Denna litteraturstudie ämnar undersöka flerspråkiga elever. Syftet var att granska vilka faktorer som gynnar deras språkutveckling samt hur lärare arbetar för att främja deras språkutveckling. Undersökningen riktar sig till grundskolan, med huvudfokus i årskurserna 4–6. Informationssökning har använts som metod i studien där material från flertalet databaser och söktjänster kritiskt granskats utifrån inkluderingskriterier- och exkluderingskriterier. Sammanlagt har 12 stycken studier inkluderats i litteraturstudien som bestod av vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, antologier och en bok. Studiens resultat synliggör ett samband mellan lärarens kompetens och flerspråkiga elevers förutsättningar för språkutvecklingen. Majoriteten av materialet som analyserats har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, där vikten av samverkan och stöttning är avgörande för elevernas utveckling. Resultatet redogör för detta perspektiv, eftersom det synliggör att lärarens roll och samspelet i det flerspråkiga klassrummet är betydelsefullt för språkutvecklingen.

Andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat i den svenska skolan. Vi somi många år har varit verksamma inom skola och utbildning och arbetat med elever medett annat modersmål anser att det är viktigt att stötta dessa elever i deras lärande. Dettahar väckt ett intresse hos oss att genomföra en undersökning på hur lärare undervisar föratt ge dem det stöd de behöver för sin kunskapsinhämtning.Syftet med den här studien är att undersöka och analysera hur lärare som undervisar iflerspråkiga elevers klassrum, anpassar sin undervisning till de flerspråkiga eleverna.För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor ställts: Hur stöttasflerspråkiga högstadieelever i sin språk- och kunskapsutveckling iklassrumsinteraktionen? och Hur används elevernas erfarenheter, inklusive de språkligaoch kulturella, i undervisningen? För insamlingen av materialet har vi valt att använda enkvalitativ undersökningsmetod som är etnografiskt inspirerad, det vill sägaklassrumsobservationer. Detta gav oss goda möjligheter att observera åtta lektioner somhålls av två lärare. Fyra av lektionerna hålls i en förberedelseklass och de andra fyra ärlektioner i svenska som andraspråk. Studiens teoretiska grund utgörs av Hammonds ochGibbons (2005) stöttningsmodell. Resultatet visar att lärarna använder en del stöttandestrategier som är i linje med denna stöttningsmodell. Lärarna i båda klasserna leder oftastrukturerade samtal i syfte att stötta elevers språkutveckling. På detta sätt skapar demöjligheter för lärande i samtal mellan lärare och elev. Grupparbete och kamratlärandesker dock i en liten utsträckning. Elevernas modersmål och tidigare erfarenheter har haftmer synbar plats i förberedelseklassen. Lärarna i båda klasserna leder dock oftastrukturerade samtal i syfte att stötta elevers språkutveckling.

I det här arbetet undersöks lärares uppfattningar av undervisning i läsförståelse i ett klassrum med flerspråkiga elever. Syftet med den här studien är att undersöka verksamma lärares uppfattningar om gynnsam undervisning i läsförståelse i årskurs 1-3 i ett klassrum med flerspråkiga elever som följer kursplanen i svenska. För att undersöka det, tar vi reda på vilka arbetssätt lärarna anser vara gynnsamma i undervisningen för att utveckla elevers tidiga läsförståelse samt vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser i sitt arbete med att främja flerspråkiga elevers läsförståelse. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Åtta behöriga lärare med erfarenhet av arbete i årskurs två och tre i grundskolan och med erfarenhet av att undervisa i ett klassrum med flerspråkiga elever har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar på att gynnsamma arbetssätt för läsförståelseutvecklingen framför allt är ett tidigt arbete med ord och begrepp och läsförståelsestrategier. Hur lärarna väljer att arbeta med detta varierar. Ordförståelse är även en förmåga lärarna lyfter som bristande hos många flerspråkiga elever. Utifrån studiens resultat kanvi dra slutsatserna att lärarna är medvetna om att modersmålet spelar en viktig roll även förutvecklingen i svenska, men att kunskap om språkens samverkan hos eleven och fördelarna med inslag av tvärspråkliga arbetssätt i undervisningen saknas. Utifrån resultatet i denna studie synliggörs att de kunskaper och resurser lärarna skulle ha nytta av bland annat är ökad kunskap om hur språk samverkar hos eleverna, guidning i undervisning genom tvärspråkliga arbetssätt samt tillgång till material som exempelvis tvåspråkiga böcker och texter. / <p>Inriktning svenska</p>

Syftet med föreliggande undersökning är att synliggöra svensklärares förhållningssätt samt vilka strategier som de anser vara gynnsamma för flerspråkiga elevers språkutveckling i språkligt heterogena klassrum. Forskningsfrågorna är på vilka sätt lärare menar att de ger flerspråkiga elever rika möjligheter till god språkutveckling inom svenskämnet samt vilka förhållningssätt och strategier som de anser är gynnsamma för språkutvecklingen. De teoretiska utgångspunkterna är den närmaste utvecklingszonen, stöttning, Jim Cummins fyrfältsmodell för språkutveckling, multimodala aspekter av stöttning samt inkludering. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod för att fördjupa våra kunskaper inom ämnet. Metoden som vi har använt oss av är semistrukturerade intervjuer med fyra lärare, samt tre lärare som besvarade frågorna skriftligt. Resultatet visar att lärarna ser elevernas tidigare erfarenheter och intressen som ett stöd för att utveckla elevernas språkutveckling. Vidare visar resultatet på betydelsen av social och kognitiv inkludering och hur det på olika sätt gynnar elevernas gemenskap likväl som att elevens språk- och kunskapsutveckling gynnas av att vara inkluderad. Lärarna uttrycker också sin medvetenhet kring fördelarna med transspråkande strategier, men trots det använder flertalet av våra lärare inte denna strategi i undervisningen. Lärarna framhåller dessutom hur interaktion och samspel ger rika möjligheter till språkutveckling. Genom att läraren använder multimodala verktyg i det språkligt heterogena klassrummet görs undervisningen mer explicit och eleverna kan befästa sina kunskaper genom olika sinnesintryck. Slutsatserna i vår studie är att lärarna ger eleverna goda möjligheter till att samspela och interagera. Särskilt framgångsrika förhållningssätt och strategier i det språkutvecklande arbetet i språkligt heterogena klassrum är kooperativa strukturer, multimodalitet och genrebaserad undervisning.

BAKGRUND: Modersmålsundervisning för flerspråkiga elever organiseras efter ordinarie skoltid och intresset för ämnet modersmål bland flerspråkiga elever och föräldrar sjunker enligt Skolverkets rapport (2002). Eftersom jag i min undervisning har många elever med utländsk bakgrund blev jag naturligtvis nyfiken på vad som kunde göras annorlunda för att se vad en eventuell förändring skulle medföra. Mot bakgrund av detta valde jag att organisera ett integreringsprojekt av ämnet modersmål inom den ordinarie skoltiden under två veckor i två separata faser på två olika skolor som har en stor andel flerspråkiga elever. SYFTE: Syftet med studien var därför att undersöka hur ett antal elever, pedagoger och skolledare reflekterar kring integreringsprojektet. METOD: För att få frågeställningar besvarade valdes aktionsforskning med kvalitativa intervjuer som ansats. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras. RESULTAT: Enligt elevers, pedagogers och skolledningens uttalanden var det här projektet ett intressant arbetssätt att arbeta på modersmålet även för övriga ämnen. Enligt respondenterna fick eleverna bättre samarbete än annars. Flerspråkiga elever var behjälpliga i klassen genom att berätta om sina hemländer och elever som har svenska som modersmål blev mer informerade om flerspråkiga elevers olika modersmål, maträtter, kulturer, alfabet mm. En liten grupp elever var emellertid något mindre positiv. De ansåg att läs och skrivprocessen var svårare på modersmålet än det är på svenska.

I en allt mer globaliserad värld har språket en central roll för alla människor. Skolan är därför en viktig plats för elever att få möjligheter att utvecklas. I ämnet matematik möter flerspråkiga elever undervisning där sifferräkning och det muntliga språket måste användas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tidigare forskning säger om hur språkkunskaper påverkar elevernas lärande inom matematiken. Syftet besvaras genom två forskningsfrågor om vad språket har för betydelse och vilka faktorer som påverkar flerspråkiga elever i matematik. Artiklar som ligger till grund för studien togs fram genom sökningar i databaser. Forskning söktes både på en internationell och nationell nivå, vilket bidrog till en mer omfattande förståelse för flerspråkiga elevers kunskaper. Under analysprocessen av artiklarna användes närläsning med understrykning av relevant information som sammanställdes i en tabell för att besvara frågeställningarna. Resultatet upplyser om att det finns faktorer som påverkar flerspråkiga elever. Eleverna hade svårt att förstå matematiska begrepp, avkoda textuppgifter och hade bristande språkkunskap i undervisningsspråket. Flera studier visade att flerspråkiga elever påverkas positivt genom sociala interaktioner med andra elever och att språklig stöttning i undervisningen hjälper dem att visa sina matematiska kunskaper.

Denna studie fokuserar på att undersöka hur lärare uppfattar flerspråkighet samt hur de arbetar språkutvecklande i matematikundervisningen för att stödja flerspråkiga elever. Genom att lyfta fram sex undervisande lärare inom mellanstadiets matematikundervisning strävar studien efter att belysa de utmaningar som dessa lärare möter och förstå de specifika strategier och metoder de använder för att stödja flerspråkiga elevers inlärning.Efter att ha genomfört intervjuerna transkriberades materialet och genomgick en analys med kodning och tematisering för att urskilja gemensamma mönster och skillnader inom lärarnas svar. Resultaten av studien indikerar att, trots liknande grunduppfattningar om att möta flerspråkighet i matematiken, varierar lärarnas strategier. Denna variation anses vara en vanlig företeelse bland lärare och ger insikter i den differentierade synen på och tillämpningen av undervisningsmetoder för flerspråkiga elever inom matematikämnet.

PISA-mätningar i svenska skolor har visat försämrat resultat i läsförståelse under de senaste tio åren. Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka hur lärare och flerspråkiga elever kan arbeta med lässtrategier för att förbättra läsförståelsen. Genom att belysa användningen av strategier som främjar läsförståelse strävar vi efter att skapa en grund för mer effektiva metoder som elever kan använda och lärare kan tillämpa. För att genomföra denna översikt genomförde vi en systematisk sökning i olika databaser såsom ERIC, Swepub och Libsearch, baserat på vår valda frågeställning. Därefter valde vi ut tio relevanta studier för analys. Studierna analyserades tematiskt, vilket resulterade i två huvudteman: elevers användning av lässtrategier och lärarens tillämpning av lässtrategier i undervisningen. I översikten har vi tagit hänsyn till både lärar- och elevperspektiv. Resultaten från översikten visar att de mest använda lässtrategierna bland flerspråkiga elever är omläsning, sammanfattning, användning av bakgrundskunskaper, morfologiska och textuella ledtrådar, metakognitiva strategier och återblicksstrategier. Från lärarperspektiv indikerar resultatet att tillämpningen av kollegial samverkan samt reciprocal teaching, kan öka läsförståelsen hos flerspråkiga elever. Resultaten från översikten visar också att användningen av lässtrategier gynnar både lärare och elever. Olika lässtrategier har olika syften och strävar efter att ge eleverna olika aspekter av läsförståelsen. Översiktens resultat framhåller även att lärarens stöd under lärandeprocessen och samarbete mellan lärare är viktigt för att implementera lässtrategier i undervisningen.

Syftet med denna studie var att utforska språkliga strategier som används av lågstadielärare iproblemlösning i flerspråkiga klassrum. Studien genomfördes genom semistruktureradeintervjuer och strukturerade klassrumsobservationer med lågstadielärare i årskurserna F-3.Resultaten visade att språkliga strategier som kodväxling, dramatisering, digitala matematiskaspel och bildstöd användes av de deltagande lärare för att stödja matematikundervisningen iproblemlösning. Dessutom anpassade lärarna användningen av dessa strategier efterflerspråkiga elevers behov. Helklassdiskussioner och EPA-modellen användes för att aktivtintegrera eleverna i klassdiskussioner och skapa en miljö där eleverna lär av varandra genomatt diskutera idéer och tankar.De didaktiska slutsatserna från arbetet betonar vikten av att lärare använder varierade språkligastrategier för att möta behoven hos flerspråkiga elever, inklusive användning av både formelltoch informellt språk samt bildstöd. Kollaborativa strategier som grupparbete och parövningarär också viktiga för att främja samarbete och förståelse. Slutligen är lärarens roll som vägledareavgörande, där tillgänglighet och ställande av öppna frågor bidrar till en stödjande ochinkluderande lärmiljö.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarens uppfattning och erfarenheter av att implementera en differentierad matematikundervisning med hänsyn till flerspråkighet. Denna studie kommer också att undersöka lärarens upplevelse av differentiering i matematik. Genom att intervjua lärare i olika skolor i olika kommuner, samt genom att inkludera studier som rörde ämnet differentiering i matematik för flerspråkiga elever, bidrog denna studie till en djupare förståelse och utveckling av lärarprofessionen. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar: -Vilka uppfattningar har lärarna om differentierad undervisning i ämnet matematik? -Vilka strategier uttrycker lärarna för att differentiera matematikundervisning för flerspråkiga elever i åk 4-6? -Vilka faktorer och utmaningar upplever läraren i matematikundervisning för flerspråkiga elever i åk 4-6? Studiens empiri samlades in genom att intervjua fyra grundskollärare som undervisar i olika skolor i Sverige. Vår sammanställning av lärarnas reflektioner tydde på att differentierad undervisning är avgörande för flerspråkiga elevers framsteg inom matematik. Lärarna framhävde betydelsen av att anpassa undervisningen utifrån elevernas förmågor och förkunskaper. Även om de stötte på utmaningar som begränsningar av tid och brist på material, använde lärarna en rad olika undervisningsmetoder för att stödja elevernas inlärning i matematik, såsom att rita på tavlan, visa filmer och använda flerspråkiga begreppslistor.