The main objective with this Master’s thesis is to, through a critical discourse analysis, explore the overall discourses on e-books appearing in general Swedish media. The texts chosen for analysis consist of articles and debate entries published in four of Sweden’s largest newspapers during a five-year period. The texts were examined using Norman Fairclough’s three-dimensional conception of discourse, which means that language use as communicative events were analyzed on the three levels of text, discourse practice, and social practice. The results from the analysis show that three dominating discourses can be identified in the material; the comparison discourse, the financial discourse, and the availability discourse. Within the comparison discourse, the e-book is in many ways positioned in comparison to the paper book. This occurs in several contexts, for instance in the contexts of pricing, access, and e-lending. A recurrent issue within the financial discourse is conveyed as the concern that e-book lending will become too big of a threat towards e-book sales or that e-lending will become too expensive for libraries. Within the availability discourse, the e-book is constructed in connection to democracy and free access to e-books is viewed as a condition for libraries as democratic institutions. The different discourses use different strategies to legitimize their point of views, and accordingly, achieve or maintain a hegemonic status. To achieve hegemony in this situation means gaining power over the presentation of the discussion about e-books, that is the power over the order of discourse.

Från röstblock till erkänd grupp - en diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets förmedling av de svarta amerikanernas emancipering mellan 1956 och 1972

The aim of the thesis is to contribute to an increased understanding on how immigrant women are being constructed in Swedish media in relation to labour. It is also to gain a greater understanding of the different kinds of expressions of ‘Swedish values’ and ‘othering’ that immigrant women are associated with in editorial pages in Swedish newspapers. Fairclough's critical discourse analysis is used to answer the research questions of the study. 27 editorial texts, published between 2016 - 2018, regarding immigrant women in relation to labour is analyzed. The theoretical framework used in the thesis consists of the framing theory, the concept of stereotypes and othering, and femonationalism. The result shows that ‘Swedish values’ and especially ‘Swedish gender equality’ is utilized to position the immigrant woman as the opposite of the “Swedish woman”. In addition to the overall prevailing discourses of ‘Swedish values’ and especially ‘Swedish gender equality’, the media's image of the immigrant women entailed three sub discourses; the Dependent, the Victim and the Unqualified.

Denna studie handlar om de handledningsböcker som hade det ämnade syftet att användas som handledningsmaterial för lärare i sexualundervisning under 1943 fram till 1967. Studien har använt sig av Wintzells handledningsbok under 1943, men också skolöverstyrelsens handledningsböcker under 1945 och 1967 som sin analytiska referens. Syftet med studien är att analysera dessa handledningsböcker och sätta ord på det som avviker från den heterosexuella hegemonin. För att förstå hur handledningsböckernas formulering av den sexuella könsdriften samt samliv dels kan politisera, marginalisera och kriminalisera den avvikande och den abnorma kroppen, har studien därför använt sig av en queerteoretisk utgångspunkt. Detta för att kunna beskriva hur den heteronormativa hegemonin både producerar och reproducerar sexuella modaliteter i olika tid och rum i historien. Studien har även använt sig av en diskursanalys tolkat utifrån Norman Fairclough. Detta för att kunna sortera och begreppsligöra det som artikuleras i materialet som analyseras. Studien upptäckte bland annat att det finns olika sanningsanspråk som gör sig synliga genom hur handledningsböckerna artikulerats, nämligen: den biologiska och mediciniska diskursens modalitet, den borgliga diskursens modalitet, den juridiska diskursens modalitet och den psykologiska diskursens modalitet. Detta blev centralt för studien, bland annat för att kunna förstå hur språkets sociala process och hur den också var påtaglig för förändring. Slutligen kom studien fram till flera intressanta aspekter, dels hur kropp och psyke blir subjekt för politisering och marginalisering, dels hur preventivmedel tolereras inom den borgliga och heterosexuella diskursen om sexuellt samliv. Framför allt hur den borgliga idealen är i ständig kamp för att upprätthålla och vidmakthålla den sexuella diskursen.

Uppsatsen undersöker hur den sociala kategorin nyanländ konstrueras i Moderaternas enskilda motioner före och efter det fenomen som brukar kallas för flyktingkrisen år 2015. Det här görs genom kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella modell har varit central för studien. Uppsatsen har visat att begreppet nyanländ används mer frekvent år 2014 jämfört med 2019 och att begreppets konnotationer förändrats, utifrån bland annat nyliberala, nationalistiska och välfärdsdiskurser. Uppsatsen visar hur begreppet nyanländ som social kategori mellan åren omförhandlas och att en central aspekt i detta är hur nyanlända konstrueras utifrån en diskurs kring huruvida de kan generera samhällsvärde eller inte.

The diploma thesis deals with the Autonomous social centre Klinika in the Prague district of Žižkov and the left-wing, mostly anarchist, groups that affiliate with the centre. The thesis studies the current shape and form of media discourse related to the far-left political scene in the Czech Republic. Using the critical discource approach, the thesis analyzes a number of texts from the multimedia company MAFRA (Lidovky.cz, iDnes.cz) and that of alternative left-wing media (A2larm.cz, Denikreferendum.cz). The thesis investigates whether the fact that the publishing house is owned by the anti-politician Andrej Babiš projected in any way in case of the right-wing (centre- right) media. The main finding is, that the scrutinized right-wing media consistently avoid the question of legitimacy of squatting but their approach to squatting and leftist activist scene is not hostile. On the other hand, the scrutinized leftist media emphasize the legitimacy of squatting. The influence of Andrej Babiš was not confirmed.

Denna studie är en kritisk diskursanalys av projektet Make Music Matter. Syftet är att undersöka vad för slags diskurser som projektet bidrar med att skapa, samt hur dessa diskurser kan påverka en musiklärares arbete med digitalt musikskapande. Syftet med studien är också att undersöka hur projektet placerar sig själv i en maktposition inom den diskursen som projektet rör. Studiens syfte realiseras genom att analysera texter som är offentligt tillgängliga inom projektet. Analysen visar en något problematisk subjektsposition som ger makt åt en bred bild aktörer och att diskurserna samtidigt är reproducerande. Make Music Matters texter tar hjälp av allmänna mål för undervisning för att materialet ska framstå som nytänkande.

Hur ser svenska nyhetstexters rapportering om fallet Yasin och P3-Guld ut? Studien undersöker vilka diskurser som materialiseras i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyhetersrapportering från händelsen via Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Vidare undersöks och analyseras fallet Yasin och P3-Guld som en del av cancel-kultur med utgångspunkt i Michel Foucaults teori om brott och straff. Studien kom fram till att nyhetsrapporteringen innehöll fyra centrala teman: kriminalitet, bojkott, gangsterapp och konstnärlig frihet. Därefter analyserades materialet interdiskursivt och intertextuellt där resultatet visar på att nyhetstexterna och dess diskurser bygger på: den juridiska diskursen, tysta/lyssna diskursenoch en politisk diskurs. Nyhetstexterna kunde även analyseras via Michel Foucaults teori om övervakning och straff och studien fann tendenser i hur rapporteringen kan kopplas till cancel-kultur

Cancelkultur kan beskrivas som kulturell ostracism och har kommit att bli ett omdebatterat Ämne i Sverige och övriga västvärlden, detta till följd av människors skilda åsikter om dess innebörd och betydelse. Syftet med denna studie är att belysa hur fenomenet cancelkultur skildras och diskuteras i svenska opinionsartiklar. Studien tar sin ansats i Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att synliggöra på vilket sätt opinionsjournalister konstruerar bilden av cancelkultur och vilka diskurser som är närvarande. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell har tre artiklar djupare analyserats för att undersöka om dessa reproducerar eller utmanar den rådande diskursordningen. Resultatet visar att det pågår en diskursiv kamp om hur begreppet cancelkultur framställs och får sin betydelse. Utöver den pågående kampen visar resultatet att journalisterna åberopar, i en svensk kontext, förgivettagen kunskap för att visa på textens legitimitet.

The purpose of this study is to contribute with knowledge about the discourses that appear in the media concerning the librarian, as an official, in a political landscape. The method and theory used is critical discourse analysis, based on Fairclough's three-dimensional model for discourse analysis. 47 articles, editorials and debate articles related to the Lenninger affair have been analysed. Through the material three discourses emerge: The discourse of the correct and knowledgeable official, The discourse of the politician who owns the cultural policy issue and The discourse of the absent librarian.Together the discourses show the complex interplay that exists between librarians and politicians in a changing political landscape. The established image of politicians who stay at arm's length from library activities is under negotiation. With new parties the former roles are no longer self-evident. The arms of politicians can be perceived as getting shorter.The study shows the importance of finding an approach to the new political landscape as an official. The librarian also needs to be active in defining his own professional role and to be heard in the debate about professional ethics and what role the library should have in society. Politicians who do not listen to the librarian’s knowledge risk creating a breeding ground for activist librarians who shape the library's activities based on their own values. The legitimacy of the library appears to be threatened if there is not a clear common vision for it from librarians and politicians.