Denna studie undersöker lärares uppfattning om möjligheter och utmaningar med att arbeta med ett laborativt material tillsammans med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Studien riktas till hur läraren använder sig av laborativt material för att påverka elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer och deras matematiklärande. Frågeställningarna är således ” Om och hur säger lärare, i tidiga skolår, att de använder laborativt material för att stötta elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer i deras matematiklärande? Vad upplever lärarna för möjligheter och utmaningar med att arbeta med ett laborativt material med elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer?”. Metoden utgjordes av semistrukturerade intervjuer med 6 stycken verksamma lärare inom matematiken i årskurs 1-3. Resultatet visar på att det finns fler möjligheter än utmaningar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer att arbeta med ett laborativt material i matematiken. Det ligger i hur läraren väljer att använda materialet och hur det introduceras för neuropsykiatriska funktionsvariationer elever, som bidrar till ett matematiklärande.

The purpose of the present study is to, based on preschool teachers' talk about listening to children with functional variations, contribute knowledge about what conditions preschool teachers feel they have in relation to working with children with functional variations and how preschool teachers feel that they create adequate conditions for children with functional variations.  Listening means being sensitive to the children's own initiatives and their way of understanding the world (Åberg & Lenz Taguchi, 2018). The analysis focused on how preschool teachers talked about listening in relation to children with functional variations and conditions linked with that, both the conditions that they felt they received from the principal, but also the conditions they felt that themselves gave to children with functional variations.  The data was collected both via an individual interview and a group-interview, where the participants both discussed three different cases (see appendix 1) and a variety of interview questions (see appendix 2). The interview was carried out in the participant’s home setting, whereas the group interview was conducted via the digital service Zoom Meetings. The result of the study shows how preschool teachers do have an understanding of the importance of an adapted approach toward children with functional-variations. However, that’s not always how it works in practice. Insecurity within one’s special needs education competence can come to affect to what extent it’s implemented in preschool settings. / Syftet med studien är att utifrån förskollärares tal om lyssnande till barn med funktionsvariationer öka kunskapen om vilka förutsättningar förskollärare upplever att de har i förhållande till arbetet tillsammans med barn med funktionsvariationer, samt hur förskollärare upplever att de skapar förutsättningar för barn med funktionsvariationer. Lyssnande innebär att vara lyhörd inför barnens egna initiativ och deras sätt att förstå världen (Åberg & Lenz Taguchi, 2018). Vid analysen fokuserades hur förskollärare talade om lyssnande av barn med funktionsvariationer och vilka förutsättningar som kopplades till detta, både de förutsättningar som de upplevde att de fick från rektor, men även de förutsättningar som de upplevde att de själva gav till barn med funktionsvariationer.  I en ambition att få svar på studiens frågeställningar skedde datainsamlingen med hjälp av både en individuell intervju samt en gruppintervju, där de totalt tre informanterna fick diskutera tre olika case (se bilaga 1) samt ett antal intervjufrågor (se bilaga 2). Den individuella intervjun ägde rum i informantens hem medan gruppintervjun genomfördes via den digitala tjänsten Zoom Meetings. Studiens resultat visar hur informanterna har förståelse för att det krävs ett annat förhållningssätt gentemot barn med funktonsvariationer. Samtidigt som det i diskussionerna framkommer att det i praktiken inte alltid ter sig så. Osäkerhet för kompetenserna kring specialpedagogik kan komma att påverka i vilken utsträckning arbetslag implementerar specialpedagogiska insatser i förskolans utbildning.

Det finns olika former av samverkan i gymnasiesärskolan. En hel del forskning finns om samverkan mellan professionella i skolan samt mellan lärare och elever men inte lika många som rör relationen mellan elevassistenter och elever. Studiens syfte var att ta reda på hur samverkan mellan elever och elevassistenter upplevs av elever och elevassistenter och hur parterna upplever elevassistentens yrkesroll. Studien genomfördes genom kvalitativa forskningsintervjuer. Sju elever med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med dövhet, hörselskada och/eller synnedsättning samt sju elevassistenter intervjuades. Intervjuerna genomfördes antingen med tal eller teckenspråk. Forskningsfrågorna berör härmed relationen mellan eleverna och elevassistenterna där det kan handla om kommunikationen med elever som har dubbla samt trippla funktionsnedsättningar. Kommunikationen med elever som har hörselnedsättning/dövhet kan ske genom teckenspråk, tecken som stöd eller/och med hörseltekniska hjälpmedel som hörselteknik med t-slinga. Resultatet följs upp med en kvalitativ tematisk analys med stöd av Biestas teori om utbildningens syfte samt Radfords teori om scaffolding. Biestas teori synliggör socialiseringen där eleverna lär sig genom/med assistenterna vilket gör att de vågar utforska 3omvärlden och kan leda till självinsikt och självkännedom även kallad subjektifiering. Radford belyser olika scaffolding-roller: reparationsrollen, stödrollen samt heuristiska rollen. Resultatet visar att elevassistentens arbetsområde är brett vilket speglar elevernas förväntningar och upplevelser av elevassistentens närvaro. Elevassistenten ska ge socialt stöd, pedagogisk samt fokuserande stöttning. Det finns en önskan från en del av eleverna om ett “lära känna varandra”-samtal där eleven diskuterar med elevassistenten om elevens behov. Elevassistenterna nämner oftare än eleverna om elevassistentens samarbete med lärare som en del av yrkesrollen. Några slutsatser är att eleverna skulle kunna få mer inflytande i hur stöttningen ska utformas men trots det så är elevernas och elevassistenternas syn på elevassistentens yrkesroll tämligen samstämmig. Framtida studier kan inkludera lärare, som informantgrupp, då flera elevassistenter ansåg att lärare kan påverka hur elevassistentens yrkesroll kan se ut.

I skolan ställs höga krav på elevers sociala kompetens och förmåga att skapa och upprätthålla relationeri allmänhet och för elever som har funktionsvariationer i synnerhet (Andersson, 2020). Aktuell forskning visar även att socialt utanförskap har negativ inverkan på kunskapsinlärningen då denna påverkar både fysiskt- och psykiskt mående medan trygga, inkluderade och delaktiga elever lättare når framgångar i sitt lärande. Syftet med den här studien var att undersöka hur skolpersonal på grund- och grundsärskolan arbetar för att stödja elever som har funktionsvariationer att ingå i det sociala samspelet på rasterna. Studien ville också synliggöra förslag på förbättringsområden i de deltagande skolornas avseende arbetet som avsåg att främja elevers delaktighet och gemenskap under rasterna. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio skolpersonal från grund- och grundsärskolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades i sina helheter för att samband och mönster skulle synliggöras. Resultatet har analyserats utifrån Antonovskys salutogena teori och begreppet KASAM samt den sociokulturella teorin. Studiens slutsats är att arbetet med att stötta elever som inte naturligt ingår i gemenskap med andra elever under rasterna bör ha samma uppmärksamhet under skoldagen som kunskapsutveckling. I detta arbete framkommer att kommunikativa färdigheter har stor betydelse för möjligheter till inkludering på rasterna. Skolpersonalen uppvisade hög ambitionsnivå i arbetet med att anpassa och tillrättalägga rastmiljön för eleverna, samtidigt beskrevs brister i de organisatoriska förutsättningarna beträffande metoder som förenklade samarbetet mellan olika yrkeskategorier för att nå samsyn kring krav och anpassningar.

Temat för vårt kandidatarbete är att skapa spel för dem som har någon typ funktionsvariation, vilket innebär att till viss del att göra spel som är speciellt gjorda för dem som har funktionsvariationer som är skapade så att dem hjälper människorna att kunna spela spelen. Exempelvis med hjälp av ljud som ska kunna leda spelaren till sitt mål eller skapa spelkontroller för dem som har till exempel Multipel Skleros. Detta gör vi genom att skapa ett sätt att kunna låta dem spela spel som dem i vanliga fall inte skulle kunna spela då de inte har full kontroll över sin egen motorik och kan då ha svårt för att använda en traditionell spelkontroll och detta skapar vi med hjälp av Furuboda folkhögskola. Vi gör detta för att dem som har någon form av funktionsvarianter ska kunna använda spelet för att dels träna upp sina muskler om det är Multipel skleros eller om dem har nedsatt syn, att kunna använda spelet för att träna på hur de ska hitta i nya miljöer utan risken att skada sig Till detta använde vi oss utav Game Maker för att skapa ett spel tillsammans med en Makey Makey som vi använde för att skapa nya spelkontroller av nästan vad vi ville och därmed ge oss möjligheten att skapa spelkontroller som vem som helst kan använda, även med en funktionsvariation. Det vi kan ta från detta är att med hjälp av Makey Makey som spelkontroll så kan personer med funktionsvariationer spela vårt spel utan att behöva använda en traditionell spelkontroll som kan vara svårare att använda. På grund av detta så kan personer med funktionsvariationer lättare få tillgång till vårt spel och därmed träna upp sin motorik eller förmåga att hitta i nya områden. / The theme for our bachelor thesis project is to create a video game for those that have some sort of disability and this means in part making a video game especially for those that have a disability. Which are made in such a way to help these people to play video games with, for example, the help of sounds that will lead the player to their goal or create a video game controller for those that have Multiple sclerosis with focus on two of the many symptoms people with the disability might experience, lack in motor skills/control or reduced vision. We create a way for these people to play games that they usually wouldn't be able to play. Which is due to the fact that they might not have complete control over their motor skills, or muscles, and because they could have trouble using a traditional video game controller. We do this with the help of Furuboda folk-school.We did this so that those with some sort of disability could use to train up their motor skills of they have Multiple sclerosis or if it's reduced vision to be able to use the game to practice how to find their way around new areas without risk of harming themselves. We created the game using Game Maker in combination with a Makey Makey that we could use to create our own video game controllers out of almost anything and in turn gives us the opportunity to create controllers that most people can use, even if they have some form of disability. Therefore, our game is accessible to people with disabilities as well, and they consequently would be able to exercise their motor skills or ability to navigate through new areas. What we can take from this is that with the help of Makey Makey as a game controller, people with disabilities lay our games without the need of a traditional controller that can be harder for them to use. Because of this people with disabilities can have an easier access to our game and easier way to train up their motor skills or ability to find their way in new areas.

I den här uppsatsen har tre kvinnor med högfungerande autism intervjuats, två representanter från intresseorganisationer inriktade på autism och neuropsykiatriska funktionsvariationer samt en föredetta arbetskonsulent på Arbetsförmedlingen. Syftet med studien var att öka förståelsen för intervjupersonernas upplevda hinder och förbättringsmöjligheter för kvinnor med autism att etablera sig på arbetsmarknaden. Forskningsfrågorna handlade om hinder och förbättringar och besvarades genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet och svaret på intervjupersonernas upplevda hinder mynnade ut i ett antal teman som rör sig om hur kvinnor får sina diagnoser för sent, okunskap i omgivningen och strukturella svårigheter inom arbetslivet. Förbättringsåtgärder som presenterades var förebyggande stöd, ökad kunskap hos myndigheter, skola, vård och arbetsgivare samt kollektiv organisering i syfte att stärka den gemensamma identiteten. Resultatet analyserades och bearbetades utifrån studiens teoretiska ramverk som utgjordes av stigma-teorin av Erwing Goffman och Empowerment. / In this essay, three women with high-functioning autism were interviewed, two representatives from interest-groups focused on autism and neuropsychiatric disabilities, and a former work consultant atthe Swedish Public Employment Service. The purpose of the study was to increase the understanding of the interviewees' perceived obstacles and opportunities for improvement for women with autism to establish themselves on the labor market. The research questions focused on obstacles and improvements and were answered through semi-structured qualitative interviews. The response to the interviewees' perceived obstacles has resulted in a number of themes: i) how women receive their diagnoses too late, ii) ignorance of the environment and iii) structural obstacles on the labor market. Improvements that were presented were i) preventive support, ii) increased knowledge in authorities, schools, healthcare and employers and iii) collective organization in order to strengthen the common identity. The results were analyzed and processed based on the study's theoretical framework, which consisted of the stigma theory of Erwing Goffman and the concept of Empowerment.

Syftet med min studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar skogen har som lekmiljö i förskolans verksamhet med ett fokus på vilken potential skogen har för barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF). Studien är gjord utifrån telefonintervjuer med förskolpedagoger. Resultat visar på att skogen har en stor potential för barn med NPF men att det krävs rätt förutsättningar som goda relationer till barnen, kompetens och personalstyrka för att kunna ta vara på skogen som lekmiljö i förskolans verksamhet. Resultat ger även en inblick i det komplexa arbetet att vara pedagog där en del är att ständigt vara problemlösaren. Studiens resultat visar däremot att kunskaper om skogen generellt inte behövs då att vara i natur ger en kroppslig närvaro och ett mer naturligt utforskande hos barnen och pedagogerna. / The purpose of my study is to explore what opportunities and challenges the forest has as a play environment in preschool, with a focus on what potential the forest has for  children with neurodevelopmental disorders. The study is based on telephone interviews with preschool educators. In the result it shows that the forest has great potential for children with neurodevelopmental disorders. But that the right conditions are required, such as good relations with the children, competence and enough staff to be able to take advantage of the forest as a play environment in the preschool. The results also provide an insight into the complex work of being an educator, where parts of it is constantly being the problem solver. The results of the study, on the other hand, show that knowledge about forest is generally not needed because of being in nature provides a physical presence and a more natural way to explore for both the children and educators.

Studiens syfte har varit att undersöka hur studie- och yrkesvägledare, som saknar sakkunskap om neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF), upplever att vägleda elever med dessa diagnoser på gymnasieskolor. Vi har ämnat ta reda på hur studie- och yrkesvägledare bemöter elevernas behov, samt förbereder eleverna inför framtida studie- och yrkesval. De två teoretiska utgångspunkterna för arbetet har varit Self-Determination Theory och den Konstruktivistiska vägledningsteorin. Då studien åsyftar att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare. I resultatet framkommer det att respondenterna aktivt arbetar med att anpassa vägledning och förhållningssätt i sitt bemötande av elever med NPF. För att snäva in vårt spektrum något har vi valt att fokusera på de vanligast förekommande diagnoserna, som våra respondenter möter i sitt dagliga arbete; ADHD, autism och dyslexi, De primära verktygen som respondenterna använder sig av är tydlig information, motivation och att hjälpa elever att öka deras självkännedom. Dessa anses vara centrala aspekter när det gäller att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval. Slutsatserna som framkommer i studien är att om en studie- och yrkesvägledare ska kunna vägleda elever med NPF är det väsentligt för hen att besitta kunskap om och inneha erforderlig kompetens kring hur NPF påverkar individen. Av lika hög vikt är det att hen vet vilka förutsättningar som råder i samhället gällande studier eller yrken. Vidare har vi också kunnat belysa att vi på vår utbildning inte har fått någon djupare sakkunskap om NPF för att kunna bemöta denna stora grupp elever ute i skolorna. Istället är vi hänvisade till att på egen hand förkovra oss i detta simultant med att vi ska komma ut och vara yrkesverksamma i helt nya arbetssituationer.

Syftet med examensarbetet är att undersöka arbetsgivares upplevelser av att anställa personermed funktionsvariationer samt vilka framgångsfaktorer som kan identifieras. Fokus ligger vidatt identifiera arbetsgivares drivkrafter till att anställa personer med funktionsvariationer samtvilka styrkor och utmaningar de upplevt i sitt arbete. Resultatet identifierar mångfald,samhällsansvar och bidrag till arbetsklimatet som drivkrafter till att anställa personer medfunktionsvariationer, samt styrkor och utmaningar de upplever. För att förklara resultatettillämpas till stor del tidigare forskning inom området. Stigmatiseringsteori och socialtrelationelltperspektiv på funktionsvariationer utgör studiens teoretiska ramverk. Studien har enkvalitativ forskningsansats där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med respondenterfrån organisationer som aktivt arbetar med att anställa personer med funktionsvariationer. I enresultat- och analysdel jämförs resultatet från intervjuerna med den tidigare forskningen. Ettflertal identifierade faktorer diskuteras i uppsatsens avslutande del. Resultatet belyser vikten avatt se individers möjligheter och utvecklingspotential i stället för att fokusera på debegränsningar en funktionsvariation medför, samt visar positiva effekter dessa medarbetare gerorganisationen. Genom detta kan resultatet av examensarbetet verka som underlag ochinspiration för arbetsgivare vid anställning av personer med funktionsvariationer. Vidare kanexamensarbetet bidra med forskning- och uppsatsförslag för både personalvetarstudenter samtforskare då framgångsfaktorer vid anställning av personer med funktionsvariationer är ettområde som till stor del saknar forskning inom en svensk kontext. / The aim of this study was to examine employers' experiences of employing people withdisabilities and which factors could be identified as successful. Focusing on identifying what ismotivating employers to employ people with disabilities, and the strengths and challenges theyhave experienced in their work. The results identify diversity, social responsibility andcontributions to the work climate as motivating to employ people with disabilities, as well asthe strengths and challenges they experience. To explain the results, an extensive applicationof previous research was applied. Stigmatization and a social-relational perspective ofdisabilities constitute the theoretical framework of the study. The study was conducted by usingqualitative research where six semi-structured interviews were held with respondents fromorganizations who actively employ people with disabilities. The results from the interviewswere compared with the previous research and after analysis, several identified factors werepresented in the discussion and conclusion. Results highlight the importance of paying attentionto individuals' abilities and progress potential instead of focusing on the limitations of adisability. And furthermore, show what positive effects the organization can experience byemployment. Through this, the result of this study can act as inspiration and a foundation foremployers when employing people with disabilities. Furthermore, the study can contribute withinspiration for both students and researchers as success factors in hiring people with disabilitiesare an area that largely lacks research within a Swedish context.

As more readers consume news through digital platforms such as computers, mobiles and tablets, it is essential to make these interfaces accessible to as many users as possible, both from an economic and social standpoint. The terms ‘universal accessibility’, ‘inclusive design’ and ‘design-for-all’ refer to the method of designing for users both with and without disabilities, which is a widely debated subject among researchers in the field where some say that it improves the usability for everyone, while others argue that it is impossible to create a design that fits all needs. The aim of this thesis is to investigate this ‘universal design’ method on news sites and answer the question whether a more accessible design can improve the experience for all users regardless of cognitive abilities. In order to do so, five current news sites were evaluated and compared to accessibility guidelines and previous research. Based on the results, two prototypes were developed and tested in a qualitative user study together with the existing sites. The user study consisted of two test groups of students with (Group 1) and without (Group 2) cognitive disabilities, with 5 users in the first group and 9 users in the second. Oral opinions were compared within and between the groups together with results from a hierarchical sorting of sites based on general preference, appearance and credibility. The results showed both differences and similarities between the groups, whereas the greatest common factor was the preference for the “clean” and “calm” design, ranking both prototypes higher than their originals. The conclusion was that it is indeed difficult to design for everybody because of individual needs and preferences, but including disabled users in the design process highlights general problems that could otherwise have been missed, while also making it easier to implement customizable options for disabled users. / När allt fler läsare konsumerar nyheter via digitala plattformar - såsom datorer, mobiler och läsplattor - så behöver dessa gränssnitt vara tillgängliga för så många som möjligt, både ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Med termerna 'universell design', inkluderande design'och'design-för-alla' menas den designmetod som utgår från användare både med och utan funktionsvariationer. Denna metod är starkt debatterad bland forskare där vissa anser att det förbättrar användarvänligheten för alla, medan andra menar att det är omöjligt att skapa en design som uppfyller alla behov. Målet med denna rapport är att utforska denna 'universella design' på nyhetshemsidor och se om en mer tillgänglig design kan förbättra upplevelsen för alla användare, med fokus på kognitiva funktionsvariationer. För att besvara denna fråga så analyserades och jämfördes fem nyhetshemsidor med riktlinjer för tillgänglighet samt tidigare forskningsstudier. Baserat på resultatet så skapades även två prototyper som utvärderades tillsammans med de existerande hemsidorna i ett kvalitativt användartest. Denna studie bestod av två grupper av studenter med (Grupp 1) och utan (Grupp 2) kognitiva funktionsvariationer, med 5 användare i första gruppen och 9 användare i den andra. Muntliga åsikter jämfördes inom och mellan grupperna tillsammans med resultaten från en hierarkisk sortering av hemsidorna baserad på generella preferenser, utseende samt trovärdighet. Resultatet visade på både skillnader och likheter mellan grupperna, där den största gemensamma nämnaren var preferensen för en "ren" och "lugn" design, vilket placerade båda prototyperna högre än deras originalversioner. Slutsatsen var att det mycket riktigt är svårt att skapa en design för alla på grund av individuella behov och preferenser, men att inkludera användare med funktionsvariationer i designprocessen kan markera generella problem som annars hade kunnat missas, samt att göra det enklare att implementera skräddarsydda inställningar.