In this study, we examine the effect of ESG-ranking and strong financial flexibility have on Swedish firms’ stock price during the initial stage of Russia’s invasion of Ukraine. This study is based on examining this theme during Russia's invasion of Ukraine with a time frame that lasts during the first half of 2022. The sample for this study is limited to the large index OMXS30 that is part of the Stockholm Stock Exchange. Moreover, in this paper five portfolios have been formed for this purpose, which are divided into high respectively low ESG ranking and high respectively low financial flexibility in comparison to the markets portfolio. The findings in this paper show that the portfolios with Swedish firms that have strong financial flexibility and low ESG-ranking outperform the market portfolio. Meanwhile the portfolios with Swedish firms that have high ESG-ranking and low financial flexibility underperform the market portfolio. In addition to this, the paper found that the Swedish firms with high ESG-ranking have a stable excess return and they are the safest option in terms of investments. While the Swedish firms with strong financial flexibility have high excess return but they are riskier.

Studien undersöker preferenser för ledarskap bland män och kvinnor inom restaurangbranschen. Tidigare studier har lagt mycket fokus på att undersöka om det finns skillnader i det manliga kontra det kvinnliga ledarskapet. Det kan således anses finnas ett begränsat antal tidigare studier inom forskningsområdet för hur manliga och kvinnliga anställda vill att sin ledare ska vara. Studien har en kvalitativ ansats och använder semistrukturerade intervjuer. Metodvalet grundar sig i att studien hoppas kunna identifiera likheter, skillnader och eventuella mönster i informanternas preferenser för ledarskap. Resultatet utgår från identifierade teman som baseras på det insamlade materialet. Resultatet indikerar att både män och kvinnor värderar egenskaper som självständighet, tillit och flexibilitet högt hos deras närmaste ledare. Det identifierades även vissa skillnader baserat på genus i informanternas preferenser. Kvinnliga anställda efterfrågar även lyhördhet hos en ledare medan manliga talar om vikten av tydliga direktiv från närmsta chef. Avslutningsvis kan inte studiens fastställa några specifika mönster mellan kvinnor och mäns prefererade ledarskap. Studiens resultat hoppas kunna hjälpa ledare inom restaurangbranschen att förbättra sin ledarstil och skapa en mer tillfredsställande arbetsmiljö för sina anställda. Studien är skriven på svenska. / The study examines leadership preferences among men and women in the restaurant industry. Previous studies have focused a lot on investigating whether there are differences in male versus female leaders. It can however be considered that there is a limited amount of studies that contribute to the research area of ??how male and female employees want their leader to be. The study has a qualitative approach designed and uses semi-structured interviews as the research method. The choice of method is based on the hope of identifying similarities, differences and possible patterns in the informants' preferences for leadership. The result is based on the identified themes from the collected material. The results indicate that both men and women value qualities such as independence, trust and flexibility highly in their immediate leaders. Certain differences were also identified based on the gender in the informants preferences. Female employees also request responsiveness from a leader as an important leading feature, while males talk more about the importance of clear directives from the immediate superior. In conclusion, the study cannot establish any specific patterns between women's and men's preferred leadership. However there are tendencies to identify patterns between men's and women's preferences for leadership, which also moves the study forward to continued research in the field. These findings can help restaurant managers improve their leadership style and create a more satisfying work environment for their employees. Following is this study written in swedish.

Studien är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med mellanchefer inom socialförvaltningen och miljö- och statsbyggnadsförvaltningen. Studiens syfte har varit att undersöka vilka möjligheter och utmaningar digitala verktyg bidrar till i chefers arbete och ledarskap. Utmaningar och möjligheter med digitala verktyg har studerats med synvinkel från covid-19-pandemi, där fokus på hur arbetet påverkats och sett ut efteråt då användningen av digitala verktyg ökade. Digitala verktyg i studien avser verktyg som underlättar för distansarbete, de vill säga plattformar för digital kommunikation. Frågeställningen för studien är: Vilka möjligheter och utmaningar skapas av digitala verktyg för mellanchefer i arbete och ledarskap? Resultat och slutsats Utifrån det empiriska materialet har digitala verktyg skapat möjligheter och utmaningar i arbetet, där resultatet visat sig vara jämlikt för samtliga chefer. Cheferna har fått anpassa sitt ledarskap i användningen av digitala verktyg, där främsta utmaningarna varit det relationella och att fånga upp signaler kring mående. Ledarskapet hos samtliga chefer har visat sig vara mer stödjande och coachande än styrande och delegerande i sin helhet. I föreliggande studie avser möjligheter att vara tillgänglighet och effektivitet, och utmaningar anses vara det relationella. Slutligen går det att konstatera att digitala verktyg bidrar till möjligheter och utmaningar i arbetet och ledarskapet för chefer. / The study is a qualitative study based on semi-structured interviews with middle managers in two municipal operations in Örebro County within the social administration and the environmental and state building administration. The purpose of the study has been to investigate what opportunities and challenges digital tools contribute to managers' work and leadership. Challenges and opportunities with digital tools have been studied from the point of view of the covid-19 pandemic, where the focus was on how work was affected and looked like afterwards, when the use of digital tools increased. Digital tools in the study refer to tools that facilitate remote work, i.e. platforms for digital communication. The question for the study is: What opportunities and challenges are created by digital tools for middle managers in work and leadership? Results and conclusion Based on the empirical material, digital tools have created opportunities and challenges in work, where the result has proven to be equal for all managers. The managers have had to adapt their leadership in the use of digital tools, where the main challenges have been relational and to pick up signals about wellbeing. The leadership of all managers has proven to be more supportive and coaching, than controlling and delegating as a whole. In the present study, opportunities refer to availability and efficiency, and challenges are considered to be the relational. Finally, it can be stated that digital tools contribute to opportunities and challenges in the work and leadership of managers.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser kring att vara uthyrd inom sin egen organisation och att belysa hur denna typ av anställningsform påverkar relationen mellan arbete och privatliv. Studien syftar även till att uppmärksamma vilken typ av krav som ställs på individerna samt hur dessa krav förhåller sig till upplevelsen av stöd och kontroll i arbetet. De teorier som använts i studien är Krav-kontroll-stöd-modellen samt teorin om det gränslösa arbetet, vilka också har använts som grundvid utformning av intervjuguiden och för att analysera insamlad empiri. För att besvara studiens frågeställningar har sju kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet från intervjuerna visar att upplevelsen av att vara internt uthyrd är individuell samt att de allra flesta deltagarna i den här studien på en övergripande nivå är nöjda med sin arbetssituation. De uttrycker att de upplever en tillfredsställande nivå av stöd och kontroll, trots att det utifrån framstår som att deras resurser är begränsade. Den upplevda tillfredsställelsen tolkas i den teoretiska analysen som ett tecken på att även kraven i arbetet är låga. Tillfredsställelsen kring de utifrån sett låga nivåerna av stöd och kontroll visar att låga nivåer av dessa resurser inte nödvändigtvis är negativt, så länge det står i relation till kraven. Att kraven är låga bekräftas också utifrån diskussionen om det gränslösa arbetet. De allra flesta deltagarna i studien upplever en god balans mellan arbete och privatliv, vilket även kan uttryckas som en upplevd hög kontroll. Det kan därmed fastställas att individernas arbetsliv inte i särskilt stor utsträckning inkräktar på deras privatliv. Slutligen visar studien även att de sociala relationerna i arbetet blir påverkade av den flexibla arbetsformen, men att detta kompenseras av andra faktorer och därför inte får några stora konsekvenser.

The Swedish teaching profession includes a form of employment, ferietjänst, which can be seen as a flexible employment. This is because the employment includes trust working hours which the teacher can place as they wish, when and where they want. The teachers also have time off on students' leave, there fore they have fewer days to use their working hours, which means that they have more working hours per month. Previous studies show how teachers have an increased workload. Flexible employment allows the possibility to work from home which can also facilitate individuals' demands from work. However, previous research shows that women tend to take on more housework when they have a flexible employment. Mean while men tend to increase their workload. This can be seen as a threat to gender equality that is shown to be increasing, especially in Sweden. The purpose of this study is to investigate how female and male high school teachers' experience boundaries and balance between work and private life based on their flexible form of employment. The study was carried out using a qualitative approach with semi-structured interviews. Using theories about profession, work life balance, permeability, blending, social role theory of gender differences and similarities helped to understand and interpret the result. The result showed that the form of employment offers the respondents an opportunity to be flexible, which results in, among other things, working from home. The male respondents use the strategy of finishing as much work as possible at school so they don't have to work evenings and weekends from home. They also describe how they take on several different roles in their profession, such as a psychologist and a mediator. The female respondents spend most of their trust working hours from home. Here they are limited in the ability to set physical boundaries. This can result in combining housework with work. They also tend to take on a caring role in their work.

This study describes and compares the three different types of building methods which are hybrid, prefabrication, and on-site manufacturing on a project in Lund called Tingvallen. The comparison is made based on five parameters which are cost, time, environment, quality, and flexibility. This study does also describe the advantages and disadvantages that are associated with the hybrid building system and what it eventually can learn from other methods such as prefabrication and on-site manufacturing. The result in this study builds on previous studies and self-studies in terms of calculations, interviews with actors in the project and workplace visits. The self-studies have been essential for this work since there is not many studies that have been made about the hybrid building system in facade renovation projects.This study indicates that the hybrid building system is a more time, cost, and environmentally effective building system. The results also show that it does not lack quality and flexibility in comparison to the other methods.The decrease in cost, time and CO₂-emissions are expressed in percentage and shows that there are significant differences between the hybrid building system and the prefabrication and on-site manufacturing. / I denna rapport granskas och analyseras tre olika arbetsmetoder som kan appliceras på projektet “Tingvallen”: den hybrida arbetsmetoden, den platsbyggda arbetsmetoden och den prefabricerade arbetsmetoden. Genom en utförlig diskussion presenteras både fördelar och nackdelar med var och en av dessa metoder. Dessutom belyses konkreta kalkylmässiga exempel som tar upp hur de olika arbetsmetoderna kan påverka tidsåtgång, kostnader och utsläpp vid en renovering av fasad.Resultaten som rapporten frambringar baseras på en egen studie som kombinerar tidigare forskning med egna kalkyler för varje arbetsmetod. För att komplettera denna data har flertalet intervjuer genomförts för att erhålla en djupare förståelse för parametrar som svårligen kan kvantifieras, såsom flexibilitet och kvalitet. Enligt tidigare forskning framstår prefabricering som den mest fördelaktiga metoden för att minska kostnader, tidsåtgång och spill på arbetsplatsen, i jämförelse med platsbyggt. Egna kalkyler för Tingvallen-projektet visade att den hybrida arbetsmetoden var 9,4% billigare, 29,4% snabbare och genererade 20,6% mindre utsläpp än prefabricering. Dessutom var den 43,1% billigare, 55,5% snabbare och resulterade i 30,4% mindre utsläpp än platsbygge. Skillnaderna i procent kan härledas till flera faktorer såsom antal undersökta hus, projektets omfattning och metoders applicerbarhet.I rapporten framhålls att den hybrida arbetsmetoden har en positiv utvecklingspotential, särskilt med tanke på den pågående globala situationen inom byggsektorn i Sverige, som kommer öka behovet av renoveringar av befintliga bostäder. Trots detta förväntas de andra produktionsmetoderna inte avskrivas, särskilt med tanke på osäkerheten kring appliceringen av den hybrida metoden på större projekt involverande flera våningar, jämfört med exempelvis Tingvallen där husen är trevåningshus.Slutligen konstateras det att den platsbyggda arbetsmetoden ger jämförbar kvalitet, medan den hybrida metoden erbjuder överlägsen flexibilitet. Jämfört med den prefabricerade metoden bedöms den hybrida metoden vara överlägsen både i fråga om kvalitet och flexibilitet. / <p>    </p>

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur balansen mellan arbetsliv och privatliv har påverkats för arbetsförmedlare under distansarbete. Genom semistrukturerade intervjuer mottogs arbetstagarnas upplevelser om deras balans mellan arbetsliv och privatliv. Studiens deltagare bestod av nio heltidsanställda arbetsförmedlare, sju kvinnor och två män, mellan åldrarna 34-65 år. Data analyserades med hjälp av tematisk analys där fem teman identifierades: arbetsmiljö och produktivitet, autonomt arbete, välmående, kommunikation samt gränssättning. Resultatet visar att distansarbetet har fördelar som främjar en balans mellan arbetsliv och privatliv för arbetsförmedlarna. De betonar vikten av att sätta gränser som är centralt för work-life balance. Distansarbetet har bidragit med ett nytt bättre arbetssätt som har gett positiva effekter på deras subjektiva välbefinnande. Trots fördelarna visade resultatet även utmaningar med distansarbetet. Exempel på utmaning var brist på social interaktion som kan leda till missförstånd samt otydliga gränser. / The purpose of this qualitative study was to examine how the balance between work and private life has been affected for employment counselors during remote e-work. Through semi-structured interviews, employees' experiences regarding their work-life balance were explored. The participants in the study consisted of nine full-time employment counselors, seven females and two males, ranging in age from 34-65 years. Data were analyzed using thematic analysis, identifying five themes: work environment and productivity, autonomous work, well-being, communication, and boundary-setting. The results indicate that remote e-work has advantages that promote a work-life balance for employment counselors. They emphasize the importance of setting boundaries, which is crucial for work-life balance. Remote e-work has introduced a new and improved way of working, leading to positive effects on their perceived well-being. Despite the benefits, the results also revealed challenges associated with remote e-work. Examples of challenges included a lack of social interaction that could lead to misunderstandings and unclear boundaries.

Studiens syfte är att bedöma till vilken utsträckning AI kan ersätta en människa i rollen som mjukvaruutvecklare utifrån ett kvalitativt perspektiv på kod. Detta görs genom att besvara forskningsfrågorna som lyder: “Hur använder mjukvaruutvecklare sig av generativ AI vid utvecklingsutmaningar?” och “Vad är mjukvaruutvecklares uppfattning om kvaliteten på autogenererad kod skapad av en generativ AI såsom Chat GPT?”. För att besvara frågorna har en kvalitativ metod applicerats. En litteraturundersökning startade studien och tillsammans med en ny modell som baseras på McCall quality model och Boehm quality model. Från detta har en intervjuguide skapats som används i semistrukturerade intervjuer genomförda med erfarna mjukvaruutvecklare. Resultatet visar att kod skapad av generativ AI är ett bra hjälpmedel och verktyg som kan effektivisera en mjukvaruutvecklare och att det används på det sättet idag. Däremot så visar resultaten också att koden som genereras av en generativ AI inte är tillräckligt bra och kan inte användas utan att förändringar eller åtgärder görs då det saknas kvalitet. Slutsatserna som dras är att mjukvaruutvecklare använder sig av generativ AI som ett hjälpmedel men att AI:n inte är kapabel att hantera en uppgift på egen hand, därav är det inget hot mot någon anställning för mjukvaruutvecklare. Framtida forskning bör göras på autogenererad kod. Fler verktyg bör undersökas för att utvidga kunskapen om dess kapacitet samt bör det undersökas vilken inverkan generativ AI kan ha på andra branscher. / The aim of this study, conducted and written in Swedish, is to assess the potential of replacing a human software developer with generative AI. The study evaluates the quality of code generated by a generative AI model, this is done by answering the following research questions: “How do software developers use generative AI for development challenges'' and “How do software developers perceive the quality of code autogenerated by a generative AI such as Chat GPT”. To answer the questions we employ a qualitative research method. The study began with a literature review and based our evaluation of software quality on a hybrid model that modifies and combines McCall quality model and Boehm software quality model. The literature review and the hybrid model was used as a base to shape an interview guide. The interview guide was used in semistructured interviews conducted with experienced software developers. The results suggest that autogenerated code from generative AI is a viable aid for software developers as it makes them more effective in a number of tasks. However, the results also show that the autogenerated AI code has insufficient quality as a complete solution, and therefore often requires further fine-tuning and improvements from software developers. From the results, we conclude that software developers do use generative AI as a tool while writing code. Generative AI enhances software developers effectiveness but the current state of generative AI cannot fully replace a human software developer hence it is not a threat to any employment. Future research should be conducted on auto generated code. Some more tools should be studied to broaden the knowledge on its capabilities as well as looking at the implications that generative AI have on other industries.

Problemområdet som uppsatsen belyser är sambandet mellan organisationstillhörighet och autonom motivation inom IT-konsultbranschen. Forskning om dessa områden har tidigare utförts främst var för sig, men har på senare år kopplats mer och mer samman. Dessutom har undersökningarna inom konsultbranschen enbart gjorts på bemanningsföretag. Utifrån sambandet och i förhållande till nuvarande teorier tas tre hypoteser fram och prövas. Metoden som använts i undersökningen är en enkätundersökning bestående av frågor angående organisationstillhörighet och motivation. Undersökningen genomfördes på två IT-konsultföretag i Skåne, Sverige, där 63 IT-konsulter medverkade. Detta material analyserades sedan utifrån de teorier som tagits upp. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan IT-konsulternas upplevda organisationstillhörighet och autonom motivation, men att organisationstillhörighet inte är lika viktigt för externa IT-konsulter (arbetsplats på kundföretaget) som för interna IT-konsulter (arbetsplats på konsultföretaget). Resultatet bekräftar även att motivationen hos de interna IT-konsulterna var lägre än hos de externa IT-konsulterna. Vidare forskning behöver göras för att kunna öka förståelsen om sambandet mellan organisationstillhörighet och motivation inom IT-konsultbranschen; att ta in fler faktorer i sambandet, förslagsvis flexibilitet, och att undersöka vidare vilket av områdena som påverkar det andra. / The problem in focus in this thesis highlights the correlation between organizational commitment and autonomous motivation within the IT consulting business. Research within these areas has earlier mainly been conducted separated from each other, but recent research has aimed at merging the two areas together. In addition research within the consulting business has solely been made within temporary staffing agencies. Three hypotheses are developed and tested with a base in the correlation and the connection made with existing theories. The method used in the research was a survey consisting of questions regarding organizational commitment and autonomous motivation. The survey was conducted on two IT consulting firms in Skåne, Sweden, and a total of 63 IT consultants participated. The material was analyzed with regards to the existing theories. The results showed that there is a positive relationship between the IT consultants’ perceived organizational commitment and autonomous motivation, but that organizational commitment is not as important for external IT consultants (workplace at the client company) as for internal IT consultants (workplace at the consulting firm). The result also confirmed that the motivation of the internal IT consultants was lower than among the external IT consultants. Further research is needed to increase the knowledge regarding the correlation between organizational commitment and motivation within the IT consulting business; to include more factors in the correlation, flexibility as a suggestion, and to further research which area that affects the other area.

Cellkontor är en av de äldsta kontorstyperna som fortfarande används frekvent i dagens samhälle. Ett cellkontor är en statisk miljö som brukare har svårt att anpassa sig efter tiden i en konkurrerande miljö. För att motverka bristen på flexibilitet betonas en ny form av flexibilitet som framgångsfaktor för framtidens kontor. Den nya formen av flexibilitet beskrivs som ett agilt förhållningssätt. Det agila förhållningssättet tillåter verksamheter att bemöta oförutsägbara förändringar genom anpassningsbara kontorsmiljöer. Studien har utrett och identifierat indikatorer som korrelerar med brukares ställningstagande och utformningens betydelse för en anpassningsbar cellkontorsmiljö. De valda tillvägagångssätten för denna undersökning är fallstudie och erfarenhetsåterföring. Det avgränsade fallet är användningsbarhet av cellkontor, där olika infallsvinklar som anpassningsbarhet, samhörighet, individualitet, ergonomi, ljussättning och stimulering studeras. Fallstudien kommer att bestå av intervjuer, enkäter och observationer. Enkätsvaren påvisar även att brukare värdesätter möjligheten att utföra ansträngande och koncentrationskrävande arbetsuppgifter i cellerna, likväl som hemmet på grund av avskildheten och individualiteten. Däremot beskriver brukarna en avsaknad av kreativa ytor, samarbetsplatser och öppna interaktionsytor på båda kontoren. Detta är tre av de mest nämnda punkterna som brukarna saknar. Samtliga chefer beskriver hur cellkontoret har bristande flexibilitet. Cheferna poängterar hur lokalerna är utformade för fåtal ändamål. Vidare beskrivs hur medarbetare aktivt måste lämna sin cell vid samarbetsorienterade arbetsuppgifter och pekar på en efterfrågan av informella mötesplatser och multifunktionella ytor. Takten på utvecklingen av trender och skiftet av fokusområden ger en indikation på vad ett kontor ska bistå med och nya kravställningar från brukare. Fler personliga möten, ökade omstruktureringar samt ökad flexibilitet kring geografisk placering har givit upphov till ett skifte i vilka krav brukare ställer: större utbud av varierande miljöer, fler informella mötesplatser. Fler kontorsanställda ser fördelarna och möjligheterna med arbete på olika geografiska platser. Kontorets roll har förändrats och behöver numera erbjuda miljöer som lockar medarbetare till kontoret. För att garantera hållbara miljöer behöver såväl de fysiska som sociala funktionerna stödjas i samtliga ytor på kontoret, medan miljöer för koncentrationskrävande arbetsuppgifter kan tillgodoses på annan plats i större utsträckning. Pandemin har visat att en ökad acceptans för flexibelt arbetande, samtidigt som de snabba omställningarna indikerar att kontoren behöver en hög flexibilitetsgrad för att smidigt kunna anpassa sig till nya behov. Flexibilitet i praktiken handlar till stor del av möjligheter att kunna variera miljöer och aktiviteter. Agila arbetsplatser representerar nästa viktiga steg i arbetsplatsens utveckling. En anpassningsbar kontorsmiljö möjliggör för brukare att tillgodose grundläggande arbetsrelaterade behov såväl som individuella och varierande behov. / Cell offices are one of the oldest office types that are still frequently used today. A cell office is a static environment that users have difficulty adapting to over time in a competitive environment. To counteract the lack of flexibility, a new form of flexibility is emphasized as a success factor for the offices of the future. The new form of flexibility is described as an agile approach. The agile approach allows businesses to respond to unpredictable changes through adaptable office environments. The study has investigated and identified indicators that correlate with users' attitudes and the importance of design for an adaptable cell office environment. The chosen approaches for this study are case study, literature study and architectural guidance. The delimited case is the usability of cell offices, where different angles of approach such as adaptability, belonging, individuality, ergonomics, lighting, and stimulation are studied. The case study will consist of interviews, questionnaires, and observations.  The survey results show that users value the opportunity to perform strenuous and concentration-demanding tasks in the cells, as well as at home due to the privacy and individuality. On the other hand, users describe a lack of creative spaces, collaborative spaces, and interaction spaces. These are three of the most mentioned points that users are missing. All managers describe how the cell offices lacks flexibility. The managers mention how the offices are designed for few purposes. They also describe how employees must actively leave their cell for collaborative tasks and points to a demand for informal meeting spaces and multifunctional spaces. The pace of development of trends and the shift of focus has given an indication to what role the office will have and which requirements it needs to meet with regard to users. An increase of personal meetings, readjustments and increased flexibility regarding geographical location have given rise to a shift in what demands users make: greater range of varying spaces and more informal meeting places. Office workers are realizing the benefits and opportunities of working in different geographical locations. The role of the office has shifted, were the indoor spaces need to attract employees to the office. To ensure sustainable office environments, both the physical and social functions need to be supported in all areas of the office, while environments for concentration-demanding tasks can be met elsewhere to a greater extent. The pandemic has shown that there is an increased acceptance of flexible working, while the rapid changes indicate that office spaces need a higher degree of flexibility for adapting to new needs. Flexibility in practice is mainly about opportunities of varying environments and activities. Agile workplaces represent the next important step in workplace development. An adaptable office environment enables users to meet basic work-related needs as well as individual and varying needs.