Avsikten med denna studie Språk- och kunskapsutvecklande undervisning med fokus på geografi i det flerspråkiga klassrummet är att undersöka om vilka faktorer som kan påverka arbetssätten i klassrummet av ökningen av flerspråkiga elever. Hur flerspråkiga elever ska kunna inkluderas på det mest effektiva sättet, men även hur lärarna ska kunna utveckla ett lärande som utvecklar flerspråkiga elever på bästa sätt, med fokus på elever som studerar geografi i årskurs 7 - 9. Dessutom ska studier visar hur läraren arbetar för att  undervisningen ska se ut för att gynna ämnesutveckling och språkutveckling för flerspråkiga elever. Metoden som används i den här studien är baserad på en kvalitativ metod. Den teoretiska delen och studiens analytiska verktyg utgår från detta teoretiska och sociokulturella perspektiv av flerspråkigt lärande. Studien visar att arbetet med begreppsuppfattning av flerspråkiga elevers samtal, kodväxling, transspråkande, digitala verktyg i undervisning, men även att arbeta med inkludering och stöttning kan bidra till gynnsamma arbetssätt och språkutveckling. Denna undersökning baseras på intervjuer med fem geografilärare. Urvalet är relevant för den här kvalitativa undersökningen och verkar vara anpassat till att illustrera studiens frågeställning. ​Studien bygger sina resultat också på de fem geografilärarnas uppfattning och refererar till olika typer av språkliga resurser som kan visa vikten av hur lärare bör vara medvetna om vad som kan påverka flerspråkiga elevers användning av sina språk så att denna kunskap kan bidra till språk- och kunskapsutveckling samt stärkta positiva attityder. Resultaten i mitt arbete visar att det är viktig att geografiundervisning använda språket som en tjänst för att flerspråkiga elever ska kunna förstå innehållet och att själv språket viktig än innehållet. Ett anpassat arbetssätt som används av geografilärare kan gynna flerspråkiga elever, där lektionen planeras för att språket ska kunna reflekteras över. Det anses som ett sätt att förenkla språket till alla elever och identifiera elevernas språkkunskaper i geografi. I min studie visar också att det är viktigt att arbeta med tidigare kunskap, eftersom ämneskunskaper redan finns hos flerspråkiga elever från tidigare undervisning. Men det är de specifika ämnesbegrepp som de saknar på undervisningsspråket, vilket gör att ämnesinnehållet fördunklas. Därför är elevers tidigare erfarenheter mycket viktiga som de framtida stegen.

Syftet i uppsatsen är att lyfta upp pedagogernas synsätt och uppfattningar om arbetet i förskolan med nyanlända och flerspråkiga barn. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod med förutsättning ett fenomenografisk perspektiv av ostrukturerade intervjuer. En intervjuguide med öppna och slutna frågor har använts för att få belysa pedagogernas erfarenheter och empirin i arbetet med dessa barn. Intervjuerna genomfördes med pedagoger i förskolan samt i förskoleklassen för att fånga in olika uppfattningar utifrån olika förutsättningar. Samtidigt intervjuades en rektor som tidigare arbetade med barn för att förstå hur hen uppfattar arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn utifrån sin yrkesroll. Resultatet visar att det centrala i arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn som utvecklar barnens språkinlärning och socialisering är kategorierna: förskollärarens förhållningssätt, barnens trygghet, kartläggningen av barnens erfarenheter och kunskaper, bildstödet, högläsningen och systematiska upprepningar som verktyg och arbetsmetod, samt samverkan med föräldrarna. Det visar sig att det avgörande i arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn är stadens och statens stöd med bidrag som underlättar betydande förskollärarens arbete. Samtidigt är förskollärarens förhållningssätt avgörande för att se andra språk som verktyg och tillgång för att skapa trygghet och stötta barnens socialisering.

I takt med att flerspråkiga elever förekommer alltmer i dagens skolverksamheter är det väsentligt för lärare att ha kännedom kring elevernas erfarenheter och kunskaper. Studiens syfte är att öka kunskapen om hur grundskollärare med inriktning årskurs 4–6, anpassar sin undervisning för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling i svenskämnet. De frågeställningar som har uppfyllt studiens syfte är följande: Hur identifierar lärare de olika språkliga nivåerna i det flerspråkiga klassrummet? På vilka sätt säger lärare att de utformar sin undervisning för de flerspråkiga elevernas språkutveckling? Vilket resultat menar lärare att de åstadkommer med utformningen av undervisning för flerspråkiga elevers språkutveckling i klassrummet? Studiens utgångspunkt har varit det sociokulturella perspektivet. Studien genomfördes av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar i ämnet svenska. Resultatet visade att samtliga lärare anpassar sin undervisning på liknande sätt men det finns även olikheter kring det. I resultatet synliggörs det att lärarna använder digitala verktyg olika mycket för att främja de flerspråkiga elevernas språkutveckling. Samtliga lärare använder sig även en hel del av par- och grupparbeten. De anser att interaktionen mellan individer har en avgörande roll för språkutvecklingen, vilket även tidigare forskning synliggör. / As multilingual pupils become more and more common in today's school activities, it is essential for teachers to have knowledge of the pupils’ experiences and knowledge. The purpose of the study is to increase knowledge about how primary school teachers with a focus on grades 4–6, adapt their teaching to promote multilingual pupils’ language development in the Swedish subject. The questions that have fulfilled the purpose of the study are the following: How do teachers identify the different language levels in the multilingual classroom? In what ways do teachers say that they design their teaching for the language development of multilingual pupils? What result do teachers think they achieve with the design of teaching for multilingual pupils’ language development in the classroom? The starting point of the study has been the sociocultural perspective. The study was carried out by a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with five teachers who teach the Swedish subject. The results showed that all teachers adapt their teaching in a similar way, but there are also differences around it. The results show that teachers use digital tools to varying degrees to promote the language development of multilingual pupils. All teachers also use a lot of pair and group work. They believe that the interaction between individuals has a crucial role for language development, which also previous research makes visible.

Vi lever i ett samhälle där det är allt vanligare att man träffar människor som talar andra språk än svenska, detta förekommer mycket inom förskolan. Därför valde vi att studera förskollärares syn på hur den ökande flerspråkigheten har påverkat förskolans verksamhet och hur man kan bemöta flerspråkiga barns språkutveckling för att planera en verksamhet som stimulerar barnens språkutveckling. Syftet med vårt arbete är att utforska hur förskollärarnas arbetsmetoder används för att stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn och öka deras kunskaper kring språk. Vi använde oss av den kvalitativa metoden som är baserad på semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som arbetar på förskolor med stor andel flerspråkiga barn. Sammanfattningen av vår datainsamling visar dessa förskollärares tankar och erfarenheter om vilka undervisningsmetoder som fungerar bra för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet vi kom fram till är att de flesta förskollärare använder sig av liknande hjälpmedel för att ge barnen lika möjligheter till utveckling av språket. De olika hjälpmedel som används för att utveckla språket är exempelvis digitala böcker, TAKK, bildstöd, sagopåsar, högläsning, pedagoger som är flerspråkiga, planerad och spontan undervisning. I resultatet har vi uppmärksammat utmaningarna som uppstår i undervisningen av flerspråkiga barn och vilka anpassningar som utförs av yrkeserfarna pedagoger. Enligt respondenterna har studiens resultat visat att samverkan med vårdnadshavarna är grunden till de flerspråkiga barnens språkutveckling. Genom att inkludera vårdnadshavarna i förskolans arbetsgång för att få en uppfattning om barnens styrkor och svagheter i språket då kan förskollärare stötta barnen vidare i deras utveckling av sitt modersmål och det svenska språket.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka studiehandledares arbete och betydelsen av elevers flerspråkighet för deras lärande i lågstadiet. För att samla in data genomfördes observationer och intervjuer med tre studiehandledare (engelska, kurdiska och arabiska) på olika skolor. Av resultatet framgår att studiehandledarna använder sig av elevernas språkliga resurser för att förbereda dem att klara undervisningsspråket. Resultatet visar att studiehandledarnas uppdrag är att stödja de flerspråkiga eleverna för att förbättra elevernas svenska språkkunskaper mer generellt. Studiehandledarnas syn är positiv gentemot både första- och andraspråket. Resultatet visar också att elevernas förstaspråk inte är något mål i studiehandledningen utan förstaspråket används som hjälpmedel för att utveckla andraspråket. De flerspråkiga eleverna använder alltså sina språkliga resurser som ett medel för att lära sig undervisningsspråket som är deras andraspråk.

Denna studie handlar om förskollärares uppfattningar av hur de stödjer flerspråkiga barn i deras språkutveckling. Studien har utgått från en kvalitativ metod där sex förskollärare intervjuats i samma kommun på tre olika förskolor, varav två förskollärare på respektive förskola.Studiens syfte är att öka kunskap om förskollärares uppfattning om hur de kan stödja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Resultatet analyseras utifrån en sociokulturell teori. Resultatet visade att fyra faktorer ansågs vara väsentliga för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Dessa faktorer utgörs av språkutveckling genom förskollärarens förhållningssätt, språkutveckling genom material, språkutveckling genom samverkan samt språkutveckling genom flerspråkiga pedagoger.Studiens slutsats är att förskollärarna anser att de stödjer de flerspråkiga barnen i både det svenska språket och i deras modersmål. Däremot visar förskollärarnas beskrivningar att det uppfattas ske i olika grad av hur mycket man integrerar barnens modersmål i undervisningen. / This study concerns preschool teachers' perceptions of how they support multilingual children in their language development. The study was based on a qualitative method where six preschool teachers were interviewed in the same municipality at three different preschools, two of whom were preschool teachers at each preschool. The aim of the study is to increase knowledge about preschool teachers' perception of how they can support multilingual children's language development in preschool. The result is analyzed based on a sociocultural theory. The results showed that four factors were considered essential to support multilingual children's language development. These factors consist of language development through the preschool teacher's approach, language development through materials, language development through collaboration and language development through multilingual educators.The study's conclusion is that the preschool teachers consider that they support the multilingual children in the Swedish language and in their native language. On the other hand, the preschool teachers’ descriptions show that the degree to which the children's native language is integrated into the teaching is perceived to be happening to varying degrees.

Open Domain Question Answering (OpenQA) systems find an answer to a question from a large collection of unstructured documents. In this information era, we have an immense amount of data at our disposal. However, filtering all the content and trying to find the answers to our questions can be too time-consuming and ffdiicult. In addition, in such a globalised world, the information we look for to answer a question may be in a different language. Current research is focused on improving monolingual (English) OpenQA performance. This creates a disparity between the tools accessible between English and non-English speakers. The techniques explored in this study involve the combination of different methods, such as data augmentation and hard negative filtering for performance increase, and binary embeddings for improving the efficiency, with multilingual Transformers. The downstream performance is evaluated using sentiment multilingual datasets covering Cross-Lingual Transfer (XLT), question and answer in the same language, and Generalised Cross-Lingual Transfer (G-XLT), different languages for question and answer. The results show that data augmentation increased Recall by 37.0% and Mean Average Precision (MAP) by 67.0% using languages absent from the test set for XLT. Combining binary embeddings and hard negatives can reduce inference time and index size to 12.5% and 3.1% of the original, retaining 97.1% of the original Recall and 94.8% of MAP (averages of XLT and MAP). / Open Domain Question Answering (OpenQA)-system hittar svar på frågor till stora samlingar av ostrukturerade dokument. I denna informationsepok har vi en enorm mängd kunskap till vårt förfogande. Att filtrera allt innehåll för att försöka att hitta svar på våra frågor kan dock vara mycket tidskrävande och svårt. I en globaliserad värld kan informationen vi söker för att besvara en fråga dessutom vara på ett annat språk. Nuvarande forskning är primärt inriktad på att förbättra OpenQA:s enspråkiga (engelska) prestanda. Detta skapar ett gap mellan de verktyg som är tillgängliga för engelsktalande och icke-engelsktalande personer. De tekniker som undersöks i den här studien innebär en kombination av olika metoder, t.ex. dataförstärkning och hård negativ filtrering för att öka prestandan, och binära embeddings för att förbättra effektiviteten med flerspråkiga Transformatorer. Prestandan nedströms utvärderas med hjälp av flerspråkiga dataset som omfattar Cross-Lingual Transfer (XLT), fråga och svar på samma språk, och Generalised Cross-Lingual Transfer (G-XLT), olika språk för fråga och svar. Resultaten visar att dataförstärkning ökade recall med 37.0% och 67.0% för Mean Average Precision (MAP) med hjälp av språk som inte fanns med i testuppsättningen för XLT. Genom att kombinera binära embeddings och hårda negationer kan man minska tiden för inferens och indexstorleken till 12.5% och 3.1% av originalet, samtidigt som man behåller 97.1% av ursprunglig recall samt 94.8% av MAP (medelvärden av XLT och MAP).

This dissertation examines Swedish writing centers’ pedagogical positions in relation to surrounding conditions through a case study of organization, attitudes and learning potential in a pedagogical collaboration project on writing with many multilingual students. The data consists of steering documents, students’ texts, interviews, observations, and recorded tutorials. The general aim of the thesis is to explore the learning potential for participants in the collaborative project. The theoretical framework has a sociocultural approach drawn from New Literacy Studies, Wenger’s Social Learning Theory and Dialogism. Three studies are included. The first study examines organizational conditions in the specific context and shows that the writing center and its tutors have marginalized positions separated from relevant research. The second study finds that conceptions of writing as a skill, alongside those of writing as a process limit students’ opportunity for meaning-making and contesting. The third study focuses on tutorial interaction and results show that  tutors support students by i) discussing norms and conventions, ii) strengthening students as writers and second language learners and iii) stimulating meaning making and participation, which seems to increase potential for negotiation and developing academic writing. General conclusions suggest that writing centers have potential to be sites for pedagogical development where tutors can share, with students and staff, their expertise gained when working with a diverse student population. To strengthen writing centers’ position at universities professionalization of tutors is needed and most importantly research needs to be conducted in writing centers. Students from diverse backgrounds are entering higher education and to value their knowledge and experiences is crucial, not least from a democratic perspective. The writing center can play an important role in this effort.

Den fysiska miljön, pedagogernas förhållningsätt, interaktion mellan barn och barn och mellan barn och vuxna påverkar barns språkutveckling. Det framhäver pedagogerna i denna undersökning. Förskolans verksamhet är en viktig språkutvecklande miljö och som pedagog i förskolan ska man arbeta aktivt för att utveckla flerspråkiga barns första- och andraspråk. Antalet flerspråkiga barn har ökat och det ställer nya kompetensbehov och didaktiska utmaningar för förskollärare. Syfte med undersökningen är att får mer kunskap om hur flerspråkiga barn stimuleras i svenska språket i förskolan. I undersökningen används begreppen proximal utvecklingszon, mediering, kognitiv teori, behaviorism samt sociokulturellt perspektiv.  I den valda förskolan i underökningen är hälften av barnen flerspråkiga. I studiens resultat framkom det att flerspråkiga barn stimuleras i svenska språket hela tiden i förskolan. Förskollärarna tror på det kompententa barnet. Pedagogerna använder sig av bilder som stöd, kroppsspråk och mimik som en del av medierat lärande för att stärka språket och för att underlätta för de flerspråkiga barnen. / The physical environment, the pedagogical attitude and interaction between children and between children and adults affect children's language development. The teachers in this study emphasize this. The preschool's activities are an important language-developing environment and as an educator in the preschool and one must work actively to develop the first and second languages ​​of multilingual children. The number of multilingual children has increased and this demands new skills and pose a didactic challenge for preschool teachers. The purpose of the study is to gain more knowledge about how multilingual children are stimulated in the Swedish language in preschool. The study uses the terms proximal development zone, mediation, cognitive theory, behaviorism and socio-cultural perspective. In the chosen preschool in the examination, half of the children are multilingual. In the study's results, it emerged that multilingual children are stimulated in the Swedish language all the time in the preschool. Preschool teachers believe in the competent child. The educators use images as support, body language and mimicry as part of mediated learning to strengthen the language and to make it easier for the multilingual children.