Psykisk ohälsa är ett problem som ständigt ökar i samhället. Begreppet psykisk ohälsa innefattar en mängd olika psykiska och psykiatriska problem, däribland utmattningssyndromet, vilket är denna studies fokus. Syftet med studien var att undersöka de egna upplevelserna hos personer som själva drabbats av utmattningssyndrom gällande; insjuknandet, symtom, riskfaktorer och konsekvenser till följd av syndromet, samt friskfaktorer. Studien innefattar sex kvalitativa intervjuer med personer som har varit drabbade av utmattningssyndrom, samt kvalitativ data från en enkät som sedan tidigare var utformad tillsammans med en kvantitativ pilotstudie. Resultatet visar att personerna upplevde att vardagen förändrades avsevärt till följd av syndromet, och att en kognitiv och fysisk trötthet upplevdes av samtliga. Resultatet påvisar även att många av intervjupersonerna och enkätdeltagarna upplevde att självuppfattningen förändrades under tiden som sjuk och att bilden över hur en vill vara krockade med den faktiska bilden. Det framkom även att vissa risk- och friskfaktorer bara upplevdes av enskilda eller ett fåtal deltagare, vilket tyder på att syndromet uppkomst och hur det artar sig är en komplex process med en individuell prägel på samtliga aspekter. / Mental illness is a problem that is constantly increasing in society, and burnout syndrome is a relevant part of the mental illness that the society is struggling with. Burnout syndrome is the type of mental illness that this study is focused on. The purpose of this study was to examine people's experience regarding the sickening and diagnostic of burnout syndrome, factors that affect the syndrome negatively and positively but also social and personal consequences that can occur. This study presents six qualitative interviews with people who have been sick with burnout syndrome, together with qualitative survey data that was collected previously. The result of the study shows that the subjects experienced a drastic change of everyday life because of the burnout syndrome. A cognitive and physical fatigue was experienced by all studied subjects. The result also shows that both the interview and survey subjects reported negative changes in the self-perception that affected their mental picture of themselves. The result does also report some affecting factors that are both positive and negative, and a big part of these factors differ between the subjects. This suggests that the burnout syndrome is a complex process that is highly affected by personal and individual factors.

Den psykiska ohälsan i skolan är hög både bland lärare och elever. I arbetsmiljöarbete kan fokus antingen vara på att främja hälsa eller förebygga ohälsa. De organisatoriska och sociala arbetsmiljömålen syftar till att arbeta för hälsa. Hur skolor arbetar med föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö är relativt obeforskat. Syftet med denna studie var att beskriva vilka handlingar i praktiken som genomförs utifrån skolors organisatoriska och sociala arbetsmiljömål samt hur rektorer tror att detta arbete kan främja skolklimatet för eleverna. Fem semistrukturerade intervjuer med rektorer på kommunala högstadieskolor har genomförts och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Skolorna arbetade aktivt med att uppnå målen, två explicit och tre skolor integrerade målen i verksamhetens kontinuerliga arbete och måluppfyllelse. Handlingar som skolorna genomförde var nya sätt att organisera, nya professioner som heltidsmentorer för att avlasta lärare, brobyggande inom och mellan professioner, tid för reflektion samt Vi-skola utifrån ”vi-känsla” för att främja god stämning och trivsel. Rektorernas tankar kring arbetsmiljöarbetets kopplingar till elevernas skolklimat var att eleverna gynnas av en varm stämning på skolan, tryggheten och goda relationer i skolan ökar, lugn och ro på lektioner och raster minskar stressen hos eleverna samt minskat våld, skolk och kränkningar. Studien visade ett organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete som fungerade i praktiken och främjade lärarnas arbetsförhållanden. Dessutom främjade arbetsmiljöarbetet skolklimatet för eleverna. / This purpose of this study is to explore the types of practical interventions that are carried out in schools based on their organizational and social work environment goals, and how principals believe that this work can promote the school climate for students. In endeavoring to answer these questions, five semi-structured interviews were conducted with principals at municipal lower secondary schools and were then analyzed with qualitative content analysis. The results of the research demonstrated that schools implemented new ways of organizing, new professions as full-time mentors to relieve teachers, build relationships within and between professions, allow time for reflection and “We-school” based on a "we-feeling" to promote an inclusive atmosphere and general well-being. The principals considered the work environment connection to the students' school climate as beneficial by advancing a warm atmosphere at school, a sense of security and good relationships, peace and quiet during lessons and breaks reduce stress for the students and reduce violence, truancy and violations. The study showed an organizational and social work environment that functioned in practice and promoted the teachers' working conditions and also the student’s school climate.

Idag består befolkningen av flera generationer som är i åldersgrupperna 65 år och äldre som behöver hjälp med olika vård- och omsorgsinsatser. Inom vård och omsorg förekommer en hög sjukfrånvaro och uppsägningar som bidrar till en hög personalomsättning. Arbetsmiljön brister där det är vanligt med hög arbetsbelastning, stress och underbemanning. Därför är det användbart att ta reda på vad det finns för friskfaktorer och riskfaktorer så arbetsmiljön blir bättre och undvika att medarbetare blir sjuka. Studiens syfte är att studera och analysera tidigare forskning för att undersöka vad det finns för riskfaktorer och friskfaktorer som påverkar arbetslivet och arbetsmiljön för medarbetare inom vård och omsorg. Metoden är en litteraturstudie där befintlig forskning i form av vetenskapliga artiklar analyseras och sammanställs. Denna metod gör så att det går att få en bra översikt kring vad det finns för forskning kring litteraturstudiens syfte. De viktigaste slutsatserna i resultatet är att det finns en rad olika faktorer som påverkar medarbetarnas upplevelse av arbetstillfredsställelse och som i sin tur påverkar viljan att stanna kvar i yrket. Dessa faktorer är bland annat arbetsvillkor, engagemang, delaktighet, meningsfullhet, få uppskattning och att kunna kombinera arbetsliv med privatliv. I diskussionen framkommer det att mer forskning behövs kring friskfaktorer samt hälsosam arbetsmiljö. Det resoneras kring de utmaningar som finns inom vård och omsorg som handlar om att det finns hög sjukfrånvaro och brist på medarbetare som dessutom saknar relevant kompetens. Med hjälp av arbetsmiljöarbete går det att utveckla arbetsplatser som är attraktiva och hälsosamma där medarbetarna är hållbara.

Attutforska och definiera vilka faktorer som bygger upp en långsiktigt hållbarverksamhet med välmående och flexibla medarbetare är viktigt i ett samhälle medkrav på snabba förändringar. Appreciative leadership är en ledarskapsfilosofivars praktik i teorin kommer ur de fem kärnstrategier (5 I) och vars förväntadeeffekter starkt korrelerar med det som i litteraturen be-skrivs somfriskfaktorer i arbetslivet. Syftet med arbetet är att bidra med kunskap kringhur de fem kärnstrategierna kan omsättas i praktik och utforska om utövandetger effekter på den psykosociala arbetsmiljön. I studien användes mixed methodsoch resultatet har sin grund en kvantitativ enkät som följdes upp medkvalitativa djupintervjuer samt fokusgrupp. Till grund för resultatet låg ocksåövergripande observationer samt dokumentanalys. Resultatet visar att samtligafem kärnstrategier i hög grad finns närvarande i verksamheten och att samtligamed-arbetare skattade och beskrev sin psykosociala arbetsmiljö som utmärkt. Detkunde också konstateras att utövande av de fem kärnstrategierna i verksamhetentill stor del sker genom ett antal väl valda arbetssätt och metoder, blandannat en stark hjälpande kultur, inre ledarskap och klar kommunikation. Iresultatet går även att utläsa att det finns utmaningar med arbets-sättet ochatt det finns några grundläggande förutsättningar som beskrivs viktiga för attarbets-sättet som helhet ska fungera, däribland hög grundbemanning och starkgemensam värde-grund. Utifrån att kärnstrategiernas praktiska utövande isamtliga steg i studien beskrivs bidra till arbetslivets friskfaktorer ärslutsatsen att det är högst troligt att ett medvetet och praktiskt utövande av5 I kan bidra till en hälsosam arbetsplats, öka arbetsglädjen och iförlängningen minska risken för arbetsrelaterad ohälsa. / In a society   which demands rapid change, exploring and defining which factors build up a   long-term sustainable organisation with prosperous and flexible employees is   important. Appreciative leadership is a leadership philosophy which can be   split into five core strategies. (5 I) These strategies strongly correlate   with what is described in the literature as ”health factors” in the work   environment. The purpose of this study was to discover how the five core   strategies can be put in to practice and to explore what effect this has on   the psychosocial work environment. The study used mixed methods and the   result is based on a quantitative questionnaire that was followed up by   qualitative in-depth interviews and focus group. The basis for the result was   also general observation and a brief literature review. The result showed   that all five core strategies were present in the organization and that all   em-ployees described their psychosocial environment as excellent. It was also   noticed that the practice of the five core strategies in the organization   takes place through a number of well-chosen methods, including a strong   supportive culture, internal leadership and clear communi-cation. The result   also revealed that there were challenges with the actual way of working and   that there were some basic conditions that were described as important for   the method as a whole. These included high staffing and strong common values.   The practice of the core stra-tegies were described as contributing to the   health factors of working. It was concluded that it is highly likely that a   conscious practice of 5 I can contribute to a healthy work place, increase   work satisfaction and in the long term decrease the risk for work-related   illness. / <p>2019-06-27</p>

Människan tillbringar ungefär en tredjedel av dygnet på sin arbetsplats, därför är en god arbetsmiljö av stor vikt. Det finns faktorer i arbetsmiljön som påverkar den enskilda individen i olika utsträckning. Friskfaktorer är en sådan faktor som kan beskrivas med orden hälsa och frisk, som tyder på en frånvaro av sjukdomssymptom, medan hälsofaktorer beskriver de delar av arbetsmiljön som är positiva och hälsofrämjande. Den aktuella studien fokuserar på American Family Association insurance´s (AFA-försäkring) friskfaktorer. Arbetsmiljön i bemanningsbranschen kan i sin tur karaktäriseras som ett triangelledarskap, vilket kännetecknar branschen. Syftet med studien var att undersöka hur ett bemanningsföretag tillämpar AFA-försäkrings friskfaktorer. Metoden utfördes genom en kvalitativ intervjustudie med tolkande utformning. Det intervjuades totalt nio personer i de tre olika yrkeskategorierna, verksamhetschefer, konsultchef och konsulter på fältet. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och med en deduktiv ansats. Resultatet visade på att virtuellt ledarskap, socialt stöd och möjliga utbildningsinvesteringar var tre av sex friskfaktorer som var påverkbara på bemanningsföretaget. Ledarskapet uppehölls i sin tur genom kommunikationsteknik samt en fysisk träff i veckan. Upplevelsen av ledarskapet var bra trots förutsättningarna, men mer fysisk närvaro och kommunikation önskades. En faktor som påverkade det sociala stödet var konstruktiv feedback. Det erbjöds utbildningsmöjligheter, utnyttjandet av erbjudandet var inte så stort då en tidsbrist rådde. Slutsats, resultatet visade på att bibehålla en kontinuerlig kommunikation försvåras vid ett fysiskt frånvarande ledarskap och en god relation kan därmed vara svår att skapa. Det sociala stödet påverkades genom feedback, vid en minskad feedback reducerades känslan av det sociala stödet. Arbetsplatsen ansåg att investeringar i utbildning är väsentligt för kompetensutvecklingen hos personalen. / People spend about one third of the day at their workplace, therefore are a favourable working environment of great importance. There are factors in the working environment that affect the individual in different extents. Health factors are such a factor and can be described by the words, health and well-being, which indicates an absence of disease symptoms. While health promotion factors describe the parts of the working environment that are positive and health promoting. The current study focuses on American Family Association insurance (AFA-insurance) health factors. The work environment in the staffing company can be characterized as a triangular leadership, which characterizes the industry. The aim of the study was to investigate how a staffing company applies AFA insurance's health factors. Method, the study was performed by a qualitative interview study with a interpretive configuration. Nine people were interviewed in the three different job types, businessmanagers, consultant and consultants in the field. The collected data was then analyzed by using a qualitative content analysis and with a deductive approach. The result showed that the virtual leadership, socialsupport and possible educational investment were three of six health factors which were influential at the company. Leadership was held by communication technology as well as a physical session per week. The experience of the leadership works well given the conditions, but more physical presence and communication were desired. One factor that affected social support was constructive feedback. Education opportunities were offered, the utilization of the offer was poorly due to a shortage of time. Conclusion, the result showed that social support was influenced by feedback, reduced feedback decreased the sense of social support. The workplace considered that investment in education was essential and important for the competence development among the employees. Maintaining continuous communication was complicated when the leadership was physically absent.

Introduktion Att arbeta med hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen är viktigt för att värna om en välmående folkhälsa (Folkhälsomyndigheten, 2019). Då stress används som indikator för att mäta folkhälsan och många i dagens samhälle sjukskrivs på grund av arbetsrelaterad stress så är det av folkhälsovetenskaplig relevans att undersöka hållbara lösningar för en jämlik hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020; Försäkringskassan, 2016). Med bakgrund av att arbetsplatsen är en viktig arena för att behålla och främja hälsan hos befolkningen (Naidoo &amp; Wills, 2016) så är det av studiens intresse är att undersöka hälsofrämjande arbetsplatser med hjälp av tidigare vetenskapligt material. Syfte Syftet med examensarbetet är att utifrån en strukturerad litteraturstudie beskriva vilka hälsofrämjande faktorer som kan vara framgångsrika för att ökat välbefinnande på arbetsplatser. Metod Studien har gjorts genom en strukturerad litteraturstudie där tio artiklar hämtats från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarnas resultat har vidare analyserats med tematisk analys. Resultat Resultatet visar att det finns åtta hälsofrämjande faktorer (Balans, Bekräftelse, Engagemang, Gruppkänsla, Kommunikation, Medvetenhet, Resurser, Samarbete, Socialt klimat och Stöd) som bidrar till en hälsofrämjande arbetsmiljö är och kan delas in i tre dimensioner på individ, grupp samt ledarskaps och organisationsnivå. Slutsats Det finns hälsofrämjande faktorer som kan tillämpas ur ett helhetsperspektiv och således påverka den övergripande arbetskulturen på arbetsplatsen vilket kan ha positiv inverkan på individers välbefinnande. / Introduction Working with health promoting initiatives in the workplace is important for the wellbeing of public health (Folkhälsomyndigheten, 2021). As stress is used as an indicator to measure public health and since many people are on sick leave due to work-related stress, it is of public health relevance to investigate sustainable solutions for equal public health (Folkhälsomyndigheten, 2020; Försäkringskassan, 2016). Given that the workplace is an important arena for maintaining and promoting the health of the population (Naidoo &amp; Wills, 2016), it is in the interest of the study to investigate health promoting factors using previous empirical material. The Aim The aim of the study is to describe, based on a structured literature study, which health promoting factors that can be successful to increase well-being in the workplace. Method The study was conducted through a structure literature review where ten articles were selected from the databases PubMed and CINAHL. The result from the articles have been further analyzed with thematic analysis. Results The results shows that eight health promotion factors that can contribute to a health-promoting work environment is: Balance, Confirmation, Commitment, Group feeling, Communication, Awareness, Resources, Cooperation, Social climate, and Support which also can be divided into three dimensions on individual, group, and leadership and organizational level. Conclusion There are health promoting factors that can be applied from a holistic perspective and thus affect the overall work culture in the workplace, which can have a positive impact on individuals' well-being.

Syfte &amp; Frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka förhållandet mellan parametrarna: Träning ochvardagsmotion, Psykisk hälsa och Arbetsmiljö i relation till sjukfrånvaro. Utöver detta fannsett sekundärt syfte i att kunna ge en grov riktning för organisationer om prioriteringen avinsatser för att minska sjukfrånvaro. 1. Skiljer sig sjukfrånvaro mellan grupper med olika nivåer av rapporterad mängd träningoch vardagsmotion? 2. Skiljer sig sjukfrånvaro mellan grupper med olika nivåer rapporteradstress och psykisk hälsa? 3. Skiljer sig sjukfrånvaro mellan grupper med olika nivåerrapporterad kvalité på arbetsmiljö? Metod: Studien baserades på data insamlat från 312 personer genom en enkätundersökning somomfattade frågor om mängd styrketräning, konditionsträning och vardagsmotion samtfrågebatterier för att undersöka den psykiska hälsan och den upplevda arbetsmiljön. Även sjukfrånvaro efterfrågades i “antal dagar det senaste året” och “antal tillfällen det senaste året”. Analyser har genomförts genom binomial logistisk regression genom dikotomiseringar avrespektive beroende variabel. Dikotomiseringarna har gjorts på flera index som omfattar deolika exponeringarna och utfallen. Resultaten beskrevs genom oddskvoter (OR) med ensignifikansnivå på 95%. Resultat: Minskad risk för sjukdagar men inte för tillfällen sågs för Index för Träning &amp; Vardagsmotionmed 41,3% (p=0,046). Minskad risk för sjukdomstillfällen men inte för dagar sågs förStyrketräning med 45,4% (p=0,013). Minskad risk för både dagar och tillfällen såg förKonditionsträning med 47,3% lägre (p=0,016) /39,3% (p=0,037, Arbetsmiljö med 41,4 %(p=0,047/ 51,6% (p=0,003) och Psykisk hälsa med 48,6% (p=0,015) / 38,1% (p=0,046). För Vardagsmotion sågs ingen minskad risk för vare sig dagar eller tillfällen. Slutsats: Arbetsmiljö, psykisk hälsa och konditionsträning har betydelse för mängden sjukfrånvaro isamtliga utfall, medan styrketräning endast har en signifikant oddskvot på antal tillfällen(frekvens) sjukfrånvaro uppstått. Vardagsmotion verkar inte ha någon skyddande effekt motsjukfrånvaro. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2022.</p>

“Who takes care of the manager?”An exploratory study of manager´s perceived organizational and social work environment.  The study aims to create a deeper understanding of managers' experiences, of their organizational and social work environment. Furthermore, the study aims to examine managers' perceptions of health factors that they perceive as health-promoting. The main question of this study is; “How do managers experience their organizational and social work environment?”. As previous research has often focused on preventive factors, this study focuses on a health-promoting perspective. Which refers to the study's second question; "What health factors do managers perceive as health-promoting?". The study applies a qualitative method through semi-structured interviews for the collection of empirical material. The sample consists of eight first-line and middle managers in various industries. The study has an exploratory focus in order to create a basis for further research.  The results of the study show that recovery, communication, colleagues, social relationships, clear roles, goals and tasks are perceived as important organizational and social aspects in the manager's own work environment. The results also show that perceived health factors are flexibility in working hours, being heard, support from colleagues, functioning social relationships and recovery by adapting their meetings.   Keywords: Organizational and social work environment, management, health factors, health promotion. / Studien syftar till att skapa djupare förståelse för chefers upplevelse, av deras organisatoriskaoch sociala arbetsmiljö. Studien syftar även till att undersöka chefers uppfattning om defriskfaktorer som de upplever som hälsofrämjande. Uppsatsens huvudfrågeställning är; “Hurupplever chefer sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö?” Då tidigare forskning oftafokuserat på preventiva faktorer, inriktar sig denna studie på ett hälsofrämjande perspektiv.Vilket syftar till studiens andra frågeställning; “Vilka friskfaktorer upplever chefer somhälsofrämjande?” Studien tillämpar kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer förinsamling av empiriskt material. Urvalet består av åtta första linjens- och mellanchefer inomolika branscher. Studien har ett explorativt fokus i syfte att skapa underlag till vidareforskning.Studiens resultat visar på att återhämtning, kommunikation, kollegor, sociala relationer,tydliga roller, mål och arbetsuppgifter upplevs som viktiga organisatoriska och socialaaspekter i chefens egna arbetsmiljö. Resultatet visar vidare på att upplevda friskfaktorer ärflexibilitet i arbetstid, att bli hörd, kollegors stöd, fungerande sociala relationer ochåterhämtning genom att anpassa sina möten.