Denna studie undersöker hur svenska myndigheter bör tänka för att uppnå en stabil driftlösning vid distribuering av webbaserad krisinformation med hjälp av molntjänster. Resultatet är fyra faktorer som myndigheter kan använda sig av och ta hänsyn till för att uppnå detta. Resultatet uppnås genom intervjuer med yrkesverksamma personer inom området, både från myndigheter och privata företag, för bringa flera perspektiv på forskningsfrågan. Faktorerna härleds därefter från intervjuerna med en induktiv ansats för att sedan testas med en deduktiv ansats mot tidigare forskning som lyfter upp tio utmaningar vid införande av molntjänster hos myndigheter. För att bekräfta sin relevans och funktion testas sedan faktorerna i en historisk fallstudie av ett fall där ett falskt VMA-larm utlösts i Stockholm sommaren 2017. / This study examines what Swedish authorities should consider in order to achieve a stable operational solution when distributing web-based crisis information using Cloud Computing. The study results in four factors that authorities can use and take into account in order to achieve this. The result is achieved through interviews with professionals, both from private and public sectors, to bring multiple perspectives on the topic. The factors derive from the interviews with an inductive approach and then tested with a deductive approach to a previous research that highlights ten major challenges facing governments in implementing Cloud Computing. To confirm their relevance and function, the factors are then tested in a historical case study of a case where a false important notice to the public (VMA) was sent in Stockholm in the summer of 2017.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka olika religiösa inriktningar som finns bland sverigefinländare idag och vilken religiös bakgrund de har. Ett annat syfte har varit att ta reda på om religionen spelar en primär eller en sekundär roll för identiteten jämfört med kultur och språk hos sverigefinländare, och om det finns skillnader i den religiösa identiteten hos första, andra och tredje generationens sverigefinländare, samt hur dessa förmodade skillnader kan förklaras. En annan målsättning med denna studie har varit att undersöka hur religiositet uttrycks hos första, andra och tredje generationens sverigefinländare genom religiös praktik. Det teoretiska ramverket består av Nancy T. Ammermans and Lori Peeks teorier om religiös identitet and Thomas Hylland Eriksens and Fredrik Barths teorier om gränsdragningsprocesser. Denna studie visar att det finns en stor mångfald vad gäller religiösa inriktningar bland sverigefinländarna och att även deras religiösa bakgrund skiftar. Resultatet av denna studie visar att religiös tro tycks vara viktigare för identiteten för första generationens sverigefinländare jämfört med andra och tredje generationen. En av förklaringarna skulle kunna vara att sverigefinländare av andra och tredje generationen är mer assimilerade i det sekulära, svenska samhället och även att andra och tredje generationens invandrare har en mer otydlig identitet och att de i vissa fall kan bli etniska eller religiösa anomalier. Trots mångfalden vad gäller religiösa inriktningar, visar studien att det även finns likheter, i synnerhet bland första generationens sverigefinländare. Första generationen tycks vara mer konservativ vad gäller bibeltolkning och religiösa värderingar, exempelvis. Ett av skälen kan vara att finsktalande präster från Finland, som arbetar inom Svenska kyrkan, har en bakgrund inom väckelserörelsen, som har haft stark påverkan på Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Denna studie visar också att det finns ett levande och aktivt religiöst liv bland sverigefinländare idag, trots att assimilationstycket har varit stort. / The aim of this study has been to explore what kind of religious directions are to be found among Sweden Finlanders today and what religious background they have. Another aim has been to find out if religion has a primary or a secondary role for the identity compared to culture and language among Sweden Finlanders, and if there are differences in religious identity between the first, the second and the third generation and how these assumed differences can be explained. Another purpose with this study has been to explore how religiosity among Sweden Finlanders of the first, the second and the third generation is shown through religious practice. The theoretical framework consists of Nancy T. Ammerman’s and Lori Peek’s theories about religious identity and Thomas Hylland Eriksen’s and Fredrik Barth’s theories about boundary making processes. This study shows there is a great diversity in religious directions among Sweden Finlanders and their religious background is also shifting. According to the results of this study, religious faith seems to be more important for the identity for religious Sweden Finlanders of the first generation compared to the second and the third generation. One of the explanations could be that Sweden Finlanders of the second and the third generation are more assimilated in the secular, Swedish society and also because second and third generation immigrants’ identity is less clear and in some cases they become an ethnic or a religious anomaly. This study also shows that although there are differences between the religious directions, similarities also exists, especially between Sweden Finlanders of the first generation. The first generation seems to be more conservative when it comes to Bible interpretation and religious values, for example. One of the reasons might be that Finnish speaking priests from Finland, who work within Church of Sweden, have a background in the religious revival movements which has had a strong influence on the Evangelical Lutheran Church of Finland. This study also shows there is a living and active religious life among Sweden Finlanders today, even though the pressure to assimilate has been strong.

This thesis describes the unique transition of the German Alliance-Mission (GAM) from an interdenominational faith mission to a denominational church mission agency. This process was begun and developed by the affiliation on the Federation of Free Evangelical Churches in Germany (FFEC). The GAM was in the beginning stage an intentionally interdenominational mission agency. Their founding fathers Carl Polnick and Fredrik Franson were against denominationalism. Therefore they could not imagine approaching one particular denomination to work together. However, in the 1920's the GAM became more denominationally minded through the influence of the new mission leaders. After World War II the leaders of GAM and FFEC began to negotiate about cooperation. In 1960 the FFEC leaders asked their individual congregations to support the GAM only. In 1975, it became necessary to record an agreement. This agreement made the GAM the official world mission organisation of the FFEC in Germany. / Christian Spirituality, Church History and Missiology / M.Th. (Missiology)

<p>The essay deals with the idea of melancholia as an exclusively male feeling associated with geniality and eminence, as it is shown in the letters of three romantic men. These letters were written by the philosopher Benjamin Höijer, the poet P.D.A Atterbom, and the musician Adolf Fredrik Lindblad to their female friends Henriette von Rosenstein, Euphrosyne, and Malla Silfverstolpe. Romantic masculinity is a neglected topic that is in need of further research. An essential characteristic of romanticism is the appreciation of feeling. According to the traditional dualistic gender division though, women represented sensibility, while men instead were associated with reason. Melancholia can therefore be considered as a way for romantic men to develop a specifically male feeling of gravity and gloominess and keep it separated from a more light-hearted female sensibility. It also maintains the partition between a masculine public and a feminine private sphere, since melancholia can be seen as a more important public sensibility related to the whole of humanity, while female sorrow is restricted to personal circumstances. Though melancholia is often seen as a negative feeling, it is kept as a male privilege.</p>

The essay deals with the idea of melancholia as an exclusively male feeling associated with geniality and eminence, as it is shown in the letters of three romantic men. These letters were written by the philosopher Benjamin Höijer, the poet P.D.A Atterbom, and the musician Adolf Fredrik Lindblad to their female friends Henriette von Rosenstein, Euphrosyne, and Malla Silfverstolpe. Romantic masculinity is a neglected topic that is in need of further research. An essential characteristic of romanticism is the appreciation of feeling. According to the traditional dualistic gender division though, women represented sensibility, while men instead were associated with reason. Melancholia can therefore be considered as a way for romantic men to develop a specifically male feeling of gravity and gloominess and keep it separated from a more light-hearted female sensibility. It also maintains the partition between a masculine public and a feminine private sphere, since melancholia can be seen as a more important public sensibility related to the whole of humanity, while female sorrow is restricted to personal circumstances. Though melancholia is often seen as a negative feeling, it is kept as a male privilege.

This thesis describes the unique transition of the German Alliance-Mission (GAM) from an interdenominational faith mission to a denominational church mission agency. This process was begun and developed by the affiliation on the Federation of Free Evangelical Churches in Germany (FFEC). The GAM was in the beginning stage an intentionally interdenominational mission agency. Their founding fathers Carl Polnick and Fredrik Franson were against denominationalism. Therefore they could not imagine approaching one particular denomination to work together. However, in the 1920's the GAM became more denominationally minded through the influence of the new mission leaders. After World War II the leaders of GAM and FFEC began to negotiate about cooperation. In 1960 the FFEC leaders asked their individual congregations to support the GAM only. In 1975, it became necessary to record an agreement. This agreement made the GAM the official world mission organisation of the FFEC in Germany. / Christian Spirituality, Church History and Missiology / M.Th. (Missiology)

Föreliggande studie är en systematisk analys av språkväxlingen i den samtida diktsamling Läppstifterska, skriven av Fredrik Ekelund/Marisol M. Språkväxlingens form och funktioner samt samspel med textinnehåll står i fokus och är också de komponenter analysen syftar till att belysa. För analysen används Haapamäkis och Erikssons (2017) analysmodell för flerspråkig litteratur. Analysresultatet visar hur språkväxlingen i Ekelunds/M:s dikter genomgående är manifest till sin form, men varierar i fråga om frekvens samt hur den markeras och integreras i texten. Formaspekterna har dessutom tydliga samband med textinnehållet – frekvensen ökar då flerspråkiga miljöer skildras, och markeringar används för att betona det som ska förmedlas. Språkväxlingens funktioner är flera och samtliga bildas av växlingen i sig kombinerat med dess form. Studien visar att de främsta funktionerna med språkväxlingen i verket är att autentiskt skildra flerspråkiga situationer, att skapa den språkligt tillåtande stämning som präglar verket, samt att bygga ett poetiskt språk i vilket ordlekar och mångtydighet bidrar till att förmedla diktsamlingens centrala transtema.

Cellisten Linnea Vikström utforskar relationen mellan dans och musik genom ett videoverk i vilken hon både spelar cello och dansar sin egen koreografi. Musiken hon koreograferat till heter My heart is in the East och är skriven av cellisten Mats Lidström. Linnea har bakgrund som dansare och reflekterar kring likheter och skillnader mellan hur dansare och musiker arbetar med musik. Kan musiker använda dans skapande som ett verktyg för att få en djupare förståelse av en utvald musik? Sammanfattningsvis kommer hon fram till att det går att använda dans som ett verktyg för att fördjupa sin uppfattning av en utvald musik.

The intent of this bachelor thesis is to specify the reasons why the young adult audience consumes the Swedish television quiz programs Alla mot alla and På spåret, which needs the programs might fulfill and the difference between the two programs. The study also reflects on the difference between similar quiz programs on commercial vs. public service television. To accomplish any results this study has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are in the age of 20 to 30 years and they all have consumed each show on a regular basis before the interviews have taken place. The young adult audience strives to obtain information, knowledge and entertainment from both of the two programs, but notices distinct differences in the use of language, humor and facts. The study also shows that the quiz programs fulfills the cognitive and emotional needs, but in different ways. The study relates to the uses and gratification theory and the genre theory. / Denna studie har analyserat hur den unga vuxna publiken ser på de svenska frågesportprogrammen På spåret och Alla mot alla, som verkar under Sveriges Television respektive Kanal 5. För att ta reda på det har sex kvalitativa forskningsintervjuer genomförts, där respondenterna i fråga är i 20 till 30 års ålder. Respondenterna har tittat på respektive frågesportprogram på regelbunden basis innan intervjuerna ägt rum. Syftet med studien har varit att reda ut varför den unga vuxna publiken tar del av frågesportprogrammen, vilka behov programmen uppfyller, vilka skillnader den unga vuxna publiken upplever samt hur de ser på public service kontra kommersiell tv. Det med dessa program som utgångspunkt. Studien har förhållit sig till uses and gratifications-teorin samt genreteorin. Det som studien kan visa är att den unga vuxna publiken kollar på frågesportprogrammen för att ta del av information, underhållning och kunskap. Studien visar också att frågesportprogrammen uppfyller de emotionella och kognitiva behoven, men på varierande sätt. Den unga vuxna publiken observerar ett flertal skillnader programmen emellan. Den största skillnaden är programmens genredefinition, då svaren tyder på att Alla mot alla anses vara en game show, medan På spåret anses vara en quiz show. Studien kan också konstatera att den unga vuxna publiken upplever tydliga skillnader, exempelvis språkbruk och jargong, mellan program som verkar under public service och kommersiella bolag.

I uppsatsen görs en närmare undersökning utav den schism som skall ha uppstått mellan intendent F. W. Scholander och snickaren Olof Petersson, vid restaureringen av Kungsmaket på Kalmar slott 1856 – 1861. Historien fortsätter därefter tills samarbetet upphör 1877. Vid restaureringen stod Scholander som ansvarig ledare från Överintendentsämbetet i Stockholm. Medan Petersson var arbetsledare i Kalmar. Efter färdigställandet ville Petersson visa upp Kungsmakets dörr i en utställning för nygjorda arbeten i London. Vilken förmodas vara Världsutställningen 1862. Men hindrades av Scholander som ansåg rummet helt varande från 1500-talet. Från att ha varit positiv till resultatet med Kungsmaket ändrade Scholander därefter inställning och ansåg att Petersson gjort stora felaktigheter. Schismen kom därpå att leda till fler oenigheter. Uppsatsen syfte är att undersöka om det finns fler orsaker till en schism emellan parterna än vad som framkommit i tidigare litteratur. Samt varför de hade olika uppfattningar om vilken tidsperiod Kungsmaket tillhörde. Den syftar också till att belysa personerna bakom schismen. Främst Peterssons livs- och yrkesbakgrund och hur schismen påverkat honom. En genomgång av tiden under och efter Kungsmakets restauration redovisas främst genom primära källor och korrespondens från tiden. Där även restaurationen av Gyllene salen delvis inkluderas. Till detta kommer en orientering och undersökning av Scholanders och Peterssons bakgrunder. Samt beskrivning av Kungsmakets interiör. / The essay is a study about the schism that occurred between the Superintendent F. W. Scholander, from the authority of ÖIÄ, and the Carpenter Olof Petersson, during the restoration of the King’s Chamber at Kalmar Castle from 1856 to 1861. The story then continues until the cooperation ends around 1877. During the restoration Scholander was the responsible leader, through correspondence from Stockholm, while Petersson was foreman in Kalmar. After the restoration was completed, Petersson wanted to show the door of the King’s Chamber in an exhibition of newly made works in London. In this essay believed to be the International Exhibition of 1862. But he was then prevented by Scholander who thought the room totally as a remainder from the 1500s. From being positive to the result with the restoration, Scholander then changed setting and considered that Petersson had made major errors. After that the schism lead to more disagreements. Through an analysis of primary sources and letter correspondence from the time, the events are reported during and after the restoration of the King’s Chamber. In which the restoration of the Golden hall is partly included. Added to this there is an orientation and examination of Scholander´s and Peterson's backgrounds, and a description of the interior of the King’s Chamber. The essay aims to examine whether there are more reasons for a schism between the parties than what has emerged in the previous literature. And why they had different views on what period the King’s Chamber belonged. It also aims to show the people behind the schism. Mainly Peterson's life and professional background and how the schism affected him.