Bakgrund: Fetma bland barn och ungdomar är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen under 2000 talet. Den globala förekomsten av fetma hos barn har ökat anmärkningsvärt de senaste decennierna, och under de sista 30 åren har förekomsten dubblerats. Samhällets utveckling, livsstil och levnadsvanor, det genetiska arvet och socioekonomisk bakgrund är faktorer som visar samband med övervikt och fetma hos barn. Statistik och forskning visar att tidiga insatser är mest effektiva mot övervikt och fetma hos barn. Barnhälsovården (BVC), skolan och tandvården är arenor som möter alla barn och därför viktiga i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, för att utvecklingen av övervikt och fetma hos barn ska bromsas. Hur de olika yrkesprofessionerna arbetar med frågan i Värmland är dock mindre känt och behöver synliggöras samt undersökas vidare. Syftet: Var att undersöka hur olika yrkesprofessioner i Värmlands län arbetar med övervikt och fetma hos barn. Metod: En kvalitativ metod valdes och sex yrkesprofessioner som hade olika anställningar kopplade till arbetet med övervikt och fetma hos barn i Värmlands län intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades, därefter genomfördes analysen med meningskoncentrering.  Resultat: Analysen av intervjumaterialet resulterade i två teman: ”Folkhälsoarenor som möter barn” samt ”Pågående arbete och förebyggande insatser” med tillhörande underteman. De olika teman som framkom från analysen, påvisar bland annat hur, samt på olika sätt arbetet med övervikt och fetma hos barn i Värmland genomförs. Av resultatet framkom bland annat att kommuner behöver tydligare riktlinjer i arbetet med övervikt och fetma eftersom arbetet bedrivs på olika sätt men att resurser och ekonomiska medel är avgörande faktorer. Vidare framkom även att det fanns indikationer på att övervikt och fetma kunde kopplas samman med skam och skuld, inte minst eftersom barn med övervikt och fetma ofta har föräldrar med liknande problematik, vilket behövde förebyggas än mer framgent genom att uppmärksamma området och sprida kunskap om det. Slutsats: BVC, skolan och tandvården var betydelsefulla arenor i arbetet med övervikt och fetma hos barn, eftersom de träffade alla barn och barnens föräldrar. Det förebyggande arbetet ansågs viktigt eftersom tidiga insatser upplevdes ge mest effekt i arbetet med övervikt och fetma hos barn. Det framkom vidare att det behövde satsas mer på området och att samhället som helhet behövde involveras i en större grad. Utifrån ett folkhälsoperspektiv behövs fler studier för att folkhälsan hos hela befolkningen ska bli bättre, samt för att minska ojämlikheten. / Background: Obesity among children and adolescents is one of the most serious public health problems in the 2000s. The global prevalence of childhood obesity has increased remarkably in recent decades and has doubled in the last 30 years. The development of society, lifestyle and lifestyle, the genetic heritage and socio-economic background are factors that show an association with overweight and obesity in children. Statistics and research show that early intervention is most effective against overweight and obesity in children. Child health care (BVC), school and dental care are arenas that meet all children and are therefore important in the preventive and health-promoting work to slow down the development of overweight and obesity in children. How the various professions work with the issue in Värmland is, however, less known and needs to be made visible and further investigated. Aim: Where to investigate how different professions in Värmland County work with overweight and obesity in children. Method: A qualitative method was chosen and six professions that had different employments linked to the work with overweight and obesity in children in Värmland County were interviewed. The interviews were recorded and transcribed, then the analysis was performed with concentration of opinion. Result: The analysis of the interview material resulted in two themes: "Public health arenas that meet children" and "Ongoing work and preventive measures" with associated sub-themes. The various themes that emerged from the analysis show, among other things, how, and in different ways, the work with overweight and obesity in children in Värmland is carried out. The results showed, among other things, that municipalities need clearer guidelines in the work with overweight and obesity because the work is conducted in different ways, but that resources and financial resources are decisive factors. Furthermore, it also emerged that there were indications that overweight and obesity could be linked to shame and guilt, not least because overweight and obese children often have parents with similar problems, which needed to be prevented even more in the future by paying attention to the area and spreading knowledge about it.  Conclusion: BVC, the school and the dental care were considered important arenas in the work, as they met all the children and the children's parents. The preventive work was considered important because early interventions were perceived to have the most effect in the work with overweight and obesity in children. It also emerged that more needed to be invested in the area and that society needed to be involved to a greater degree. From a public health perspective, more studies are needed to improve the public health of the entire population, and to reduce inequality.

Over the last couple of years, more than a million unaccompanied minor refugees (UMRs) have made it to the European Union. Their journeys have been long, tough, and hard and each unaccompanied minor refugee has a unique story, but they all share one thing. The traumatic events they have witnessed and experienced along the way have affected their mental health. Mental health issues, often symptoms of post-traumatic stress disorder (PTSD) are very common among UMRs. Untreated issues can lead to chronic PTSD, which could impact them for the rest of their lives. UMRs need support to process the traumas they have experienced, and one possible intervention is NET, Narrative Exposure Therapy. NET is an evidence-based, short-term, individual form of therapy. Supported by a therapist, the individual talk through his/her whole life while putting emphasis on the traumatic events aiming to work through and past them. The adapted form of NET that is used to treat children is called KidNET. Based on the hypothesis that KidNET has positive effects, reduces symptoms of PTSD, and strengthens mental health, the aim of the study is to show the effects of KidNET when treating traumatized children diagnosed with PTSD. Further objectives are set to see how effective KidNET is when compared to control groups, and if KidNET can be recommended as a suitable intervention to use among UMRs suffering from PTSD in Greece. A narrative literature review is chosen as the research method to reach the aim. The review revealed overall positive effects when using KidNET as an intervention targeting traumatized children with PTSD in various settings in different parts of the world. Positive effects found were better daily functioning, an ability to engage in meaningful activities, a reduction in feelings of guilt, stigmatization, and suicidal ideation, a decrease in the severity of PTSD and depression symptoms, and a full recovery from major clinical depression and PTSD. No negative effects were found in any of the studies included in the review. Several studies were limited by small sample sizes, no passive control group and not enough follow-up assessments. However, the overall outcome shows successful results and KidNET is found to be a suitable intervention when treating PTSD among UMRs in Greece, but further studies are recommended. / <p>On Zoom</p>

No description available.

Bakgrund: När patienter vårdas på sjukhus görs bedömning om förväntade behov efter att patienten är färdigbehandlad i slutenvården och ska gå hem. När behov av insatser i hemmet bedömts för att ge patienten en trygg utskrivning behöver slutenvård, öppenvård och kommun samverka. Distriktssköterskor i öppenvård och kommunal vård deltar i samverkan runt patienten. Samverkan sker för att vårdansvaret ska flyttas över från en part till en annan samt att insatser från socialtjänst ska kunna säkerställas. 2018 kom en ny lag, Samverkanslagen som anger hur samverkan ska genomföras och studien syftar till att undersöka denna process utifrån distriktsköterskans erfarenheter.  Syfte: Syftet var att beskriva distriktsköterskors erfarenheter av samverkan mellan öppenvård, slutenvård och kommunal vård kring patienter vid utskrivning från slutenvård. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och en induktiv ansats. Då avsikten var att undersöka informanters erfarenheter av en företeelse genomfördes semistrukturerade intervjuer med 7 informanter. Materialet som samlats in analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys för att belysa ett manifest innehåll i materialet. Resultat: Distriktssköterskorna identifierade faktorer som avgjorde hur väl samverkan fungerade när en patient ska skrivas ut från slutenvården. Faktorerna kunde delas in i två kategorier. Den första kategorin var faktorer som främjar samverkan som innefattade underkategorierna att samarbeta över verksamhetsgränser, att vidta försiktighetsåtgärdersamt att patienten medverkar. Den andra kategorin var faktorer som försvårar samverkan som innefattade underkategorierna när inte alla professioner tar sitt ansvar, när patienten inte vill medverka samt när covid-pandemin påverkar samverkan.  Slutsats: Distriktssköterskorna ser en positiv utveckling av samverkan över tid. De tillkortakommanden som identifierats i studien tyder på behov att utveckla organisatoriska förutsättningar för samverkande parters möjlighet att ta ansvar i samverkan. Distriktssköterskorna har ett personcentrerat förhållningssätt och verkar för att överbrygga brister som kan ha en negativ effekt på patientsäkerheten / Background: When patients are cared for in hospital, an assessment of expected needs is conducted after the patient has completed treatment in inpatient care and is deemed ready to go home. When the need for interventions in the home has been assessed necessary in order to give the patient a safe discharge, inpatient care, outpatient care, and the municipality need to cooperate so as to achieve the desired outcome. Collaboration takes place so that the responsibility for care is transferred from one party to another and that efforts from social services can be ensured. A new law was passed in 2018, the Collaboration Act, which states how collaboration is to be implemented. This study aims to investigate the process of collaboration between departments based on the district nurse's experiences. Aim: The purpose is to describe district nurses' experiences of collaboration between outpatient care, inpatient care and municipal care for patients upon dischargement from inpatient care.  Method: The study was conducted with a qualitative method and an inductive approach. As the intention was to investigate informants' experiences of a phenomenon, semi-structured interviews were conducted with seven informants. The material collected was then analyzed by qualitative content analysis in order to illuminate a manifest content in the material.  Results: The informants in the study identified a number of factors that determine how well the collaboration works when a patient is to be discharged from inpatient care. The factors could be divided into two main categories. The first category, factors promoting collaborationcontained the subcategories to cooperate across organizational boundaries, to take precautionary measures, and that the patient participates. The second category, factors impeding collaboration contained subcategories when not all professions take their responsibility, when the patient does not want to participate and when the Covid pandemic affects collaboration. Conclusion: District nurses see a positive development of collaboration over time. The shortcomings identified in the study indicate the need to improve the organizational conditions for all collaborating parties in order for them to be able to take their responsibility in collaboration. The district nurses work with a person-centered approach and bridge shortcomings that can have a negative effect on patient safety

Introduction: Overall meal satisfaction and sensory properties of the food have been seen to impact the nutritional status in older adults living in residential care homes. However, there is a lack of studies focusing on home-dwelling older adults’ perceptions and satisfaction of home delivered meals. Objective: The purpose was to examine home-dwelling older adults’ sensory perceptions and satisfaction of home-delivered meals from the assistant nurses’ perspective. Method: The present study was the quantitative follow-up phase of a mixed method study with an exploratory sequential design. Data was collected through an online survey regarding assistant nurses’ (N=74) experiences of their care recipients satisfaction and perceptions of appearance, odor, flavor and texture of the meals. Result: The nurses reported that most care recipients appreciate the sensory properties of the meals. However, the perceptions of texture and flavor varied considerably as the texture of vegetables were perceived as either hard or soft, and the meat was perceived as either chewy or easy to chew. Moreover, the flavor of the meals were perceived as either tasty or tasteless. Sensory properties were important for the care recipients’ meal experience, and odor (OR= 6.15, p= 0,03,) and flavor (OR= 5.71, p= 0,05) were significant predictors for meal satisfaction. However, satisfaction could not be correlated to type of delivery system. Conclusion: Chewing difficulties and deteriorating smell and taste senses could be a reason for the great variation of the reported perceptions of texture and flavor. To increase older adults’ acceptability, more focus on choice of products and cooking techniques might be a way to improve the texture and flavor of the meals. Furthermore, due to selection bias the result cannot be generalized. / Introduktion: Nöjdhet och måltidens sensoriska egenskaper påverkar äldres nutritionsstatus i särskilt boende. Det finns dock brist på studier om hemmaboende äldres sensoriska uppfattningar och acceptans. Syfte: Syftet var att undersöka hemmaboende äldres sensoriska perceptioner och acceptans av hemlevererade måltider från undersköterskornas perspektiv. Metod: Studien är den andra uppföljande fasen av en mixed method studie med en exploratory sequential design. Kvantitativ data samlades in genom en online enkät med både slutna och öppna frågor om undersköterskors (N=74) erfarenhet av vårdtagarnas nöjdhet samt upplevelser av måltidernas smak, doft, utseende och textur. Resultat: Undersköterskorna rapporterade att de flesta vårdtagarna uppskattar de sensoriska egenskaperna av måltiderna men att upplevelsen av textur och smak varierade betydligt. Texturen på grönsakerna upplevdes antingen som hårda eller mjuka och texturen på köttet upplevdes antingen som segt eller lättuggat. Smaken på måltiderna upplevdes också antingen som god eller inte god. Vidare var sensorisk kvalitet viktig för vårdtagarnas måltidsupplevelse, och doft (OR= 6.15, p= 0,03,) och smak (OR= 5.71, p= 0,05) var signifikanta prediktorer för måltidsnöjdhet, däremot kunde inte nöjdhet korreleras till typ av leveranssystem. Slutsatser: Tuggsvårigheter och försämrade lukt och smaksinnen skulle kunna vara en anledning till den rapporterade variationen i upplevelsen av textur och smak. Mer fokus på råvaror och tillagningsmetoder skulle kunna vara ett sätt förbättra texturen och smaken. Till följd av selektionsbias är inte resultatet generaliserbart.

Background Acculturation has effects on mental health outcomes among young newly arrived migrants and refugees. Innovative methods, such as the Time Travel Method, can help understand cultural heritage, contribute to improved acculturation and subsequently lead to positive individual as well as societal outcomes.    Aim The aim was to explore the experiences, acceptability and use of the Time Travel Method, an educational method using applied cultural heritage education, among Finnish students and young migrants and refugees introduced to the method.  Methods Data was collected during 7 weeks of internship at the Ostrobothnian Children’s Cultural Network in Finland. Participant observations and letters written by participants during Time Travel events were coded and analysed using observational method and secondary analysis of qualitative data. Result The Time Travel Method was found to be appreciated by the participants by creating a safe space which allowed for cultural expressions, learning and social cohesion. A variance in narrative and perspective between Finnish and newly arrived students was observed. The Time Travel Method allowed for improved communication, reflection and expressions of feelings. The recognition of similarities between cultures was valuable to the participants. Conclusion The Time Travel Method functions as a bridge between cultures allowing for successful acculturation. Interprofessional joint actions on all societal levels are required. Further development and initiatives focusing on culture may increase awareness of the impact of cultural heritage.

Introduktion: Den psykiska ohälsan bland unga vuxna har ökat under de senaste tio åren och är en av Sveriges största folkhälsoutmaningar. Globalt sett är 322 miljoner människor drabbade av depression och 264 miljoner är drabbade av ångestsjukdom. Ett delmål bland de globala hållbarhetsmålen är att den mentala hälsan skall beaktas och främjas med preventiva insatser. Ytterligare ett steg för att uppnå en god och jämlik hälsa är den av Sverige antagna Vision e-hälsa 2025 som innebär att Sverige skall bli världsledande i att tillvarata möjligheterna med digitalisering. Informations- och kommunikationsteknologin [IKT] och sociala medier ökar möjligheten till interaktion, oberoende av tid och rum. Syfte: Att beskriva hälsofrämjande effekter som sociala medier och IKT-verktyg kan ha för att minska den psykiska ohälsan bland unga vuxna. Metod: En strukturerad litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna har analyserats med en tematisk analys. Resultat: Sex teman med främjande effekt på den psykiska hälsan urskildes och grupperades i tre kategorier. Kategorierna var kunskapsutveckling, psykologiska aspekter och användbara verktyg. Teman var personlig utveckling och förändring, ökad kunskap och förmåga, trygghet och anonymitet, motivation och engagemang, social tillhörighet och socialt stöd samt lättillgänglighet och användarvänlighet. Slutsats: Resultatet visar att det finns hälsofrämjande effekter inom det digitala området. Teknikanvändningen kan bidra till implementering av digitala hälsofrämjande insatser i syfte att minska den mentala ohälsan hos unga vuxna. Dock  finns lite forskning inom området och fler studier behövs för att få full effekt av digitaliseringens möjligheter. / Introduction: The mental ill-health of young adults has increased over the past ten years and is one of Sweden's largest public health challenges. Globally, 322 million people are suffering from depression and 264 million are suffering from anxiety disorder. One of the global sustainability goals is that mental health must be considered and promoted with preventive measures. Another step to achieve good and equal health is Vision e-health 2025, in which Sweden is aiming to become a world leader in utilizing the opportunities of digitalisation. Information and communication technology [ICT] and social media increase the possibility of interaction, regardless of time and space. Aim: To describe health-promoting effects that social media and ICT tools can have to alliviate the mental ill-health of young adults. Method: A structured literature study based on 20 scientific original articles obtained from the PubMed and CINAHL databases. The articles have been analyzed with a thematic analysis. Results: Six themes with a promoting effect on mental health were identified and grouped into three categories. The categories were knowledge development, psychological aspects, and useful tools. The themes were personal development and change, increased knowledge and ability, security and anonymity, motivation and engagement, social belonging, and social support, as well as easy accessibility and user-friendliness. Conclusion: The result shows that health-promoting effects are evident in the digital field. The use of technology can contribute to the implementation of digital health promotion efforts aimed at alleviating the mental ill-health of young adults. However, research in the field is limited and more studies are needed to achieve the full effect of the opportunities of digitisation.

Introduction: The shift from single- to dual-earner households means that, often, both parents have joined the paid labor force. The demands of work and family can conflict, and this conflict can be a major stressor to parents in today’s high-income countries. Parental stress has been connected to child anxiety and depression, known precursors for mental disorders later on in life. Aim: The aim of this study is to describe differences between convenience samples of Swedish and Swiss parents, exploring the relationship between parental stress (high and low stress parents) and perceived symptoms of anxiety and depression in their children. Methods: A cross-sectional comparative survey was conducted among convenience samples of n=45 Swedish and n=30 Swiss parents of children ages 7-10 years. Parents were categorized as having high (&gt; weekly) or low stress (&lt; weekly). Raw scores from the Revised Children's Anxiety and Depression Scale (RCADS) 25 parent version were calculated as the outcome. Data were analyzed using t-tests and Chi-square tests using SPSS-25. Results were considered significant at p&lt;0.05. Results: There was a significant correlation between high parental stress and RCADS-25-P scores. Swedish parents reported having to make priorities between activities in the family schedule more often than Swiss parents. Household chores correlated positively with parental stress. Conclusion: Families in both countries report stressors, and there was observed a relationship between parental stress and perceived symptoms of anxiety and depression among their 7-10 year old children. Social support, in the form of family-friendly workplace policies, may be useful in addressing these determinants of health. / Introduktion: Skiftet från enförsörjar- till tvåförsörjarhushåll innebär numera ofta att båda föräldrarna sysslar med förvärvsarbete. Det kan uppstå konflikt mellan kraven från arbete och familj, och den här konflikten kan utgöra en stor stressfaktor för föräldrar i dagens höginkomstländer. Föräldrastress har kopplats till ångest och depression bland barn, kända förelöpare till mental ohälsa senare i livet. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva skillnader mellan bekvämlighetsurval av svenska och schweiziska föräldrar, för att undersöka sambandet mellan föräldrastress (hög- och lågstressade föräldrar) och upplevda symptom av ångest och depression hos deras barn. Metod: En jämförande tvärsnitts-enkätstudie utfördes på ett bekvämlighetsurval av n=45 svenska och n=30 schweiziska föräldrar till barn i åldrarna 7-10 år. Föräldrar kategoriserades utefter om de upplevde hög (&gt; varje vecka), samt låg stress (&lt; varje vecka). En råpoäng räknades ut från Revised Children's Anxiety and Depression Scale (RCADS) 25 föräldraversion som utfall. Data analyserades genom t-tester och Chi2-tester i SPSS-25. Resultaten ansågs signifikanta vid p&lt;0,05. Resultat: Det fanns ett signifikant samband mellan föräldrars höga stressnivåer och förhöjda RADS-25-P råpoäng. Svenska föräldrar rapporterade att de oftare behövde prioritera i familjens schema än schweiziska föräldrar. Hushållssysslor korrelerade positivt med föräldrars förhöjda stressnivåer. Slutsats: Familjer från båda länderna rapporterade upplevda stressorer, och studien visar att det finns ett samband mellan föräldrastress och upplevda symptom av ångest och depression hos deras barn i åldrarna 7-10 år. Socialt stöd, i form av familjevänliga arbetsplatspolicyer, skulle kunna vara användbara för att adressera dessa bestämningsfaktorer för hälsa.

Hazardous alcohol consumption is an issue that affects a lot of university students today. Consuming alcohol tend to have a negative impact on both mental and physical aspects, which can lead to severe alcohol addictions in the future. This study investigates which background factors that causes the phenomenon of binge drinking by collecting and analysing data from Linköping University. The results were analysed with data mining techniques such as: decision trees, random forest, and logistic regression. The results showed that logistic regression were the most reliable method in predicting binge drinking with an accuracy of (86.50 %), precision (92.64 %) and recall (90.96 %). The findings also showed that participation in student events together with higher weekly alcohol consumption predicted binge drinking. Additionally, other risk factors were the amounts of time the students spent with their friends and the students activity in partaking in their programs section (program association). The results from this study suggest that the student culture not only influence alcohol consumption but it induces the habits of binge drinking.

Introduktion: Stroke drabbar över 30000 människor per år i Sverige. Vanliga symptom efter en stroke involverar motoriska problem, spasticitet och mer eller mindre uttalad halvsidesförlamning. Konsensus för rehabilitering är att så tidigt som möjligt utföra rehabilitering med tidig mobilisering och påbörja rörelse- och gångträning. Detta utförs enligt beprövad erfarenhet enligt ett systematiskt konsensusförfarande men det vetenskapliga underlaget bedöms som otillräckligt. Detta skapar frågan hur tidig kan rehabiliteringen påbörjas efter stroke och vilka effekter det medför. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa konsekvenserna av ökad intensitet och tidigt initierad strokerehabilitering jämfört med ordinär behandling. Metod: Sökning utfördes i databaserna SportDiscuss, PubMed och CINAHL vilket gav sammanlagt 7 relevanta artiklar som inkluderades i studien. Resultat: Riskfaktorer i form av maladaptiva förändringar och ökad dödlighet kunde härledas till en tidigare och intensivare rehabilitering. Detta kunde kopplas mot en neurologisk teorier om hjärnans plasticitet. Konklusion: Denna litteraturstudie har visat på att det finns en indikation på att en tidig intensiv mobilisering och rehabilitering efter stroke kan innebära risker för patientens hälsa. En viloperiod efter stroke försämrar ej möjligheten till att återfå lika god fysisk förmåga som vid tidig rehabilitering. Mer forskning behövs för att hitta en optimal balans mellan vila och fysioterapeutiska behandlingsmetoder för att uppnå en bättre rehabilitering för strokedrabbade patienter.