The aim of this study is to evaluate teachers’ descriptions of their usage of reading comprehension strategies as well as reading comprehension strategies in a multilingual classroom. In addition, the study examines what challenges the teachers believe they face in their daily work with multilingual students. This study has a qualitative approach and semi-structured interviews were conducted with six middle school teachers with varying subject qualifications in Swedish, Swedish as a second language, social studies, and STEM-subjects. All the teachers teach multilingual students. The theoretical outline is the sociocultural perspective which is focused on the learner’s interaction with its environment as well as the schema theory which emphasizes the role of previous knowledge to interpret and understand new knowledge. The division of this study is reading comprehension and reading strategies, explicit teaching of multilingual students as well as challenges and co-operation.  The results show that the teachers use some reading comprehension strategies and that the biggest challenge is the students’ perceived lack of vocabulary. The conclusion is that the teachers in this study were using reading strategies to a lesser extent when teaching and, that the strategies which were used were mainly focusing on translation and not contextualizing. This highlights the need for professional development focusing on reading comprehension and reading comprehension strategies as well as the development of the professional language.

Arbetet som presenteras i rapporten omfattar en undersökning av dimensioner och strategier som främjar flerspråkiga elever inom låg-, mellan- och högstadiet. Samt att se vilka likheter och skillnader som framkommer i de olika stadierna. I studien betonas vikten av att undervisningsspråket, språkkompetenser samt att inkluderande arbetssätt och språkinriktad undervisning är avgörande faktorer för matematiklärandet och språkutveckling hos andraspråkselever. Framöver anses kodväxling där eleverna växlar mellan olika språk som resurs. Denna studie är baserad på vetenskapliga forskningar och erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Forskningen visar att det finns en koppling mellan matematikinlärning och språkkunskaper och betonar vikten av språkutvecklande arbetssätt där eleverna skall inkluderas och får anpassat stöd utifrån deras språkbehov. Detta examensarbete baseras på en kvalitativ studie som bygger på ljudinspelningar från lektioner i matematik på låg-, mellan- och högstadiet. Datainsamlingen är baserad på lärarnas mobiltelefoner för att spela in ljud från lektionerna och därefter transkriberades alla ljudinspelningar, för att möjliggöra en detaljerad analys av samtalet och interaktioner i klassrummet. Olika dimensioner såsom matematisk diskurs, klassarumsdiskurs i alla stadier samt explicit (tydlig och strukturerad undervisning) och implicit (självupptäckt och utforskning) undervisning, användes i studien. Dock fanns det en begränsning av användandet av flerspråkiga resurser. Slutsatsen pekar på att andraspråkselever gynnas av matematikundervisning när eleverna inkluderas i matematiska diskussioner på olika språk. / This thesis presents an investigation into the dimensions and strategies that promote the academic success of multilingual students in primary, middle, and high school levels. The study aims to identify similarities and differences across these stages while emphasizing the crucial role of language skills, inclusive practices, and language-focused teaching in fostering mathematics learning and language development among second language learners. Code-switching, which refers to students switching between different languages, is recognized as a valuable resource for their educational experience.The research is grounded in scientific studies and field-based education (FBE) experiences. The findings demonstrate a clear connection between mathematics learning and language skills, underscoring the importance of language development approaches that provide tailored support based on students' language needs. This thesis is based on a qualitative study employing audio recordings from mathematics lessons in primary, middle, and high school. Data collection involved teachers using their mobile phones to record audio during lessons, which were later transcribed to facilitate a detailed analysis of classroom discussions and interactions. Various dimensions were considered in the study, including mathematical discourse, classroom discourse across all educational levels, as well as explicit and implicit teaching. However, there were limitations in utilizing multilingual resources. In conclusion, this study highlights that second language learners benefit from mathematics education when they actively engage in mathematical discussions conducted in different languages.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i att jag arbetar på en skola där en stor del av eleverna har utländsk bakgrund. Senaste PISA- studien visar att grupper med utländsk bakgrund presterar på lägre nivå i matematik och detta var något som även visade sig på vår skolas resultat på nationella proven i matematik. Utifrån detta bestämde jag och min kollega oss för att förändra vår matematikundervisning. Detta blev en två och ett halvt år lång inter-vention där syftet var att undersöka om en ökad måluppfyllelse kan nås i matematik ge-nom en förändrad undervisning från lärobokscentrerad till språkutvecklande.Metoden i detta arbete byggde på en kvalitativ del- en fallstudie där jag studerat en grupp elever i ett klassrum under ett längre tidsperspektiv. Fallstudien bygger på observationer och tar sin grund i Cummins språkteori. Genom den och andra teorier om språkutveck-lande arbetssätt har eleverna erbjudits en språkutvecklande undervisning i matematik utan läromedelsbok.Resultatet blev att över 90% av eleverna nådde kravnivån för enkla problem 2023 vilket i jämförelse med tidigare år visar en ökning i måluppfyllelse med i snitt ca. 20%. Lik-nande resultat har inte setts på skolan sedan 2015 vilket tyder på att den strukturerade språkliga undervisningen har givit önskad effekt. Resultatet har inte hög reliabilitet och det går inte att dra generella slutsatser eftersom uppgifterna på proven genom åren inte är identiska samt att endast en del på de nationella proven undersökts. Andra aspekter som kan ha spelat in för det ökade resultatet kan ha varit att vi varit två lärare i samma klass vilket gett oss större möjligheter att fånga upp elever som behövde få mer stöd inom något område.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt som undervisning, med fokus på bildstöd respektive undervisning med fokus på textinnehåll, har på elever med svenska som modersmål respektive på flerspråkiga elever i mellanstadiet. För att ta reda på det gjorde vi en kvantitativ interventionsstudie och använde en experimentell metod. Resultatet visade att undervisning med fokus på bildstöd hade positiva generella effekter hos flerspråkiga elever. Det visade också på att undervisning med fokus på textinnehållet hade positiva longitudinella effekter oavsett vilket modersmål eleverna hade.

Syftet med studien är att med en enkät undersöka 39 flerspråkiga gymnasieelevers exponeringstid för svenska utanför klassrummet. Det totala antalet timmar, kumulativ exponeringstid, ställs i relation till elevernas språkliga nivå, testat med språktest avsett att mäta högsta nivån i processbarhetsteorin (PT). Resultatet visar att kumulativ exponeringstid är ett relevant mått på elevers språkliga input och att detta värde korrelerar med språklig nivå, så att 89 % av eleverna med en kumulativ exponeringstid över 10 000 timmar har nått den högsta nivån. Mindre än 16 % av eleverna med en exponeringstid under 10 000 timmar har nått motsvarande nivå. Detta tyder på att elevernas språkliga exponering för målspråket utanför klassrummet har en central roll för deras språkutveckling. Resultatet visar också stora skillnader i elevernas förmåga att producera bisatser. Nästan alla elever använder subjektsrelativer. Objektsrelativer, ett av kriterierna för högsta nivån i PT, tycks kräva betydligt högre språkförmåga och vållar svårigheter, även för de elever som uppnått högsta nivån mätt med andra kriterier.

Forskning visar att flerspråkiga elever har låga resultat inom matematiken samt att lärare inte tar det ansvar som krävs för att dessa elever ska utveckla fullgoda matematikkunskaper. För att flerspråkiga elever ska frodas krävs det att lärarna ser flerspråkigheten som en resurs. Dock finns det fortfarande luckor i forskningen rörande svenska lärares arbete med flerspråkiga elever i matematik. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 arbetar med flerspråkiga elever i matematik samt deras inställning till detta. Med flerspråkiga elever avses i denna studie elever som pratar två eller fler språk och ingen skillnad gör på om de fötts in i flerspråkighet eller om den kommit senare i livet. Sex grundlärare från mellersta och södra Sverige har intervjuats för att undersöka hur dessa arbetar med flerspråkiga elever i matematik. Materialet har analyserat genom transspråkande, en teori om hur flerspråkiga elever främjas. Resultatet visar att samtliga lärare i viss grad använder transpråkande arbetssätt. De har dessutom alla positiv inställning till flerspråkighet i matematik. Med andra ord framkommer arbetssätt såsom samarbete elever sinsemellan, samverkan med hemmen och/eller specialkompetens, praktiskt arbete och multimodal kommunikation. Utifrån ett transspråkande perspektiv arbetar lärarna med delar av social praktik och stora delar av social rättvisa. Lärarna tillämpar därmed till stor del den transspråkande teorin.

Syftet med studien är att bidra till kunskapsutvecklingen om modersmålets betydelser för en mer allmän kunskapsutveckling för elever med ett annat modersmål än svenska. Studien undersöker därför hur lärarna arbetar för att säkerställa att modersmål inte blir ett isolerat ämne och hur modersmålet kan påverka flerspråkiga elevernas prestation i övriga skolämnen.  Frågeställningarna som besvaras är: Hur framställer lärare ämnet modersmål? Vilka innebörder knyter modersmålsläraren till modersmålsundervisning? Hur menar sig lärarna arbeta för att modersmålsundervisning ska stärka elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen. Vilka svårigheter och möjligheter identifierar lärarna i detta pedagogiska arbete? Den sociokulturella teorin om lärande utgör studiens teoretiska utgångspunkt. I teori avsnittet ligger fokus på vissa aspekter såsom social interaktion, mediering, internalisering, zon för proximal utveckling (ZPD) och stöttning. I studien presenteras även resultat från relevant forskning som jämförs sedan med studiens resultat. Metoden bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare och syftar till att skapa djupare förståelse för ämnet. I enlighet med tidigare forskning, visar studiens resultat att bättre kunskaper på modersmål bidrar till bättre kunskapsnivåer och prestationer i övriga ämnen. Dessutom belyser studien vikten av studiehandledning på modersmål för flerspråkiga elevers utveckling och självständighet på längre sikt.

I denna studie undersöktes hur förskollärare aktivt arbetar för att främja språkutvecklingen i svenska hos flerspråkiga barn. Studiens frågeställningar grundas i ett sociokulturellt perspektiv, fokuserade på förskolan som en social miljö där interaktion och kulturella verktyg är nyckelkomponenter för att stödja barnens lärande och språkutveckling. Genom en kvalitativ studie, inklusive semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från olika kulturellt mångsidiga förskolor, utforskades förskollärarnas metoder och strategier.Resultaten framhäver förskollärares viktiga roll i att stödja språkutveckling i svenska, särskilt genom positiva attityder till jämlikhet och kulturell mångfald, samarbete med vårdnadshavare och skapandet av en inkluderande atmosfär. För att stödja barnens språkinlärning använder förskollärarna olika verktyg som bildstöd, digital teknik och specialpedagogiska resurser.Studien betonar vikten av förskollärares medvetna och anpassningsbara agerande för att möta behoven hos flerspråkiga barn. Det inkluderar att utforma undervisningsmetoder och kommunikation för effektiv och inkluderande språkutveckling. Utmaningar identifierades, såsom behovet av ytterligare kompetensutveckling för förskollärare och utmaningarna med att implementera anpassade undervisningsstrategier på ett tidseffektivt sätt.Studien bidrar med insikter om hur förskollärare kan stödja språkutvecklingen i svenska hos flerspråkiga barn i en mångkulturell och språkligt varierande förskolemiljö. Det möjliggör en mer inkluderande och effektiv pedagogisk praxis genom att skapa förståelse för de utmaningar och framgångsfaktorer som är kopplade till detta arbetsområde.

Syftet med denna studie är att undersöka och fördjupa på svårigheterna som svenska elever och eleverna med utländska bakgrund möter när de lär sig matematik och detta gjordes genom att intervjua sex matematiklärare på högstadiet med olika erfarenhet. De mest framträdande svårigheterna relaterar till matematikens språk, såsom läsning och förståelse, även svårigheter att utföra matematiska operationer och brister i motivationen angavs. Respondenternas strategier för att möta elevernas svårigheter varierade. En av respondenterna följde en strategi att upprepa förklaringar och att dela upp information i enkla delar, andra förlitade sig på att använda olika undervisningsmetoder som passade elevernas förutsättningar medan vissa andra respondenter förlitar sig på läroboken eller grupparbete. Alla informanterna bekräftade att elevernas utveckling i matematik sker genom att individualisera undervisningen så att det passar varje elevs behov.

Forskning visar att flerspråkiga elever har låga resultat inom matematiken samt att lärare inte tar det ansvar som krävs för att dessa elever ska utveckla fullgoda matematikkunskaper. För att flerspråkiga elever ska frodas krävs det att lärarna ser flerspråkigheten som en resurs. Dock finns det fortfarande luckor i forskningen rörande svenska lärares arbete med flerspråkiga elever i matematik. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 arbetar med flerspråkiga elever i matematik samt deras inställning till detta. Med flerspråkiga elever avses i denna studie elever som pratar två eller fler språk och ingen skillnad gör på om de fötts in i flerspråkighet eller om den kommit senare i livet.Sex grundlärare från mellersta och södra Sverige har intervjuats för att undersöka hur dessa arbetar med flerspråkiga elever i matematik. Materialet har analyserat genom transspråkande, en teori om hur flerspråkiga elever främjas. Resultatet visar att samtliga lärare i viss grad använder transpråkande arbetssätt. De har dessutom alla positiv inställning till flerspråkighet i matematik. Med andra ord framkommer arbetssätt såsom samarbete elever sinsemellan, samverkan med hemmen och/eller specialkompetens, praktiskt arbete och multimodal kommunikation. Utifrån ett transspråkande perspektiv arbetar lärarna med delar av social praktik och stora delar av social rättvisa. Lärarna tillämpar därmed till stor del den transspråkande teorin.