Sammanfattning Denna uppsats bygger på två teman; det ena temat är flerspråkighet med fokus på translanguaging (att använda flera språk i undervisningen) och det andra temat är kopplat till specialpedagogik där flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter står i fokus. Studiens övergripande syfte är att undersöka om principerna om social rättvisa samt social praktik tillämpas i två olika klassrum inom ramen för tvåspråkig undervisning, samt undersöka om lärare anser translanguaging vara en behjälplig metod för flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien använder sig av flera metoder, strukturerad observation kombinerat med fältanteckningar samt semistrukturerade intervjuer. Materialet består av observationsanteckningar och fältanteckningar från två lektioner, samt av enskilda intervjuer med två lärare. Dessa lärarintervjuer är delade i två delar med fokus dels på det språkliga och dels på det specialpedagogiska, därmed innehåller datamaterialet fyra intervjuer. Datamaterialet analyseras utifrån forskningsfrågorna och i analysen används Garcías principer om framgångsrik flerspråkig undervisning. Resultaten visar att translanguaging förekommer i olika utsträckning i dessa klassrum och att metoden tillämpas på olika sätt. Lärarnas attityder till translanguaging speglar observationerna och två olika synsätt går att urskilja. I det ena klassrummet ses användning av flera språk som något naturligt, i det andra dominerar en enspråkighetsnorm samtidigt som mer kunskap kring flerspråkiga elevers språkinlärning efterlyses. Translanguaging som en extra anpassning för flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter ses som naturligt av den ena läraren, medan den andra läraren efterlyser mer fakta kring huruvida undervisning i och på flera språk hjälper eller stjälper dessa elever. Dessa resultat visar på ett samband mellan lärares attityd till flerspråkighet och till huruvida flerspråkighet ses som en resurs eller inte.

Min studie handlar om flerspråkighet och lärande i matematik och har syftet att identifiera språkets betydelse i matematikundervisningen för flerspråkselever genom att undersöka hur flerspråkeleverna upplever språkförståelsen i matematikundervisningen och vilken roll har studiehandledning i flerspråkelevers lärande. Studien omfattar tjugo flerspråkelever i årskurserna sju till nio. Jag har gjort två enkätundersökningar med eleverna även använt mig av tidigare forskningar. Den kvalitativa metoden som jag använt är för att tolka ett fenomen där det gäller att förstå deltagarnas utsagor. Jag har inspirerats av fenomenografisk analys av enkäterna som forskningsmetod då fenomenografi är utvecklad för att analysera elevernas synpunkter och är den metod som passar för att beskriva elevernas tankar. Resultatet på visar att det framförallt är språksvårigheten som kan påverka flerspråkelevers lärande negativt på olika sätt så att det utgör ett hinder för elevernas framgångar. Dessutom upplever flerspråk eleverna att studiehandledning på modersmålet hjälper dem att utveckla sina kunskaper båda i matematik och svenska.

This work deals with mathematics teaching in preschool classes. The purpose of my study is to investigate the preschool classes’ teachers' aspirations for the children learning mathematics in two different preschools. To achieve my goal, I formulated the following questions to be explored and answered through interviews with five teachers.  Does mathematics in preschool classes have a prominent role in educators' planning? What perception do the educators in the field have about the learning and teaching of mathematics in the preschool classes? How do the teachers understand their own work with mathematics in preschool classes in relation to multilingual students?                                 A qualitative interview method was applied. It is based on interviews with teachers who convey math skills in different ways to children in preschool classes. Theories and previous research have been applied to analyze the informants’ answers and to find out the aspirations of the teachers in their mathematics teaching. The results of my investigation show that all teachers in preschool classes agree that mathematics is an important part in preschool classes’ activities. Moreover, the interviews show that the preschool -class teacher's aspirations aims at mathematics learning taking place when children practice math in an enjoyable way, in the preschool classes, and later, during the school years. Some teachers believe that the way of working with mathematics in preschool classes provides even more opportunities for multilingual students to develop their mathematical vocabulary and to be prepared to consolidate what they learned in “playing” with math before starting the first school year. This is why they think that preschool classes should be mandatory for all six-year-old children and especially multilingual students. Many teachers stressed the need for more working hours in preschool classes in order to stimulate children's learning and concretize math in other school subjects. For they think that children can learn mathematics in different activities and operations, as well as through playing, games, outdoor education and during meals, without working with math books. Other educators are working with math books just because the children in preschool classes prefer to work with a book and want to have homework.

Studiens syfte är att undersöka hur flerspråkiga gymnasieelever som studerar svenska som andraspråk samt deras respektive lärare upplever att tidigare inlärda språk används i undervisningen. Vidare ämnar studien analysera huruvida respondenternas upplevelser överensstämmer med translanguaging som pedagogiskt perspektiv. Forskningsstrategin består av en metodkombination med en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjuundersökning. Utifrån ett bekvämlighetsurval insamlades enkätsvar från sex lärarrespondenter och deras sju klasser med sammantaget 87 elever. Åtta av dessa elever deltog sedan i två ljudinspelade fokusgruppssamtal. Datan analyserades sedan utifrån ett translanguagingperspektiv. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att det förekommer elevstyrd translanguaging i samtliga klasser och att samtliga lärare ställer sig positiva till flerspråkighet. Men för att translanguaging ska räknas som pedagogisk strategi behöver lärarna vara mer explicita i sin uppmuntran till flerspråkande samt planera in flerspråkiga uppgifter mer kontinuerligt.

I denna studie undersöks lärares attityder till transspråkande i undervisningssituationer, samt om lärarna anser att de följer upp sina attityder i sin undervisning. Syftet var att ta reda på om lärares attityder till transspråkande påverkade deras sätt att undervisa, enligt deras egna utlåtanden. Undersökningen utgick från en surveyundersökning i form av en enkät med 42 informanter på två högstadieskolor i en kommun i södra Sverige. I studien har informanternas åsikter jämförts med deras egna utsagor om hur de undervisar. Majoriteten av informanterna ställde sig positiva till transspråkande i undervisningssituationer, samtidigt som de rapporterade att de inte använde transspråkande strategier. Slutsatsen blev att, trots att de flesta informanterna var positiva till transspråkande, uppgav de att de inte använder transspråkande strategier i sin undervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare, i en viss mångkulturell grundskola, arbetar och stödjer andraspråkselever i deras språkutveckling och lärande samt att ta reda på vilken typ av hjälp och stöd några andraspråkselever själva anser att de behöver och kan ha nytta av i sin språkutveckling och i sitt lärande. Syftet med undersökningen är även att ta reda på hur samarbetet mellan modersmålslärare och klasslärare, på den skolan, ser ut. Undersökningen i denna studie har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer där tre klasslärare, fem andraspråkslever och en modersmålslärare har intervjuats. Resultatet visar att samtliga klasslärare har olika strategier som de i sitt arbetssätt använder sig av för att hjälpa och stödja andraspråkselevers lärande samt att klasslärare och modersmålsläraren är överens om att samarbete mellan modersmålslärare och klasslärare behöver förbätras. Slutsatsen i denna studie visar även att alla tre klasslärare och modersmålsläraren är medvetna om vilka svårigheter andraspråkselever har och att klasslärarnas syn på andraspråkselevers svårigheter stämmer överens med de svårigheter som andraspråkseleverna själva uppger att de har – vilket tyder på att det finns bra förutsättningar för dessa elever att få rätt stöd och hjälp i sin språkutveckling och i sitt lärande. I undersökningen framkommer det även att eleverna själva ser kompisar, socialt samspel, modersmålslärare och lärares förklaringar som väsentliga och nödvändiga.

Det går inte att undgå att dagens matematikklassrum utgörs av flera olika språk och nationaliteter. Det mångkulturella klassrummet ställer i sin tur höga krav på att läraren tillgodoser varje individs behov. Inom matematik finns det mer kognitivt krävande områden än andra och flerspråkiga elever visar sig ha större svårigheter med de uppgifter som kräver en högre kognitiv förmåga än de uppgifter som är av rutinkaraktär. Eftersom matematik är ett problemlösande ämne innebär det att matematikläraren har en avgörande roll i undervisningen för att flerspråkiga elever ska utvecklas i matematik. Syftet med studien är att klargöra hur flerspråkiga elevers problem och begränsningar i matematikämnet påverkar lärarens undervisning och sätt att hjälpa och stötta vid problemlösningsuppgifter, samt hur lärare tar hänsyn till utforskade framgångsfaktorer i praktiken. Studien utgår från ett etnomatematiskt perspektiv på lärandet och bygger på iakttagande observationer och en semistrukturerad intervju. Studien utgör ett extremfall, vilket innebär att endast en lärare har observerats och intervjuats. Resultatet visar att den observerade och intervjuade läraren i ett flerspråkigt klassrum förhåller sig till de utforskade framgångsfaktorerna både medvetet och omedvetet. Framgångsfaktorerna visar sig genom kommunikativa situationer och resultatet visar praktiska exempel på hur detta tar sig i uttryck i ett flerspråkigt matematikklassrum. Av resultatet framgår det även att undervisningen i större mån påverkas positivt av flerspråkigheten i matematikklassrummet, eftersom det får läraren att reflektera över sin undervisning i större utsträckning. Slutsatsen blir därför att genom kommunikativa och interaktiva miljöer kan flerspråkiga elever komma till sin rätt i matematikämnet. Genom att öppna upp möjligheter för tillåtande och öppna klassrumsklimat kan undervisningen av flerspråkiga elever påverkas positivt. / The modern classroom of mathematic consists of several different languages ​​and nationalities. The multicultural classroom places high demands on the teacher to meet every individual's needs. In mathematics, there are more cognitive demanding areas than others, and multilingual students find themselves having greater difficulties with the tasks requiring a higher cognitive ability than with the routine tasks. Since mathematic is a problem-solving topic, it means that the mathematic teachers have a crucial role in teaching to enable the multilingual students to develop in mathematic. The purpose of this study is to clarify how the problems and limitations of multilingual students in mathematics affect teachers' teaching purpose and ways to help and support problem solving tasks, as well as how teacher consider using the researched success-factors in practice. The study is based on a theoretical perspective of ethnomathematic of learning and it is based on observations and a semi-structured interview of a classroom.  The study is an extreme case, which means that only one teacher has been observed and interviewed.  The result shows that the observed and interviewed teacher in a multilingual classroom relates to the identified success-factors both consciously and unconsciously. Success -factors are evident through communicative situations and the results show practical examples of how this is expressed in a multilingual mathematic-classroom.  The result also shows that education is influenced in a positive way by the multilingualism of the mathematics classroom, as it forces the teacher to reflect more on his teaching.  Therefore, the conclusion is that through communicative and interactive environments, multilingual students can come to their right in the mathematical subject.  The teaching of multilingual students can be positively influenced by opening opportunities for a permitting and open classroom climate.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka resurser, arbetsmetoder och material som mellanstadielärare nyttjar i svenskundervisningen för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv där allt lärande sker i interaktion med andra och omvärlden. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla kvalitativa data. Fem lärare från olika grundskolor medverkade i studien och intervjuades via FaceTime och Skype. Resultatet visade att lärarna använde sig av olika arbetsmetoder som utgick från att arbeta i sociala interaktioner för att eleverna ska lära sig från läraren och andra elever. De arbetade även med begreppsdefinitioner och repetition för att hjälpa eleverna förstå och utveckla sitt ordförråd. Materialet som nyttjades i lärarnas klassrum var visualisering och digitala verktyg. Alla skolor hade tillgång till modersmål, studiehandledning och SVA- undervisning. Ingen skola hade ett samarbete med modersmålsläraren trots att de trodde att det hade gynnat flerspråkiga elevers språk- och kunskapsinlärning. En skola erbjöd även läxhjälp. Slutligen visade resultatet att lärarna som medverkade i denna studie hade relativt bra kännedom om tidigare forskning, eftersom de använde arbetsmetoder, material och resurser som forskare skriver är språkutvecklande.

Många flerspråkiga elever misslyckas i ämnet matematik och enligt många forskare kan ett språkutvecklande arbetssätt vara framgångsrikt för dessa elevers kunskapsutveckling. Detta föranledde studiens syfte, att undersöka på vilka olika sätt matematiklärare arbetar språkutvecklande i matematikundervisningen. I studiens del om tidigare forskning lyfts arbetssätt som främjar språkutvecklingen i matematiken fram. Utifrån nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med matematiklärare från lågstadiet och gymnasiet, har vi samlat in data i syfte att få en bredare kunskap om lärares språkutvecklande arbetssätt samt att jämföra dessa. Studiens resultat analyserades i förhållande till det sociokulturella perspektivet, intellektuella och fysiska redskap som medierande verktyg, scaffolding och de två specialpedagogiska perspektiven, relationellt och kategoriskt. Studiens resultat visade att samtliga lärare ansåg språket vara en betydande faktor i matematikundervisningen. Därav utgjorde språket ofta ett hinder för flerspråkiga och skapade utmaningar inom problemlösning. Olika typer av samtal användes av alla lärare i syfte att utveckla matematiskt språk och förståelse. Dock fanns skillnader i utförandet, lågstadielärarna stöttade eleverna språkligt med hjälp av bilder och laborativt material medan gymnasielärarna stöttade eleverna genom att förklara nya ord och begrepp. Ingen av lärarna ansåg sig medvetet använda någon särskild metod för språkutvecklande arbete i matematikundervisningen, dessutom hade ingen ett fungerande samarbete med studiehandledare. Resultatets slutsatser ledde till följande förslag på tillämpningar inom det specialpedagogiska området. En medvetenhet kring språkutvecklande arbetsmetoder i matematik som gynnar flerspråkiga elever kan hjälpa speciallärare att handleda kollegor i skapandet av en språkfrämjande lärmiljö. Genom kunskap om flerspråkiga elevers förutsättningar och behov kan lärare och speciallärare gemensamt arbeta språkutvecklande och på så sätt förebygga uppkomsten av språkliga hinder i matematiken.