Syftet med denna uppsats är att undersöka upplevelser av flerspråkighet i inlärningen i skolan där en jämförelse görs mellan en- och flerspråkiga ungdomars upplevelser av för- och nackdelar. Fokus ligger på de flerspråkiga ungdomarnas upplevelser och vad upplevelserna beror på. Materialet innehåller en intervju med en flerspråkig gymnasieexaminerad deltagare och en enkät med sex enspråkiga och åtta flerspråkiga deltagare spridda i ålder från högstadiet upp till gymnasieexaminerade. Undersökningen visar att alla deltagare upplevde generella fördelar med flerspråkighet. Flest gånger nämner deltagarna kommunikation med andra människor och att man har lättare för språk generellt och i inlärningen i skolan. Nackdelarna upplevdes få men handlade om sämre ordförråd, att blanda ihop språk eller inte kunna språk perfekt. De mest grundade hypoteserna som diskuteras påverka upplevelsen av flerspråkighet i inlärningen i skolan är en individs styrka i svenska språket, utländska skolerfarenheter och den generella upplevelsen av flerspråkighet.     Nyckelord Upplevelse, fenomenografi, flerspråkighet, flerspråkiga, enspråkiga, inlärning, kognitiva effekter

Skolmisslyckande är ett av samtidens problem bland ungdomar, främsta nyanlända elever. Studiehandledning på modersmålet är betydelsefullt för de nyanlända elevernas utbildning. Men det finns utmaningar som begränsar studiehandledarens möjligheter att utföra sitt arbete exempelvis, brist på kontinuitet samt missuppfattningar. Syftet med studien är att undersöka studiehandledarens upplevelser och erfarenheter av att vara stöd till de nya svenska elevers lärande. Samt vilka utmaningar och möjligheter de upplever att de har i sitt arbete med dessa elever. En semistrukturerad kvalitativ intervjustudie har genomförts med fem verksamma och erfarna modersmålslärare och studiehandledare. Undersökningens resultat har analyserat med hjälp av ramfaktorteori, vilken har bidragit att identifiera faktorer som påverkar flerspråkiga elevernas lärande. Resultaten visade framgångsfaktorer i studiehandledarens insats i arbetat med nyanlända elevers lärande. Exempelvis att studiehandledaren förtydligar kursplanen och läroplanen för eleverna att bygga elevers trygghet och självtillit, samt att skapa goda relationer mellan eleverna och skolpersonalen. Resultaten visar att det finns brist på förståelse för de nyanlända elevernas behov av studiestöd samt vikten av modersmålsundervisning. Resultaten visade också att klasslärarna/ämnesläraren ofta ger eleverna otydliga strukturer, samt att kommunikationen mellan studiehandledarna och klasslärare/ämnesläraren ofta är bristfällig. Studiens resultat har också visat brist på ekonomiska resurser, samt att studiestödet arrangeras i alltför många och heterogena elevgrupper. Dessa ovan nämnda faktorer verkade vara de största hindren för de nya svenska elevernas möjlighet till lärandet.

Den här systematiska litteraturstudien inriktar sig på digitala verktyg i matematik i relation till flerspråkiga elever. Syftet med studien är att beskriva vilka former av digitala verktyg som används i undervisningen för flerspråkiga elever i årskurs 1-3 samt synliggöra hur dessa kan vara utformade för att underlätta lärande i matematik. Vidare diskuteras möjliga nackdelar med verktygen samt hur lärare kan påverka användningen av dem i undervisningen. Nio vetenskapliga artiklar har kritiskt granskats och sammanställts för att besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att digitala verktyg kan utgöra ett viktigt stöd för flerspråkiga elevers lärande i matematik. Forskning tyder även på att lärare har ett stort ansvar gällande flerspråkiga elever kopplat till digitala verktyg. Samtliga artiklar lyfter dock vikten av progression av verktygens utformning för att kunna möta flerspråkiga elevers behov i matematik. Resultatet är väsentligt för skolundervisningen eftersom kunskap om digitala verktyg, samt användningen av dessa, kan möjliggöra en likvärdig skolgång för flerspråkiga elever.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur F–3-lärare arbetar för att främja språkutveckling hos sina nyanlända och flerspråkiga elever och vilka resurser som används samt vilka utmaningar som finns. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Resultatet visar att informanterna ser att det är viktigt att arbeta strukturerat, tydligt och med bildstöd. Nyanlända elever börjar i förberedelseklass om de går i åk 2 och 3, men de hör redan från början till en ordinarie klass, och är med i den så mycket som möjligt. Utmaningen när eleverna inte kan så mycket svenska än är att det är svårare att skapa en relation då både lärare och eleven är beroende av en tredje part, en studiehandledarresurs. Lärarna utgår från elevernas intressen och arbetar mycket med att skapa en trygg miljö för eleverna. Flera av lärarna är positiva till att eleverna ska få använda sina modersmål i klassrummet. Lärarna hade önskat att arbeta i större och fler lokaler samt ha tillgång till fler studiehandledarresurser med olika modersmål.

Med den här studien ska pedagogernas förhållningssätt i samband med flerspråkighet i pedagogledda aktiviteter belysas. Studien är en jämförelse mellan tre förskolor som har olika antal flerspråkiga barn. Frågeställningar som studien fokuserar på är hur pedagoger synliggör flerspråkighet i pedagogledda aktiviteter i förskolan. Vidare ställs frågan om det skiljer sig mellan förskolor med stor andel flerspråkiga barn och dem med flest barn som har svenska som modersmål. Dessutom undersöks det på vilket sätt pedagoger använder sig av scaffolding när de arbetar med flerspråkighet. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och begreppet translanguaging för att analysera det insamlade materialet. Datainsamling gjordes genom observationer och fältanteckningar för detta etnografiska fältarbete. Resultatet visar att alla förskolor använder sig av scaffolding när de arbetar språkfrämjande även om pedagogerna har olika förhållningssätt när det gäller stöttande i relation till flerspråkighet. Alla förskolor använder barns kunskap i olika språk och främjar medvetenhet kring dessa olika språk, oavsett vilka modersmål barnen har. På förskolan Snigeln visas flerspråkighet som en naturlig del i verksamheten, däremot blir flerspråkighet synligt genom styrda aktiviteter på förskolan Nyckelpigan. I motsatsen till det blir flerspråkighet inte synligt i det observationstillfället på förskolan Stenen. I resultatet visas det att alla pedagoger anpassar sitt språk till barnens kunskaper där de utmanar och uppmuntrar dem att utveckla sina språkliga färdigheter. Det blir också tydliga skillnader, då vissa pedagoger arbetar aktivt med att införa flerspråkighet i verksamheten. I en annan förskola är flerspråkighet redan en naturlig del av verksamheten då barnen pratar flera olika språk.

Arbetet handlar om matematikundervisning för nyanlända elever. Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar, som enligt matematikläraren uppstår under undervisningen av nyanlända elever och vilka språkliga resurser som finns att tillgå och kan användas samt de kunskapsmässiga potentialer som dessa resurser skapar för nyanlända elevers lärande. Inledningsvis presenterar jag i den här uppsatsen några forskningsresultat, som behandlar nyanlända elevers matematikundervisning med hänsyn till flerspråkighet som en resurs. Många forskare förespråkar vikten av elevens modersmål i hens lärande och att nyanlända elevers alla språkliga och matematiska förkunskaper skall användas för att utveckla elevens matematiska kunskaper. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i olika skolor i några delar av Sverige, samlade jag in datamaterial för min undersökning. Utifrån insamlade data utförde jag en tvåstegsanalys. Den första var en tematisk analys som bildade en bas för att hitta och definiera viktiga teman i datamaterialet. I det andra steget undersöktes de olika framanalyserade temana med LAR-modellen som teoretisk referensram. Utifrån resultaten visade det sig att elevens språkliga kunskaper spelar en avgörande roll i elevens lärande. Lärarna lyfte fram vikten av olika språkliga resurser i undervisning av nyanlända elever, men det visade sig också att lärarens kompetens och adekvata utbildning kan vara betydelsefull. Med hjälp av LAR-modellen visade studiens resultat vilka potentialer de olika språkliga resurserna har som nyanlända elever, enligt matematiklärarna, erbjuds under matematikundervisningen. Dessa resultat kommer sedan att diskuteras i relation till tidigare forskning för att belysa olika aspekter i resultaten.

Syftet med vår studie är att undersöka hur språklärare och studiehandledare resonerar kring hur de tillsammans kan uppmuntra elever till att delta i den muntliga interaktionen som sker i klassrummet. Arbetet syftar till att besvara följande två frågeställningar;  Vad säger språklärare om hur de arbetar med muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet för att uppmuntra elevernas interaktiva förmåga?    Vad finns det för olika exempel på stöttning som är effektiva för att främja den muntliga interaktionen? För att undersöka hur lärare och studiehandledare arbetar med att främja den muntliga interaktionen genomförde vi en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 5 språklärare och 2 studiehandledare. Resultatet visar att berörda lärare planerar sin undervisning inriktad på muntlig interaktion utifrån elevernas behov och kunskap samt i förhållande till kursplanens mål. Samtliga lärare använder dialog i sin undervisning genom samspel mellan lärare och elever samt mellan eleverna själva. Lärarna i intervjuerna använder olika typer av stöttning för att hjälpa och stödja eleverna för att de ska delta i dialogen och disskussionen som sker i klassrummet, till exempel genom att använda öppna frågor eller koppla till elevernas erfarenheter och kunskaper.  I intervjuerna framkommer också att nästan alla lärare lägger stor vikt på grupparbetet. Grupparbete är ett exempel på en effektiv metod för att ge eleverna möjlighet att delta i muntlig interaktion i ökad utsträckning. Alla lärare använder translanguaging som en viktig resurs i sin undervisning för att förklara svåra ord. Samt så är de eniga om att modersmålet har en stor roll för att eleverna ska få en grundläggande förståelse för det andra språket. Resultaten visar också att studiehandledare har en viktigt roll för att hjälpa och stödja flerspråkiga elever i sin inlärning av andraspråket, men det finns begränsade samarbete mellan språkläraren och studiehandledare.

Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om F–3-lärares attityder till flerspråkiga elevers transspråkande i svenskundervisningen. I denna studie tillämpade vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuade vi fem F–3-lärare som har erfarenheter av flerspråkiga elever. Utifrån dessa intervjuer har vi samlat in empiri. Resultatet visade att lärarna har positiva attityder till flerspråkiga elevers transspråkande i svenskundervisningen. De ser modersmålet som en resurs. Slutsatsen som vi kommit fram till i denna studie är att lärarna uppmuntrar eleverna till att använda sina modersmål. De ser det inte som ett hinder utan istället som ett redskap som gynnar eleverna.

Läroplan för vuxenutbildningen (2017) kräver att lärare ska ta hänsyn till elevers individuella behov,förutsättningar och kunskapsnivå. Studien syftar därför till att undersöka lärares uppfattningar kring hurde arbetar både med läroplanen och med anpassningar för att stötta sina flerspråkiga elever. Dåläroplanen är en av utgångspunkterna har därför läroplansteori (Wahlström, 2016) tillämpats i studien.Tio lärare inom samma utbildningsanordnare men på olika enheter har intervjuats. Resultatet haranalyserats utifrån en tematisk analys (Braun & Clarke, 2022). I resultatet framgick det att lärare arbetarmed många olika former av anpassningar men att de begränsas av olika ramfaktorer. Derasläroplansarbete kring målen gällande flerspråkighet har påverkats negativt på grund av tidsbrist.Studiens resultat antyder att det finns ett större behov av tid för både planeringsarbete ocharbetslagsträffar där flerspråkiga elever och läroplanens mål är fokusområde

Studiens syfte var att få ökad kunskap om hur förskollärare arbetar med att främja flerspråkiga barns språkutveckling genom olika metoder, strategier och utifrån ett interkulturellt förhållningssätt i förskolan. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade intervjuer valts och studien har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och relevanta centrala begrepp. Resultatet visade att det främst är de flerspråkiga pedagogerna som arbetar med de flerspråkiga barnens språkutveckling genom att de samtalar med barnen på sitt modersmål. Resultatet visade även att förskollärare använder sig av olika metoder och ett transspråkande arbetssätt för att barn ska utvecklas i både svenska och modersmålet. Resultatet visade också att det fanns en osäkerhet bland pedagoger som inte behärskade barnens modersmål. Studiens slutsats visade att förskollärare behöver ha ett interkulturellt förhållningssätt och motiverande och närvarande förskollärare för att kunna utveckla barns språkutveckling utifrån deras behov och förutsättningar samt inkludera alla barns språk i förskolan.