Arbetet som presenteras i rapporten omfattar en undersökning av dimensioner och strategier som främjar flerspråkiga elever inom låg-, mellan- och högstadiet. Samt att se vilka likheter och skillnader som framkommer i de olika stadierna. I studien betonas vikten av att undervisningsspråket, språkkompetenser samt att inkluderande arbetssätt och språkinriktad undervisning är avgörande faktorer för matematiklärandet och språkutveckling hos andraspråkselever. Framöver anses kodväxling där eleverna växlar mellan olika språk som resurs. Denna studie är baserad på vetenskapliga forskningar och erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Forskningen visar att det finns en koppling mellan matematikinlärning och språkkunskaper och betonar vikten av språkutvecklande arbetssätt där eleverna skall inkluderas och får anpassat stöd utifrån deras språkbehov. Detta examensarbete baseras på en kvalitativ studie som bygger på ljudinspelningar från lektioner i matematik på låg-, mellan- och högstadiet. Datainsamlingen är baserad på lärarnas mobiltelefoner för att spela in ljud från lektionerna och därefter transkriberades alla ljudinspelningar, för att möjliggöra en detaljerad analys av samtalet och interaktioner i klassrummet. Olika dimensioner såsom matematisk diskurs, klassarumsdiskurs i alla stadier samt explicit (tydlig och strukturerad undervisning) och implicit (självupptäckt och utforskning) undervisning, användes i studien. Dock fanns det en begränsning av användandet av flerspråkiga resurser. Slutsatsen pekar på att andraspråkselever gynnas av matematikundervisning när eleverna inkluderas i matematiska diskussioner på olika språk. / This thesis presents an investigation into the dimensions and strategies that promote the academic success of multilingual students in primary, middle, and high school levels. The study aims to identify similarities and differences across these stages while emphasizing the crucial role of language skills, inclusive practices, and language-focused teaching in fostering mathematics learning and language development among second language learners. Code-switching, which refers to students switching between different languages, is recognized as a valuable resource for their educational experience.The research is grounded in scientific studies and field-based education (FBE) experiences. The findings demonstrate a clear connection between mathematics learning and language skills, underscoring the importance of language development approaches that provide tailored support based on students' language needs. This thesis is based on a qualitative study employing audio recordings from mathematics lessons in primary, middle, and high school. Data collection involved teachers using their mobile phones to record audio during lessons, which were later transcribed to facilitate a detailed analysis of classroom discussions and interactions. Various dimensions were considered in the study, including mathematical discourse, classroom discourse across all educational levels, as well as explicit and implicit teaching. However, there were limitations in utilizing multilingual resources. In conclusion, this study highlights that second language learners benefit from mathematics education when they actively engage in mathematical discussions conducted in different languages.

Syftet med studien är att med en enkät undersöka 39 flerspråkiga gymnasieelevers exponeringstid för svenska utanför klassrummet. Det totala antalet timmar, kumulativ exponeringstid, ställs i relation till elevernas språkliga nivå, testat med språktest avsett att mäta högsta nivån i processbarhetsteorin (PT). Resultatet visar att kumulativ exponeringstid är ett relevant mått på elevers språkliga input och att detta värde korrelerar med språklig nivå, så att 89 % av eleverna med en kumulativ exponeringstid över 10 000 timmar har nått den högsta nivån. Mindre än 16 % av eleverna med en exponeringstid under 10 000 timmar har nått motsvarande nivå. Detta tyder på att elevernas språkliga exponering för målspråket utanför klassrummet har en central roll för deras språkutveckling. Resultatet visar också stora skillnader i elevernas förmåga att producera bisatser. Nästan alla elever använder subjektsrelativer. Objektsrelativer, ett av kriterierna för högsta nivån i PT, tycks kräva betydligt högre språkförmåga och vållar svårigheter, även för de elever som uppnått högsta nivån mätt med andra kriterier.

Forskning visar att flerspråkiga elever har låga resultat inom matematiken samt att lärare inte tar det ansvar som krävs för att dessa elever ska utveckla fullgoda matematikkunskaper. För att flerspråkiga elever ska frodas krävs det att lärarna ser flerspråkigheten som en resurs. Dock finns det fortfarande luckor i forskningen rörande svenska lärares arbete med flerspråkiga elever i matematik. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 arbetar med flerspråkiga elever i matematik samt deras inställning till detta. Med flerspråkiga elever avses i denna studie elever som pratar två eller fler språk och ingen skillnad gör på om de fötts in i flerspråkighet eller om den kommit senare i livet. Sex grundlärare från mellersta och södra Sverige har intervjuats för att undersöka hur dessa arbetar med flerspråkiga elever i matematik. Materialet har analyserat genom transspråkande, en teori om hur flerspråkiga elever främjas. Resultatet visar att samtliga lärare i viss grad använder transpråkande arbetssätt. De har dessutom alla positiv inställning till flerspråkighet i matematik. Med andra ord framkommer arbetssätt såsom samarbete elever sinsemellan, samverkan med hemmen och/eller specialkompetens, praktiskt arbete och multimodal kommunikation. Utifrån ett transspråkande perspektiv arbetar lärarna med delar av social praktik och stora delar av social rättvisa. Lärarna tillämpar därmed till stor del den transspråkande teorin.

Syftet med studien är att bidra till kunskapsutvecklingen om modersmålets betydelser för en mer allmän kunskapsutveckling för elever med ett annat modersmål än svenska. Studien undersöker därför hur lärarna arbetar för att säkerställa att modersmål inte blir ett isolerat ämne och hur modersmålet kan påverka flerspråkiga elevernas prestation i övriga skolämnen.  Frågeställningarna som besvaras är: Hur framställer lärare ämnet modersmål? Vilka innebörder knyter modersmålsläraren till modersmålsundervisning? Hur menar sig lärarna arbeta för att modersmålsundervisning ska stärka elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen. Vilka svårigheter och möjligheter identifierar lärarna i detta pedagogiska arbete? Den sociokulturella teorin om lärande utgör studiens teoretiska utgångspunkt. I teori avsnittet ligger fokus på vissa aspekter såsom social interaktion, mediering, internalisering, zon för proximal utveckling (ZPD) och stöttning. I studien presenteras även resultat från relevant forskning som jämförs sedan med studiens resultat. Metoden bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare och syftar till att skapa djupare förståelse för ämnet. I enlighet med tidigare forskning, visar studiens resultat att bättre kunskaper på modersmål bidrar till bättre kunskapsnivåer och prestationer i övriga ämnen. Dessutom belyser studien vikten av studiehandledning på modersmål för flerspråkiga elevers utveckling och självständighet på längre sikt.

Syftet med denna studie är att undersöka och fördjupa på svårigheterna som svenska elever och eleverna med utländska bakgrund möter när de lär sig matematik och detta gjordes genom att intervjua sex matematiklärare på högstadiet med olika erfarenhet. De mest framträdande svårigheterna relaterar till matematikens språk, såsom läsning och förståelse, även svårigheter att utföra matematiska operationer och brister i motivationen angavs. Respondenternas strategier för att möta elevernas svårigheter varierade. En av respondenterna följde en strategi att upprepa förklaringar och att dela upp information i enkla delar, andra förlitade sig på att använda olika undervisningsmetoder som passade elevernas förutsättningar medan vissa andra respondenter förlitar sig på läroboken eller grupparbete. Alla informanterna bekräftade att elevernas utveckling i matematik sker genom att individualisera undervisningen så att det passar varje elevs behov.

Forskning visar att flerspråkiga elever har låga resultat inom matematiken samt att lärare inte tar det ansvar som krävs för att dessa elever ska utveckla fullgoda matematikkunskaper. För att flerspråkiga elever ska frodas krävs det att lärarna ser flerspråkigheten som en resurs. Dock finns det fortfarande luckor i forskningen rörande svenska lärares arbete med flerspråkiga elever i matematik. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 arbetar med flerspråkiga elever i matematik samt deras inställning till detta. Med flerspråkiga elever avses i denna studie elever som pratar två eller fler språk och ingen skillnad gör på om de fötts in i flerspråkighet eller om den kommit senare i livet.Sex grundlärare från mellersta och södra Sverige har intervjuats för att undersöka hur dessa arbetar med flerspråkiga elever i matematik. Materialet har analyserat genom transspråkande, en teori om hur flerspråkiga elever främjas. Resultatet visar att samtliga lärare i viss grad använder transpråkande arbetssätt. De har dessutom alla positiv inställning till flerspråkighet i matematik. Med andra ord framkommer arbetssätt såsom samarbete elever sinsemellan, samverkan med hemmen och/eller specialkompetens, praktiskt arbete och multimodal kommunikation. Utifrån ett transspråkande perspektiv arbetar lärarna med delar av social praktik och stora delar av social rättvisa. Lärarna tillämpar därmed till stor del den transspråkande teorin.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att undersöka vad forskning säger om olika främjande arbetssätt i undervisningen av svenska som andraspråk. Den systematiska litteraturstudien utgår från följande teorier: Sociokulturella perspektivet, en modell för inlärning av det kunskapsinriktade språket, translanguaging och interkulturalitet, som kommer analyseras i relation till den forskning som behandlas i studien. Analysens resultat visar att det finns varierade arbetssätt att utgå från för att främja flerspråkiga elevers andraspråksinlärning. Resultatet visar även att det är svårt att peka ut ett arbetssätt som mer effektivt än något annat. Det verkar snarare finnas en mängd underliggande faktorer som inverkar på främjandet av flerspråkiga elevers andraspråksinlärning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare beskriver att de stöttar språkutvecklingen hos flerspråkiga elever. Tidigare forskning visar att användning av modersmålet har flera fördelar för flerspråkiga elever, men att det samtidigt är få lärare som har kunskaper om interkulturella arbetssätt. I studien användes en kvalitativ intervjustudiestudie för att undersöka studiens syfte. Sex legitimerade fritidslärare med erfarenheter av arbete med flerspråkiga elever intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade på en omfattad beskrivning av det språkutvecklande arbetet i de mångkulturella fritidshemmen. För äldre elever var det språkutvecklande arbetet mindre styrt, där språkutvecklingen skedde i stunden genom spontana samtal. För de yngre eleverna var arbetet däremot mer planerat där utvalda dagar i veckan var avsedda för språkutveckling. Hinder för att stötta flerspråkiga elevers språkutveckling uppgavs vara brist på tid och resurser samt kommunikation med vårdnadshavare. Fritidslärare stöttade flerspråkiga elevers sociala samspel genom att arbeta med kulturella utbyten och fokusera på minoritetsgrupper i fritidshemmen.

Syftet med litteraturstudien är att granska hur språkdidaktisk forskning lyfter fram lässtrategier samt hur lässtrategier kan gynna flerspråkiga elevers läsförståelse och läsutveckling. I studien har det analyserats forskning som inhämtats via databaser och kompletterande sökningar. Resultatet i den föreliggande studien visar att fem strategimodeller förekom mer frekvent än andra i språkdidaktisk forskning: globala, problemlösnings- och stödstrategier, Reciprocal Teaching, djup och ytlig bearbetnings-strategi, strategier för tänkande på högre nivå och social-kontextuella lässtrategier. En slutsats som kan dras är att forskning inte verkar kunna enas om någon allmän kategorisering av lässtrategier. Vi kan också konstatera att de analyserade studiernas resultat varierar i frågan om huruvida lässtrategier gynnar flerspråkiga elevers läsförståelse eller inte. Mycket tyder på att elever behöver uppnå en grundläggande språkfärdighet i andraspråket innan lässtrategier kan bli betydelsefulla. En annan slutsats som kan dras är att explicit strategiundervisning verkar krävas för att flerspråkiga elever ska utveckla lämpliga lässtrategier. Ytterligare en slutsats är att eleverna kan använda lässtrategier utan att vara medvetna om varför eller i vilket syfte strategierna används.

Läsförståelse är ett ytterst värdefullt verktyg i läsningen som varje individ behöver för att förstå ordens betydelse och för att kunna inhämta och erhålla kunskap ur det lästa. Eftersom läsförståelse är grundläggande för att varje elev ska kunna utveckla kunskaper och färdigheter i alla skolämnena är det således också en nyckel till varje elevs skolframgång. Likaså benämns det i Lgr 11 som ett mål i slutet av årskurs 3 att undervisningen ska resultera i att alla elever lär sig att läsa och förstå texter med hjälp av lässtrategier. Trots detta framkommer det i en granskning av nationella prov i svenska från de senaste fem åren att elever med svenska som andraspråk fortsätter att erhålla ett sämre resultat i läsförståelsedelarna jämfört med sina klasskamrater vars förstaspråk är svenska. Det är mot ovanstående bakgrund som denna studie upprättades. Syftet med studien är således att undersöka och beskriva hur sex lärare i F-3 arbetar för att öka läsförståelsen hos flerspråkiga elever. De frågeställningar som jag har utgått från i studien för att besvara syftet är följande: Vilka särskilda aktiviteter väljer lärarna att arbeta med i läsförståelse- undervisningen och hur arbetar lärarna med detta? Vilka faktorer anser lärarna ha en påverkan på flerspråkiga elevers läsförståelseutveckling? Sammantaget är detta en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare. För att kunna tolka, förstå och beskriva lärarnas utsagor har jag utgått från den hermeneutiska tolkningsläran. Studiens resultat visar bland annat att explicit undervisning, samtal och interaktion samt användandet av figurer kopplat till lässtrategierna är fördelaktigt för flerspråkiga elever. Därtill tyder resultatet på att arbete med ordkunskapsunder- visning och olika läsaktiviteter är gynnsamt för flerspråkiga elevers läsförståelsekompetens. Slutligen har tre påverkande faktorer belysts i resultatet och dessa är flerspråkiga elevers färdigheter i sitt modersmål, deras socioekonomiska bakgrund och hemtraditioner. / Reading comprehension is an extremely valuable tool that each individual needs when it comes to reading and to understand the meaning of words and to seek and obtain knowledge. Because of the fact that reading comprehension is fundamental for every student to be able to create knowledge and skills in all school-subjects, it is therefore also the key to each student’s success in school. It’s also mentioned in Lgr 11, as an aim for all students by the end of grade 3, that the teaching should result in that all students learn how to read and to understand texts with support from reading strategies. In addition, it appears in a review of national tests in Swedish from the past five years that students with Swedish as a second language continue to obtain a poorer performance in the reading comprehensions sections compared to their peers whose first language is Swedish. Therefore the purpose of this study is to investigate and to describe how six teachers in grades F-3 work in their reading comprehension instructions for multilingual students. To be able to answer the purpose of the study the following research question were formulated: Which specific activities do the teachers chose to work with in their reading comprehension instructions and how to the teachers work with this? Which factors do the teachers believe could have an impact on multilingual students’ development in reading comprehension? Overall this is a qualitative interview-study where data has been obtained through semi-structured interviews with six teachers. To be able to interpret, understand and describe the statements from the teachers I have taken inspiration from the hermeneutic interpretation doctrine. The results of this study shows that explicit teaching, conversation and interaction and also the use of figures linked to reading strategies are advantageous for multilingual students. Furthermore, results indicate that work with vocabulary instructions and different reading activities are favorable for multilingual students’ reading comprehension skills. Other factors that have been highlighted in the results are multilingual students’ skills in their native language, their socio-economic background and traditions at home.