Denna systematiska litteraturstudie har som syfte att undersöka vad tidigare forskning visar om hur lärare undervisar i matematik med inriktning mot textuppgifter och problemlösning i flerspråkiga klassrum i lågstadiet. Vi vill också undersöka hur undervisningen kan anpassas för att gynna flerspråkiga elever. Vår data samlades in med hjälp av databaserna ERIC och Linköpings Universitets egen söktjänst UniSearch. Resultat visar hur viktigt det är att elever får en grundlig förståelse för olika begrepp som förekommer i matematiken. Det framgår också vilken betydelse representationsformer och den explicita undervisningen har för att gynna elevernas förmåga att kunna lösa text- och problemlösningsuppgifter. I resultatet uppmärksammas att en viktig del av elevernas arbete med textuppgifter är förståelsen av kontext. Om eleven gynnas av att använda första- eller andraspråk som undervisningsspråk och vilka attityder och förväntningar lärarna har på sina elever är även något som diskuteras i denna studie.

Syftet med denna kunskapsöversikt är i första hand att besvara frågeställningen ” Vad säger forskning om genrepedagogikens användbarhet i klassrummet?”. Dessutom vill vi bidra till en ökad kunskap om genrepedagogiken och dess strukturerande arbetsmodell i de lägre årskurserna. Som metod för att kunna besvara frågeställning genomfördes inledningsvis sökningar av akademiska artiklar i olika databaser med relevanta nyckelord gällande genrepedagogiken. Därefter gjordes ett urval som redovisas i en metoddel. I resultaten framkommer positiva och negativa aspekter som riktar sig mot pedagogiken, men också hur genrepedagogiken påverkar elevernas språkutveckling samt hur läromedlen instruerar genrepedagogikens struktur, värderande beskrivningar och logiska samband. Slutsatsen av kunskapsöversiktens resultat visar att genrepedagogiken är en krävande och strukturerad undervisningsmetod med fokus på måluppfyllelse samt kan ha goda effekter för språk- och kunskapsutveckling. Avslutningsvis följer en diskussion där tankar och ställningstagande avseende genrepedagogiken synliggörs samt tänkbar framtida forskning.

Osman, Mouna (2020). Kartläggning av nyanlända elever. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Många lärare i Sverige har behov av att planera undervisning som möter elever med olika språkliga och sociokulturella bakgrunder. I planering av sådan undervisning har lärare haft utgångspunkt i genrepedagogiken.Huvudsyftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare utifrån genrepedagogiken planerar för en undervisning som gynnar alla elevers språk- och kunskapsutveckling, men med ett särskilt fokus på flerspråkiga elever. Studien besvarar också frågan om vad lärare har med i sin undervisning med intentionen att skapa språklig miljö som gynnar flerspråkiga elever.Material för studien utgörs av lärares områdesplaneringar för mellan- och högstadiet och metoden för analysen har varit kvalitativ dokumentanalys. Studiens resultat visar att lärares planeringar till viss del ger förutsättningar till språk- och kunskapsutveckling av flerspråkiga elever men att det även kan göras större.

Skolmisslyckande är ett av samtidens problem bland ungdomar, främsta nyanlända elever. Studiehandledning på modersmålet är betydelsefullt för de nyanlända elevernas utbildning. Men det finns utmaningar som begränsar studiehandledarens möjligheter att utföra sitt arbete exempelvis, brist på kontinuitet samt missuppfattningar. Syftet med studien är att undersöka studiehandledarens upplevelser och erfarenheter av att vara stöd till de nya svenska elevers lärande. Samt vilka utmaningar och möjligheter de upplever att de har i sitt arbete med dessa elever. En semistrukturerad kvalitativ intervjustudie har genomförts med fem verksamma och erfarna modersmålslärare och studiehandledare. Undersökningens resultat har analyserat med hjälp av ramfaktorteori, vilken har bidragit att identifiera faktorer som påverkar flerspråkiga elevernas lärande. Resultaten visade framgångsfaktorer i studiehandledarens insats i arbetat med nyanlända elevers lärande. Exempelvis att studiehandledaren förtydligar kursplanen och läroplanen för eleverna att bygga elevers trygghet och självtillit, samt att skapa goda relationer mellan eleverna och skolpersonalen. Resultaten visar att det finns brist på förståelse för de nyanlända elevernas behov av studiestöd samt vikten av modersmålsundervisning. Resultaten visade också att klasslärarna/ämnesläraren ofta ger eleverna otydliga strukturer, samt att kommunikationen mellan studiehandledarna och klasslärare/ämnesläraren ofta är bristfällig. Studiens resultat har också visat brist på ekonomiska resurser, samt att studiestödet arrangeras i alltför många och heterogena elevgrupper. Dessa ovan nämnda faktorer verkade vara de största hindren för de nya svenska elevernas möjlighet till lärandet.

Den här systematiska litteraturstudien inriktar sig på digitala verktyg i matematik i relation till flerspråkiga elever. Syftet med studien är att beskriva vilka former av digitala verktyg som används i undervisningen för flerspråkiga elever i årskurs 1-3 samt synliggöra hur dessa kan vara utformade för att underlätta lärande i matematik. Vidare diskuteras möjliga nackdelar med verktygen samt hur lärare kan påverka användningen av dem i undervisningen. Nio vetenskapliga artiklar har kritiskt granskats och sammanställts för att besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att digitala verktyg kan utgöra ett viktigt stöd för flerspråkiga elevers lärande i matematik. Forskning tyder även på att lärare har ett stort ansvar gällande flerspråkiga elever kopplat till digitala verktyg. Samtliga artiklar lyfter dock vikten av progression av verktygens utformning för att kunna möta flerspråkiga elevers behov i matematik. Resultatet är väsentligt för skolundervisningen eftersom kunskap om digitala verktyg, samt användningen av dessa, kan möjliggöra en likvärdig skolgång för flerspråkiga elever.

Arbetet handlar om matematikundervisning för nyanlända elever. Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar, som enligt matematikläraren uppstår under undervisningen av nyanlända elever och vilka språkliga resurser som finns att tillgå och kan användas samt de kunskapsmässiga potentialer som dessa resurser skapar för nyanlända elevers lärande. Inledningsvis presenterar jag i den här uppsatsen några forskningsresultat, som behandlar nyanlända elevers matematikundervisning med hänsyn till flerspråkighet som en resurs. Många forskare förespråkar vikten av elevens modersmål i hens lärande och att nyanlända elevers alla språkliga och matematiska förkunskaper skall användas för att utveckla elevens matematiska kunskaper. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i olika skolor i några delar av Sverige, samlade jag in datamaterial för min undersökning. Utifrån insamlade data utförde jag en tvåstegsanalys. Den första var en tematisk analys som bildade en bas för att hitta och definiera viktiga teman i datamaterialet. I det andra steget undersöktes de olika framanalyserade temana med LAR-modellen som teoretisk referensram. Utifrån resultaten visade det sig att elevens språkliga kunskaper spelar en avgörande roll i elevens lärande. Lärarna lyfte fram vikten av olika språkliga resurser i undervisning av nyanlända elever, men det visade sig också att lärarens kompetens och adekvata utbildning kan vara betydelsefull. Med hjälp av LAR-modellen visade studiens resultat vilka potentialer de olika språkliga resurserna har som nyanlända elever, enligt matematiklärarna, erbjuds under matematikundervisningen. Dessa resultat kommer sedan att diskuteras i relation till tidigare forskning för att belysa olika aspekter i resultaten.

Syftet med vår studie är att undersöka hur språklärare och studiehandledare resonerar kring hur de tillsammans kan uppmuntra elever till att delta i den muntliga interaktionen som sker i klassrummet. Arbetet syftar till att besvara följande två frågeställningar;  Vad säger språklärare om hur de arbetar med muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet för att uppmuntra elevernas interaktiva förmåga?    Vad finns det för olika exempel på stöttning som är effektiva för att främja den muntliga interaktionen? För att undersöka hur lärare och studiehandledare arbetar med att främja den muntliga interaktionen genomförde vi en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 5 språklärare och 2 studiehandledare. Resultatet visar att berörda lärare planerar sin undervisning inriktad på muntlig interaktion utifrån elevernas behov och kunskap samt i förhållande till kursplanens mål. Samtliga lärare använder dialog i sin undervisning genom samspel mellan lärare och elever samt mellan eleverna själva. Lärarna i intervjuerna använder olika typer av stöttning för att hjälpa och stödja eleverna för att de ska delta i dialogen och disskussionen som sker i klassrummet, till exempel genom att använda öppna frågor eller koppla till elevernas erfarenheter och kunskaper.  I intervjuerna framkommer också att nästan alla lärare lägger stor vikt på grupparbetet. Grupparbete är ett exempel på en effektiv metod för att ge eleverna möjlighet att delta i muntlig interaktion i ökad utsträckning. Alla lärare använder translanguaging som en viktig resurs i sin undervisning för att förklara svåra ord. Samt så är de eniga om att modersmålet har en stor roll för att eleverna ska få en grundläggande förståelse för det andra språket. Resultaten visar också att studiehandledare har en viktigt roll för att hjälpa och stödja flerspråkiga elever i sin inlärning av andraspråket, men det finns begränsade samarbete mellan språkläraren och studiehandledare.

Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om F–3-lärares attityder till flerspråkiga elevers transspråkande i svenskundervisningen. I denna studie tillämpade vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuade vi fem F–3-lärare som har erfarenheter av flerspråkiga elever. Utifrån dessa intervjuer har vi samlat in empiri. Resultatet visade att lärarna har positiva attityder till flerspråkiga elevers transspråkande i svenskundervisningen. De ser modersmålet som en resurs. Slutsatsen som vi kommit fram till i denna studie är att lärarna uppmuntrar eleverna till att använda sina modersmål. De ser det inte som ett hinder utan istället som ett redskap som gynnar eleverna.

Läroplan för vuxenutbildningen (2017) kräver att lärare ska ta hänsyn till elevers individuella behov,förutsättningar och kunskapsnivå. Studien syftar därför till att undersöka lärares uppfattningar kring hurde arbetar både med läroplanen och med anpassningar för att stötta sina flerspråkiga elever. Dåläroplanen är en av utgångspunkterna har därför läroplansteori (Wahlström, 2016) tillämpats i studien.Tio lärare inom samma utbildningsanordnare men på olika enheter har intervjuats. Resultatet haranalyserats utifrån en tematisk analys (Braun & Clarke, 2022). I resultatet framgick det att lärare arbetarmed många olika former av anpassningar men att de begränsas av olika ramfaktorer. Derasläroplansarbete kring målen gällande flerspråkighet har påverkats negativt på grund av tidsbrist.Studiens resultat antyder att det finns ett större behov av tid för både planeringsarbete ocharbetslagsträffar där flerspråkiga elever och läroplanens mål är fokusområde