I denna kandidatuppsats har ett utdrag ur Hanya Yanagiharas roman The People in the Trees analyserats och översatts från engelska till svenska utifrån ett såväl postkolonialt som sociolingvistiskt perspektiv. Översättningen är huvudsakligen interventionistisk och experimentell till sin natur, och är utförd i enlighet med Lawrence Venutis främmandegörande strategi samt med utgångspunkt från Tejaswini Niranjanas poststrukturalistiska syn på översättning i en postkolonial kontext. Översättningen har även kommenterats utförligt med särskilt fokus på hur olika slags asymmetriska maktrelationer kommer till uttryck rent språkligt, och i detta avseende har bl.a. Norman Faircloughs version av kritisk diskursanalys varit behjälplig. Kandidatuppsatsen avslutas med en ansats till syntes i vilken några av de slutsatser som kan dras av innehållet i föreliggande arbete redogörs för kortfattat. / This thesis contains both an analysis and a translation into Swedish of an excerpt from Hanya Yanagihara’s novel The People in the Trees. Both analysis and translation have been conducted using a postcolonial and sociolinguistic theoretical framework. The translation is of a predominantly interventionistic and experimental nature, and has been done with Lawrence Venuti’s foreignizing method in mind, as well as with Tejaswini Niranjana’s poststructuralist view of postcolonial translation. The translation has also been extensively commented upon with an emphasis on how different kinds of asymmetrical power relations are manifested in terms of language use. To this end, Norman Fairclough’s version of critical discourse analysis has been especially helpful. The thesis concludes with a brief summarizing chapter in which certain conclusions are drawn from the present study.

Försvarsmakten spenderar årligen stora finansiella medel på diverse reklamkampanjer i syfte att marknadsföra sig samt för att locka nya individer till yrken som Försvarsmakten tillhandahåller. Något som såklart är ett behov vid en yrkesarmé. Syftet med studien har varit att redogöra för vilket budskap Försvarsmaktens reklamkampanjer sänder ut, vad i dessa som förespråkar samt om det finns faktorer som verkar mottsättande för den militära professionen och Försvarsmakten. För att utreda detta har en kvalitativ studie bedrivits genom att tillämpa Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kompletterad av bildanalys baserad på semiologi samt teorier om medias påverkan och medieretorik. Studien har resulterat i att Försvarsmaktens reklamkampanjer vill uppmana sin mottagare att ta ställning till de olika situationer som gestaltas samt att försöka ta sig innanför konsumentens personliga sfär. Alla kampanjer kan på olika vis kopplas till Försvarsmaktens värdegrund där konceptet ÖRA - öppenhet, resultat samt ansvar- är centralt. Även kopplingar till visionen vi verkar, syns och respekteras har identifierats. Rörande media så anses kampanjerna hålla en lagom ton och nivå med tanke på dess mottagare och svenska Försvarsmaktens syn på jämlikhet och jämställdhet. / The Swedish Armed Forces annually spend large funds annually on various advertising campaigns to promote the organization and to attract people to the careers offered by the Swedish Armed Forces. Obviously, this needs to be done if you want to recruit for a professional army. The purpose of this study is to examine the message of the Swedish Armed Forces advertising campaigns, what of those who advocate and whether there are factors that seem counter-appointment of the military profession and the Swedish Armed Forces. Consequently, a qualitative study is conducted to explore the campaign material, applying Norman Fairclough’s critical discourse analysis supplemented by a semiologic analysis of the images, as well as the theories of media influence and media rhetoric. The results of the study suggest that the Swedish Armed Forces campaigns are aimed at inviting its recipients to respond to the various situations portrayed, thus trying to penetrate the consumer's personal sphere. All campaigns can in various ways be linked to the Swedish Armed Forces core values ​​where the concept - transparency, performance and accountability - is central. Moreover, connections to the Armed Forces vision; units operate, are seen and respected in Sweden and abroad have been identified. As far as media is concerned the commercials are regarded to hold an appropriate tone considering the target audience and Swedish Armed Forces view on equal rights and gender equality.

Denna studie syftar till att urskilja och undersöka särskilt belysta diskurser i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efter attentatet i Stockholm den 7 april 2017. Det åligger även i studiens syfte att undersöka hur diskurserna kan förstås utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande. Utifrån studiens syfte har följande forskningsfrågor utformats: Vilka diskurser om attentatet kan urskiljas i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efter attentatet i Stockholm den 7 april 2017? Hur kan man förstå diskurserna utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande? Det empiriska materialet består utav tjugo utvalda nyhetsartiklar som analyseras genom en kritisk diskursanalys baserad på Faircloughs modell med tre dimensioner. Den kritiska diskursanalysen kan anses vara en paketlösning innehållande både teoretiska och metodologiska verktyg men påtalar en nödvändighet att förankra den diskursiva praktiken i den sociala praktiken som sammankopplas med ytterligare teori om samhällsfenomen. Studiens ytterligare teoretiska inslag består utav teoretiska ansatser om meningsskapande vid kritiska händelser. De diskurser som kan urskiljas är i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efterföljande attentatet i Stockholm den 7 april 2017 är: Formulerandet av ett ”vi” och ”dem”, Konstruerandet av förövaren & Tryggheten som vård- och blåljuspersonal skapade. I dimensionen för social praktik integrerades den diskursiva praktiken och genererade svar på studiens ytterligare forskningsfråga. I analysen framkom att diskurserna bidrar till meningsskapande i form av generering av subjektiva verklighets- och sanningsuppfattningar, självreflektioner, reflektioner om andra och förhållandet till dem, reflektioner om världen, subjektiva uppfattningar om vilka rådande normer och handlingsageranden som skapas vid en kritisk händelse. / The purpose of this thesis is to distinguish and examine prominent discourses in news articles published by Dagens Nyheter and Aftonbladet the week following the 2017 Stockholm Attack on the 7th of April. The purpose also includes to examine how the portrayals produced in the discourses can be understood from a perpective of critical events impact on creations of meaning. Based on the purpose of the study the following reasearch questions have been created: What discourses can be distinguished in Dagens Nyheter and Aftonbladet news articles the week following the attack in Stockholm the 7th of April 2017? How can you understand the discourses based on a perspective on the impact of critical events on meaning creation? The empirical material consists of twenty selected news articles analyzed with a critical discourse analysis based on Fairclough's three-dimensional model. The critical discourse analysis can be regarded as a package solution containing both theoretical and methodological tools, but emphasizes the necessity of anchoring discourse practice in social practice, coupled with additional theory of social phenomena. The further theoretical aspects of the study consist of theoretical approaches to critical events. The discourses that can be distinguished in Dagens Nyheter and Aftonbladet's news articles is: The formulation of a "we" and "them", the Constitution of the perpetrator & Security created by the care and uniformed proffessions. In the dimension of social practice, the discursive practice was integrated and generated answers to the further research question of the study. By the analysis it was found that the discourse contributes to the creation of meaning in the generation of subjective reality and truth perceptions, self-reflections, reflections about others and their relationships, reflections on the world, subjective perceptions of what prevailing norms and actions taken in a critical event.

Syftet med denna uppsats är att se hur två diskurser, marknadsdiskurs och skoldiskurs, konstrueras i gymnasieskolors informationstexter. Dels genom värderingar, dels genom hur eleverna framställs. Texterna är tagna från skolornas hemsidor. Jag undersöker totalt fem skoltexter samt en text från Skolverket som belyser skolan som institutions värderingar. Undersökningen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt textanalys, bland annat den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Uppsatsen är språkvetenskaplig och utgår från det textuella. Jag utgår i min analys främst från värdeord, eller buzz words, där jag belyser positivt värderade ord i texterna. Jag utgår även från en analys av fraser samt den interpersonella analysens språkhandlingar och modalitet. Analysresultatet visar att skolornas texter präglas av en marknadsdiskurs där värdeord som ”entreprenör” och ”företag” ofta förekommer. Ett tydligt resultat är hur ord som realiserar en marknadsdiskurs betydligt oftare värderas som positiva i sig själva än ord som realiserar en skoldiskurs. Det är även tydligt att de värderingar som framkommer i skolornas texter inte återfinns i Skolverkets text. De elever som framträder i skolornas texter är oftast ambitiösa, drivna och självgående. Även om det finns vissa undantag. Uppsatsens resultat kan på ett större plan kopplas till en allmän samhällsförändring där ett marknadsspråk tar större plats inom den offentliga sektorn. För gymnasieskolorna innebär det att det målas upp en bild av en skola som finns till för elever som är högpresterande och intresserade av entreprenörskap och företagande.

Med hjälp av kritisk diskursanalys har denna studie utforskat hur 1177 Vårdguiden på sin hemsida skriver om ångest- och depressionsrelaterade tillstånd. Syftet med studien är att utifrån tesen att institutioner och samhällskulturen i stort präglas av en patologisk syn på psykiskt lidande belysa, analysera och problematisera om, och i så fall hur, psykiskt lidande genom språkbruket konstrueras och reproduceras som något sjukt och icke önskvärt. Detta har genomförts utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell som kompletterats med teorier kring medikalisering. Analysen resulterade i två identifierade diskurser som benämns “En del av livet” och “Du behöver vård”. Trots att diskurserna inom vissa avseenden har gemensamma drag påvisar de tydliga skillnader i vilken omfattning de normaliserar respektive patologiserar de olika tillstånden. Vidare visar studiens resultat att 1177 kan betraktas som en hegemonisk diskurs gällande psykisk ohälsa och klassificering av denna genom en bristande intertextualitet och återkommande hög grad av modalitet. / Using a critical discourse analysis, this study investigates how the Swedish organization 1177 Vårdguiden writes about anxiety- and depression related conditions. The purpose of this study is to illustrate, analyze and problematize if, and in that case how, mental suffering through the use of language is constructed and reproduced as something ill and undesirable, based on the thesis that institutions and the social culture are characterized by a pathological view of mental suffering. This has been carried out from a social constructionist perspective using Fairclough’s three-dimensional model, supplemented with theories about medicalization. The analysis resulted in two identified discourses named “Part of life” and “You need health care”. Although the discourses in some regards showed common features, they show clear differences to the extent that they normalize and pathologize the different conditions. Furthermore, the study’s results show that 1177 may be regarded as a hegemonic discourse when it comes to mental illness and its classification by the lack of intertextuality and recurrent high modality.

Following thesis investigates the intertwined relationship between the rise of gang-violenceand right-wing populist parties, more specifically the True Finns and the Sweden Democrats. The purpose of this essay being, how the True Finns and the Sweden Democrats usegang-violence to legitimize xenophobia. Analysis are done by using a CDA-approach, the threedimensional model by Norman Fairclough. Materials used in this discourse analysis are material from the parliament, material from the parties websites and public media prior to the general elections in 2022 and 2023. The theoretical tools for analyses in this thesis rely oncombined theories from previous studies in Trygghet as issue ownership and discourses used by the Swedish Democrats and True Finns to legitimize their ideological standpoints. Through combining the theoretical framework and Fairclough’s threedimensional analysis,the empirical findings were analyzed to find which discourses are used when referring to gang violence to legitimize xenophobia. Main results of the analysis found that the parties use similar discourses when talking about gang violence, related to safety, a promised fullness to come and a feared doomsday to legitimize xenophobia. However there were also some culturally bound differences in how the parties legitimized xenophobia when discussing gangviolence. The main conclusion of the study was that some of the findings matched the theoretical framework, while some did not.

Denna studie syftar till att analysera diskursen kring flyktingar i media. Mer specifikt jämförs diskursen i artiklar kring flyktingar från Syrien respektive flyktingar från Ukraina. Artiklarna bryts ner i avsikt att finna återkommande mönster. Två teman kan utläsas som återkommande: dels porträttering av flyktingar som utsatta, dels porträttering av flyktingar som en belastning. I studien används ramverket kritisk diskursanalys som är såväl en modell som en teori - där relationen mellan språkbruk och maktutövning i samhället analyseras. Inom den kritiska diskursanalysen används analysverktyget Faircloughs tredimensionella modell som beskriver språkbruk i tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. I denna studie ligger huvudfokuset på att analysera texten, men den diskursiva och sociala praktiken analyseras och diskuteras också. Resultatet av studien indikerar att flyktingar från Ukraina och Syrien porträtteras något olika i tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter. Syriska flyktingar porträtteras i högre utsträckning som en belastning än ukrainska flyktingar / This study aims to analyse the discourse on refugees in the media. More specifically, it compares the discourse in articles on refugees from Syria and refugees from Ukraine. The articles are broken down to find recurring patterns. Two themes can be identified as recurring: portrayal of refugees as vulnerable and portrayal of refugees as a burden. The study uses the framework of critical discourse analysis, which is a model as well as a theory that analyses the relationship between language use and the exercise of power in society. Within critical discourse analysis, the analytical tool Fairclough's three-dimensional model is used, which describes language use in three dimensions: text, discursive practice, and social practice. In this study, the focus is on analysing the text, but the discursive and social practices are also analysed and discussed. The results of the study indicate that refugees from Ukraine and Syria are portrayed somewhat differently in the newspapers. Syrian refugees are portrayed as a burden to a greater extent than Ukrainian refugees.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur filterbubblor och ekokammare skapar politisk polarisering. För att uppnå detta syfte appliceras en diskursanalys på debatten om koranbränning. Trådar på Flashback forum och kommentarsfält på Twitter undersöks för att urskilja eventuella retoriska strategier, diskursiva yttringar och sociokulturella aspekter som kan bidra till polarisering. För att uppnå detta appliceras Fairclough’s tredimensionella modell för att utföra en kritisk diskursanalys av innehållet på de definierade filterbubblorna / ekokammarna. / The aim of this study is to analyze how filterbubbles and echochambers affects political polarization. A discourse analysis will be applied on the debate that has broken out due to recent burnings of Qurans. More specifically, this method will be applied on Twitter and Flashback to study rhetorical strategies, discursive utterances and sociocultural views that is affecting polarization. Fairclough’s three-dimensional model will be applied to perform a critical discourse analysis on the defined filterbubbles / echochambers.

Syftet med studien var att undersöka och analysera hur psykisk ohälsa bland äldre framställs i svenska tidningsartiklar. Studiens empiriska material samlades in via databasen Retriever, där tidningsartiklar valdes ut med hjälp av ett målstyrt urval. De utvalda tidningsartiklarna (N=44) analyserades med stöd av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tillhörande analytiska begrepp; modalitet, intertextualitet och diskursordning. Den kritiska diskursanalysen kompletterades med teorin om ålderism samt intersektionalitet, för att ge en mer nyanserad diskussion samt en bättre koppling till den sociala praktiken. Under bearbetningen av studiens empiriska material uppstod fyra olika teman; Ensamhet & psykisk ohälsa, "Det lyckliga åldrandet", Fördomar & åldersdiskriminering och Experternas konstruktion av äldres psykiska ohälsa.  Resultatet av studien indikerar på ett osynliggörande av psykisk ohälsa bland äldre personer, främst äldre kvinnor och sjuka äldre, inom den massmediala diskursen. I artiklarna kan en känsla av paternalism identifieras, där ett skapande av "vi" och "dem" sker. Paradoxalt nog finner studien även en syn på äldre som en börda för samhället – en börda som den yngre generationen behöver bära på. Den äldre generationen ses som både ett ideal samt som ett avskräckande exempel, då individer inte ska framställa sig som gamla genom att hålla sig aktiva. Detta sker genom att använda den yngre generationen som ett jämförande exempel.

The popular photo sharing app, Instagram, was founded six years ago and is now one of the largest and fastest growing social media-apps in Sweden. A few years ago a health trend blossomed on Instagram and almost everyone wants to share and show their healthy lifestyle today. Previous studies show that a lot of people feel stressed over this constant exposure to other peoples health-related topics. But what is health? What does it mean to be healthy? Who decides that? The purpose of this thesis is to explore Instagram messages (picture and text) with hashtag (#)hälsa (health) to see which topics that dominate and the norms that govern what these messages should look like to be accepted. The study builds on social constructionism and proceeds into the world of discourse analysis with Faircloughs critical discourse analysis as main focus. It is also supplemented with Foucault's theories of power and self-control, and Goffman's theory of the presentation of self. At first a quantitative content analysis where made so the material would be easier to handle and overview. Then a critical discourse analysis where made to gain a deeper knowledge and understanding of the material. The main results of the study concluded that there is no single definition of health, the definition depends on the context. Further the analysis revealed four dominant discourses with #hälsa: food, fitness, body change and well-being, and all these discourses produced different meanings of health. The study also discovered norms that influence the content with #hälsa on Instagram and shows how users, based on these norms, shape and create there identity. Finally the study revealed that it does not really matter if users are healthy, as long as they produce an image of them self of being healthy, they will be healthy in the eyes of others. / Bildmediet Instagram har funnits i sex år och är ett av de största och snabbast växande sociala mediet i Sverige. För några år sedan började en hälsotrend att växa fram på Instagram och nu vill de flesta dela med sig av och visa upp sin hälsosamma livsstil. Tidigare studier visar att många svenskar känner sig stressade över denna ständiga exponering för andras hälsorelaterade inlägg. Men vad är hälsa? Vad innebär det egentligen att vara hälsosam? Vem bestämmer det? Uppsatsens syfte är att undersöka Instagram-inlägg (bild och text) under #hälsa för att se vilka ämnen som dominerar och vilka normer som styr hur dessa inlägg ska se ut för att accepteras. Studien tar avstamp i socialkonstruktionismen och går vidare in i diskursanalysen med Faircloughs kritiska diskursanalys som huvudfokus. Den kompletteras även med Foucaults teorier om makt och självstyrning samt Goffmans teori om framställningen av jaget. Till en början genomfördes en kvantitativ innehållsanalys för att lättare kunna hantera och överblicka materialet. Därefter gjordes en kritisk diskursanalys för att få en djupare förståelse av materialet. De huvudresultat som studien kom fram till var att det inte finns någon entydig definition på hälsa utan det är sammanhanget som avgör. I analysen framkom det fyra dominerande diskurser under #hälsa: mat, träning, kroppsförändring och välmående, och inom dessa diskurser framställs hälsa på olika sätt. Studiens resultat visar även på vilka normer som präglar innehållet under #hälsa på Instagram och hur aktörerna formar och skapar sin identitet utifrån dessa. Slutligen konstateras att det spelar egentligen ingen roll om aktörerna är hälsosamma, bara de visar upp en fasad av att vara det så blir de hälsosamma i andras ögon.