Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för hur användningen av digital teknik i arbetet upplevs samt hur arbetet tar sig in i sfären det övriga livet. Vi vill ta reda på upplevelserna av att arbeta med digital teknik och hur möjligheten till att vara ständigt tillgänglig för arbetet upplevs. Dessutom vill vi ta reda på hur den digitala tekniken och tillgängligheten påverkar balansen mellan arbetet och det övriga livet.  Den teoretiska referensramen är uppdelad i olika huvuddelar; Digital teknik och digitalisering, flexibilitet, tillgänglighet, kommunikation samt balans mellan arbete och övrigt liv. Denna del fokuserar på att redogöra för relevanta begrepp och teorier som vi anser kan kopplas till användningen av digital teknik i arbetet. Teorin har använts vid utformandet av intervjuguiden och utgör även grunden för studiens analys och resultat.  Studien har en kvalitativ inriktning och det empiriska datamaterialet har samlats in genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts med åtta arbetstagare från ett stort industriföretag i Värmland. Respondenterna har olika befattningar inom företaget, men alla använder digital teknik i det dagliga arbetet och har viss möjlighet till flexibilitet i arbetet.  Resultatet visar att alla har en positiv inställning till digital teknik, men att det både finns flera för- och nackdelar med att använda digital teknik i arbetet. Fördelarna handlar om att digital teknik gör arbetet snabbare och mer flexibelt i var och när det kan utföras. Tillgängligheten upplevs olika för individerna då en del inte ser några bekymmer, medan andra upplever det som kravfyllt från sig själv eller omgivningen att ständigt vara nåbar. Gällande balansen har de flesta någon form av strategi för att inte låta arbetet ta över för mycket av det övriga livet. Vissa är mer medvetna än andra om hur den digitala tekniken påverkar dem. De flesta upplever inte balans i tillvaron då den digitala tekniken gör att mer arbete kan utföras hemma och tar tid från det övriga livet.  Slutligen kommer en sammanfattning av studiens slutsatser där syfte och frågeställningar kortfattat besvaras. Här förs även en diskussion kring resultatet, studiens styrkor och svagheter, eventuella förbättringar och förslag på framtida forskning inom området.

<p>The focus of this thesis is the conception of work and the relation between work, economic growth and welfare in today’s Sweden in the editorial of Dagens Nyheter (DN), which is the main morning paper in Sweden.As the theoretical foundation of this thesis is social constructionism and the method being used is critical discourse analysis, the language is considered as an important source for the construction of value and meaning of work. In that context it is important to investigate how DN, by certain ways of representing reality, preserves a certain view of the human being, the society and the economy. Which ideological ideas underlie the conception of work that emerges in DN? What social consequences will these ideas have?The thesis discusses the “truths” that the editorialists mediate concerning for example the view of the human being as guided by rational choice and the view of economic growth as the main goal for social life.One of the conclusions is that DN considers work as a means for economic growth as economic growth is regarded fundamental for the survival of the welfare state.</p>

<p>Abstract</p><p>Den här uppsatsen beskriver examensarbetet Ljus och aktivitet. Syftet med projektet har varit att ifrågasätta invanda tankemönster och förhållningssätt och på så sätt hitta nya och relevanta lösningar för en traditionell armatur. Uppsatsen beskriver ljuset kopplat till aktivitet ur användarnas perspektiv, hur de upplever ljuset kopplat till deras hem och hur de använder sina rum. Ljuset beskrivs även utifrån ett historiskt, socialt, emotionellt och biologiskt perspektiv men också hur ljuset skapar rumslighet genom kontraster. Upplevelsen av det naturliga ljusets variationer finns som en underliggande ton i arbetet. Utvecklingen av LED - tekniken skapar nya möjligheter och det här arbetet är ett försök att genom LED – tekniken hitta nya lösningar till en traditionell produkt. Uppsatsen är också ett försök att beskriva designprocessen, de verktyg jag använt t ex ITK och introspektion mm. Vad jag kommit fram till och resultatet, men också hur jag ser på min roll som designer. Resultatet är en flytt- och bärbar armatur där ljuset regleras vid närvaro i rummet, men också manuellt efter aktivitet och situation.</p><p> </p>

The focus of this thesis is the conception of work and the relation between work, economic growth and welfare in today’s Sweden in the editorial of Dagens Nyheter (DN), which is the main morning paper in Sweden.As the theoretical foundation of this thesis is social constructionism and the method being used is critical discourse analysis, the language is considered as an important source for the construction of value and meaning of work. In that context it is important to investigate how DN, by certain ways of representing reality, preserves a certain view of the human being, the society and the economy. Which ideological ideas underlie the conception of work that emerges in DN? What social consequences will these ideas have?The thesis discusses the “truths” that the editorialists mediate concerning for example the view of the human being as guided by rational choice and the view of economic growth as the main goal for social life.One of the conclusions is that DN considers work as a means for economic growth as economic growth is regarded fundamental for the survival of the welfare state.

Syftet med denna studie är att belysa psykoterapeuters erfarenheter av psykoterapi med äldre patienter. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem äldre legitimerade psykoterapeuter. I intervjuerna låg fokus på följande frågeställningar, förekommer specifika drag hos en äldre patient, hur ser den  psykoterapeutiska processen ut med äldre patienter och har psykoterapeutens egen ålder och livserfarenhet betydelse för psykoterapi med äldre patienter. Resultatet visar att åldras är ett nytt livsskede i en människas liv, som innebär förluster, sorger men också utveckling och fördjupad självkännedom. En tid av försoning och integritet. Hur en äldre patient handskas med sitt åldrande behöver sättas i relation till tidigare erfarenheter i livet. I studien beskrivs de äldre patienterna som motiverade, modiga och självreflekterande. De existentiella frågeställningarna får ett större utrymme i psykoterapier med äldre patienter, medan det också tydligt framkommer att hos den äldre finns ett behov att ha kontakt med det som hon haft tidigare och prata om konkreta praktiska saker som tillhör vardagen. För att äldre patienter ska få tillgång till psykoterapi behövs flexibilitet både när det gäller den yttre ramen och terapeutens förhållningssätt. Hänsyn behöver tas till den äldre patientens både fysiska och mentala kapacitet. Överföringar och motöverföringar beskrivs som mera otydliga och subtila med äldre patienter. Något som tyder på, att terapierna har en mera stödjande karaktär. Det framkommer att terapeutens ålder och livserfarenhet har betydelse och underlättar arbetet med äldre patienter. Att arbeta med äldre patienter beskrivs som berikande och i termer av ett ömsesidigt givande och tagande mellan terapeut och patient.

Studien behandlar hur tilliten inom arbetsgrupper påverkas av hur medarbetarna inom dessa upplever organisationens kontrollmiljö. Hur kontrollmiljön påverkar tilliten inom arbetsgrupper har inte studerats tidigare, varpå det skapades en teoretisk syntes utifrån tidigare forskning och tre etablerade teorier för kontrollmiljö, tillit och motivation. För att studera kontrollmiljöns inverkan på tilliten inom arbetsgrupper, delades först en enkät ut till medarbetarna inom två arbetsgrupper på ett svenskt byggföretag. Enkäten hade som syfte att fånga medarbetarnas upplevelser av kontrollmiljön inom organisationen. Efter att enkäten hade delats ut, intervjuades flertalet medarbetare inom arbetsgrupperna, för att se hur den samlade upplevelsen av kontrollmiljön relaterade till tilliten inom dessa. Arbetsgrupperna skilde sig åt, beträffande upplevelsen av kontrollmiljön och tilliten mellan medarbetarna. Resultaten av studien visar, att tilliten var lägre mellan medarbetarna inom den arbetsgrupp som upplevde kontrollmiljön som mer kontrollerande, än vad den var inom den arbetsgrupp som upplevde en mer flexibel kontrollmiljö.

Examensarbetet har utförts på Parker Hannifin AB i Trollhättan under läsperiod två vårterminen 2011. Parker utvecklar, producerar samt säljer hydraulmotorer och hydraulpumpar. Hela koncernen har över 60 000 anställde och är verksam världen över. Då ett förbud infördes mot lyfttruckar med åkande förare inom produktionen för några år sedan, har frågan angående hur interna materialtransporter skall lösas ständigt varit aktuell. Frågan har tillfälligt lösts genom att använda en så kallad "tvestjärt" som förser produktionen med material. "Tvestjärten" drar upp sin last bakom sig på lyftgafflar vilket gör att den hamnar i en gråzon om den är tillåten eller inte att användas i produktionsområdet. Tillvägagångssättet är heller inte optimalt då den fungerar som en taxi. Projektet är att finna ett lämpligt alternativ på hur materialtransporter skall utföras av ett fordon utan lyftgafflar. Genom informationsinsamlingar via Parkers affärssystem JDE kunde förståelse fås för hur dagens beläggning för "tvestjärten" är. Med hjälp av dessa uppgifter kunde utnyttjandegrad på "tvestjärten" fås och tas hänsyn till vid val av utrustning. En SWOT-analys har gjorts för att öka förståelsen om dagens utrustning och kunna mäta den mot den presenterade lösningen från STILL. Flexibilitet, säkerhet och ergonomi är aspekter som tagits hänsyn till. Resultatet kan redovisas genom bland annat att möte med leverantören STILL och ett studiebesök på Parker i Borås gjorts. Genom detta så presenteras två olika alternativa lösningar. Lösningen från STILL som resultatet behandlar anses vara den lämpligaste för Parker då denna uppfyller önskade krav. Förslag till framtida arbeten samt utveckling av utrustningen tas upp som det sista i denna rapport.

Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur nya arbetsmetoder ocharbetssätt påverkar individen och arbetssituationen på en arbetsplats. Allt fler studier ochforskning visar att samhället förändrats från industrisamhället till postindustriellt samhälle,vilket bidragit till att nya former av organisationer har vuxit fram. Dessa förändringarpåverkar individerna som arbetar i dem. Tre teman belyses i studien. Fysisk arbetsmiljö- hurpåverkas individen av arbete, arbetstid och arbetsmiljö. Social arbetsmiljö- flexibilitet, kravoch samverkan. Arbetsvillkor- individens möjligheter och gränser. Studien är utförd på ABF(Arbetarnas bildningsförbund) i Sydhalland. Kvalitativa intervjuer har använts och sexmedarbetare på ABF har intervjuats. De teoretiker som ligger till grund i analysen är Beck,Sennet, Theorell och Hatch. Begreppet flexibilitet är centralt. Resultatet visar tydligaskillnader mellan vanligt och flexibelt arbetssätt. Dessa skillnader yttrar sig bland annatgenom intervjupersonernas förhållningssätt till den rumsliga arbetmiljön och arbetstiden.Resultatet visar också skillander vad gäller flexibilitet, både i samarbete och förmågan att varaanpassningsbar i arbetet. Studien visar även att det flexibla arbetet ställer krav på ständigutveckling av nya kunskaper. Förändringen av nya organisationsformer ställer också nya kravpå dess anställda.Utifrån vilken kontroll, inflytande samt stöd man som arbetstagare har i sittjobb påverkar det arbetssituationen. Detta skapar möjligheter men även gränser för individen. / The purpose of this paper is to gain a deeper understanding of how new practices andprocedures affects individuals and the work situation at a workplace. More studies andresearch shows that society has changed from an industrial society to postindustrial society,which contributed that new forms of organizations have emerged. These changes affectindividuals who work in them. Three themes are highlighted in the study. Physical work-How affected individuals of work, working hours and working environment. Social work,flexibility, and interoperability requirements. Working conditions, opportunities forindividuals and borders. The study was conducted at the ABF (Workers EducationalAssociation) in Halmstad. Qualitative interviews were used and six employees at ABF havebeen interviewed. The theorists who form the basis of the analysis is Beck, Sennet, Theorelland Hatch. The concept of flexibility is very important in this study. The result show cleardifferences between normal and flexible working. These differences manifested by the spatialworking environment and working time. The results also show differences in terms offlexibility, both in collaboration and the ability to be adaptable in tasks. The flexible workalso requires constant development of new knowledge. Based on control, influence andsupport you as an employee has in job affects the work situation. The change of new forms oforganization places new demands that create opportunities and limits for the individual.

Det finns en tendens i dagens samhälle att ungdomar, istället för att resa och 'hitta sig själv', satsar på en bra utbildning och/eller jobb. De verkar inte följa sina drömmar i allt större grad, utan deras förväntningar är mer realistiska och nåbara. Frågan är om detta är ett beslut som individen fattar helt själv eller om det finns andra krafter som påverkar detta beslut. Denna studie har tagit upp hur dagens ungdomar upplever sin framtid, vad som påverkar denna syn och om det finns plats för drömmar i dagens samhälle. Det teoretiska och begreppsliga ramverket bestod av Giddens teori om reflexivitet, Sennetts teori om flexibilitet samt begreppet govermentality, dessa har hjälpt till i förståelsen av hur ungdomarna ser på sin framtid. Med ett hermeneutiskt arbetssätt har jag sökt efter en djupare förståelse av denna upplevelse av framtiden. Detta genom att göra fem stycken intervjuer som sedan tolkades, och tillslut visade på en dubbelhet i hur framtiden upplevdes. Samtidigt som framtiden ansågs vara öppen, var den på andra fronter stängd.

Bemanningsbranschen har under de senaste tjugo åren expanderat kraftigt i Sverige och visar på rekordhöga omsättningar, där allt fler söker sig till branschen. Det har också på senare år blivit allt vanligare med bemanningsföretag som specialiserar sig på studenter eller invidiver med egen verksamhet, vilket också är det som denna undersökning handlar om. Syftet med uppsatsen är att förstå bemanningskonsulternas uppfattningar om yrkesrollens fördelar och nackdelar, samt förstå vilken inverkan omfattningen av feedback, utbildning och utvecklingssamtal har för konsulternas känsla av commitment, identifikation och tillhörandeskap gentemot kund- och bemanningsföretaget. Undersökningen består av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där ansatsen är induktiv. Undersökningen innefattar semistrukturerade intervjuer med fem studerande bemanningskonsulter och en enkätundersökning som besvarats av 52 respondenter som alla uppfyller kraven för att medverka i undersökningen. Den teoretiska referensramen består av teorier som berör organisatorisk identifikation, commitment, psykologiska kontrakt, flexibilitet och makt. Resultatet av undersökningen ger indikationer på en komplex organisatorisk situation vad gäller identifikation, och tillhörandeskap där konsulterna kan ha multipla förhållningssätt vad gäller identifikation till båda företagen som ingår den i trepartsrelation som konsulten, kund- och bemanningsföretaget skapar. Resultatet vittnar också på att fördelarna med att arbeta som bemanningskonsult också upplevs som nackdelarna.