Uppsatsens syfte är att analysera och problematisera Netflix kategori ”Serier med en stark kvinnlig huvudkaraktär” utifrån valda begrepp inom feministisk medieteori. Det valda teoretiska ramverket och tidigare forskningen låg som grund för hur problemformulering skapats. Den valda metoden var kritisk diskursanalys baserat på den formulerad av Norman Fairclough och genomfördes med hjälp av dennes verktyg den tredimensionella modellen, som undersöker diskursiv praktik och text i relation till den sociala praktiken. Detta kombinerades även med en innehållsanalys för att ge en bredare förståelse för materialet, samt verktyg för att kunna nå en mer övergripande konklusion över kategorins struktur och dess innebörd. Resultatet visade både på en historisk utveckling, men även på en komplex reproduktion av maktförhållanden inom medieproduktion.

Syftet med den här studien har varit att undersöka medias framställning av narkotikamissbruket varigenom vi har undersökt vilken bild av missbrukaren som blir illustrerad. Det empiriska materialet som användes för ändamålet var tio artiklar från tidningarna Aftonbladet och Expressen under året 2018. Den valda metoden som vi utgick från var en kritisk diskursanalys enligt Norman Faircloughs tredimensionella modell. Med hjälp av denna så analyserades materialet systematisk utifrån tillhörande analytiska begrepp. Resultatet av studien visar tecken på att två dominerande diskurser om missbrukare är särskilt framträdande i form av en enskild drogdiskurs och en identitetsdiskurs. Relationen mellan dessa hade en central roll för porträtteringen av missbrukaren som framställde dem olika beroende på om det var en man, kvinna eller ungdom. Det fanns dessutom olika uppfattningar om missbrukaren beroende av social klasstillhörighet där gatans missbruk associerades med större kriminalitet, medans högre klasser beskrivs med beroendesjukdom. / <p>2019-01-15</p>

This paper analyses text on Swedish trade union newspaper Arbetet about taking advantage of immigrants of home service corporation Enklare Vardag.The theoretical framework consists of theories about critical discourse analysis. The analysis is done by employing Norman Fairclough's CDA model, combined with other tools of critical linguistics.The aim is to detect how the idea of ‘othering' and common sense on power relations between employees and employers marries and divorces with each other in this context on benefit cheat. And to define how the signifier and signified work together in the constructed subject position of the cheater in citizens and media representation. To identify that, interviews of different groups of wardship workers speculations towards the article are included. Aside from a "cheater", understanding of common - sense ground in society and media within the field of immigration, labor´s right incorporate the analysis purpose.The chosen article is analyzed from contradicting perspectives of benefit cheat discourse that often supports with right-wing media and criticizes welfare state and on the other hand criticism towards power relation between capitalistic oppression of the working class.

The notion of Queensland as a ‘Smart State’ is the Queensland Beattie Government’s response to global conditions that require a new type of worker and citizen for a new knowledge economy. The role of education in the success of the ‘Smart State’ is clearly outlined in the Queensland Government’s vision statements and policies, identifying teachers as a key factor in the production of this new type of worker and citizen. In this study I explore the relationship between Queensland’s Smart State policy and the daily practices of teachers as they are implicated in the building of a ‘Smart State’. The study takes place during what is unquestionably the largest and most comprehensive reform effort to be imposed on Queensland schools and teachers, under the auspices of a ‘Smart State’. The research includes policy analysis of two key Smart State documents, and fieldwork involving semi-structured interviews, observations and artefact collection of the work of two primary school teachers. Using Fairclough’s theories regarding the relationship between discourse and social change, it is possible to show how changes occurring in contemporary organisations are related to changes in discourse, in particular, those surrounding the discourses of a ‘knowledge economy’ or ‘globalisation’. The ‘Smart State’ is conceptualised in this study as regimes of discourses that may produce new practices and new ways of acting and being (Fairclough, 2001a). The interdiscursive, linguistic and semiotic strategies used in Smart State policy are analysed to show how this discourse is emerging into a hegemonic position, while identifying the dominant discourses reiterated in the policy as necessary skills for a new type of worker. These discourses are mapped onto those identified through the fieldwork of teachers’ daily work practices to determine if Smart State discourses are becoming apparent in teachers’ work. This study is significant because it makes visible the current relationship between the discourses of the ‘Smart State’ and teachers’ daily work. In this current climate of rapid change and economic survival it is important that the operationalization of a ‘Smart State’ can be attributed to teachers’ work as new ways of acting and interacting become a part of their daily practices.

<p>Från röstblock till erkänd grupp</p><p>- en diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets förmedling av de svarta amerikanernas emancipering mellan 1956 och 1972</p>

<p>The objective of this essay has been to show how the image of the Soviet Union in “Alla tiders historia” differs in the 1989 and 2004 editions of the book. To explain these differences I have used a discourse analytic perspective, mainly inspired by Michel Foucault and his philosophical theories of the constructions of objects, and also Faircloughs critical discourse analysis inspired by Gramsci.</p><p>In this paper the two editions of “Alla tiders historia” are presented with quotes which are then analysed from using my theoretical framework. In the 1989 edition three themes emerged: continuity, undecidability and ambivalence, which together present an image of a Soviet Union which is not clearly defined within the political discourse.</p><p>In the 2004 edition this struggle over the discourse has been settled and the Soviet Union’s position as a dictatorship has been determined, at the same time as the Soviet Union is put in a negative relationship with Czar Russia and is connected with Nazi Germany. The hypothesis which this essay presume, that these differences reflect a greater discoursive shift on a social level has taken place since the dissolution of the Soviet Union in 1991 is in a sense confirmed.</p>

The purpose of this master's thesis is to examine how a Swedish public library's collection of books on African history looks like, who the writers are and how Africa and its history areportrayed. The focus of the analysis is on the front and back covers and in some cases on theinformation texts inside the books. The chosen library is the city library of Umeå. The 15books examined were found on the shelf classified as Kp – the classification for African history according to the Swedish SAB-classification system. The analysis is based on discourse analysis and on Norman Fairlough's critical discourse analysis in particular. Edward Said's postcolonial theories are also used. The results show that the majority of the writers are Western European or North American men, active as historians or journalists. There are veryfew female writers or writers of African heritage. The views on Africa and its history are generally positive when it comes to the pre-colonial history of the continent, while the history of the colonial era or contemporary history tends to be viewed upon negatively.

I vår uppsats har vi valt att titta på det omåttligt populära TV- programmet Efterlyst som i år är inne på sin 35:e säsong. Efterlyst är brottsbekämpning på bästa sändningstid, ett program där nyheter och fiktion vävs samman och resulterar i underhållnings-TV. Syftet med uppsatsen är att titta på hur man i tv programmet Efterlyst förhåller sig till de brott programmet tar upp och hur de människor som kopplas ihop med brotten framställs. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det väsentliga i hur människor framställs i Efterlyst. Vi är särskilt intresserade av att titta på hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framställs i programmet samt om det kan påvisas någon skillnad mellan hur dessa presenteras jämfört med de personer som har svensk bakgrund. / A study of the popular Swedish TV-show "Efterlyst". In this discourseanalytic essay we've choosen to look at how the program portrais the people involved in the crimes and we are especially interested in how people with non-swedish background are described.

The objective of this essay has been to show how the image of the Soviet Union in “Alla tiders historia” differs in the 1989 and 2004 editions of the book. To explain these differences I have used a discourse analytic perspective, mainly inspired by Michel Foucault and his philosophical theories of the constructions of objects, and also Faircloughs critical discourse analysis inspired by Gramsci. In this paper the two editions of “Alla tiders historia” are presented with quotes which are then analysed from using my theoretical framework. In the 1989 edition three themes emerged: continuity, undecidability and ambivalence, which together present an image of a Soviet Union which is not clearly defined within the political discourse. In the 2004 edition this struggle over the discourse has been settled and the Soviet Union’s position as a dictatorship has been determined, at the same time as the Soviet Union is put in a negative relationship with Czar Russia and is connected with Nazi Germany. The hypothesis which this essay presume, that these differences reflect a greater discoursive shift on a social level has taken place since the dissolution of the Soviet Union in 1991 is in a sense confirmed.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen Färjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa får vi följa människor som åker på kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förväntas skratta åt dem. De ämnen som dessa program behandlar är tätt förbundna med en förståelse av klass.   Syftet med denna uppsats är således att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. Utifrån denna förståelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas. Uppsatsens frågeställningar lyder således: Vilka diskurser är framträdande i programmen och hur är de artikulerade? Hur uttrycks markörer för smak, status och klass inom programmen? Hur positioneras och rangordnas smak- och stilmarkörer i programmen? Hur kan dessa tillskrivas samhällsklasser?   Den teoretiska ramen domineras av sociologerna Pierre Bourdieu och Beverley Skeggs teorier kring klass. Framförallt Bourdieus teorier kring det sociala rummet och kulturellt kapital appliceras på materialet för att belysa underliggande värderingar och klassaspekter. Det metodologiska tillvägagångssättet är uteslutande baserat på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Framförallt kommer studien att tillämpa Faircloughs tredimensionella modell för analys av en kommunikativ händelse.   Studien visar på hur en semesterdiskurs präglar de båda programmen. Inom semesterdiskursen positioneras val av resmål och fritidsaktiviteter på semestern som något värdeladdat och som kan klassificeras i termer av ”god” och ”dålig” smak. Genom representation av festande som praktik samt av stereotypa kvinnoroller konstruerar programmen en normativ diskurs kring vad som konstituerar smakfullt och smaklöst semestrande. Detta har en tydlig koppling till klass, där klass i programmen formuleras som status. Studien har funnit att programmen bidrar, medvetet eller omedvetet, till att reproducera maktojämlikheter mellan klasserna. Slutsatsen är att klassbegreppet är ständigt närvarande i dessa program, inbäddat i ett klassperspektiv.