Många barn i Sverige växer idag upp med fler språk än ett. Detta gör att logopeder behöver kunskap om normal språkutveckling hos flerspråkiga, för att kunna skilja denna från språkstörning och därmed minska risken att över- och underdiagnostisera flerspråkiga med en sådan diagnos. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka skillnader som föreligger mellan enspråkiga och flerspråkiga barns berättande, med särskilt fokus på barnens ordförråd. Fem flerspråkiga barn i femårsåldern som talade svenska och engelska testades med Buss-sagan (BST) och Peabody Picture Vocabulary Test (PPVT), och jämfördes med en kontrollgrupp bestående av sex enspråkigt svensktalande barn. De flerspråkiga testades på både svenska och engelska och jämförelser gjordes såväl kvantitativt som kvalitativt inom och mellan grupperna. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde uppmätas på BST eller PPVT. På samtliga uppmätta parametrar märktes dock en variation inom den flerspråkiga gruppen som var större än inom den enspråkiga. En kvalitativ bearbetning visade att enspråkigas berättelser oftast var kortare men mer korrekta med avseende på exempelvis ordval. En måttlig positiv korrelation (r=0,49) nära statistisk signifikans (p=0,054) fanns mellan resultaten på BST och PPVT, vilket indikerar ett samband mellan ordförråd och förmågan att återge Buss-sagan korrekt. Slutsatsen man kan dra är att flerspråkiga som grupp är väldigt heterogen samt att ordförråd är en språklig hörnsten som får genomslag på andra språkliga förmågor, exempelvis narrativ sådan. / Many children in Sweden grow up speaking more than one language. This demands that Speech-Language Pathologists are knowledgeable about normal bilingual language development to be able to distinguish bilinguals with typical language development from those with language impairment, thereby lessening the risk of bilingual children being given the wrong diagnosis. The aim of the present study was to investigate which differences there are between monolingual and bilingual children’s narratives, with extra focus on their vocabulary. Five bilingual children, five years of age, speaking Swedish and English were tested with the Bus Story Test (BST) and Peabody Picture Vocabulary Test (PPVT), and were compared to a control group of six monolingual Swedish speaking children. The bilingual children were tested in both languages, comparisons were made quantitatively as well as qualitatively within and between groups. No statisticially significant differences were found in neither BST or PPVT, however, a larger variation were present on all parameters studied in the bilingual group than in the monolingual group. A qualitative analysis showed that the monolingual children’s narratives generally were shorter but more correct regarding for instance word choice. A moderate positive correlation (r=0,49), near statistical significancy (p=0,054), were found between the results of PPVT and BST, indicating that there is a connection between vocabulary and the ability to be able to retail the content of the Bus Story correctly. Implications that can be drawn from this study is that bilinguals are heterogenous at group level when looking at language abilities. Another conclusion is that vocabulary is a linguistic cornerstone having a major impact on other linguistic abilities, for instance narrative competency.

Idag växer var femte barn i Sverige upp med fler än ett språk i sin vardag. Flerspråkiga barn följer samma steg i sin språkutveckling som barn som växer upp med endast ett språk. Deras språkutveckling har dock några särskilda egenskaper, som kan te sig som avvikelser när man bedömer barnets språk med de aktuella tester i grammatik, ordförråd, fonologi, som oftast är normerade för enspråkiga barn. Det är mycket svårt att urskilja en typisk flerspråkig utveckling från en språkstörning med dagens kunskap och material. Denna studie har för syfte att undersöka barnets narrativa förmåga, med fokus på makrostrukturen i berättelsen, och undersöka om det föreligger en skillnad mellan enspråkiga och flerspråkiga barn, samt hur de flerspråkiga barnen presterar på sitt starkaste respektive svagaste språk. För detta ändamål har vi samlat in och jämfört berättelser hos 21 enspråkiga och 21 tvåspråkiga barn födda 2005 och 2006 (medelålder 6 år och 9 månader), med franska och/eller svenska som modersmål, både i Sverige och i Frankrike. Barnen har fått i uppgift att berätta två olika sagor, utifrån två bildserier med tydlig och identisk makrostruktur. Både bildsekvenserna och bedömningsmaterialet har utvecklats inom projektet Bi-SLI (Cost Action IS0804). Berättelserna har sedan analyserats och poängsatts utifrån makrostrukturen. Huvudresultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan enspråkiga och flerspråkiga barns prestationer i vår studie (medelvärde 9,24p för de enspråkiga och 9,40p för de flerspråkiga, av 17p möjliga). Vårt resultat visar också att de flerspråkiga barnen presterar lika bra på båda sina språk, oavsett om ena språket är starkare än det andra (identiska medelvärden på 9,40p för både det svagaste och det starkaste språket). Dessa resultat tyder på att berättelsens makrostruktur kan vara en pålitlig markör för avvikande språkutveckling, oavsett om barnet har ett eller flera språk. Det innebär också att det kan räcka med att testa barnet enbart på ett av sina språk för att få en pålitlig uppfattning av hens narrativa förmåga. / In Sweden today one in five children grow up with more than one language in their environment. Multilingual children follow the same stages of language development as children who grow up speaking just one language. This language development of multilingual children however, has a set of distinctive characteristics that could be misinterpreted as anomalies when the available grammar, vocabulary and phonology tests created for monolingual children are used. It is very difficult to distinguish a typical multilingual development from a speech impairment, given today’s knowledge and material. The present study aims to look at children’s narrative abilities using a story’s macrostructure, and examine the possible differences between monolingual and multilingual children, as well as how the multilingual children perform in both their stronger and their weaker languages. To this end we have collated and compared narratives from 21 monolingual and 21 multilingual children born 2005 and 2006 (average age 6yrs 9months), with French and/or Swedish as their mother tongue, both in Sweden and France. The children were given the task of telling two different stories from two separate picture cards with clear and identical macrostructures. Both picture stories and assessment forms were developed within the Bi-SLI project (Cost Action IS0804). The stories were then analysed and scored based on their macrostructure.The main results showed that no significant difference was found between monolingual and multilingual children’s performance in our study (an average of 9,24p for the monolingual and9.40p for the multilingual children, out of 17 possible points). Our results also showed that the multilingual children performed equally well in either of their languages, even if one language was stronger than the other (identical average marks of 9,40 for both the weaker and the stronger language). These results indicate that a narrative’s macrostructure can be a reliable indicator for an anomalous language development, regardless whether the child has one or several languages. The results also show that it may be enough to test a child solely on one of his or her languages to obtain a reliable indication of their narrative abilities.

The purpose of this qualitative interview based study is to investigate how seven teachers in elementary school look at the compensatory assignment and the responsibility to provide an equal school in relation to multilingual pupils whose knowledge of Swedish is not yet fully developed. The study also intends to investigate and get to know what methods the teachers state that they use to provide multilingual students with the same conditions as those who have Swedish as their first language. In summary, the study shows that the teachers take an intercultural perspective with a positive attitude towards bilingualism, and make use of many concrete methods that seem to be compensatory. The teachers see the multilingual pupils from a resource perspective and focus on what the pupils manage and carry with them, instead of looking at them from a lacking perspective focusing on what they cannot yet manage. However, the teachers express a frustration about not having enough knowledge of second language learning and language and knowledge developing work methods, and they wish for further training in this. They also call for a greater educator density with mother tongue skills, as well as for more time for conversation and co-planning, and an increased support from the management. / Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur sju lärare i grundskolan ser på det kompensatoriska uppdraget och ansvaret för en likvärdig skola i förhållande till flerspråkiga elever vars kunskaper i svenska ännu inte är fullt utvecklade. Studien avser även att undersöka och få svar på vilka metoder som lärarna uppger att de använder sig av för att flerspråkiga elever ska kunna ges lika goda förutsättningar som de elever som har svenska som modersmål. Sammanfattningsvis framträder i studien en bild av att lärarna intar ett interkulturellt resursperspektiv med en positiv inställning till tvåspråkighet, och med många konkreta arbetssätt som verkar kompensatoriskt. Lärarna ser de flerspråkiga eleverna ur ett resursperspektiv där de utgår ifrån vad eleverna kan och har med sig, istället för att se dem ur ett bristperspektiv med fokus på vad de inte kan ännu. Dock uttrycker lärarna en frustration över att inte ha tillräcklig kunskap om andraspråksinlärning och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, och önskar fortbildning i detta. De efterlyser också en större pedagogtäthet med modersmålskompetens, tid för samtal och samplanering samt ett ökat stöd från ledningen.

I läroplanen för förskolan betonas modersmålets betydelse både i förskolans uppdrag och i förskolans mål. Barnen ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, sin kulturella identitet samt förmågan att kommunicera på både modersmålet och svenska.  Det är viktigt att redan i förskolan arbetar aktivt för att stötta barn med annat modersmål än svenska för att främja språkutvecklingen och stärka deras självkänsla. Studien syftar till att undersöka hur åtta förskollärare ser på samarbetet med modersmålslärare i förskolan. Våra frågeställningar är följande: -          Hur beskriver förskollärarna samarbetet med modersmålslärarna? -          Hur ser förskollärarna på vikten av samarbete med modersmålslärarna? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare i åtta olika förskolor. Vi utgick från en hermeneutisk syn i vår analysering av materialet vi fick fram genom de kvalitativa intervjuerna med förskollärarna. Urvalet av förskolorna gjorde vi medvetet med utgångspunkt att det skulle finnas minst ett par flerspråkiga barn i barngruppen. Resultatet av analysen visar att alla förskollärare utom en ser att det finns ett stort behov av samarbete med modersmålslärare i förskolan. Däremot menar de att det finns hinder som tid och resurser som gör att samarbetet inte är genomförbart. Främst lyfts avsaknaden av tid för gemensam planering och bristen på modersmålslärare i kommunerna. I undersökningen finns det två förskolor som har ett väl fungerande samarbete med modersmålslärare när det gäller planering, men det finns inte modersmålsstöd till alla språk. På de övriga förskolorna fanns det inget fungerande samarbete mellan förskollärare och modersmålslärare.

This study focuses on providing a better understanding of the methods and approaches in the learning of reading development that favors multilingual pupils in the integrated teaching. The study is aimed more specifically on finding out how teachers work to develop reading comprehension among pupils with a mother tongue other than Swedish. Finally the study seeks to answers what teachers think the difficulties are for these pupils in their's reading development. To answer the questions, qualitative interviews were conducted with six teachers. The results of the interviews turn out to support the previous research and theory described in the essay. The interviews also show that native language teachers and Swedish as second language teachers have a great significance for reading comprehension among multilingual pupils. However, these teachers can’t be fully utilized due to limited resources. / Studiens fokuserar på att ge ökad förståelse för metoder och arbetssätt i undervisningen gällande läsutveckling som gynnar flerspråkiga elever i den integrerade undervisningen. Studien riktar sig mer specifikt åt att ta reda på hur lärare arbetar med att utveckla läsförståelsen hos elever med annat modersmål än svenska. Vidare söker studien svar på vad lärare anser att dessa elever har svårigheter med i sin läsutveckling. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Resultaten av intervjuerna visar sig ha mycket gemensamt med tidigare forskning. Av intervjuerna framgår också att modersmålslärare och svenska som andraspråkslärare har stor betydelse för läsförståelsen hos flerspråkiga elever. Samtidigt upplever pedagogerna att dessa lärare inte kan utnyttjas fullt ut på grund av begränsade resurser.

Syftet med denna studie är att få djupare kunskap och större förståelse om hur förskollärare uppfattar arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Studien utgår från tre frågeställningar. Dessa frågeställningar är följande: Hur arbetar förskollärarna för att stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn? Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att stimulera barns språkutveckling? och på vilket sätt använder förskollärarna den sociala interaktionen för att stimulera språkutveckling hos flerspråkiga barn? Den insamlade empiriska data har tagits del av genom intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskolan och i förskoleklassen. Den har sedan analyserats och tolkats utifrån det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat har diskuterats i relation till tidigare forskning som har berört förskollärares arbete med flerspråkighet. Flerspråkighet utgör en viktig del i dagens samhälle, intervjuerna har därför genomförts med förskollärare som arbetar i förskoleklassen och i förskolan med flerspråkiga barn. Detta för att ge läsaren en bild av hur förskollärare uppfattar arbetet med flerspråkighet och vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet.  Under bearbetningen av transkriberingarna har vi valt att kategorisera den insamlade empirin för att underlätta för oss att sammanställa förskollärarnas svar kring deras arbete med flerspråkighet. De kategorier vi har valt är: förskollärares arbete med språkutveckling hos flerspråkiga barn, flerspråkig personal och barnets modersmål i vardagen, begreppet flerspråkighet i relation till förskolan och förskoleklassen, organiseringen av verksamheten, barns inkludering, den fysiska miljön och den sociala miljön, den sociala interaktionen för barnets språkutveckling, svårigheter i arbetet med flerspråkighet och förskollärarnas kompetensutveckling. Detta kan relateras till Denscombe (2017). Författaren förklarar att den insamlade data som framkommer ska kategoriseras för att möjliggöra för forskaren att se likheter och skillnader mellan respondenternas svar (a.a). Studiens resultat visar att förskollärarna har en gemensam syn gällande vikten av individanpassning i planeringen av lärandesituationer. Det framkommer i resultaten att förskollärarna belyser att individualisering ökar barnets inlärning av majoritetsspråket. Resultaten visar även att social interaktion, kommunikation, inkludering samt organisation av verksamheten är bidragande faktorer för barnets sociala och språkliga utveckling. Det framkommer även att förskollärarna visar medvetenhet om kopplingen mellan dessa faktorer och barnets språkinlärning. Förskollärarna planerar därför verksamheten på ett sätt som främjar barnets språkliga kompetenser och sociala färdigheter. En intressant aspekt som tolkades utifrån resultatet är att förskollärarnas svar visar att de svårigheterna som förskollärarna upplever i arbetet med flerspråkiga barn beror på att förskollärarna inte har tillräckliga kompetenser i arbetet med flerspråkighet.

It would be favorable, during the clinical assessment of language in multilingual children, if the speech-language-pathologist (SLP)spoke all the languages of the child. This is, however, not always possible, hence the need for interpreter-mediation. Furthermore, it would be desirable if the interpreters used in clinical assessments of language are specifically trained. There are only a few studies concerning interpreter-mediated clinical assessment of language and cognition using Conversation Analysis as a method, and no studies of interpreter-mediated clinical assessment of language in multilingual children. The purpose of this study was therefore to investigate the interaction between the SLP, interpreter and child, in interpreter-mediated clinical assessments of language in multilingual children, with a specific focus on the SLP and the interpreter. Participants of the study were two licensed S LPs, three interpreters and two multilingual children and their caregivers. The study was based on three video recordings of clinical encounters and four semi-structured interviews. The video recordings were translated, transcribed and analyzed using the theory and method of Conversation Analysis, and the interviews were transcribed and analyzed. Analysis of the video recordings resulted in the discovery of three phenomena; the importance of preunderstanding of the working process of SLP, the importance of responsibility during interpreter-mediated clinical assessment of language, and finally communication and language approach. Analysis of the semi-structured interviews resulted in the discovery of four phenomena, which, in addition to the ones already discovered during the video recordings, also included the importance of dialects. Strategies and challenges that the SLP and interpreter faced could be revealed from the phenomena discovered in the video recordings and the semi-structured interviews. It was suggested in the conclusion that challenges were caused by expectations on the interpreter, a lack of preunderstanding of the working process of the SLP, uncertainty regarding the responsibilities of the interpreter versus the SLP, and finally, the demands of a high level of language competence. Strategies that were used within the discovered phenomena were partially consciously applied by the SLP and interpreter. However, there is a great need for further knowledge and awareness of the processes involved in this clinical context, in order to obtain reliable and satisfactory interpreter-mediated clinical assessments of language. Lastly, it was discussed that the patient safety might be compromised if no consideration is taken regarding the investigated challenges and strategies.

Denna uppsats syftar till att öka kunskapen om några lärares undervisning och deras erfarenheter av att undervisa i flerspråkiga klassrum för att stärka elevers muntliga utveckling i det svenska språket. Studien undersöker de arbetssätt och den stöttning som lärarna använder i undervisningen samt de utmaningar och möjligheter som uppstår i flerspråkiga klasser. Studien antar en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade lärare i flerspråkiga klasser. Bearbetning av materialet sker genom en tematisk analys där resultatet analyseras och diskuteras i relation till tidigare forskning och mot den sociokulturella teorin som belyser vikten av lärande och utveckling i sociala sammanhang. Det sociokulturella perspektivet tar även hänsyn till mångkultur och individens kulturella erfarenheter och traditioner. Av studien framkommer hur lärarna engagerar eleverna i samtal och diskussioner där de fått möjlighet att använda sitt muntliga språk. Lärarna använder interaktionen i klassrummet för att stötta eleverna med olika frågor och uppmaningar. Även klassrumsmiljön visade sig utgöra en viktig del i deras arbete. Utmaningar i lärarnas undervisningspraktik visade sig vara elevers begränsade ordförråd och tidsaspekten av lärandet. Däremot möjliggör flerspråkiga klasser transspråkande arbetssätt, givande samtal samt en möjlighet för både elever och lärare att utvecklas.

Denna empiriska studie syftar till att undersöka hur verksamma lärare arbetar med skrivundervisning för flerspråkiga lågstadieelever. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där interaktioner mellan eleverna är gynnsamt för att lärande och utveckling ska ske. Inom densociokulturella teorin nämns stödstrukturer som ett centralt begrepp ihop med begreppen stöttning och utmaning. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av skriftliga intervjuer där åtta lärare från olika delar i Syd- och Mellansverige deltog. Materialet strukturerades med hjälp av en innehållsanalys utifrån studiens frågeställningar, som därefter analyserades med hjälp av Gibbons fyrfältsmodell. Resultatet visar hur viktigt det är att skrivundervisningen för flerspråkiga elever är strukturerad, tydlig och väl anpassad utifrån elevernas kunskapsnivå och behov. Vidare visar resultatet att lärare arbetar mycket med kooperativt lärande och undervisning där interaktioner mellan eleverna är av stor vikt. Slutligen visar resultatet att lärarna önskar mer resurser, kunskap och utbildning i syfte att kunna bemöta flerspråkiga elevers behov.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning kommit fram till vad gäller undervisningsmaterial, undervisningsmetoder och samtalsaktiviteter som främjar flerspråkiga elevers tidiga skrivutveckling. Studiens material innehåller 13 olika publikationer som kvalitativt analyserats med hjälp av ett kategoriseringsschema för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Publikationerna söktes fram i olika databaser, ERIC, Libris och Diva, där vi använde oss av utvalda sökord för att få fram relevanta studier för valt forskningsområde. Resultatet visar att flerspråkiga elevers skrivutveckling främjas främst genom att undervisningen är explicit och består av konkret, anpassat och varierat material. Många forskare lyfter vikten av vilka didaktiska val lärare väljer att använda sig av. Litteraturstudien visar att flerspråkiga elever aktivt ska delta i den ordinarie klassrumsundervisningen så mycket som möjligt, och att olika typer av samtalsaktiviteter i klassrummet gynnar flerspråkiga elevers skrivutveckling. Slutligen visar resultatet att det finns brist på forskning om undervisningsmaterial och undervisningsmetoder som lämpar sig i undervisningen.