This in combination with the high level of shortage of accommodation on the market in Sweden and Stockholm, which is the geographically limitation of this study. One strategy to handle the shortage of accommodation and the high vacancy levels is property development through conversion where the change of use is in focus. This study is an exploratory study were the aim is to investigate how the existing property portfolio can be used to benefit the aspects of sustainability by conversion and a circular economic business model. There is also a goal to deepen the understanding of the incentives and market strategies in relation to conversion. The chosen method for this research is to use an abductive research method to ascertain the possibility for changes along projects’ life-time. Qualitative data have been collected with semistructured interviews as the main source where the respondents have been projects managers, and other essential actors, on a few selected companies as well as influential actors within the real estate sector. The three dimensions of sustainability, ecological, social and economic, have different influential roles depending on which explaining model that are studied. Also, there could be a ‘fourth dimension’ of sustainability, the cultural dimension, which widens the perspective. Further, the need for an environmental change have led to the birth of another economic model; circular economy. Here the traditional linear economic model is challenged with a model where recycling together with re-usage are in focus. Conversion is a strategy that is more frequently used now then for example 20 years ago, but the concept could have a larger role in today’s society. This could be seen as a circular economic approach for the construction, and/or real estate, industry, in which there have been investigations whether this new economic business model could have a bright future. Although, the actors on today’s market do believe that the traditional linear economic model is a better fit since it provides them with a larger profit in a shorter amount of time. Furthermore, the actors do believe that a circular economic business model is a good approach, but it is unfortunately not economically defendable in a large scale today. Since the market is full of uncertainties there are few actors that are willing to step into the world of conversion. / Diskussionen gällande hållbarhet och ett ekologiskt ansvar är idag ett stort globalt samtalsämne. Detta i kombination med den stora bostadsbristen som råder i Sverige och i Stockholm, för vilken är den geografiska avgränsningen i denna studie. En strategi för att lösa bostadsbristen och höga vakansnivåer är med hjälp av fastighetsutveckling genom konvertering där ändrande av användningsområde står i fokus. Denna studie är utforskande med syftet att undersöka hur det går att använda sig av det befintliga fastighetsbeståndet för att gynna hållbarhetsaspekterna med hjälp av konvertering och en cirkulärekonomisk affärsmodell. Målet är också att få en djupare förståelse för incitamenten och marknadsstrategier i relation till konvertering. Vi har valt att använda en abduktiv undersökningsmetod. Kvalitativ data har samlats genom semistrukturerade intervjuer som huvudkälla där respondenterna har varit projektledare, och andra viktiga aktörer, på diverse utvalda företag såväl som inflytelserika aktörer inom fastighetsbranschen. De tre hålbarhetsdimensionerna, ekologiska, sociala och ekonomiska, har olika inflytelserika roller beroende på vilken förklarande modell som studeras. Det skulle också kunna finnas en fjärde hållbarhetsdimension, den kulturella dimensionen, som breddar perspektivet. Vidare så har behovet för en miljömässig förändring lett till skapandet av en annan ekonomisk modell; cirkulärekonomi. Här utmanas den traditionella linjärekonomiska modellen av en modell där återvinning och återanvändning står i fokus. Konvertering är en strategi som allt mer frekvent används idag än för exempelvis 20 år sedan, men detta koncept skulle kunna ha en ännu större roll i dagens samhälle. Detta skulle kunna ses som ett cirkulärekonomiskt tillvägagångssätt för bygg- och/eller fastighetsbranschen där det funnits undersökningar gällande om denna nya ekonomiska affärsmodell skulle kunna ha en ljus framtid till mötes. Dock tror dagens aktörer på marknaden att den traditionella linjärekonomiska modellen passar dem bättre då den är mer ekonomiskt lönsam på en kortare tid. Vidare tycker dessa aktörer att den cirkulärekonomiska affärsmodellen är ett bra tillvägagångssätt men att den tyvärr inte är ekonomiskt försvarbar i en större utsträckning idag. Eftersom marknaden är full av osäkerhet finns det enbart få aktörer som är villiga att ta klivet in i konverteringsvärlden.