<p>År 1993 var Fredrik Reinfeldt 28 år, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet och</p><p>riksdagsledamot sedan det föregående valet 1991. Detta år gav Reinfeldt också ut sin bok Det sovande folket vari han jämför välfärdsstaten med ”pest smittkoppor och Aids” (Reinfeldt, 1993:12). År 2005 finner vi istället en 40-årig Fredrik Reinfeldt som sedan två år tillbaka innehar partiledarpositionen för Moderaterna och vad som är intressantare är att han förklarar</p><p>sig att vara välfärdsstatens främsta försvarare då han deklarerar att ”en skattefinansierad välfärd har stora fördelar” (Reinfeldt, 2005).</p><p>Med anledning av ovanstående är det intressant att diskutera huruvida Reinfeldts politiska idéer har förändrats eller om de fortfarande är bestående. </p><p>Resultatet visar att Reinfeldt fortfarande präglas av framförallt nyliberala och konservativa ståndpunkter samtidigt som</p><p>socialliberala influenser har tenderat att öka.</p>

År 1993 var Fredrik Reinfeldt 28 år, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet och riksdagsledamot sedan det föregående valet 1991. Detta år gav Reinfeldt också ut sin bok Det sovande folket vari han jämför välfärdsstaten med ”pest smittkoppor och Aids” (Reinfeldt, 1993:12). År 2005 finner vi istället en 40-årig Fredrik Reinfeldt som sedan två år tillbaka innehar partiledarpositionen för Moderaterna och vad som är intressantare är att han förklarar sig att vara välfärdsstatens främsta försvarare då han deklarerar att ”en skattefinansierad välfärd har stora fördelar” (Reinfeldt, 2005). Med anledning av ovanstående är det intressant att diskutera huruvida Reinfeldts politiska idéer har förändrats eller om de fortfarande är bestående. Resultatet visar att Reinfeldt fortfarande präglas av framförallt nyliberala och konservativa ståndpunkter samtidigt som socialliberala influenser har tenderat att öka.

Titel: ”Djävulen syns i detaljerna” Författare: Maria Möllborn och Josefine Söderstedt Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90) Termin: Ht. 2007 Sektion: Hälsa och Samhälle (HOS) Handledare: Malin Nilsson Examinator: Veronica Stoehrel Typ av dokument: C-uppsats Sidantal: 62 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka den mediala framställningen mellan manliga och kvinnliga politiker och om det finns någon skillnad i framställningen av dessa? Tanken med vår forskning är att bidra till en mer aktuell bild av hur dagens medieframställning av hur kvinnliga och manliga politiker ser ut. Vi anser också att Sverige befinner sig i en brytpunkt där vi för första gången har en kvinnlig statsministerkandidat i ett av de största partierna inför valet år 2010. Därför valde vi att inrikta oss på två personer, vår nuvarande statsminister Fredrik Reinfeldt och socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin. Metod: ”Djävulen syns i detaljerna” är baserad på en kvalitativ metod och bygger på misstankens hermeneutiska tolkningsperspektiv. Vi har även tillämpat en kritisk diskursanalys till artiklarna. Slutsats: Skillnaderna mellan de båda politikernas mediala framställning var inte markant sett ur ett genusperspektiv, även om just det symboliska våldet blev tydligt i vissa artiklar. Det är inte bara Sahlin som framställs negativt utan även Reinfeldt får negativ kritik. Dessutom är det Sahlin som får den huvudsakliga positiva kritiken i partiledardebatten. Den största skillnaden ligger dock i att Reinfeldt har sitt partis stöd medan Sahlin inte verkar ha det, vilket ger Sahlin en negativ bild.

In the mid 1990s, Swedish composer Fredrik Andersson composed not everything which happens is in the newspaper (1993), the lonelyness of Santa Claus (1994), and imagine there was nothing (1996). All three pieces share a number of compositional and stylistic elements while emphasizing the capabilities of their respective instrumentations to create mysterious sonic worlds that are unique in the percussion idiom. By examining specific concerns of each piece in detail, an understanding of Andersson’s presentation of musical challenges will result. Acceptable solutions to such challenges will be examined and compared, based primarily on the author’s analysis and experience encompassing multiple performances of each of the three works, along with supplementary information provided by various other sources. The results of this document will be significant within the larger percussion community in that they will serve to increase the visibility of the composer and increase exposure of works for percussion that are not only musically distinctive within the repertoire, but also contain a variety of exciting pedagogical, technical, and interpretive challenges that will contribute to the growth of any percussionist willing to engage them. It is hoped that such engagement will “de-mystify” Andersson’s music and inspire increased performance of his works.

En undersökning över hur ordet "ansvar" använts i svensk politik 1991-2013 och den förändring ordet genomgått i avsende på argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister.

No description available.

F. Melius Christiansen was very influential in the a cappella choral tradition. He started his career in Norway and brought his expertise to the American Midwest. Christiansen established a name for himself while working at St. Olaf Lutheran College as the head of the music department. It was the blended choral sound and precision he was able to achieve and display with his new choir in 1912 that caught everyone's ear. He continued to succeed with national and international tours, allowing him to spread his new "St. Olaf" choral sound through his music, compositions, and conducting school. This study explores the influence of F. Melius Christiansen (1871-1955) and the Minnesota choral tradition on six subsequent conductor-composers' compositions and conducting styles, including: Olaf Christiansen (1901-1984), Paul J. Christiansen (1914-1997), Kenneth Jennings (b. 1925), Robert Scholz (b. 1940), René Clausen (b. 1953), and Kenneth Hodgson (b. 1939) using Schenkerian analysis.

I denna uppsats studeras berättartekniken kring ett sexuellt övergrepp och dess konsekvenser i Fredrik Backmans roman Björnstad (2016). Syftet är att undersöka hur Backmans berättare med skiftande fokalisering utmanar de tidigare traditionerna av en litterär skildring av en våldtäkt, samt bidrar till en mer omfattande framställning av brottet. Frågeställningarna är anpassade till en narratologisk studie med ett traumateoretiskt perspektiv. Berättelsen placeras i den rådande våldtäktsdiskursen som diskuterar fenomen som skuldbeläggning och tystnadskultur.  Genom närläsning av passager har analysen använt sig av narratologins begreppsmodell för att förklara hur våldtäkten samt dess efterdyningar skildras ur ett traumateoretiskt perspektiv. Sammanfattningsvis visar studien på att Backmans berättarteknik skiljer sig från de traditionella formerna av traumaskildringar i litteraturen. De estetiska verktyg som förespråkas inom forskningsområdet finns att se i berättelsens olika narrativ, samt synliggörandet av de orättvisa förutsättningarna som råder inom våldtäktsdiskursen idag.

Under hösten 2017 fick #metoo en enorm spridning i sociala medier. Rörelsen har beskrivits som en nutida revolution, och av länderna i Norden hade metoo-rörelsen störst genomslag i Sverige. Den här studien kommer att fokusera på Fredrik Virtanen, som tidigt hängdes ut med namn och bild i svenska medier efter de våldtäktsanklagelser som riktats mot honom. Ett år senare fick Virtanen möjlighet att uttala sig i media och försvara sig mot dessa anklagelser. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur retoriska strategier har använts i samband med #metoo, samt hur de kan vara användbara vid självförsvar. Studiens teoretiska ramverk bygger på retoriken och självförsvarsteorin apologia, som båda används för att analysera ord i skrift och tal. Med hjälp av en retorisk textanalys som metod, kommer vi att analysera hur Virtanen väljer att svara på anklagelserna. Resultatet visar att Virtanen använder sig av samtliga tre övertalningsstrategier, ethos, logos och pathos, i sina två uttalanden. Resultatet visar även att Virtanen använder sig av retoriska självförsvarsstrategier, framförallt förnekelse. Detta kan vara en farlig självförsvarstrategi att använda sig av, eftersom den fungerar bäst om publiken tror att den anklagade är oskyldig. En retorisk textanalys kan inte få fram ett resultat som visar om en person är skyldig eller oskyldig. Däremot visar vår analys att de tre övertalningsstrategierna som Virtanen använder sig av inte kompletterar varandra, vilket kan framställa honom som mindre trovärdig.

<p>Uppsatsens syfte var att undersöka samspelet mellan porträttör och beställare i porträttets fält. Med hjälp av tre fallstudier med porträtt från tre olika tidsepoker har samspelet analyserats. De tre fallstudierna är Alexanders Roslins porträtt av Fredrik Sparre, Richard Avedons porträtt av Jacqueline och John F Kennedy och skolfotografens porträtt av eleven. Bourdieus sociologiska terminologi och betraktelsesätt har till viss del använts för att försöka förstå detta samspel. Man skulle kunna tro att ett porträtt skapas på ungefär samma vis varje gång men de olika porträttens historier i den här uppsatsen skiljer sig markant åt. Även om de olika </p><p>porträttörerna och de olika beställarna har haft olika syften med porträtten, och även om de olika fallstudierna är tagna från olika tidsepoker har gemensamma nämnare för alla tre studier framkommit. Det intressanta är att se att det finns bredvidaktörer som har stor betydelse för färdigställandet av porträtten. Porträttör och beställare verkar inte ensamma i fältet utan fler aktörer påverkar processen från idé till färdigt porträtt. Bredvidaktörer som utmärkte sig är i Roslins fall Greve de Cauylus, i Avedons fall Jacqueline Kennedy och i kolfotografens fall rektorn. Det är aktörer som är med i hela processen, från idé till färdigt porträtt. Porträttörens frihet i skapandeprocessen är i alla tre fall begränsad. Det visade sig snart att friheten var begränsad i alla tre fallstudier och av olika skäl. I Roslins fall var konkurrensen om uppdragen stenhård. Hans framgång med porträttet på Sparre berodde på hans förmåga att lyssna in och anpassa sig till betydelsefulla personer i porträttets fält. Avedon hade en stark längtan till att skapa porträtt med djupare innebörd, men kände att han inte lyckats med detta i porträttet på </p><p>Kennedys. Friheten begränsades av tidsbristen samt John F Kennedys motvilja att posera stillasittande. Skolfotografens frihet begränsas av strikta regler från företaget hur porträttet ska se ut och skolans snäva tidsram och normer.</p>