Studien syftar till att undersöka hur lärares inställning till och användning av språkutvecklande arbetssätt i svenska, matematik och SO är och ser ut i flerspråkiga klassrum. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv med ett huvudsakligt fokus på den proximala utvecklingszonen samt stöttning. Materialinsamlingen har skett genom metodtriangulering där kvalitativa klassrumsobservationer tillsammans med kvalitativa lärarintervjuer har bidragit till studiens data. Den analysmetod som har använts är tematisk analys. Resultatet från studien visar att lärarna har ett positivt förhållningssätt till språkutvecklande arbetssätt samt att de använder flera språkutvecklande strategier i undervisningen, exempelvis tillämpas modersmål och flerspråkighet som resurs, bildstöd samt reda ut ord och begrepp. I resultatet framkommer det även att lärarna i studien använder språkutvecklande arbetssätt i varierande utsträckning både mellan de två lärarna och mellan de olika ämnena. Slutligen visar studien vikten av lärarens stöttning vid elevernas lärande.

Syfte med arbetet är att få en inblick i hur fyra svensklärare i årskurs 4–6 väljer skönlitterära texter i svenskundervisningen med flerspråkiga elever. Vi undersöker även hur dessa lärare arbetar med skönlitteratur i undervisningen. I denna studie utfördes semistrukturerade intervjuer med fyra behöriga mellanstadielärare från tre olika skolor i Västerås stad. Resultatet visade att lärarnas val av skönlitteratur utgick från elevernas intresse, erfarenhet, kunskapsnivå och det läraren ansåg att eleverna behövde utveckla. Valet kunde även påverkas av skolämnen som exempelvis kultur, sexualkunskap och värdegrunder. Lärarna använde sig av varierande arbetsmetoder i undervisningen som oftast grundade sig i att arbeta i sociala interaktioner. De använde sig av högläsning, boksamtal, cirkelmodellen och bokcirklar. Resultatet visade även att alla fyra lärare arbetade i samspel med sina elever för att kunna tydliggöra och kartlägga händelser i böcker och texter. Lärarna såg till att ha gemensam läsning, där de stöttade elever genom exempelvis kodväxling, långsammare läsning och diskussioner. En informant valde även att utsätta lika mycket tid för enskild läsning som gemensam läsning för att göra sina elever till självständiga läsare.

Flerspråkighet är en allt större del av dagens grundskola världen över och för att alla elever ska få möjlighet att uppnå kunskapskraven i matematiken, är det av stor vikt att eleverna får använda sina olika språk i undervisningen (Svensson 2009). Lärarens roll har därför en stor och viktig betydelse för att eleverna ska få ut det bästa av undervisningen. I vår kommande yrkesroll är det vår skyldighet att se till att flerspråkiga elever får det stöd och den hjälp de behöver för att uppnå kunskapskraven i ämnet matematik (Elmeroth 2017). Syftet med vår kunskapsöversikt är att belysa vilka faktorer som påverkar flerspråkiga elevers förutsättningar att förstå matematikundervisningen. Vidare har vi granskat vilken betydelse lärarens roll har för flerspråkiga elever och vad det har för påverkan för deras matematikinlärning. För att belysa syftet har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka svårigheter finns inom ämnet matematik för flerspråkiga elever? Vad har lärarens roll för betydelse för att flerspråkiga elever ska utvecklas i matematiken? Genom litteratursökning med olika sökord i databaserna ERIC (ProQuest) och Primo gjordes ett urval av sammanlagt tio vetenskapliga artiklar. De tio utvalda artiklarna uppfyllde alla de kriterier som vi hade, det vill säga att det var undersökningar om flerspråkighet inom ämnet matematik på elever eller lärare i grundskolan. Vi gjorde en kartläggning av artiklarna där vi tydligt kunde jämföra deras resultat. Vi valde att dela upp artiklarna i kvalitativa eller kvantitativa metoder för att enklare kunna jämföra dess resultat (Christoffersen & Johannessen 2015). Med hjälp av artiklarnas resultat kunde vi fastställa att flerspråkiga elever bör få använda båda sina språk i matematiken (Robertson & Graven 2018; Yeh 2017). Vi kunde även fastställa att lärarens roll, tankesätt och tidigare erfarenheter av flerspråkighet, har stor betydelse för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling (Turner et al. 2016). Vi anser att vidare forskning behövs inom området för att flerspråkiga elever är allt vanligare i dagens grundskola och det ges alldeles för lite kunskap inom området i lärarutbildningen.

Denna studie handlar om lärares utmaningar i matematikundervisning för flerspråkiga elever. Syftet med detta examensarbete är att undersöka de olika utmaningar lärare upplever när de undervisar matematik till flerspråkiga elever och att ta reda på vilka metoder lärare använder för att stödja dessa elevers lärande. Studien utgår från två teoretiska perspektiv, sociokulturell och scaffolding, tidigare forskning och styrdokument.   Undersökningen utfördes genom att använda enkätundersökning för att samla in data från lärare. I studien deltar tolv lärare som är behöriga i matematik och jobbar i grundskola 1–3. Enkäten delades ut digitalt till lärarna via e-post och jag fick även svaren via mail.    Resultaten visar att lärare bland annat hade svårt att undervisa matematik till flerspråkiga elever eftersom de inte behärskar svenska. Lärare berättar också om de olika metoder de använde för att stödja flerspråkiga elever i deras lärande såsom att jobba kooperativt i klassrummet där eleverna lär sig av varandra. Det andra metoderna var undervisningsstrategier och arbetssätt i matematikundervisning som cirkelmodellen och laborativt arbete, att använda studiehandledare på modersmål för att stötta eleverna i matematiklektioner och förklara matematiska begrepp och ord.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolans pedagoger resonerar kring betydelsen och utvecklandet av modersmålet hos barn med annat modersmål än svenska. En kvalitativ forskningsansats valdes med semistrukturerade intervjuer. Åtta pedagoger som deltog i studien bestod av förskollärare och barnskötare. Studiens resultat analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att metoder som förskolans pedagoger använder är att tala på barnens modersmål och att använda digitala verktyg för att utveckla modersmålet. Miljöns utformning bestod av material som tvillingböcker samt språkhörna med alfabet på barnens modersmål för att gynna barns läs- och skrivutveckling på sitt moderrsmål. Slutsatsen är att modersmål ses som tillgång. Varierande metoder och material används som till exempel digitala verktyg, tvillingböcker, TAKK och bildstöd, samtidigt finns det utmaningar vilket är bland annat begränsad ekonomi och tidsbrist.

This study aims to highlight educators´ approach towards language development methods for children with a mother tongue other than Swedish and multilingual children. Upon request, eleven educators´ with six to twenty-five years of work experience in preschool activities volunteered to be a part of thestudy. In this qualitative method, we did semi-structured interviews to gatherempirical material. The interviews were recorded and conducted by telephone,mail and in-person visits at the educators´ workplaces, and they all had different opinions about which methods they considered the best. Some educatorsexpressed that rhyme and rhymes are an effective method, while others considered books to be a better option, as they sensed it interested children more.When evaluating the results from this study, it became clear that the interactionbetween educator and child contributed to fun-filled and meaningful learning.One conclusion is that the educator´s attitude plays a crucial role in how involved and interested children are in the language development activities. / Studiens syfte är att lyfta fram pedagogers förhållningssätt gentemotspråkutvecklande arbetssätt för barn med annat modersmål än svenska ochflerspråkiga barn. Efter förfrågan valde elva pedagoger med sex till tjugofemårs arbetslivserfarenhet inom förskolans verksamhet att ingå i studien. I vårkvalitativa metod har semistrukturerade intervjuer använts för att samla inempiriskt material. Intervjuerna spelades in och utfördes genom telefon, mejloch fysiska besök på pedagogernas arbetsplatser. Pedagogerna hade olikaåsikter kring vilka språkutvecklande arbetssätt de ansåg vara bra. Någrapedagoger uttryckte att rim och ramsor är en bra metod medan andra pedagogeransåg att användning av böcker var ett bättre alternativ, då de ansåg att detintresserar barnen mer. Resultatet som blev synligt är samspelet mellanpedagog och barn, vilket bidrar till det lustfyllda och meningsfulla lärandet. Enslutsats är att pedagogens förhållningssätt spelar roll, förhållningssättetpåverkar hur delaktiga och intresserade barnen är av det språkutvecklandeaktiviteterna.

Denna systematiska litteraturstudie har som syfte att undersöka vad tidigare forskning visar om hur lärare undervisar i matematik med inriktning mot textuppgifter och problemlösning i flerspråkiga klassrum i lågstadiet. Vi vill också undersöka hur undervisningen kan anpassas för att gynna flerspråkiga elever. Vår data samlades in med hjälp av databaserna ERIC och Linköpings Universitets egen söktjänst UniSearch. Resultat visar hur viktigt det är att elever får en grundlig förståelse för olika begrepp som förekommer i matematiken. Det framgår också vilken betydelse representationsformer och den explicita undervisningen har för att gynna elevernas förmåga att kunna lösa text- och problemlösningsuppgifter. I resultatet uppmärksammas att en viktig del av elevernas arbete med textuppgifter är förståelsen av kontext. Om eleven gynnas av att använda första- eller andraspråk som undervisningsspråk och vilka attityder och förväntningar lärarna har på sina elever är även något som diskuteras i denna studie.

Syftet med denna kunskapsöversikt är i första hand att besvara frågeställningen ” Vad säger forskning om genrepedagogikens användbarhet i klassrummet?”. Dessutom vill vi bidra till en ökad kunskap om genrepedagogiken och dess strukturerande arbetsmodell i de lägre årskurserna. Som metod för att kunna besvara frågeställning genomfördes inledningsvis sökningar av akademiska artiklar i olika databaser med relevanta nyckelord gällande genrepedagogiken. Därefter gjordes ett urval som redovisas i en metoddel. I resultaten framkommer positiva och negativa aspekter som riktar sig mot pedagogiken, men också hur genrepedagogiken påverkar elevernas språkutveckling samt hur läromedlen instruerar genrepedagogikens struktur, värderande beskrivningar och logiska samband. Slutsatsen av kunskapsöversiktens resultat visar att genrepedagogiken är en krävande och strukturerad undervisningsmetod med fokus på måluppfyllelse samt kan ha goda effekter för språk- och kunskapsutveckling. Avslutningsvis följer en diskussion där tankar och ställningstagande avseende genrepedagogiken synliggörs samt tänkbar framtida forskning.

Osman, Mouna (2020). Kartläggning av nyanlända elever. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Många lärare i Sverige har behov av att planera undervisning som möter elever med olika språkliga och sociokulturella bakgrunder. I planering av sådan undervisning har lärare haft utgångspunkt i genrepedagogiken.Huvudsyftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare utifrån genrepedagogiken planerar för en undervisning som gynnar alla elevers språk- och kunskapsutveckling, men med ett särskilt fokus på flerspråkiga elever. Studien besvarar också frågan om vad lärare har med i sin undervisning med intentionen att skapa språklig miljö som gynnar flerspråkiga elever.Material för studien utgörs av lärares områdesplaneringar för mellan- och högstadiet och metoden för analysen har varit kvalitativ dokumentanalys. Studiens resultat visar att lärares planeringar till viss del ger förutsättningar till språk- och kunskapsutveckling av flerspråkiga elever men att det även kan göras större.