Abstract Denna studie belyser på studiehandledningens på modersmålet roll som ges till flerspråkigaelever som inte uppfyller skolkrav på samma nivå som svensktalande elever. Anledningen tilldetta är att elever med utländsk bakgrund inte kan det svenska språket. Detta kan på siktkomma att påverka deras akademiska studier och prestationer. Därför är det viktigt attflerspråkiga elever får det stöd på det språk som de behärska bäst.Syftet med denna studie är att ta reda på hur studiehandledning på modersmålet att främjaflerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling samt öka självkänsla. Studien belyserockså vikten av samarbetet mellan lärare och studiehandledare att utveckla elevensämneskunskaper. Metoden för denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer i trefokusgrupper bestående av två lärare i årskurs 7–9, två studiehandledare som jobbar sommodersmålslärare och tre flerspråkiga elever. Intervjun utfördes i två olika kommuner i enskola i Stockholm och den andra i Helsingborg.Studiens resultat visar att intervjupersoner är överens om att studiehandledning gynnar språk,kunskapsutveckling och ökat självkänsla hos flerspråkiga elever genom att göra det möjligtför elever att stärka och utveckla deras modersmål. Vidare visar resultaten dessutom attmånga flerspråkiga elever klarar av att uppnå dem kunskapsmålen efter att de fårstudiehandledning på sitt modersmål. Vidare visar studiens resultat på kvalitativt samarbetetmellan lärare och studiehandledare. Resultatet i studien visar också att lärare ochstudiehandledare är överens att studiehandledning bör organiseras utifrån flerspråkiga eleversförutsättningar och behov samt intervjupersoner anser att det är också viktigt och avgörandeatt eleven ska vara med studiehandledare i klassen under introduktion och i klassensgemensamma aktiviteter.

Syftet med denna forskning är att undersöka kemiundervisning utifrån flerspråkiga eleversperspektiv. Dessa elever eller en av deras föräldrar har svenska som andra språk.Undersökningen genomfördes i en skola där de flesta talar svenska som andra språk. I dennaskola samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Resultatet avintervjuerna visade att eleverna hade svårt att lära sig kemi. Läroböcker innehåller mångabegrepp och språket som används är långt ifrån det dagliga språket hos flerspråkiga elever, vilketinnebär att eleverna har svårt med läsförståelse. Baserat på det dagliga språket ochförkunskaperna hos flerspråkiga studenter försöker lärare använda en lämplig metod för atthjälpa dem att förenkla kemi innehållet. Flerspråkiga elever har brist på svenskt ordförråd,vilket gör det svårt att förstå innehållet i naturvetenskapliga ämnen jämfört med elever somanvänder svenska som modersmål. Detta innebär att flerspråkiga elever behöver mer tid föratt utveckla sitt talspråk och skolspråk samtidigt. Sammanfattningsvis kan man säga attskolspråket utgör ett problem för flerspråkiga elevers lärande i ämnet och att lärarna spelar enstor roll i lärandeprocessen, vare sig det gäller vardagsspråk eller skolspråk.

Den svenska skolan har fått en allt större andel elever som inte klarar kunskapskraven i matematik. Ett sätt att höja måluppfyllelsen i matematik kan vara att organisera undervisningen på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt läromedlet Singma kan ge lärare stöttning att organisera och genomföra en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i matematik. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats använts. Vi har genomfört en läromedelsanalys samt intervjuat och observerat fyra lärare som använder Singma i sin undervisning. Studiens resultat analyserades utifrån de sociokulturella och relationella perspektiven på lärande. I det sociokulturella perspektivet ligger tyngdpunkten på kommunikation, att lära i interaktion, och användning av olika fysiska redskap. Studien visar att Singmas struktur gynnar en inkluderande undervisning då språklig stöttning, kontext och interaktion ingår i varje lektion. Singma har förutsättningar för att stötta lärare i att organisera och genomföra en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i matematik, men att det krävs en medvetenhet hos lärare om vad språk- och kunskapsutvecklande undervisning ska innehålla. Resultatet visar att lärarna i studien använder läromedlet på olika vis, vilket gör att undervisningen i de observerade klassrummen får olika karaktär. Studien visar att ju noggrannare läraren organiserar lektionen efter Singmas struktur för den observerade lektionen, desto mer språk- och kunskapsutvecklande är undervisningen.

Den ökade flerspråkigheten i samhället leder till utmaningar i den svenska skolan som präglas av en enspråkig norm. Flerspråkiga elever presterar generellt sämre i naturvetenskapliga ämnen. Frågan om hur flerspråkiga elever ska inkluderas i NO-undervisningen och hur deras flerspråkighet ska betraktas som resurs är en viktig fråga inom forskningsfältet. Det finns dock få studier gjorda på lågstadiet och i heterogena klassrum. Studien ämnar bidra till att fylla denna lucka. Syftet med studien är att genom en fallstudie som bygger på en observation och en semistrukturerad intervju undersöka vilka strategier en lärare använder för att inkludera alla flerspråkiga elever i en klass i årskurs 3. Studien utgår ifrån pragmatismen och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Studien bygger även på ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv vilket även utgör studiens analysverktyg. Resultatet visar att läraren använder flera olika modaliteter som strategi för att förmedla och skapa mening av naturvetenskapligt innehåll. Genom att kombinera dessa olika modaliteter ökar inkluderingen av alla flerspråkiga elever i NO-undervisningen och läraren kan således stödja eleverna i utvecklingen av det ämnesspecifika språket. Dessa olika modaliteter kan verka för att eleverna ska kunna skapa mening av naturvetenskapligt innehåll och begrepp men kan även ha en överbryggande effekt i kommunikationen.

Flerspråkiga klassrum har blivit allt vanligare i svenska skolor. Enligt styrdokumenten ska alla elever ges lika förutsättningar att tillägna sig kunskap i skolan. Forskning inom matematikdidaktik har påvisat att tillämpandet av multimodala resurser är gynnsamt för att främja flerspråkiga elevers lärande i matematik. Dessutom visar forskning att transspråkande samt kodväxling är två pedagogiska verktyg som kan bidra till ökad förståelse inom matematik. Denna studie syftar till att undersöka vilka multimodala resurser som framträder i matematiklärares undervisning på gymnasiet samt hur dessa används för att främja flerspråkiga elevers lärande i matematik. För att kunna besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ ansats gjorts där klassrumsobservationer samt kompletterande intervjuer genomförts. Teorierna som använts för att tolka och analysera studiens empiri är socialsemiotik, multimodalitet som resurs för lärande, transspråkande som resurs för lärande samt kodväxling som resurs för lärande.  Studiens resultat visar att semiotiska modaliteter som röstläge, kroppsspråk, bild och former samt tekniska hjälpmedel som projektorer och tavlor är starkt framträdande i matematikundervisningen hos de gymnasielärare som deltog i studien. Resultatet visar också att transspråkande samt kodväxling inte är lika starkt framträdande. Slutsatsen som dras är att multimodalitet används som resurs för lärande i matematikundervisningen för främjandet av flerspråkiga elevers lärande. Men flerspråkighet som resurs i form av transspråkande och kodväxling används inte lika frekvent på grund av ovisshet om de pedagogiska verktygen och lärares inställning om att undervisningsspråket ska vara på svenska.

TIMSS rapporten från 2019 visar att elever i åk 4 som är utlandsfödda eller med utlandsfödda föräldrar, inte har lika höga resultat i naturvetenskap som eleverna med minst en svenskfödd förälder. Forskning visar att det förutsätts att elever har tillgång till ett speciellt fackspråk för att tillägna sig ämneskunskaper. Emellertid är ämnesspecifikt språk abstrakt och begreppsrikt där vardagsord kan få en annan betydelse. Detta innebär att även elever med ett välutvecklat vardagsspråk kan ha svårigheter att ta till sig undervisningens innehåll. Syftet med examensarbetet är att samla kunskaper samt erfarenheter angående språk- och kunskapsutveckling för flerspråkiga elever inom NO-undervisningen i årskurs 1–3. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Insamling av data genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer av lärare både enskilt och med en mindre fokusgrupp. Insamlade data analyserades sedan med hjälp av tematisk analys i sex steg. Resultatet visar att lärarna använder olika metoder och resurser i undervisningen för att skapa förutsättningar för flerspråkiga elever att ta del av undervisningen. Lärarna använder sig också av ett transspråkande tillvägagångssätt, där eleverna får använda sina språkliga resurser för att utveckla ämneskunskaper. Genom att översätta ord och begrepp med hjälp av digitala hjälpmedel, studiehandledare, klasskamrater samt i vissa fall lärares egna språkkunskaper, ges eleverna möjligheter att använda sitt modersmål som ett medierande verktyg. Emellertid uppger lärarna att de till viss del saknar organisatoriska förutsättningar för att skapa en språk- och kunskapsutvecklande naturvetenskaplig undervisning för flerspråkiga.

Denna litteraturstudie belyser flerspråkiga elevers tidiga skrivutveckling. Syftet med studien är att granska hur undervisning i svenskämnet för flerspråkiga elevers skrivutveckling i årskurs F-3 behandlas i forskning. Studien avser besvara vad forskning visar om undervisning gällande skrivutveckling för flerspråkiga elever. Studien undersöker även vilka möjligheter och utmaningar som förekommer vid skrivundervisningen men också vilka möjligheter och utmaningar flerspråkiga elever möter i sin skrivutveckling enligt forskning. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien är sociokulturell och dialogistisk teoribildning. Teorierna fokuserar på hur lärande är beroende av sociala kontexter såsom samspel och interaktion. Studien fokuserar även på den skriftliga aspekten av litteracitet som också belyser vikten av sociala samspel vid skriftspråksutveckling. Inledningsvis genomfördes en informationssökning som resulterade i att vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar insamlades för att utgöra studiens forskningsmaterial. Materialet består av både nationell och internationell forskning för att ge en bred överblick av forskningsämnet. Resultatet följer teman som framkom genom en grundlig materialanalys. De teman som beskriver resultatet är olika metoder i undervisning för flerspråkiga elevers skrivutveckling, bilitteracitet i undervisningen, kopplingar mellan hem och skola, samarbete mellan pedagoger och lärare samt flerspråkiga elevers texter. Resultatet inkluderar även lärares perspektiv på skrivundervisning med flerspråkiga elever. Resultatet visar att genrepedagogik och skrivande utifrån gemensamma erfarenheter är av vikt för flerspråkiga elevers skrivutveckling. Interaktioner mellan klasslärare, modersmålslärare, specialpedagoger och klasskamrater betonas i resultatet att ha en viktig del i flerspråkiga elevers skrivutveckling.  När flerspråkiga elever får möjlighet att använda både modersmålet och andraspråket vid skrivande kan bilitteracitet utvecklas. De utmaningar som verksamma lärare uttrycker i forskning handlar om bristande kompetens, brist på didaktiska verktyg och kunskap om undervisningsmetoder. Undervisning som främjar kopplingen mellan hem och skola ger en möjlighet att engagera flerspråkiga elevers intresse för skriftspråk och att integrera elevers alla språk i undervisningen.

Studien syftar till att undersöka hur lärares inställning till och användning av språkutvecklande arbetssätt i svenska, matematik och SO är och ser ut i flerspråkiga klassrum. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv med ett huvudsakligt fokus på den proximala utvecklingszonen samt stöttning. Materialinsamlingen har skett genom metodtriangulering där kvalitativa klassrumsobservationer tillsammans med kvalitativa lärarintervjuer har bidragit till studiens data. Den analysmetod som har använts är tematisk analys. Resultatet från studien visar att lärarna har ett positivt förhållningssätt till språkutvecklande arbetssätt samt att de använder flera språkutvecklande strategier i undervisningen, exempelvis tillämpas modersmål och flerspråkighet som resurs, bildstöd samt reda ut ord och begrepp. I resultatet framkommer det även att lärarna i studien använder språkutvecklande arbetssätt i varierande utsträckning både mellan de två lärarna och mellan de olika ämnena. Slutligen visar studien vikten av lärarens stöttning vid elevernas lärande.

Flerspråkighet är en allt större del av dagens grundskola världen över och för att alla elever ska få möjlighet att uppnå kunskapskraven i matematiken, är det av stor vikt att eleverna får använda sina olika språk i undervisningen (Svensson 2009). Lärarens roll har därför en stor och viktig betydelse för att eleverna ska få ut det bästa av undervisningen. I vår kommande yrkesroll är det vår skyldighet att se till att flerspråkiga elever får det stöd och den hjälp de behöver för att uppnå kunskapskraven i ämnet matematik (Elmeroth 2017). Syftet med vår kunskapsöversikt är att belysa vilka faktorer som påverkar flerspråkiga elevers förutsättningar att förstå matematikundervisningen. Vidare har vi granskat vilken betydelse lärarens roll har för flerspråkiga elever och vad det har för påverkan för deras matematikinlärning. För att belysa syftet har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka svårigheter finns inom ämnet matematik för flerspråkiga elever? Vad har lärarens roll för betydelse för att flerspråkiga elever ska utvecklas i matematiken? Genom litteratursökning med olika sökord i databaserna ERIC (ProQuest) och Primo gjordes ett urval av sammanlagt tio vetenskapliga artiklar. De tio utvalda artiklarna uppfyllde alla de kriterier som vi hade, det vill säga att det var undersökningar om flerspråkighet inom ämnet matematik på elever eller lärare i grundskolan. Vi gjorde en kartläggning av artiklarna där vi tydligt kunde jämföra deras resultat. Vi valde att dela upp artiklarna i kvalitativa eller kvantitativa metoder för att enklare kunna jämföra dess resultat (Christoffersen & Johannessen 2015). Med hjälp av artiklarnas resultat kunde vi fastställa att flerspråkiga elever bör få använda båda sina språk i matematiken (Robertson & Graven 2018; Yeh 2017). Vi kunde även fastställa att lärarens roll, tankesätt och tidigare erfarenheter av flerspråkighet, har stor betydelse för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling (Turner et al. 2016). Vi anser att vidare forskning behövs inom området för att flerspråkiga elever är allt vanligare i dagens grundskola och det ges alldeles för lite kunskap inom området i lärarutbildningen.

Denna studie handlar om lärares utmaningar i matematikundervisning för flerspråkiga elever. Syftet med detta examensarbete är att undersöka de olika utmaningar lärare upplever när de undervisar matematik till flerspråkiga elever och att ta reda på vilka metoder lärare använder för att stödja dessa elevers lärande. Studien utgår från två teoretiska perspektiv, sociokulturell och scaffolding, tidigare forskning och styrdokument.   Undersökningen utfördes genom att använda enkätundersökning för att samla in data från lärare. I studien deltar tolv lärare som är behöriga i matematik och jobbar i grundskola 1–3. Enkäten delades ut digitalt till lärarna via e-post och jag fick även svaren via mail.    Resultaten visar att lärare bland annat hade svårt att undervisa matematik till flerspråkiga elever eftersom de inte behärskar svenska. Lärare berättar också om de olika metoder de använde för att stödja flerspråkiga elever i deras lärande såsom att jobba kooperativt i klassrummet där eleverna lär sig av varandra. Det andra metoderna var undervisningsstrategier och arbetssätt i matematikundervisning som cirkelmodellen och laborativt arbete, att använda studiehandledare på modersmål för att stötta eleverna i matematiklektioner och förklara matematiska begrepp och ord.