Inledning: Varje dag drabbas i genomsnitt 250 personer av fysiskt- och sexuellt våld i Sverige, vilket leder till cirka 90 dödsfall och cirka 2000 allvarligt skadade per år. Våld är något som traditionellt studeras utifrån det kriminologiska forskningsområdet, men som i denna undersökning angrips tvärvetenskapligt med stöd i både den kriminologiska, men framförallt i de epidemiologiska- och riskperceptionella perspektiven. För att konstruera effektiva preventionsunderlag för skador (våld), krävs gedigen kunskap om den målgrupp som insatsen fokuserar. Genom att undersöka en målgrupp som oftast inte är föremål för kriminologisk forskning - studenter i åldern 20-34 år - kan detaljerad och fördjupad kunskap i någon form skapas, vilket utreder eventuella preventionsbehov samt bidrar till ett framtida preventionsunderlag.      Metod: Denna studie har en kvantitativ studiedesign där datainsamlingen utförts med hjälp av ett digitalt enkätformulär. Valet av ett kvantitativt angreppssätt baseras på studiens syfte, vilket är av tvärsnittsdesign och kräver kvantifierbara data. Datainsamlingen utfördes via studentgrupper på Facebook, där sammanlagt fem högskolor och universitet geografiskt fördelat över Sverige ingick. Enkätformuläret bestod av tre avsnitt med totalt 30 frågor. Frågorna gjordes om till variabler och strukturerades i programmet SPSS till ett dataset med diverse omkodningar. Analysen av datamaterialet utfördes dels rent deskriptivt, men även utifrån bivariata korstabellsanalyser med Pearson´s Chi2-test som metod för sambandstestning. De etiska aspekterna i studien har dels följt Karlstads Universitets riktlinjer gällande GDPR, men även Vetenskapsrådets fyra etiska krav. Resultat: Resultatet från de 486 respondenterna tyder på en relativt hög utsatthet för våld i den undersökta populationen studenter i åldern 20-34 år. Män utsätts i större utsträckning av fysiskt våld, medan kvinnor utsätts för sexuellt våld. Det fysiska våld som drabbar kvinnor inträffar oftast inomhus och utövas av en partner/ex-partner, medan männen utsätts utomhus av en okänd utövare. När det gäller riskuppfattning finns en utbredd oro för att drabbas av våld, vilket i många fall hänger samman med tryggheten i bostadsområdet. Otryggheten leder även till förändringar av rutiner och aktiviteter. Kopplat till bakgrundsfaktorer har förtroendet för rättssystemet, narkotika, tobak, egen våldsutövning samt kön och ålder visat sig vara faktorer som spelar in i utsattheten för våld samt i den angivna riskuppfattning rörande att utsättas för våld.   Diskussion: Utsattheten för våld i den undersökta populationen är hög, vilket i kombination med en påtaglig riskuppfattning och oro för att utsättas visar på behovet av ett välunderbyggt preventionsunderlag. Resultatet för den undersökta gruppen stämmer även till vis del väl överens med det som tidigare statistik och forskning har visat. Bakgrundsfaktorer så som narkotikaanvändning, våldsutövning och lågt förtroende är faktorer som ökar utsattheten och leder till större oro att utsättas igen. Analysen tyder på att de som utsätts för fysiskt våld, även tenderar att vara mer utsatta för även sexuellt våld. Det verkar även som om de som utövar våld, i större omfattning själva är utsatta för våld. Det finns också ett samband mellan större oro och utsatthet, samt mellan reell erfarenhet av sexuellt våld och den egna riskuppfattning rörande samma våldstyp. Detta samband finns dock inte för fysiskt våld, vilket eventuellt kan handla om en sorts avtrubbning. Det kan även bero på felkunskap via massmedias något skeva rapportering. / Introduction: Every day an average of 250 people are affected by physical- and sexual violence in Sweden, which leads to about 90 deaths and about 2000 seriously injured per year. Violence is something that is traditionally studied based on the criminological research area, but which in this study is interdisciplinary with support in both the criminological, but especially in the epidemiological and risk perceptual perspectives. To construct effective prevention bases for injuries (violence), solid knowledge of the target group that the intervention focuses on is required. By examining a target group that is not usually the subject of criminological research - students aged 20-34 - can be detailed and in-depth knowledge in some form be created, which investigates possible prevention needs and contributes to a future prevention basis.   Methods: This study has a quantitative study design in which data collection was carried out using a digital questionnaire. The choice of a quantitative approach is based on the purpose of the study, which is of cross-sectional design and requires quantifiable data. The data collection was conducted through student groups on Facebook, which included a total of five universities geographically distributed. The questionnaire consisted of three sections with a total of 30 questions. The questions were converted into variables and structured in the SPSS program into a dataset with various recodes. The analysis of the data material was performed partly purely descriptively but also based on bivariate cross-table analyzes using Pearson's Chi2-test as a method for correlation testing. The ethical aspects of the study have partly followed Karlstad University's guidelines on GDPR, but also the basis of the Swedish Research Council's four ethical requirements.   Results: The results from the 486 respondents indicate a relatively high risk of violence in the studied population of students aged 20-34 years. Men are more frequently subjected to physical violence, while women are subjected to sexual violence. The physical violence that affects women usually occurs indoors and is practised by a partner/ex-partner, while the men are exposed outdoors by an unknown practitioner. When it comes to risk perception, there is widespread concern about being affected by violence, which in many cases is related to the security of the housing area. The insecurity also leads to changes in routines and activities. In connection with background factors, confidence in the justice system, drugs, tobacco, own violence and gender and age are factors that play a role in the exposure to violence and in the stated risk perception of being subjected to violence.   Discussion: The exposure to violence in the population studied is high, which in combination with significant risk perception and concern about being exposed indicates the need for a well-founded prevention basis. The results for the investigated group are also, to a certain extent, well in line with previous statistics and research. Background factors such as drug use, violence, and trust are factors that increase vulnerability and lead to greater concern about being exposed again. The analysis suggests that those who are subjected to physical violence also tend to be more vulnerable to sexual violence as well. It also seems that those who practice violence are themselves subject to violence to a greater extent. There is also a connection between greater anxiety and vulnerability, as well as between real experience of sexual violence and one's risk perception regarding the same type of violence. This connection, however, does not exist for physical violence, which may involve a kind of psychic numbing. This may also be due to the lack of knowledge, via the somewhat skewed reporting of the media.

Bakgrunden till studien baseras på aktuell forskning om barns hälsa, sociala utveckling och samspel. Barndomen kan vara avgörande för en individs framtida hälsa. Skolan är under denna tidsperiod en viktig arena som når ut till större delen av landets barn. Tidigare forskning om barn har till stor del utgått från ett vuxet perspektiv, vilket inneburit att den verkliga målgruppens upplevelser kan ha gått förlorade. Den här studien avsåg därför att belysa barns perspektiv. Studiens syfte var att undersöka elevernas egen uppfattning av skolrasten med en inriktning på socialt samspel elever emellan samt med vuxna. För att besvara syftet valdes en metod med kvalitativ ansats och fokusgruppsintervjuer som insamlingsmetod. Totalt fyra fokusgruppsintervjuer sammansatta av totalt 17 elever genomfördes. Studiens resultat presenteras under huvudkategorierna Socialt samspel i relation till vuxna samt Lek och gemenskap elever emellan. Det visade elevernas upplevelser av skolrasten och de samspel som uppstår elever emellan och med vuxna. Det framkom att den här period i livet är en tid för träning och inlärning av metoder för kommunikation och sociala normer. Både vuxennärvaro och makt att kunna påverka sin situation beskrevs som viktig faktorer för elevernas välbefinnande. Utifrån resultatet sammanställdes en konklusion som motiverar vikten av elevernas möjlighet att påverka sin situation för att de ska uppleva god hälsa. Rasten är viktig för eleverna och deras välbefinnande. Genom att prioritera hälsa tidigt hos barn ger bra förutsättningar för god hälsa genom hela livet. / The background to this study is based on current research about the health of children, social development and interplay. Childhood may be crucial to an individual’s future health. During this period of time school is an important arena that reaches most of the country’s children.  Previous research about children is mainly formed out of an adult perspective, and due to this the experience of the actual primary group may have been lost. Therefore, this study intended to illustrate the perspective of the children. The purpose of the study was to investigate the students’ own experiences of the recess in school with focus on the interplay between the students and to the adults. To answer the purpose of the study a method of a qualitative approach and focus group interviews were selected. A total of four focus groups composed out of 17 students were completed. The results of the study are presented under the main categories Social interaction in relation to adults as well as Play and solidarity between students. It shows the students experience of the recess in school and the interplay between the students and in relations to the adults. It appears that this period in life is a time for practice and learning methods for communication and social norms. It turns out that the presents of adults and the power to be able to affect your own situation both are important factors for the well being of the students. Based on the result a conclusion is compiled that motivates the importance of students possibility to affect their own situation and experience good health. The recess is important for the students and their well being. By making a health early among children a priority better presumptions for good health all through life is given.

Abstract Objectives The aim of the study was to examine effects of mindfulness on stress, wellbeing, compassion and burnout, conducting a brief mobile phone-based mindfulness intervention on teachers. Methods Fifty-five teachers from private and public schools, including pre-school, elementary school, middleschool, secondary- and upper secondary school and adult education school was recruited. 25 teachers completed pre- and post-test (mindfulness, N=20, relaxation, N=5). High dropouts in control led to exclusion of this group in pre- to posttest analysis. The mindfulness treatment comprised of ten minutes of mindfulness meditation for ten sessions at a time and place convenient to the teacher. Results Findings showed that the mindfulness group significantly improved mindfulness trait, and wellbeing, a trend of increased compassion was also found. Overall stress, and teacher-specific stress decreased significantly in the mindfulness group. Burnout showed no significant differences. Correlation tests including all teachers at pre-test showed that high mindfulness trait was associated with higher compassion, wellbeing, and lower levels of stress and burnout. At post-test, high mindfulness trait was associated with higher compassion, wellbeing, and lower levels of burnout and stress, however, not teacher-specific stress. Increases in mindfulness trait from pre- to posttest was related to improvements in all five health outcomes. Conclusions This mobile phone-based mindfulness intervention showed significant improvements on several health outcomes on teachers. Findings indicate that mindfulness trait may explain the change in health outcomes. The current study argues for the need of considering teacher-specific context in digital interventions to improve adherence and preventing dropouts. / Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka effekterna av mindfulness på stress, välmående, medkänsla och utbrändhet, genom en mobil-baserad mindfulness intervention på lärare. Metod: 55 lärare från privat och statligt ägda skolor rekryterades, från förskola, grundskola, gymnasieskola, samt vuxenutbildning. 25 lärare genomförde före- och eftertest (mindfulness, N = 20, relaxation, N = 5). Då bortfallet i kontrollgruppen skapade för lågt antal deltagare, analyserades enbart mindfulnessgruppen. Interventionen innefattade tio sessioner av tio minuter guidad mindfulness meditation vid en tid och plats mest passande för läraren. Resultat: Resultatet visade att mindfulnessgruppen signifikant förbättrade mindfulness och välmående. Stress och arbetsrelaterad stress minskade signifikant i mindfulnessgruppen. En trend upptäcktes även i ökad medkänsla. Utbrändhet visade inga signifikanta skillnader mellan före- och eftertestet. Hög dispositionell mindfulness korrelerade positivt med medkänsla och välmående, varav negativt med stress och utbrändhet. Slutsatser: Denna mobilbaserade mindfulness intervention, visade signifikanta effekter på ett flertal hälsoutfall på lärare. Fynden i denna studie indikerar att dispositionell mindfulness kan förklara förbättringarna i hälsa. I linje med vad tidigare studier föreslår, argumenterar denna studie för behovet av att adressera den lärarspecifika kontexten för att förbättra efterlevnad och förebygga bortfall vid digitala interventioner som denna.

Recent advances in information and communication technologies have made the development and operation of complex disease surveillance systems technically feasible, and many systems have been proposed to interpret diverse data sources for health-related signals. Implementing these systems for daily use and efficiently interpreting their output, however, remains a technical challenge. This thesis presents a method for understanding disease surveillance systems structurally, examines four existing systems, and discusses the implications of developing such systems. The discussion is followed by two papers. The first paper describes the design of a national outbreak detection system for daily disease surveillance. It is currently in use at the Swedish Institute for Communicable Disease Control. The source code has been licenced under GNU v3 and is freely available. The second paper discusses methodological issues in computational epidemiology, and presents the lessons learned from a software development project in which a spatially explicit micro-meso-macro model for the entire Swedish population was built based on registry data. / QC 20110520

Bakgrund: En ohälsosam livsstil, stress och kronisk inflammation orsakar 80% av dagens sjukdomar. Ett stressystem som är aktiverat under en längre tid kan leda till obalans i kroppen, vilket gradvis kan leda till akuta och kroniska sjukdomar. Forskning på yoga har visat gynsamma resultat, både psykiskt och fysiskt, bland annat som ett sätt att minska stress och ge utrymme till återhämtning samt sänka blodtryck och puls. Medicinsk yoga, MediYoga, finns idag att tillgå via Sveriges regioner, som en del i hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors egna upplevelser av medicinsk yoga för att få fördjupade kunskaper kring upplevda effekter samt anledningar till varför deltagarna påbörjade medicinsk yoga. Metod: En kvalitativ, explorativ studie med fem semistrukturerade intervjuer gjordes via ett bekävmlighetsurval. Deltagarna var kvinnor, från olika delar av Sverige, mellan 18-65 år samt hade utövat medicinsk yoga/MediYoga under minst ett år. Resultat: Främst psykiska och fysiska fördelar upplevdes av medicinsk yoga. Dessa var bland annat stressreducering, ökat välmående och inre harmoni. Det sågs som ett användbart verktyg för livsförändring, återhämtning, vila och balans i livet. Upplevda fysiska effekter var bättre sömnkvalitet, sänkt vilopuls och andningsfrekvens. Även bättre hållning och rörlighet, minskad smärta och lidande. Slutsats: Resultatet visade att medicinsk yoga har upplevts ge positiva effekter, både psykiskt och fysiskt. Förhoppningen bör vara att kunna erbjuda befolkningen olika holistiska alternativ eller verktyg som är hälsofrämjande och förebygger sjukdom och ohälsa. Den aktuella studien anses däremot inte vara överförbar på befolkningen i stort, till följd av vald metod och urval. / Background: An unhealthy lifestyle, stress and chronic inflammation cause 80% of today´s diseases. A stress system that is activated for a long time can lead to imbalance in the body, which can gradually lead to acute and chronic diseases. Research on yoga has shown beneficial results, both mentally and pshysically, among other things as a way to reduce stress and provide space for recovery as well as lower blood pressure and heart rate. Medical yoga, MediYoga, is today available via Sweden´s regions, as a part of healthcare. Aim: The purpose is to describe women´s own experiences of medical yoga in order to gain in-depth knowledge of perceived effects and resons why the participants started medical yoga. Method: A qualitative, exploratory study with five semi-structured interviews was conducted via convenience selection. The participants were women, from different parts of Sweden, between 18-65 years old and had practiced medical yoga/MediYoga for at least one year. Results: Mainly mental and physical benefits were experienced by medical yoga. These included stress reduction, increased well-being and inner harmony. It was seen as a useful tool for life change, recovery, rest and balance in life. Perceived physical effects were better sleep quality, lowered resting heart rate and respiratory rate. Also better posture and mobility, reduced pain and suffering. Conclusion: The results showed that medical yoga has been experienced to have positive effects, both mentally and physically. The hope should be to be able to offer the population various holistic alternatives or tools that are health-promoting and prevent disease and illness. The current study, on the hand, is not considered to be transferable to the general population, as a result of the chosen method and selection.

Introduktion: Alla i samhället påverkas av den digitala omställningen och covid-19 pandemin har fungerat som murbräcka för både ökad digital transformering och ökad användning. den äldre gruppen varit mest utsatt inte bara iform av ökad risk för död till följd av sjukdomen utan även varit begränsad i sitt sociala liv med minskad delaktighet som följd. Trots rekommendationer beträffande isolering och karantän har viss social interaktion ägt rum och även med hjälp av digitala verktyg men emellertid resulterat i ökad social isolering med ohälsa både på fysiskt och psykiskt plan (Folkhälsomyndigheten, 2022a). Covid-19 pandemin har gett upphov till etiska frågor, vilket aktualiserar andra frågor som exempelvis vilket samhället som skapas, vilka attityder som ska styra, vilka normer som samhället ska eftersträva och med det vilka etiska perspektiv det nya ska antas. Syfte: Studiens syfte är att undersöka äldres digitaladelaktighet med fokus på den digitala klyftan med etiska överväganden för att resultera i ökad inkludering. Metod: En strukturerad litteraturstudie som inkluderade 11 vetenskapliga artiklar publicerade 2019–2022 som söktes i databaserna PubMed och Web of Science. Resultat:Resultaten visar det komplexa sambandet mellan äldres digitala användning för ökad delaktighet, för aktivt åldrande och samhällsengagemang. Slutsats: Trots ökad digital tillgång är äldre fortfarande utanför digitaliseringen i samhället av mångfaktoriella orsaker. För ökad digital inkludering och delaktighet föreslås genom resultat, att fokusera på de äldres olika behov och ändra perspektiv genom fokusera på det aktiva åldrandet som en resurs för samhället och dess utveckling. / Introduction: Everyone in the society is affected by the digital transition and the Covid-19 pandemic has served as a gateway for both increased digital transformation and increased use. The elderly have been most exposed not only in the form of increased risk of death dueto a disease but also as victims limitations in social life with reduced participation as anoutcome. Despite recommendations regarding isolation and quarantine, some social interaction has taken place. Also with the help of digital tools, but has nevertheless increased social isolation resulting in ill health (Public Health Agency, 2022). The Covid-19 pandemic has given rise to ethical issues. Which raises other issues such as which kind ofsociety is created, which attitudes prevail, which norms the society is apt to strive for and with which new ethical perspectives are to be adopted. Aim: The aim of the study is to investigate the digital participation of the elderly with a focus on the digital divide with special reference to ethical considerations such as potential for increased inclusion. Method: A structured literature review including 11 scientific articles published in 2019–2022 found in the databases PubMed and Web of Science. Results: The results showed atcomplex association between the elderly's digital use for increased participation, for active aging and community involvement. Conclusion: Despite increased digital access, the elderly still stand outside digitalisation in the society for multifactorial reasons. For increased digital inclusion and participation, the results suggest to focus on the different needs of the elderly and change of perspective by focusing on active aging as a resource for the society and its development.

This study examines the accessibility and barriers that Polish immigrants face in public gynecological care in Sweden and explains their attitudes towards and frequency of gynecological visits. To understand attitudes of the research group, the study explores their knowledge about basic gynecological health topics such as Pap and HPV tests, HPV infections and vaccinations. Qualitative ethnographic methods were used in this research. Thirteen semi-structured interviews were conducted with 25 to 45-year old Polish women living in Stockholm, Sweden. Analysis was performed using descriptive and theoretical approaches. The results indicate several barriers to fully adapt to the Swedish healthcare system for Polish women. The barriers included the lack of understanding of how Swedish gynecological care works (division of specializations), problems in finding specialist care, an insufficient number of specialists, a lack of information in English or Polish, and a limited amount of knowledge among study participants about HPV tests and vaccinations. The adaptation of Polish immigrants to the Swedish system and their level of trust is influenced by their first experiences in Sweden, health literacy, experiences with the Polish private gynecological system, and the attitudes of partners and family with Swedish backgrounds or those who have long term experiences in Sweden.

Bakgrund: Majoriteten av barn och ungdomar i Sverige är aktiva inom en idrottsförening. Coronapandemin har påverkat idrottsrörelsen med olika restriktioner, rekommendationer samt nedstängningar under åren 2020–2022. Föräldrar har inte fått närvara vid deras barns träning och barn och ungdomar har fått sina träningsverksamheter anpassade efter rådande restriktioner.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka coronapandemins påverkan på idrottsföreningar med verksamhet för barn- och ungdomar och att undersöka idrottsföreningarnas syn på framtiden för att generera en fördjupad förståelse kring ämnet.  Metod: Studien har en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Under våren 2022 valdes sju idrottsföreningar och ett distriktsidrottsförbund ut i ett strategiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av datamaterialet resulterade i temat: ”Lärdomar från coronapandemin för en hållbar utveckling av idrotten” som är baserat på de fyra huvudkategorierna; ”Anpassning av föreningsverksamheten”, ”Förutsättningar för barn och ungdomar”, ”Engagemang för idrotten” och ”Synen på idrottens framtid”. Temat skildrar hur föreningarna har fått genomföra omställningar av verksamheterna under pandemin som varit lärorika och de kan själva se att dessa har lärt dem mycket som kan gynna dem i framtiden, exempelvis gällande det digitala omställningsarbetet och omställning från fokus på tävlingsverksamhet till mer tid för träningsverksamhet och minskat resande. Slutsats: Representanterna från idrottsföreningarna som deltog i studien har beskrivit att deras föreningar har fått anpassa sig under coronapandemin och att de har tagit lärdomar av omställningarna inom flera områden. Vissa omställningar har varit svåra medan andra har uppfattats som ett påskyndande av en naturlig utveckling. Exkluderandet av barn och ungdomars föräldrar under pandemin på grund av restriktionerna beskrivs ha både för- och nackdelar för idrottensföreningarna. Informanterna har beskrivit att barn och ungdomar har haft svåra förutsättningar när restriktionerna påverkat flera delar av deras liv. I pandemins spår beskrivs en möjlighet till omstart för föreningar och synen på den egna verksamheten är positiv men det finns även en oro för folkhälsans utveckling om idrottsverksamhet inte får de resurser som krävs för en hållbar framtid. / Background: Most of the children and youth in Sweden are active in a sports club. The corona pandemic has affected the sports movement with various restrictions, recommendations and shout downs during the years 2020–2022. Parents have not been allowed to attend their children's training and children and young people have had their training activities adapted to current restrictions.  Aim: The aim of the study was to investigate the impact of the corona pandemic on sports clubs in Sweden and its effect on children and youth and the sports club’s analyses about the future to generate an in-depth understanding of the subject.  Method: The study has a qualitative method and an inductive approach. In the spring of 2022, representatives from seven sports clubs and one district sports federation were selected in a strategic sample. The data was collected through semi-structured interviews that were recorded and transcribed. Subsequently, a qualitative content analysis was performed.  Results: The analysis of the data material resulted in the theme: "Lessons from the corona pandemic for a sustainable development in sport" based on the four categories that emerged: "Adaptation of sport club’s activities", "Conditions for children and young people", "Commitment to sports" and "The view of the future of sports". The theme describes how the sports clubs had to carry out changes to the activities during the pandemic that have been instructive, and they can see for themselves that these have taught them a lot that can benefit them in the future, for example regarding digital conversion and changing the focus from competition to more time for training activities and less traveling.  Conclusion: The representatives from the sports clubs have described that their clubs have had to adapt during the corona pandemic and that they have learned from the changes in several aspects. Some adjustments have been difficult while others have been perceived as accelerating a natural development. Parents have been excluded during the pandemic due to the restrictions and the distance created is described as having both advantages and disadvantages. The informants have described that during the pandemic, children and young people in the sports clubs have had difficult conditions when the restrictions affected several parts of their lives. In the wake of the pandemic, the informants see that the sports clubs have an opportunity for a restart and their view of their own clubs are positive, but they are worried about the development of public health if sports clubs don’t receive the resources required for a sustainable future.

Bakgrund: Barn som far illa är en global problematik som kräver tidiga interventioner för att bibehålla barnets hälsa. Redan vid misstanke om att ett barn far illa skall barnsjuksköterskan som har lagstadgad anmälningsplikt etablera orosanmälan. Studier påvisar dock en underrapportering från vårdpersonal och det är fundamentalt att skapa en förståelse för vad som påverkar beslutet. Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av vad som påverkar beslutet att genomföra orosanmälan eller inte. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades och analysarbetet utfördes i enlighet med Elo och Kyngäs (2008). Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med elva barnsjuksköterskor arbetandes på barnklinik. Resultat: Analysarbetet resulterade i huvudkategorierna: Erfara stöd i beslutsprocessen respektive erfara osäkerhet i beslutsprocessen. Barnsjuksköterskorna beskrev en oro för att bedöma fel och brist på kollegialt stöd som negativa faktorer som kunde påverka beslutet. Ett positivt klimat i arbetsgruppen gällande orosanmälningar samt utbildning gav trygghet till beslutet och ansågs vara gynnande faktorer för att orosanmälan skulle etableras. Slutsatser: Barnsjuksköterskorna var medvetna om sin anmälningsplikt och såg det som ett sätt att hjälpa barnet och familjen. Benägenheten att anmäla påverkades dock av hur stärkta misstankarna var och diffusa situationer med avsaknad av stöd var en risk för att anmälan uteblev. / Background: Child abuse is considered a global problem that requires early interventions to maintain the child's health. If suspicion of child abuse arise the pediatric nurse must establish a report of concern. Studies however shows an underreporting from healthcare staff and it’s fundamental to create an understanding of what influences the decision. Aim: The aim of the study was to describe pediatric nurses experiences of what influences the decision to report concern or not.  Method: A qualitative method with an inductive approach was applied and analysis was performed in accordance with Elo och Kyngäs (2008). Data were collected through semi-structured interviews with eleven pediatric nurses working at pediatric clinics.  Results: Two main categories was created: Experience support in the process and experience uncertainty in the decision making process. Assesing errors and lack of collegial support was described as negative factors influencing the decision. Positive climate within the workgroup regarding reporting and education was considered favorable factors for the report to be established. Conclusion: The pediatric nurses were aware of their duty to report concerns and saw it as a way to help the child and family. However, the tendency to report was affected by how strong the suspicions were and diffuse situations with lack of support were a risk for not establishing the report.

Bakgrund: hälsan påverkas av exempelvis arbetsvillkor och individuella levnadsvanor. Fysisk aktivitet främjar fysisk- och psykisk hälsa och fysisk inaktivitet orsakar både fysisk- och psykisk ohälsa. Deltagandet i arbetsplatsbaserade insatser för fysisk aktivitet varierar och delaktighet ses främja deltagande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur arbetsplatsbaserade insatser för fysisk aktivitets utformning påverkar sannolikheten för medarbetares deltagande samt om det fanns ett samband mellan deltagande och delaktighet i planering av arbetsplatsbaserade insatser för fysisk aktivitet. Metod: en kvantitativ studie med deduktivt angreppssätt genom tvärsnittsdesign har genomförts bland medarbetare i Strängnäs kommun. Urvalet bestod av 71 medarbetare. Sambandet analyserades genom Spearman’s rangkorrelation. Resultat: mindre än hälften av respondenterna har deltagit i insatser. Majoriteten av respondenterna kommer sannolikt delta om aktiviteterna genomförs på arbetstid och delaktighet erbjuds. Resultatet visade ett statistiskt signifikant starkt positivt samband mellan deltagande och delaktighet i planeringen av arbetsplatsbaserade insatser för fysisk aktivitet. Slutsats: majoriteten av respondenterna kommer sannolikt delta om insatsen genomförs på arbetstid, motionsformen är valfri och sker valfri tid. Respondenter som deltar i insatser för fysisk aktivitet ges möjlighet till delaktighet i utformningen. / Background: health is affected by determinants, for example working conditions and individual living habits. Physical activity promotes both physical- and mental health at the same time as physical inactivity causes both physical- and mental illness. Participation in workplace-based interventions for physical activity varies and participation is seen to promote participation in interventions. Aim: the aim of the study was to investigate how workplace-based interventions for physical activity design affect the probability of employees’ participation and whether there was a connection between participation in interventions and participation in the planning of workplace-based interventions for physical activity. Method: a quantitative study with a deductive approach through cross-sectional design has been conducted among employees is Strängnäs municipality. The sample consisted of 71 employees. The relationship was analyzed through Spearman’s rho. Result: less than half of the respondents had participated in any interventions, mostly due to not knowing they existed. Most respondents would probably have participated if the interventions were carried out during working hours and if participation in planning was offered. Furthermore, the result showed a statistic significant strong positive connection between participation in interventions and participation in planning. Conclusion: most of the respondents would probably participate if the intervention were carried out during working hours, type of exercise is optional and takes place at any time. There is a statistic significant strong positive connection between participation in interventions and participation in the planning of workplace-based interventions for physical activity.