Denna uppsats använder en kvalitativ analys för att undersöka delar av anföranden i roastprogram framförda av ståuppkomikerna Fredrik Andersson, Messiah Hallberg och NikkiGlaser. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av humorteori och forskning förstå hur hemskafenomen kan bli roliga i roast-sammanhang och vilka tekniker som kan nyttjas för att lyckasmed anföranden i roast. Uppsatsen visar på att humor är ett komplext och svårfångat fenomensom bygger mycket på tvetydighet och oväntade vändningar av perspektiv, ofta är skrattet enreaktion på något plötsligt orimligt eller olämpligt. Humorn har flertalet funktioner,exempelvis kan den vara socialt meningsskapande, gruppstärkande, terapeutisk eller ett sättatt utforska världen och nya möjligheter. Analysen visar att hemska fenomen kan bli roliganär de behandlas lekfullt i en kontext som är begränsad i tid och rum, och för att något skauppfattas som roligt behöver publiken genom leksignalering förstå att det rör sig om en lek.Analysen kommer fram till att användningen av absurditet kanske är den mest framträdandeleksignaleringen, samtidigt som den är en av de effektivaste humorteknikerna

The purpose of this essay is to rethink the idea of who an artist is, and the term of "art", from the perspective of a forgotten visual world, buried in the medical records of Fredrik Valentin Klinghammer, who was institutionalized in Uppsala 1903-19. A man with no training in art who left a big amount of pictures behind after his death. The moethod of intertextuality is applied, relating to impressionism, symbolism and cartoon drawings from news papers in the 1800's. The results show Klinghammer had good knowledge of the art currents, he was likely inspired by them and created imagery that should be considered as art since it awakes emotions and also redefines the role of the artist.

Sweden is considered prominent in gender equality issues. Despite that, Sweden was the last of the Nordic countries to have a female prime minister, and previous studies demonstrate that gender stereotypes remain. The aim of this thesis is to critically analyze how the former Prime Ministers – Magdalena Andersson, Stefan Löfven and Fredrik Reinfeldt – have been portrayed in Swedish newspapers from a gendered perspective. For the aim of the thesis were a gendered theoretical framework developed. A critical discourse analysis was conducted through a methodological framework developed based on Fairclough's three-dimensional model. The results demonstrate how all three of the former Prime Ministers are related to male norms in the portrayal of them in the newspaper articles. However, it differs between the former Prime Ministers in how the male attributes are ascribed to them and if the attributes are considered positive or negative. Through these findings, it is concluded that the portrayal of Andersson does not follow the pattern shown by previous research of negatively portraying the politician from a stereotypical female perspective.

Syftet med min studie är att undersöka hur Filip och Fredriks relation uppfattas av lyssnare. För att undersöka detta mer ingående studeras också vad det är i avsnittet som gör att de uppfattas på det viset. Metoderna jag använder mig av i min studie är fokusgruppsintervjuer och samtalsanalys. Det teoretiska skelettet i mitt examensarbete är genusperspektiv med inriktning på Connells maskulinitetsteori, samt Stuart Halls receptionsteori med fokus på encoding/decoding modellen. Resultatet i studien tyder på att samtliga deltagare av fokusgrupperna menade att deras relation uppfattades som en typisk bromance, en djup vänskap mellan två män. Fokusgrupperna menade också att de bland annat hade ett högt samtalstempo och att de inte hade en lika bred referenshantering till kvinnor som de hade till män. Analysen av poddavsnittet tyder på att en av anledningarna till varför Filip och Fredrik uppfattas så är då de lyfte 38 personer, varav sju av dem fick en mer ingående förklaring. De resterande 31 personerna fanns det en antydan om att vi som lyssnare skulle känna till. Av de 38 personerna var 5 av dem kvinnor, där tre av dem blev förklarade utifrån deras närmsta manliga anhöriga. Examensarbetets titel är ett citat från en av fokusgruppsdeltagarna som diskuterar frågan om hur de uppfattar relationen mellan Filip och Fredrik. / The purpose of my study is to investigate how Filip and Fredrik's relationship is perceived by listeners. To investigate this more thoroughly I also study what it is in the episode that makes them perceived in that way. The methods I use in my study are focus group interviews and call analysis. The theoretical skeleton in my study is gender perspective, focusing on Connell's masculinity theory, as well as Stuart Hall's reception theory focusing on the encoding/decoding model. The result of the study indicates that all participants in the focus groups believed that their relationship was perceived as a typical bromance. The focus groups also meant that they had a high speed in their conversation and that they did not have as wide reference management to women as they had for men. The analysis of the episode indicates that one of the reasons why Filip and Fredrik are perceived in that way is that they raised 38 persons, of whom seven were given a more detailed explanation. The remaining 31 persons had preconceived idea that we as listeners would already know about. Of the 38 persons, where five of them women, three of whom were explained by their closest male relatives.The title of this exam is a quote from one of the focus group participants, when I asked the question of how they perceived the relationship between Filip and Fredrik.

Den här studien ämnar undersöka fenomenet intervjuteknik med utgångspunkt att studera interaktionsmönstret hos två av Sveriges främsta Talkshowvärdar, Carina Bergfeldt och Fredrik Skavlan. Genom att analysera deras intervjutekniker i respektive Talkshowprogram, Carina Bergfeldt och Skavlan, avser studien att identifiera eventuella skillnader respektive likheter i deras tillvägagångssätt att genomföra en intervju. Studien utgår ifrån de två frågeställningarna 1) Hur är Carina Bergfeldt och Fredrik Skavlans intervjutekniker utformade, och hur påverkar deras tillvägagångssätt intervjuprocessen och dess resultat? 2) Hur anpassar sig Carina Bergfeldt och Fredrik Skavlan till olika intervjupersoner, och hur påverkar detta deras förmåga att skapa en givande interaktion? Ett analysschema baserat på tidigare forskning och teorier inom ämnet har använts för att studera inspelat material ifrån de två programmen. Med hjälp av samtalsanalys har åtta avsnitt segmenterats och transkriberats för att analysera programledarnas intervjuteknik. Resultatet visar att Carina Bergfeldt och Fredrik Skavlans intervjutekniker skapar en dynamisk miljö där en balans mellan allvar och humor upprätthålls, detta för att skapa ett underhållningsvärde för publiken.

Genom en maktanalys undersöks i den här uppsatsen hur ishockeyspelarnas idrottsliga kvalitet kontra deras socioekonomiska förutsättningar framställs i Fredrik Backmans roman Björnstad. Utifrån Michel Foucaults teori om det dynamiska styrkeförhållandet görs en analys av hur maktförhållandena utspelar sig mellan spelare med olika idrottslig kvalitet och socioekonomisk bakgrund. Analysen inleds med en genomgång av den våldtäkt som utspelar sig i berättelsen och fortsätter sedan med en diskussion om vilka olika medel som används i texten för att framställa spelarnas kvalitet och socioekonomiska bakgrunder. Genom att sedan analysera olika avsnitt i berättelsen diskuteras hur de dynamiska maktförhållandena utspelar sig mellan utvalda spelare och andra karaktärer kopplade till ishockeyklubben. I samband med maktförhållandena diskuteras även härskartekniker som utspelar sig mellan karaktärerna. / Through a power analysis, this paper examines how the athletic quality of the ice hockey players versus their socio-economic conditions is made in Fredrik Backman's novel Björnstad. Based on Michel Foucault's theory of dynamic strength, an analysis is made of how power relationships occur between players of different sports quality and socioeconomic background. The analysis begins with a analysis of the rape in the story and then proceeds with a discussion about the different means used in the text to produce the players' quality and socioeconomic backgrounds. By then analyzing different sections of the story, I discuss how the dynamic power relationships occur between selected players and other characters associated with the ice hockey club. In the context of power relations, master suppression techniques are discussed that the characters use.

The aim for this thesis was to investigate how boys and men are portrayed in contemporary Swedish literature that have been acknowledged for depicting male violence. This is done through a comparative analysis of Björnstad (2016) by Fredrik Backman and Jävla karlar (2023) by Andrev Walden. The study is motivated against the notion that boys in children’s literature, as well as within the field for masculinity theory, historically have been portrayed as having contrasting characteristics in relation to men. Boys are created as wild whereas men are portrayed as civilized controlled beings, holding the ideal the boys should aspire to reach for. Sara Ahmed’s theoretical concept stickiness is used to explain how the image of the boy discursively is constructed as subordinate in relation to the man. In addition to this, a methodological model is developed, consisting of three new chronotopes: the boyroom and the man-land, connected by the teenage-guy’s vestibule. The teenage-guy’s vestibule is a development of Michail Bachtin’s threshold-chronotope, and is used as the viewpoint in the analysis. The boy-room is a development of Magnus Öhrn’s chronotope the boy land (pojklandet), which have been used to analyze boys in historical children’s literature. Through the analysis it becomes visible that the ideal for boys as well as men is still constructed from a patriarchal structure. Boys are raised according to the ideal of the wild boy, reproducing the idea that male subjects are inherently wild, which is seen as a discursive construction that allows for male violence to continue. Both novels also work to contest this notion by addressing that the wild characteristics originate and belong in the man-land. The comparison shows that more literary representations of boys as well as men could work to counteract the hierarchy, and thus the idea that masculinity is connected to control and domination.

This study examines how masculinity is portrayed in podcasts. Our original material consisted of four episodes of C/o Hannah & Amanda and four episodes of Filip & Fredrik's podcast. We analyzed the programs both individually and in comparison to each other. Using a rhetorical analysis, we found that the perception of men in the podcasts conforms to societal norms. The theoretical basis underlying our analysis can be expected to strengthen our findings and made us also realize that the image of masculinity is constantly evolving.

Vilhelm Fredrik Palmblad (1788–1852) was one of the leading men of the Romantic circle in Uppsala, known as the “New school” or the “fosforists”. Among the men in this group, Palmblad was the one devoting most attention to the novel, and he broke sharply with the dominating negative view of the genre. This thesis examines Palmblad’s conception of the novel genre, using his critical writings as well as his own novels. Palmblad holds that the novel originates from the chivalrous romances of the Middle Ages. Like these romances, the novel is, and should be, a “wonderful story”, dealing with adventures and heroic deeds in service of God and womanhood. It is of decisive importance that the novel is elevated from mundane life: the stature of the characters and the story are crucial criteria of value. Palmblad also emphasizes the importance of portraying characters and their circumstances in an individualized way. Influenced in particular by Walter Scott, Palmblad gradually opens his conception of the novel towards depictions of everyday life. However, this opening is surrounded by restrictions showing that Palmblad still adheres to his Romantic aesthetics. The study challenges the previous understanding of Palmblad’s development from Romantic to Realist. Instead, the shifts of his aesthetics towards a stronger connection with reality ought to be understood as endeavours to preserve the ideals of the Romantic novel at a time when they were contested. From a wider horizon, the study also questions the prevalent understanding of the transition from the Romantic to the realistic novel. The aesthetic contrast between “Romanticism” and “Realism” ought to be played down. The truly important opposition among the Swedish novelists of the time is rather a political conflict between conservatives and liberals.

<p>Den egna nyfikenheten, studierna i religionsvetenskap samt ett intresse för hembygdshistoria har fått mig att välja det ämne som denna uppsats handlar om. Viljan till att försöka levandegöra en del av traktens historia har också varit den största drivkraften i detta arbete.</p><p>Huvudämnet för uppsatsen handlar om en religiös sekt i Järvsö under 1800-talet. Sekten kallades i folkmun för ”hedbergare” men är i kyrkohistorien mer känd under namnet hedbergianer. Båda dessa namn kom av att församlingsmedlemmarna i dessa utbytargrupper inspirerades av en finsk präst vid namn Fredrik Gabriel Hedberg.</p><p>Det övergripande syftet med arbetet är att göra en historisk beskrivning av hedbergarna i Järvsö, då från rörelsens uppkomst till dess fall. Mer specifika frågeställningar som jag ska besvara i denna uppsats är följande:</p><ul><li>Vilka var orsakerna till hedbergarnas brytning med kyrka och samhälle?</li><li>På vilket sätt påverkade brytningen med kyrkan församlingsmedlemmarnas privata liv, vilka konsekvenser fick den?</li></ul>