Bakgrund. I logopedisk röstbehandling vid könsdysfori får personen hjälp att ändra sin röstanvändning, ofta i feminiserande eller maskuliniserande riktning. Logopeder som träffar patienter med könsdysfori ställs vid upprepade tillfällen inför att bedöma maskulina och feminina uttryck i patienters röster. Kunskap saknas dock om huruvida lyssnares uppfattningar av femininitet och maskulinitet i röster är stabila över tid samt om olika lyssnare har samstämmiga uppfattningar. Ingen tidigare studie har undersökt lyssnares uppfattningar av maskulinitet i röster. Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om lyssnare hade konsekventa uppfattningar av femininitet och maskulinitet i röster samt om dessa uppfattningar var samstämmiga mellan lyssnare. Metod. Studien omfattade 68 talare och 11 lyssnare som rekryterades i Umeå och Skellefteå. En inspelning gjordes av varje talares röst. Lyssnarna skattade femininitet och maskulinitet i 60 röster i programmet Visor (Granqvist, 2003) vid två tillfällen. Resultat. Intrabedömarreliabiliteten var hög hos alla lyssnare i feminina skattningar och något lägre i maskulina skattningar. 85,91 % av lyssnarnas skattningar var samstämmiga i feminin betingelse och 66,36 % av var samstämmiga i maskulin betingelse.  Slutsatser. Lyssnare hade konsekventa uppfattningar av både femininitet och maskulinitet i röster, och var således tillförlitliga i skattningar av både femininitet och maskulinitet. Samstämmigheten mellan lyssnare var högre i skattningar av femininitet än maskulinitet. Den valda skattningsmetoden fungerade för att studera lyssnares uppfattningar av femininitet och maskulinitet i röster. / Uppfattningar av femininitet och maskulinitet i rösten bland personer med köndysfori

The majority of the predators in Sweden are men. More specifically, 90 percent of all homicides are committed by men. This means that there are not many female murderers in Sweden. This awoke the question how the news media portrays the female predator compared to the male predator. The purpose of this study is therefore to analyze the differences in how news media portrays the female predator compared to the male predator. This study also aims to understand why there are differences in how female predators are portrayed by the news media compared to male predators. This study has used a qualitative text analysis to answer these questions. The study has analyzed six crime cases where articles have been selected for the analysis. The results show that the news media portrays the female predator from motives such as jealousy, motherhood and backgroundswhich includes family, education and interests. The news media doesn’t focus onmotives or backgrounds when the predator is a male. The background news media is writing about when it is a male predator is the criminal background. The newsmedia also focus on the victim when it’s a male predator. The differences betweenthe sexes may be due to the social construction of gender. The social construction of gender creates norms for the different genders in society such as normative femininity and masculinity. This creates notions of what is seen as feminine and masculine. When a woman is aggressive and violent, she goes against the normative femininity. She is seen as a deviant woman. A male who is aggressive and violent does not go against the notions of masculinity. This means he is not seen as a deviant man. This could be the reason why the news media portrays female predators different compared to male predators.

No description available.

Bakgrund.I logopedisk röstbehandling vid könsdysfori får personer hjälp med att hitta en röst som motsvarar deras könsidentitet. Akustiska egenskaper så som grundton, intonation, röststyrka, artikulation och resonans har visat sig påverka uppfattningen av könstillhörighet. Genom att anpassa dessa akustiska aspekter uppnås förändringar i rösten som oftast styrs i en feminiserande eller maskuliniserande riktning. Det finns personer med könsdysfori som önskar en mer könsneutral röst. Kunskap saknas om vilka akustiska egenskaper som utmärker röster som uppfattas otydligt feminint respektiveotydligt maskulint.Syfte. Studiens syfte var att undersöka vilka akustiska egenskaper som utmärker kvinnoröster som har skattats ungefär lika högt feminint som maskulint i lyssnarbedömning samt att jämföra dessa röster med kvinnoröster som skattats högt feminint och lågt maskulint. Studien avsåg också att undersöka mansröster som skattats ungefär lika högt maskulint som feminint i lyssnarbedömning och jämföra dessa röster med mansröster som skattats högt maskulint och lågt feminint.Metod. Studien omfattade 24 röster som valdes utgående från hur de hade uppfattats av lyssnare. Akustiska mått som undersöktes var max- och medelvärde för grundton, variation i grundton, formantfrekvenser, bandbredder för vokaler i betonade stavelser samt avstånd i F2 mellan /u/ och /i/ och /u/ och /a/. Resultat. Resultatet visade att uppfattningen av femininitet och maskulinitet är ett resultat av flera olika aspekter i rösten. Störst skillnader mellan kvinnorösterna som jämfördes och mansrösterna som jämfördes fanns i grundton, variation i grundton samt i avstånd i andra formantfrekvensen mellan /u/ och /i/. Slutsatser. Huruvida en röst uppfattas i grad av femininitet och maskulinitet är en kombination av flera olika akustiska aspekter. Kvinnoröster som i lyssnarbedömning uppfattas lägst feminint har lägre grundton, mindre variation i grundton, lägre formantfrekvenser samt ett mindre avstånd mellan /u/ och /i/ i F2 jämfört med kvinnoröster som uppfattas högt feminint. Mansröster som i lyssnarbedömning uppfattas som lägst maskulint visade högre värden i grundton, mer variation i grundton och ett större avstånd mellan /u/ och /i/ i F2 jämfört med mansröster som uppfattas högt maskulint.Nyckelord. Femininitet, maskulinitet, röst, könsdysfori, akustiska egenskaper / Uppfattningar av femininitet och maskulinitet i röster

This thesis studies the representation of the character Vilde in the Norwegian teenage TV series Skam, in her performance of femininity. The thesis considers her character primarily from the perspective of socioeconomic class. The main theoretical framework of the analysis is structured around the idea of respectability. Various theories of performativity, femininity, and shame are also discussed. A selection of clips from the series is studied with a hermeneutic reading, whilst clips from another selection work as examples to make a more nuanced analysis of Vilde’s character. The research method is primarily built around theories of representation and around semiotics. The thesis argues that the character Vilde – regarding her class position – is searching for respectability. By repeating and staging she is manifesting femininity in a performative way. It is a process complicated by her socioeconomic exposure, with the result that her making of femininity is ambivalent. Secondly, the thesis shows that heterosexuality is fundamental in the process of gaining respectability, yet does not guarantee it. Lastly, the thesis shows that the series Skam is challenging existing norms and power relations through Vilde and her peers – by making these norms and power relations visible, and then subverting them in the plot or imagery.

Sverige har trots sitt hyllade jämställdhetsarbete och en ökad medvetenhet kringkönsroller än idag en arbetsmarknad som är könssegregerad, kvinnor och män arbetarinom olika branscher. Syftet med följande undersökning är att synliggöra individensnormbrytande yrkesval och individens erfarenheter av valet. Normbrytande syftar iundersökningen till individens kön och valet att arbeta i en bransch som enligt statistikdomineras av motsatta könet. Följande frågeställningar ämnas besvaras:- Hur kom informanterna fram till sina normbrytande yrkesval?- Vilka upplevelser finns gällande det normbrytande yrkesvalet?Empirin samlades in genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med individersom arbetar i ett yrke dominerat av motsatta könet. Empirin behandlades med hjälp avbegreppen habitus, kapital, fält och handlingshorisont från Careership teorin. För attbeskriva normer, kön och yrkesval tillämpades begränsningar, kompromisser ochsjälvuppfyllelse från Theory of Circumscription, Compromise and Self-creation samtbegreppen maskulinitet och femininitet. Resultaten visar att det finns tre huvudsakliga orsaker som påverkar valet, de äranställningsbarhet, viktiga personer och influerade upplevelser samt intressen ochförmågor. Trots att informanterna gjort ett normbrytande yrkesval i relation till köntyder resultaten på att de är medvetna och påverkade av könsnormer. De har främst enpositiv upplevelse av sitt yrkesval trots att det kan förekomma negativa följder.Samtliga informanter är eniga om att en jämn fördelning mellan könen skulle vara detoptimala för att undvika negativa upplevelser som kan uppstå när motsatta könetdominerar.Nyckelord: yrkesval, normbrytande, könsnormer, maskulinitet, femininitet. / Internationally Sweden is celebrated for our gender equality. But despite an increasedawareness of gender roles, we still have a gender-segregated labor market, women andmen are working in different sections. The aim of this study is to display individualsnorm-breaking career choices and what lead to the choice. Norm-breaking in this studyis defined by an individual working in a occupation dominated by the opposite gender.Following questions will be answered:• How did the informants choose their norm-breaking career?• What are the experiences in regards to a norm-breaking career choice?The data was qualitatively collected by semistructured interviews with individuals activin a occupation dominated by the opposite gender. The data was analyzed with theterms habitus, capital, field and horizons of action from the Careership Theory. Toexplain norms, gender and career choice the terms circumscription, compromise andself-creation from Gottfredson’s theory was added, as well as femininity andmasculinity. The results show that there are three main factors that leeds to norm-breaking careerchoices. They are employability, important persons and influenced experiences andinterests and abilities. Despite the norm-breaking career choice the result points to thefact that they are aware and affected by structural norms in relation to gender.Experiences in regards to the career choice are mostly positive, although negativeconsequences may occur. The informants agree that an even distribution betweengenders would be optimal in order to avoid negative experiences that may occur whenone gender dominates.Keywords: career choice, norm-breaking, gender norms, masculinity, femininity.

Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar tillskapandet av rockmusik hos ett band där tre av musikerna är kvinnor och en musiker är man.Detta för att få en ökad förståelse för hur föreställningen om kön påverkar musikskapandetinom rockgenren. Det empiriska källmaterialet samlades in genom en fältstudie där bandetföljdes på repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermansteorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jämförs också med tidigare forskninginom musikvetenskap och etnologi för att sätta in dem i en större kontext. Undersökningenjämförs också med forskning inom filosofi och genusvetenskap eftersom studien, tack varesitt tvärvetenskapliga förhållningssätt, är relevant även utanför musikvetenskapen.Resultatet visar att musikskapandet till stor del pågår på ett interaktivt plan med olika nivåer.Musiken omformuleras och omskapas genom verbal interaktion, kroppsspråk, ansiktsuttryckoch mer subtila detaljer såsom blickar och platstagande. Eftersom utgångspunkten i studien äratt genus reproduceras genom situationsbunden interaktion, blir också genus i dennabemärkelse en viktig faktor i musikskapandet.Kvinnorna gör kön genom att medla mellan traditionellt feminina ideal och rockmusikensalternativa femininitet. Inom genren gör de kön genom att reproducera sin underkastelse i denmaskulina diskurs som präglar rockgenren. Mannen gör kön genom att hylla maskulina idealsåsom fysisk styrka och självsäkerhet, men också genom att förmedla mellan detta och detideal som eftersträvas i interaktion med musikerna som är kvinnor i bandet. Båda könenreproducerar genus genom att ta avstånd från det motsatta könet. Den falska dikotomin är detmest särpräglade genusmönstret när det kommer till sysslor, personlighetsdrag och ställning.Kvinnor hamnar här i en tydlig hierarkisk underordning, där de påtagligen blir ”de andra”.

Syn på genus är något som formas i både hem och förskola. Både människor, material och miljöer påverkar individens uppfattning och syn gällande sin egen identitet och andras. Barn påverkas tidigt av rådande normer i samhället på olika vis. Barn i förskolan uppfattar tidigt vad för rådande normer det finns gällande genus samt vad som anses vara överskridande. Detta gör därför denna studie intressant då en av de material barnen stöter på i både hem och förskola är böcker. Barnlitteratur är något som ger barnen insyn i hur omvärlden fungerar och ser ut. Pedagoger väljer ofta böcker efter barnens intresse, vilket är något som tillhör deras uppdrag. Dock ville vi med denna studie få en insyn i vad eller hur normkreativa böcker påverkar barn samt hur pedagoger väljer att arbeta med material som anses vara normkreativt. Denna undersökning studerade därför hur ett normkreativt bokförlag har valt att förändra gamla sagor till ett mer normkreativt innehåll. Vi ville även se hur barn och förskollärare samtalar om en av de normkreativa böckerna under boksamtal. Metoder som använts är textanalys och deltagande observationer för att kunna undersöka detta ämne. Resultatet i textanalysen visade på stereotypa gestaltningar av genus, framförallt i de äldre sagorna. Flickorna i böckerna fick feminina egenskaper och pojkarna visade mer på maskulinitet. De nya böckerna visade dock på ett mer normkreativt innehåll där könen överskred det tillgivna egenskaper som är kopplade till genus. Författarna till de nya versionerna hade dock valt att byta ut två av tre huvudkaraktärer till pojkar, således fick pojkarna egenskaper så som omtänksamma och omhändertagande. Detta resulterade i att pojkar överrepresenterades i böckerna, vilket påvisar vad tidigare forskning har sagt om att flickor är underrepresenterade i litteratur. Resultatet i delstudie två visade att barn redan har skapat sig en förståelse över hur genus konstrueras från tidigare erfarenheter. Genom de två boksamtalen som observerades hade barnen en tydlig bild av genus samt den heteronormativa familjekonstellationen.

Rap-musiken har under det senaste decenniet vuxit sig alltmer populär i det svenska samhället. Genren har under åren både kritiserats och hyllats för sitt skrivna innehåll då den når ut till många unga personer i sina formativa år. Syftet med denna kvalitativa studie har vart att undersöka hur genus, sexualitet och heteronormativitet framställs samt upprätthålls i svensk rap.  Genom en konventionell innehållsanalys har en omfattande analys av 35 svenska rap-låtar som toppat årslistorna genom åren 2018-2022 genomförts. Teman och underteman fastställdes genom materialet och analyserades därefter genom socialkonstruktivismen, poststrukturell feminisim med intersektionellt perspektiv och queerteori, samt studiens tidigare forskning. Studiens resultat visar att maskulinitet i rap-texterna relateras till grad av våldsamhet, ekonomiskt kapital, sexualiseringen av kvinnor, heterosexualitet samt emotionell avhållsamhet. Femininitet framställs som primärt existerande i förhållande till män, emotionellt agerande, emotionellt förstående och sexuell utifrån vad som gynnar män. Heteronormativitet kunde observeras i alla låtar då de två genusen framställs som motpoler till varandra och rap-texternas fokus är strikt riktat gentemot heterosexuella parrelationer, med undantaget av omnämnande av kvinnor som är intima framför män. Mannens heterosexualitet hävdas för att stärka maskuliniteten och i denna process görs avståndstagande gentemot icke-heterosexualitet. Icke-heterosexualitet blir således en del av en bristande maskulinitet och därmed framställs heterosexualiteten som den överlägsna sexualiteten. Resultatet kunde även genom det intersektionella perspektivet se till hur underlägsenhet kunde adderas genom ekonomiskt kapital, kriminalitet, genus och sexualitet. Studiens fynd bidrar till medvetenhet för socialarbetaren kring de konstruktioner inom svenska raptexter som kan bidra till sociala problem.

"Jag klippte luggen som Mia Wallace" is a portrayal and exploration of memories from my late teenage years. I felt strong emotions during that time without knowing where they came from. As an 18-year-old, I wanted to be seen as sexy and cool, fit into a social group, and create my identity as a young woman. That time of my life fascinates me. My degree project consists of a film with fragments of memories that play in a loop. I have worked in stop-motion animation, focusing on the expression that the soft clay gives my character. In parallel, I have, in my writing, connected these fragments to gender studies. This has helped me gain a better understanding of my 18-year-old self.