This study departs from the observation that since the late 1980´s educational programmes for curators have been established and since then expanded greatly. The programmes are part of a process of institutionalization and professionalization of the role of the curator within the international contemporary art field where the role as such has gained much power. Even though many statements have been made about this relatively new phenomenon of curatorial studies, there is a lack of sufficient research. The intention of this study is therefore to examine the educational programmes as such. The selection of 15 programmes has been made with the purpose to include early as well as newly established and to cover a wide geographic area. The starting point has been to ask what kind of knowledge and role of the curator the programmes are given prominence to. Using Michel Foucault´s and Norman Fairclough´s theory and methods on discourses I examine the programmes as a discursive practice. The analysis shows that there is a strong coherence within the field of the programmes and certain ideals, conventions and procedures are shared among them. The programmes are highly dependent on the professional field of curators – individuals as well as institutions are frequently being invited to lecture and support the students. The application procedures make sure that students who are willing to adopt to given ideals and norms, are being accepted. Furthermore the ideal role of the curator has been defined with the following concepts – new institutionalism, an expanded working field and discursive curating. The curator is highlighted as creative, critical and independent. These concepts have been singled out and made explicitly unique for the role of the curator by the programmes although aspects have clearly been taken from the role of the artist and the critics. The result has been a stronger competition between these positions. The programmes are institutions that promote the curator as an important and irreplaceable agent and to claim even a stronger position new assets have been singled out in the form of a theoretical and academic capital.         Educational programmes included in the study: École du Magasin, Grenoble, Whitney Independent Study Program, New York, Curating Contemporary Art, Art Royal College of Art, London, De Appel Curatorial Programme, Amsterdam, Center for Curatorial Studies, Bard College, Annandale-on-Hudson, New York, MFA Curating, Goldsmiths, London, CuratorLab - Curatorial Program for Professionals in Arts, Crafts and Design, Konstfack, Stockholm, Curating Art - International Master Programme in Curating Art, including Management and Law, Stockholm university, Curatorial practice, California College of the Arts, San Francisco, Post-graduate Programme in Curating, Zürich University of the Arts, PhD-programme Curatorial/Knowledge, Goldsmiths, London, Cultures of the Curatorial, Academy of Visual Arts Leipzig, CuMMA - Curating, Managing and Mediating Art, Aalto University, Helsinki, PhD-programme Curating, Zürich University of the Arts in collaboration with the university of Reading, Praxis Master’s Programme, Finnish Art Academy, Helsinki.

The idea to this bachelor thesis was born after carefully following the coverage of Johan Persson and Martin Schibbye in Swedish media during their imprisonment in Ethiopia from June 2011 to September 2012.   Based on our interest we designed two questions to answer throughout the thesis. These are: (1) How are Johan Persson and Martin Schibbye portrayed as journalists in the discussion about them that has taken place in Swedish media? (2) How is the journalistic profession described in the discussion about Johan Persson and Martin Schibbye in Swedish media?   To answer these questions we decided to analyse texts that can be defined as the genre of opinion journalism, which all came from Swedish printed media. We have chosen 16 texts to analyse which show the variety of ways to write about Persson and Schibbye in the chosen genre during the chosen period of time. Opinion journalism is what newspapers use to attract readers, as they want to supplement the news coverage with comments and analysis from “experts”.   Persson and Schibbye were imprisoned in Ethiopia in June of 2011, and weren’t released until 15 months later, in September of 2012.   To analyse our material we have amongst others used theories regarding social constructionism, representation, discourse, the journalistic identity and the journalistic ideals that exist in Swedish society. The method chosen to carry through our analysis is a critical discourse analysis, according to Norman Faircloughs theory and his three dimensional model concerning text, the discourse practice and the social practice.   The results that came from our analysis is that Persson and Schibbye is portrayed in three ways; as journalistic heroes, victims and/or crooks. In those examples that portray Persson and Schibbye as heroes, it is not only them that are praised, but also journalism as a profession and the journalistic assignment. This is also true regarding the texts that portay Schibbye as a crook, since it is Schibbyes earlier engagement in communistic politics that is criticised, not the journalistic profession itself. Persson and Schibbye are also portrayed as victims of the Ethiopian government and abuse of power.

Tidningens personporträtt är en journalistisk genre som skiljer sig från konventionell nyhetsjournalistik genom en artig och hyllande, snarare än kritisk och granskande karaktär. I den här uppsatsen har jag för avsikt att undersöka hur personporträtt i två svenska tidningars söndagsbilagor, Dagens Nyheters ”DN söndag” och Aftonbladets ”Söndag” konstrueras. I uppsatsen studeras 8 personporträtt utifrån frågeställningen: vad i de valda personporträttens livsbeskrivningar väljer journalisten att se och hur beskrivs det?  Syftet är att placera frågeställningen i en sociologiteoretisk kontext av moderniteten som tillstånd och media som viktig social kunskapskälla och förmedlare av erfarenhet. Metoden som används är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Analysens resultat visar att det är inre processer och inre utveckling som lyfts fram och problematiseras. Beundran för huvudpersonen konstrueras utifrån hur huvudpersonen övervunnit psykologiska svårigheter. En diskurs där den porträtterade beskrivs i en ödmjuk jantediskurs kombineras med journalistens beundrande röst i texten, en hyllningsdiskurs. I kombinationen av dessa konstrueras en bild av den porträtterade som framgångsrik och beundransvärd. Samhället och omgivningen som eventuellt hinder eller möjlighet i livet utelämnas till förmån för porträttet som beskrivning av ett ”själsliv” snarare än ett ”liv”.   Slutligen argumenterar jag för att den funna problematiseringen av inre processer tar fokus från yttre processer och individen i en samhällellig kontext. Då porträtten konstituerar inre kamp som mer central än strävan efter att förändra yttre faktorer som kan tänkas utlösa ångestkänslor eller nedstämdhet lägger detta stort ansvar på individen att själv lyckas hantera en samhällskontext vars struktur framstår som naturgiven.

Den här studien är en kritisk diskursanalys av ämnet kroppslig hälsa i skriftlig media. Syftet med studien är att undersöka hur fenomenet kroppslig hälsa framställs i skriftlig media genom språket och dess användning. Analysmodellen vi använt oss av är formulerad av Norman Fairclough och det datamaterial vi använt oss av är av empirisk karaktär och insamlat från svensk skriven media i form av både rikstäckande press och lokalpress. I studien finns även ett avsnitt där vi presenterar tidigare forskning inom ämnet hälsa och diskursanalys. Forskningen presenteras genom fem teman: biopolitik, livsstil, individens ansvar, klass och könsskillnad utifrån ett hälsoperspektiv samt experthjälp. Den teori vi utgått ifrån för studien är främst den för den kritiska diskursanalysen, vi har även använt oss av Foucaults biopolitik vilken främst ges uttryck i diskussionsdelen.  Resultatet för studien presenteras i två delar utifrån Fairclouchs analysmodell; text samt diskursiv praktik. Resultatet redogör vi för med en rad olika teman vi formulerat utifrån den analys som gjorts. De teman som vi formulerat är: hotspråk, den stratifierade hälsan, anvisningar & imperativ, superlativ, vetenskapligt språk och den reella exemplifieringen (del ett). De huvudsakliga diskurser vi funnit i materialet är: den ohälsosamma diskursen, den hälsosamma diskursen, den vetenskapliga diskursen samt den utbildande diskursen (del två).

Syftet med denna uppsats var att undersöka medieprocessen omkring SVT-dokumentären Könskriget i 2005, som utgick från en kritisk granskning av radikalfeminismen i Roks (Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige). I fokus stod den diskurs som skapades i Könskriget av feminismen inom kvinnojoursrörelsen som extrem, manshatande och farlig, och hur denna vidarefördes i dagspressen. Ambitionen med uppsatsen var att bidra till en förståelse av en betydelseskapande maktkamp där media spelade en av huvudrollerna. .   Två övergripande frågeställningar har använts för att uppnå syftet:   1. På vilka sätt bidrar media till bevarande eller förändring av diskurser om feminism och feminister? 2. Hur vidareförs Könskrigets diskurs och med vilka medel?   Som metod har Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys använts. Lingvistiska analyser har gjorts av 16 tidningsartiklar från rikstäckande press, i form av nyhetsartiklar och debattartiklar i Dagens Nyheter, Svenska dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Dessutom har en intervju med Roks ordförande Ireen von Wachenfeldt analyserats. Analyserna har sedan relaterats till medias produktionsförhållanden och mediefältets logik bl.a. med hjälp av Bourdieus Fältteori.   Resultaten visar att den diskurs som framställs i Könskriget förstärks i den efterföljande medieprocessen. En antifeministisk diskurs som utgår från Könskrigets bild har en dominerande position, medan andra får en tydlig försvarsprägel. Detta beror bland annat på att kritiken framförs i personifierad form som får karaktär av mediedrev. Störst motstånd mot den dominerande diskursen skapas i en alternativ journalistisk diskurs som utgår från DNs kulturredaktion. Medias produktionsvillkor, kombinerat med den form som nyhetsartiklar och debattartiklar skrivs i, ser ut att i hög grad forma tidningarnas framställning i samma riktning som TV-dokumentärens. Detta ger en karaktär av samspel mellan de båda medieformerna, med TV som tongivande.

<p>I vår uppsats har vi valt att titta på det omåttligt populära TV- programmet Efterlyst som i år är inne på sin 35:e säsong. Efterlyst är brottsbekämpning på bästa sändningstid, ett program där nyheter och fiktion vävs samman och resulterar i underhållnings-TV.</p><p>Syftet med uppsatsen är att titta på hur man i tv programmet Efterlyst förhåller sig till de brott programmet tar upp och hur de människor som kopplas ihop med brotten framställs. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det väsentliga i hur människor framställs i Efterlyst. Vi är särskilt intresserade av att titta på hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framställs i programmet samt om det kan påvisas någon skillnad mellan hur dessa presenteras jämfört med de personer som har svensk bakgrund.</p> / <p>A study of the popular Swedish TV-show "Efterlyst". In this discourseanalytic essay we've choosen to look at how the program portrais the people involved in the crimes and we are especially interested in how people with non-swedish background are described.</p>

During the last years the scientific communication has undergone a series of changes. As a result new and different forms of publication and distribution of research has seen the light of day, one of these is open access. Open access as a concept was introduced in the beginning of the 21 ́st century. The aim of this bachelor thesis is to examine what ideas of open access are present in the academic libraries of Sweden. Furthermore we will look at what different roles librarians, researches and research funders are given. The theory and method chosen for this essay is based upon the critical discourse analysis of Norman Fairclough, with a focus on linguistic aspects of texts as well as the surrounding context, which the texts both influence and are influenced by. By applying linguistic tools two discourses where distinguished on a superior level, the democracy discourse and the market discourse. Between these two discourses there is a battle for hegemony. Within the two discourses there are also several internal discourses present. The internal discourses are not necessarily at odds with each other, they are rather seen as different aspects that together construct their superior discourses.

Syftet med denna uppsats är att analysera på vilket sätt politiska ideologier kommer till uttryck i texter producerade av ABF och Medborgarskolan. Detta med utgångspunkt i vad jag upplever som oklara förhållanden rörande vilken betydelse ideologier i praktiken spelar för dessa studieförbund. I uppsatsen undersöks vilka ideologier som går att urskilja i två texter från ABF respektive Medborgarskolan, samt hur dessa ideologier uttrycks språkligt. Även två motsvarande texter från ett tredje studieförbund – Folkuniversitet – analyseras. Uppsatsen utgår såväl teoretiskt som metodologiskt från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Analysen kompletteras även med en ideationell SFL-analys. Resultatet visar att ABF och Medborgarskolan grundar sig i samma folkbildningsdiskurs, men medan ABF-texterna är starkt präglade av en socialdemokratisk diskurs så består Medborgarskolans texter av en interdiskursiv blandning av folkbildnings-, borgerlig-, humanistisk- och positiv säljdiskurs. Avslutningsvis kopplas dessa resultat till den övergripande sociala praktik som studieförbunden är en del av.

Denna uppsats syftar till att med hjälp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfrågan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sändes i Agenda i Sveriges Television inför riksdagsvalet 2014. Det undersöks också vilka andra ämnen eller teman som invandringsfrågan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras även hur partiledardebatten svarar mot SVT ́s public service-uppdrag.
 Studien utgår från tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism. Den analysnivå som rör det rent textuella utgår emellertid från analysredskap sprungna ur framförallt kritisk diskursanalys. 
 Den metod som används för att genomföra studien är kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, innehållandes de tre analytiska nivåerna: text, diskursiv praktik och social praktik. Denna metod är lämplig eftersom det inom den finns ett grundläggande synsätt att diskurser, såsom den om invandringen, står i dialektisk växelverkan med den större sociala kontext den är en del av och att det därmed finns en ömsesidig påverkan mellan diskurser och samhället. Detta förhållningssätt stämmer överens med studiens utgångspunkt - att invandringsfrågans konstruktion ser olika ut beroende på vilka som talar om den och när och att dess innehåll inte är fastställt utan hela tiden kan skifta. Detta har också betydelse för vilka som har makt över frågan, vilket går hand i hand med det kritisk-diskursanalytiska anspråket att avtäcka och motarbeta makthierarkier i samhället. Med utgångspunkt i detta ämnar vi undersöka hur Agenda står i förbindelse med övriga sociala praktiker och därmed fungerar som en aktör för invandringsfrågans konstruktion. 
 Resultaten visar på att debatten i Agenda tillhandahåller en konstruktion av invandringsfrågan som förknippad med problem och/eller utmaningar. Samtliga aktörer som deltar i debatten bidrar till denna konstruktion, men förhåller sig till problematiken på skilda vis. Det går således att i en bemärkelse identifiera en övergripande konstruktion av invandringsfrågan, men samtidigt skilda konstruktioner så tillvida att aktörerna i debatten har olika förslag på hur Sverige och dess medborgare bör förhålla sig till invandringen. Resultaten visar också att störst fokus riktas mot Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, då invandringsfrågan diskuteras. Delvis rent explicit i form av att han tar plats i frågan genom att själv prata om den och flytta fokus från andra ämnen till den, men också mer indirekt genom att SVT visar hans reaktioner då andra politiker uttrycker sig i frågan. Med anledning av detta diskuteras det huruvida SVT skulle kunna ge en mer mångsidig bild av politiken kring invandringen, genom att förändra sitt journalistiska förhållningssätt.

The aim of this study was to investigate in what way content marketing can be understood through podcasts as an alternative marketing tool. The material which the study was based on is Ölpodden, a podcast initiated by Carlsberg Sweden. The study intended to shed light on the interdiscursivity that emerges when brands are communicated through podcasts. Another aim was to understand how relationships and identities are constructed through the podcast by examining its intended audience. In order to achieve this a critical discourse analysis was used as both underlining theory and comprehensive method. The critical discourse analysis was also supplemented with two theorists witch highlights the audience’s construction of identity. The consumer's thoughts on Ölpodden was of importance to illustrate the convergence culture and the consumption of the podcast. Qualitative interviews were therefore used as a supplement to the critical discourse analysis. The purpose for the study was to contribute to an increased understanding of content marketing and a deeper knowledge of the communicative strategies it is based on. This purpose led to two main research questions containing two subquestions each. The first main question and subqueries were to answer on: How the discourse in Ölpodden could be understood and problematized in relation to convergence, commercialization and consumption culture, which the intended audience are and how groups and identities are created through the discourse. The other main question and subqueries were to answer on: How the discourse could be understood and problematized from a user perspective, in what way the discourse has impact on the listeners subjectivity and objectivity and how the recipients statements answers to a convergence culture. The result of the study indicates that the interdiscursivity in Ölpodden contains an entertainment discourse, a information discourse and a promotional discourse. Through these discourses the podcast aims to give beer a higher status in society. The podcast also creates an identity which the listener is expected to want to fit into. In the quest to fit into this identity individual's consumption patterns can change. Which ultimately would lead to increased gain for large concerns such as Carlsberg.