Global ETD Search

71	Allt är politik : Dolda budskap i ett kungligt karolinskt porträtt / Everything is politics : Hidden Messages in a Royal Carolean Portrait Hillborg, Sofia January 2022 (has links) In 1704 Hedvig Eleonora, the dowager queen of Sweden, commissioned a portrait of herself and her great-grandson, Karl Fredrik, the duke of Holstein-Gottorp, four years of age. The portrait by court portraitist David von Krafft is quite formal in style, and alludes to other royal portraits in a number of dynastic symbols and visual conventions although it is unusual in its composition and subject-matter. There are two very similar copies of this painting, one in the collections of the Swedish National Museum, and one in Schloss Eutin in Germany. The Swedish painting has attracted little interest from art historians and has not been exhibited for many years. The aim of this study is to analyse the paiting in its historical, political and dynastic context. What was the purpose of the painting and what message was it to convey? A comprehensive comparision of royal portraits, commissioned in the late 1600:s and early 1700:s, reveals that many have visual conventions and status-enhancing details in common. However, the double-portrait differs from them in some important aspects. The composition of the portrait was most probably carefully considered. Hedwig Eleonora was an experienced art commissioner after 60 years of shaping the dynastic image-building of her son Charles XI and grandson Charles XII. She was also well versed in the visual use of symbolism and dynastic symbols. When the portrait was painted the unmarried king Charles II had been away in war for several years. The question of succession was pressing and the double-portrait can be read as a visual opinion piece on behalf of one of two possible heirs to the throne, the young Karl Fredrik. The young boy was the current duke of of Holstein Gottorp and the dowager queen herself was born a princess of Holstein-Gottorp. The double-portrait testifies to her life-long efforts to forward the cause of the dukedom. Perhaps it is also a testament to her failure. The king fought a long, wrenching war and when he died, another regent was chosen. Hedvig Eleonora Royal Carolean portraits David von Krafft Carl Friedrich von Holstein-Gottorf Hedvig Eleonora David von Krafft Schloss Eutin Hedvig Eleonora kunglig karolinsk porträttkonst Karl Fredrik av Holstein-Gottorp David von Krafft Art History Konstvetenskap
72	EU:s förordning om makars förmögenhetsförhållanden : Problematik och lösningar Mattsson, Fredrik January 2016 (has links) EU:s institutioner bereder för närvarande en förordning innehållandes internationellt privat- och processrättsliga regler i mål om makars förmögenhetsförhållanden. Det senast presenterade textförslaget (kompromissförslaget) lades fram av Italien den 10 november 2014. Uppsatsen har två syften. För det första syftar den till att synliggöra vissa av de gränsdragnings- och tillämpningsproblem som skulle uppstå om kompromissförslaget skulle antas i dess nuvarande utformning. För det andra syftar uppsatsen till att erbjuda lösningar på de problem som identifieras. Uppsatsens fokus ligger på följande aspekter av förslaget: Materiellt tillämpningsområde. Domsrättsreglering i mål med anledning av en makes död. Lagvalsreglering. Förbehållen för internationellt tvingande regler och ordre public. För det första kan förordningens gränsdragning gentemot inomstatliga tvister och underhålls-frågor vålla problem. För att minska dessa problem bör det i en artikel anges att förordningen endast är tillämplig på tvister som har internationell anknytning och att en tillräcklig internationell anknytning föreligger om en av makarna innehar tillgångar som är belägna utomlands. För att avgränsa förordningens tillämpningsområde gentemot underhållsfrågor bör nationella domstolar följa den metod som anvisades i van den Boogard. Denna metod är bland annat adekvat för att kvalificera avtal mahr (islamisk brudpenning). Det är däremot inte möjligt att använda metoden för att kvalificera en dom i vilken 12 kap. 1 § äktenskapsbalken (skevdelningsregeln) har tillämpats. Enligt min mening bör i så fall den nationella domstolen göra en helhetsbedömning utifrån svaren på följande frågeställningar: Vilket är originaldomens huvudsakliga syfte? I vilken utsträckning beaktas makarnas behov och förmåga i originaldomen? För det andra är domsrättsreglering av mål med anledning av makes död problematiska. Art. 3 i kompromissförslaget hänvisar nämligen till arvsförordningen, vilket i praktiken kan leda till att den avlidnes barn gynnas på bekostnad av den efterlevande maken. Enligt min mening bör denna problematik minskas genom att den efterlevande maken ges en exklusiv rätt att avgöra om lagvalsreglerna i arvsförordningen eller i art. 5 kompromissförslaget ska tillämpas i ett mål om makarnas förmögenhetsförhållanden. För det tredje kan kompromissförslagets lagvalsregler leda till problematik. Eftersom deras utformning skiljer från lagvalsreglerna i arvsförordningen och 2007 års Haagprotokoll finns det en risk att en make över- eller underkompenseras ekonomiskt. Risken kan minskas genom att makarna ingår ett lagvalsavtal eller genom att en domare tillämpar en nationell jämkningsregel eller en EU-rättslig flyktklausul (t.ex. art. 5 i 2007 års Haagprotokoll). För att ytterligare minska risken för att över- och underkompensation bör en flyktklausul införas i förslaget till förordning om makars förmögenhetsförhållanden. En viss lagvalsregel är särskilt problematisk, nämligen art. 20a.3 i kompromissförslaget (hemvistbytesregeln). Artikeln har en bristande flexibilitet och bör därför förändras på följande vis: Rekvisitet ”undantagsvis” bör avlägsnas. Istället bör den i punkt 2 föreslagna tidsgränsen spegla den restriktivitet som önskas. Istället för att lagen i makarnas nya hemvistland ska bli tillämplig efter en ”avsevärt mycket längre tid” bör en fast tidsgräns införas. Det bör förtydligas vad som avses med kravet på att makarna ska ha åberopat lagen i den andra staten för att ordna eller planera sina förmögenhetsförhållanden. Enligt min mening är det lämpligt att hämta vägledning till hur tidsgränsen (se punkt 2) bör utformas i 4 § andra stycket lagen (1990:272) om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden. För det fjärde finns problematik med anknytning till kompromissförslagets förbehåll för internationellt tvingande regler och ordre public. Av resonemanget framgår att lagstiftaren måste föra ett detaljerat resonemang (a detailed assessment) för att 7 kap. 4–9 §§, 11 kap. 8 § och 12 kap. 1–3 §§ äktenskapsbalken (1987:230) ska kunna betecknas som internationellt tvingande även efter att förordningen har trätt i kraft. Slutligen dras slutsatsen att det är önskvärt att ramarna är snäva när det gäller en nationell domstols möjligheter att underlåta att tillämpa utländsk rätt som ger rättskraft åt avtal om mahr. Internationell privat- och processrätt internationell privaträtt Fredrik Mattsson Fredrik Mattsson Maarit Jänterä-Jareborg Linnea Frykler Mosa Sayed Marie Linton Melissa Agaeva rättsakt hemvistbytesregeln äktenskapsbalken arvsförordningen Bryssel II-förordningen underhållsförordningen flyktklausul flyktklausuler internationell familjerätt internationell processrätt familjerätt bodelning internationell internationella makar hemvist A A-fallet makars förmögenhetsförhållanden EU Europeiska unionens förordning LIMF kommissionen Italien förslag lösningar lagval behörighet domsrätt ordre public avtal om mahr mahr tillämpningsområde KOM(2011) 126 internationellt tvingande regler Ingmar Unamar EU-domstolen dom NJA RH 2005:66 RH 1993:116
73	Är god redovisningssed fortfarande god sed? Niklasson, Viktor, Olofsson, Carl-Oscar January 2013 (has links) Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska. Viktor Niklasson Carl-Oscar Olofsson Fredrik Reinfeldt ekonomi redovisning företagsekonomi redovisningssed god sed Handelshögskolan vid Karlstad Universitet Kandidat uppsats kandidatuppsats c-uppstas k-regelverken k1 k2 k3 k4 BFN bokföringsnämnden förenkling regelförenklingsarbetet administrativa kostader allmänna råd bindande frivilliga IASB IFRS SMES SME:S US GAAP redovisning rättvisande bild makt EU USA normgivningsmakt normgivningskompetens sambandet redovisning beskattning praxisorienterad normgivning BFNAR regeringen regelrådet regelverk k-råden industriell makt regelförenklingsarbetet regelförenkling bryter grundlagen grundlagar RF ÅRL BFN FAR internationalisering harmonisering FinForum 2013 2012 Grand Hotel redovisningspraxis internationella redovisningsnormer bokföringsbrott avvikelser redovisnings förändringar balansräkning resultaträkning koncernredovisning NJA SOU normgivningsprocessen PWC Ernst & Young Grant Thornton revisionsbyråer revision regeringens handlingsplan regelförenklingsarbetet Mikael Johnson Bengt Bengtsson Michaela Nilsson Sten-Eric Ingblad Dan Brännström Annika Falkengren Christina Libassi Claes Janzon Göran Anrell Eva Törning Ulf Selander Thomas Engelbrektsson Business School noterade onoterade bolag småföretag regelverken tvingande redovisningsområdet statens expertorgan

Page generated in 0.024 seconds